Academic literature on the topic 'Kultursponsring'

The purpose of this bachelor thesis is to study cultural sponsorshipof cultural institutions and cultural events in some particular pointsof views. Namely, how do the Moderate party look at culturalsponsorship based on their motions and how these motions havebeen received by the Swedish parliament. The aim has beenbroken down into three questions. Firstly, how does the Moderateparty look at sponsorship of cultural institutions and culturalevents based on their motions on the subject. Secondly, whatviews have been existed in parliament both in committee andplenary, against the motions? Thirdly, what are the most relatingparagraphs for the different material groups. Sweden'sconservative party has long since (1969) been called the Moderateparty.The theory and method used is discourse analysis focusing onLaclau and Mouffe´s theory. Central concepts are nodal point,torque, element, flowing significance, articulation, equivalencechain and discourse.Every material group has its own nodal points, torque, equivalencechains and discourses. Moderates motions have the nodal pointsculture, cultural sponsorship and public support. Committeesletters have the nodal points cultural sponsorship and publicsupport. Chamber debate have the nodal points culturalsponsorship, public assistance, tax law and donation. Materialgroups are created in different environments with different framesof reference and opinions differ among the groups. There areliquid significances between the material groups. The Moderateparty are in favor of cultural sponsorship. The committees are themost negative to this. The members of the Plenary are belonging todifferent political parties. This means that their opinion differ.
Program: Bibliotekarie

The aim of this Master’s thesis is to study various views of sponsorship in relation to public libraries as found within three cultural policy documents. The main objective is to discover which ideas are considered relevant in the partnership between the Swedish retail chain, Åhléns, and the children’s public library, “Room for Children” (Rum för Barn). In 2005, Åhléns provided SEK3.14 million in sponsorship to “Room for Children” at Kulturhuset in Stockholm. This funding enabled the library to realise its concept of a library particularly adapted for children. The theoretical starting point for this thesis is based on cultural policy researcher Dorte Skot Hansen’s model of the changes in cultural policy occurring since the 1960s. The model consists of three different ways of discussing cultural policy. The first is based on humanistic ideals, the second on sociological ideals and the third is based on market economics. In an ideological analysis, I examine the ideological view of cultural policy within three cultural policy documents at the international, national and local level: UNESCO’s Public Library Manifesto (1994), Sweden’s cultural policy (1996/97) and Stockholm City’s strategic public library policy document. Åhléns’ sponsorship of “Room for Children” is used as a concrete basis for the discussion. The results of this study show that UNESCO’s Public Library Manifesto completely lacked reference to ideas related to market economics, while the local document contained the most ideas related to market economics of the three documents. The collaboration between “Room for Children” and Åhléns is characterised by ideas of market economics, while at the same time the venture has retained its sociological and humanistic ideals.
Uppsatsnivå: D

Bakgrund: Den svenska teaterscenen befinner sig i vad som tycks vara en ständig ekonomisk kris. De offentliga medlen räcker inte längre till, vilket har fått till följd att teaterinstitutionerna har blivit tvungna att söka sig nya inkomstkällor. Kultursponsring är en alternativ finansieringsform som har blivit allt vanligare. Vi vill undersöka kultursponsringens möjligheter för svensk teater.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka möjligheterna att gå bortom den traditionella definitionen av kultursponsring för att skapa ett helhetsperspektiv på utbyten mellan teater och näringsliv.

Avgränsningar: Vi utgår ifrån Sveriges teaterinstitutioner och de kulturpolitiska målen som är uppställda av Sveriges Riksdag.

Genomförande: Vår undersökning bygger på sju intervjuer med representanter från teatrar och företag.

Resultat: Idag ses kultursponsring främst som ett marknadsföringsverktyg, där det sker ett utbyte av image mot pengar. Vi anser att med denna begränsade definition förbises den största potentialen, vilken återfinns i själva mötet mellan teater- och affärsvärlden.

The aim of this Masters thesis is to examine the view of funding and sponsorship of culture within Swedish governmental cultural policy. The main issue is to discover changes in attitude towards funding and sponsorship of culture by comparing the discourse of cultural policy in the 1970s with the discourse of cultural policy in the 1990s. The theoretical and methological starting point is Ernesto Laclaus and Chantal Mouffes discourse theory. Another theoretical starting point is Danish cultural policy reasearcher Dorte Skot-Hansens theories of the development of cultural policy in the Nordic countries, and Norman Faircloughs, of critical discourse analysis, theory of the marketization of discourse. Four governmental cultural policy documents, two from the 1970s and two from the 1990s, are analysed through a model loosely based on Laclaus and Mouffes idea of nodalpoints and elements constituting a discourse. The analysis shows that there has been a change in discourse comparing the discourse of the 1970s with the discourse of the 1990s. The discourse of the 1990s is strongly influenced by a market discourse and has a favourable attitude towards sponsorship of culture, whereas the discourse of the 1970s generally has a very negative attitude towards cooperation between culture and business. However, the analysis reveals that the change in attitude is rather only applied on a linguistic level and not in the ideology of cultural policy.
Uppsatsnivå: D

Vi har undersökt företagssponsring och hur Skatteverket och domstolarna bedömer avdragsrätten för denna. Med företagssponsring menas att ett företag ger ett ekonomiskt bidrag för att kunna dra nytta av bidragstagarens goda namn i sin egen marknadsföring. Vi har även valt att koncentrera oss lite mer på kultursponsring, eftersom det verkar svårare att få avdrag för detta.

Det skatterättsliga problemet ligger i bedömningen av huruvida bidraget ska ses som en avdragsgill kostnad eller en ren gåva, som alltså inte är avdragsgill för företaget. Det finns heller ingen särskild lag om sponsring utan domstolarna tittar på rättspraxis och lämpliga paragrafer i inkomstskattelagen.

För att avdragsrätt ska föreligga måste följande tre kriterier vara uppfyllda:

• Utgiften ska inte utgöra en gåva,

• Sponsringsutgiften ska vara avsedd att öka eller bibehålla företagets inkomster och

• Sponsorn ska erhålla en direkt motprestation från den sponsrade som förväntas ha ett marknadsvärde som motsvarar sponsringsutgiften eller att utgiften är en indirekt omkostnad på grund av att det finns en stark anknytning mellan sponsorns och den sponsrades verksamhet.

Vi har undersökt Regeringsrättsavgöranden och doktrin på området. Två vägledande rättsfall, som avgjordes år 2000, ligger till grund för en praxisändring på området och dessa beskrivs mer ingående.

Det har visat sig i vår undersökning att det trots dessa ovan nämnda rättsfall saknas klara och entydiga regler inom området avdragsrätt för sponsring. Fortfarande finns stor osäkerhet om hur motprestationens marknadsvärde ska bedömas. Inom kultursponsringen är detta ett stort problem eftersom det kan vara svårt att hitta en adekvat prisjämförelse. Hur jämför man till exempel sponsring av Operan med sponsring av Dramaten? Dessutom tycker Skatteverket att kultursponsring i många fall endast vänder sig till en liten utvald grupp och inte till företagets hela kundkrets, som är kravet för att få avdragsrätt för marknadsföringskostnader. Denna osäkerhet på kultursponsringsområdet gör att företag hellre väljer att sponsra andra sorters områden, som till exempel idrottsverksamhet.

Denna uppsats avhandlar begreppet sponsring och vilka prioriteringar sponsrande företag gör när de väljer sponsringsobjekt. En jämförelse har gjorts mellan kultur- och idrottssponsorer.

Med en kvalitativ ansats har tre företag som ägnar sig åt kultursponsring (Vattenfall, SAS och IKEA), samt fem företag som sysslar med idrottssponsring (AXA, Svenska spel, Agent 03, Adidas och ICA), undersökts för att kunna göra denna jämförelse. Samtliga intervjuobjekt är belägna i Stockholm.

Resultatet av undersökningen har tydligt visat att Idrottssponsorer prioriterar exponering och en naturlig koppling mellan sponsorobjektet och den egna verksamheten. Kultursponsorer prioriterar associationer till värden som bildning och kulturbevarande för att skapa goodwill, samt goda relationer till stora kunder och anställda.

Denna uppsats undersöker de spänningar - i språk, förståelse och kultur - som uppstår mellan de ekonomiska och kulturella fälten för kulturaktören i ett sponsorsamarbete, med fokus på finansiering, genomförande och resultat. Flerfallsstudien baseras på djupintervjuer med sex kulturaktörer i Stockholm, vars inställning till och erfarenheter av näringslivssamarbeten skiljer sig åt. Empirin analyseras utifrån Pierre Bourdieus teorier om fält, kapital och habitus. Philip Kotler och Kevin Lane Kellers teorier om sponsring används för att förstå näringslivets incitament. Analysen är gjord utifrån ett institutionellt perspektiv och visar att en medvetenhet om ekonomiseringen i samhället i stort påverkar utfallet av kulturaktörens näringslivssamarbeten. Spänningar kan undvikas om kulturaktören känner till och värnar om sitt kapital, detta resulterar i bättre samarbeten för både näringslivet och kulturaktören.

Samtida diskursiva skeenden som en ekonomisering av det kulturella fältet och en estetisering av det ekonomiska fältet kan förklara att nya samarbetsformer mellan kultur och näringsliv möjliggjorts. Samarbetena har dock ännu inte konceptualiserats. Genom att vända blicken bort från sponsringsbegreppet och istället förstå samarbetenas dynamik skapad i samarbetet per se, möjliggörs ett perspektiv, där förståelsen samarbetenas dynamik tillåts införliva social interaktion och utveckling av attityder, värderingar, trosföreställningar och målsättningar. Utbytesrelationen kan då förknippas med andra former av utbyten än ekonomiska transaktioner, däribland kunskapsutbyte och lärande.

Denna studie som syftar till att förstå samarbeten mellan kultur och näringsliv har utvecklats runt två empiriska undersökningar av samarbeten som uppfattades gå bortom sponsringsbegreppet. Fallstudierna utgjordes av samarbetet mellan S-Lab, en forskningsgrupp inom Telia och realtidskonstnärerna i Splintermind samt projektet ”Hör upp Stockholmare!”, i vilket konst- och designhögskolan Konstfack samarbetade med Gallerian, ett köpcentrum i centrala Stockholm.

Tillsammans med tidigare teori och utvidgad förståelse, har tolkningen av de studerade fallen inneburit en studie i syfte att förstå samarbetenas dynamik. Den kunskapsmodell som använts har av den anledningen varit den abduktiva. Studien har resulterat i en modell över samarbeten mellan kultur och näringsliv, vilken kategoriserar samarbetsformerna efter varaktig och strategisk funktion. Samarbeten, vare sig det rör sig om kortsiktiga projekt eller långsiktiga relationer möjliggörs då ingå i ett samlat teoretiskt ramverk, vilket bidrar till ökad förståelse för samarbetena. Framförallt för de samarbeten som faller utanför sponsringsbegreppet

This essay concerns sponsorship of libraries within Sweden. It takes its starting-point in the libraries economical situation where resources are decreasing. The main purpose of the essay is to investigate how sponsorship is used in public libraries. The main questions are:o Why are sponsorships appealing to libraries? o What does the processes of sponsoring look like? o What are the possible risks concerning sponsor-ships – could it endanger libraries democratic role? o How does library staff reflect on the role of libraries in contemporary society? In our study we chose to investigate the sponsorship issue from the sponsored libraries perspective. We used quantitative and qualitative methods in gathering data. In a first step we made a survey covering 290 libraries in order to identify those who were involved in any form of sponsorship. In a second step we chose to interview seven libraries through an open-ended questionnaire, by e-mail. Our results show that sponsorship occurs only to a limited extent and that there are a variety of different models of sponsorship in practice. The most common purpose is financing activities outside the set budget. In times of economical savings, sponsoring allows libraries to arrange special activities. The participating libraries do not consider sponsorships a threat to the main task of the libraries. There may be a risk that libraries would need to rely on sponsorships for their survival. However, if sponsoring is used mainly to finance activities outside the set budget we don’t regard that as a threat.

Svensk Scenkonst får merparten av sin finansiering från offentliga bidrag. Den senaste tiden har Kulturdepartementet uppmanat till ökade insatser för att höja den privata finansieringen av konst. Kultursponsring från privata företag uppgår idag till 1 % av finansieringen. Uppsatsen studerar relationen mellan konst och marknad genom att titta på kultursponsring. Syftet är att skapa en bild av relationen mellan det sponsrande företaget och den konstproducerande verksamheten som sponsras. Frågorna som ställs handlar om sponsorernas möjlighet att påverka den konstnärliga processen. Upplever konstproducenterna ett hot av den konstnärliga integriteten i sponsorsamarbetet? Vilken konst är mer eller mindre lämpad att producera tillsammans med sponsorpengar. Teorin diskuterar PR-teori och teorier kring hur en god relation mellan två organisationer bör se ut enligt den aktuella PR-diskursen. Teoridelen behandlar även begreppen populärkultur och finkultur. Metoden utgår från kvalitativa metoder och gör tolkande analys av dem. Tre personer från en konstproducerande verksamhet är intervjuade samt en representant för företaget som sponsrar med pengar. Uppsatsen kommer fram till att integriteten i den konstnärliga processen inte hotas i det undersökta fallet. Relationen mellan konstverksamheten och det sponsrande företaget kan inte uppnå de kriterier för en god relation som PR-teorin efterlyser. Detta beror på respekten för den konstnärliga integriteten hämmar öppen dialog, mellan organisationerna