I denna studie går vi igenom skolkuratorns subjektiva syn på relationen mellan skolkurator och elev, samt hur deras arbete går till. I studien har vi använt oss av kvalitativ metod, där vi har intervjuat tio skolkuratorer och deras syn på relationen mellan dem och eleverna på skolan. Skolkuratorns ansvar har blivit större då deras område har växt inom skolan, de måste kunna se individen utifrån både familjära förhållanden men också ur ett kulturperspektiv, då dessa har stor påverkan på tonåringarna. Skolkuratorn måste också se till de olika yttre krav som påverkar eleven, och därför blir det viktigt för skolkuratorn att uppdatera sig med ny kunskap. Skolkuratorn använder sig av många olika metoder för nå ut till eleverna, då de i studien visar sig att en av skolkuratorerna använder sig av böcker, en annan av konst och en tredje av samarbetsövningar. Skolkuratorn har i många skolor blivit en känd företeelse på skolan, och de ökar därmed kunskapen om vad en kurator har för arbetsuppgift.

In this study, we go through counselor's subjective view on the relationship between counselor and student, and how their work goes to. In this study, we have made use of qualitative method, where we have interviewed ten schools counselors, and their views on the relationship between them and students at the school. Counselor's responsibilities have become greater because their area has grown in the school, they must be able to see individuals from both family relationships but also from a cultural perspective, as they have great influence on teenagers. Counselor must also ensure that the various external requirements affecting the student, and therefore it becomes important for the counselor to update itself with new knowledge. The counselor uses many different methods of reaching out to students when in the study found that one of the counselor use books, another of the arts and a third of cooperative exercises. The counselor has been in many schools, become a well known phenomenon in the school, and therefore increases the understanding of what a counselor has for task assignment.

Abstract

Syftet med vår studie är att undersöka vilken betydelse kuratorn har för den psykosociala hälsan. Vi har för det här ändamålet gjort tio stycken kvalitativa intervjuer med kuratorer inom skola, ungdomsmottagning, samt barn- ungdoms- och vuxenpsykiatrin. Vi har utgått från en hermeneutisk ansats. Resultatet har analyserats utifrån Aaron Antonovskys, Thomas J. Scheffs, samt Moria von Wrights teorier. Vårt resultat visar att kuratorn har en betydelse för den psykosociala hälsan hos eleven/patienten inom ramen för deras nätverk. Det var dock ibland svårt för kuratorn att precisera exakt vad som leder till förändringarna eftersom de ser sig som en del av helheten. Resultatet visar vidare att kuratorerna med olika metoder kan öka begripligheten och meningsfullheten hos eleverna/patienterna, för att de ska få en bättre känsla av sammanhang, och därmed lättare att hantera sin vardag. Inom psykiatrin fokuseras det mycket på ett patogent synsätt medan skolan och ungdomsmottagningen mer använder ett salutogent synsätt. Den punktuella positionen visar sig vara viktig i utredningsfasen av eleverna/patienterna men kuratorerna själva lyfter även fram vikten av en relationell position. Kuratorerna kan genom samtal uppmärksamma de sociala banden, lyfta fram dess betydelse för att eleverna/patienterna ska kunna bevara dem. Det här genom att eleverna/patienterna på ett bättre sätt kan hantera sina skam- och stolthetskänslor.

Abstract

The aim of our study is to investigate witch role the counselor has for the psychosocial health. For this purpose we have made ten qualitative interviews with counselors at schools, in one youth center, and at a child-youth and adult psychiatry. Vi har utgått från en hermeneutisk ansats.We have used a hermeneutic approach. Resultatet analyserades utifrån Aaron Antonovsky, Thomas J. Scheff, samt Moria von Wright.We`ve based our result in Aaron Antonovsky´s, Thomas J. Scheff´s, and Moria von Wright´s theories.Vårt resultat visade att kuratorn har en betydelse för den psykosociala hälsan hos eleven/patienten inom ramen för deras nätverk. Our result showes that the counselor has got an impact in the psychosocial health of the student / patient within their network. Det var dock ibland svårt för kuratorn att precisera exakt vad som ledde till förändringarna eftersom de såg sig som en del av helheten. However, it was sometimes difficult for the counselor to clarify exactly what leeds to the changes as they see themselves as one part of the whole. The Result further showes that the counselor using different methods could increase the comprehensible and meaningfulness to the students/patients, so that they could get a better sense of context, and thus easier to manage their everyday. In psychiatry the approach is pathogenic and at schools and the youth clinic it is salutogenic. The punctate location prove to be important in the investigation phase of the students / patients, but the counselors themselves even highlight the importance of a relational position. Kuratorerna kunde genom samtal uppmärksamma de sociala banden, lyfta fram dess betydelse för att eleven/klienten skulle kunna bevara de sociala banden genom att de på ett bättre sätt kunde hantera sina skam- och stolthetskänslor.Counselors can, through conversations, rise attention to the social ties, highlighting its importance so that the students / patients is able to maintain them. This is made through that the students/patients, in a better way, is able to deal with their shame and feelings of pride.

Studiens syfte har varit att beskriva och analysera hur kuratorer vid psykosociala enheter inom primärvården hanterar sina känslor i patientarbetet. En kvalitativ forskningsmetod har genomförts med hjälp av intervjuer med fyra kuratorer vid tre olika psykosociala enheter inom primärvården. Resultatet har analyserats utifrån copingteori och existentiell teori. Resultaten visar att respondenterna använder sig av copingstrategier såsom att söka kunskap, söka lösningar, stöd och vägledning och upphäva stundens allvar i form av humor för att hantera känslor i patientarbetet. Dessutom förlitar respondenterna sig till sin kunskap och erfarenhet inom kuratorsyrket. De använder sig dessutom av reflektion och stöd av vissa kolleger som de känner sig trygga med. Vid sidan av copingstrategier använder sig respondenterna av existentiellt perspektiv i form av att finna mening, sammanhang och värde av sin handling i patientarbetet. Respondenter har beskrivit att deras ödmjukhet och empati till människor har fördjupats i samband med patientarbetet. De har även i samband med patientarbetet fått ökad medvetenhet för människans sociala sammanhang. Detta har därför påverkat deras inställning till egen livssituation och människor. De upplever även att vardagslivet har påverkats av patientarbetet. Respondenterna anser att det därför är viktigt att upprätta tydliga gränser mellan arbete och fritid för att orka med patientarbetet. Därför gör de fritidsaktiviteter som är roliga och avkopplande.

Bullying can have serious consequences on everyone involved. Consequently it is important that school counselors are able to intervene. Thereby they need an unambiguous definition and knowledge about bullying that has been produced from research so they do not make mistakes that could lead to further damaging of the students. Thus the aim of this study was to examine how school counselors define bullying compared to the views held by scientists and students in secondary school. Through a review of previously done research the definitions of scientists and schoolchildren was summarized. To establish the school counselors’ definitions a qualitative interview based method was used. Data was collected by semi-structured interviews using an interview guide with open-ended questions. The interviews were transcribed and analyzed by the method of phenomenological concentration of its meaning. By the theory of logic-in-use and reconstructed logic the definitions of school counselors’, pupils and researchers was compared. Results showed that school counselors hold similar definitions to scientists and children but differ in some aspects. The results also indicate that the school counselors mainly have created their definitions through former experiences and knowledge and not through science and they also seem to experience difficulties in identifying bullying situations.

The aim with this study was to learn about the experiences of field workers and welfare officers in the field of possible self-harm behavior among young people.Our problem was: Do field workers and welfare officers treat young people with deliberate self-harm differently and - How do field workers and welfare officers describe deliberate self- harm?

Our study was conducted through qualitative semistructured interviews with twelve interviewee’s.The result of this study shows that there is a difference in how young people with self-harm behavior are being treated - based on their gender.One possible cause for this result could be the old tradition mindset of viewing boys and girls differently – and thus, treating them differently when they seek help.Our study shows there is a possibility of treating boys and girls differently – which shows that we made a thought-provoking point

Denna rapport har som syfte att undersöka hur ett urval av kuratorer och skolsköterskor ser på förekomsten av och bakgrunden till ätstörningar. Rapporten bygger på riktade öppna intervjuer till skolsköterskor och kuratorer vid skolor och ungdomsmottagningar som arbetar med ungdomar i åldern 16-19 år. Det tema vi vill undersöka och intervjua respondenterna om är hur massmedia, men även andra bakgrundsfaktorer som självkänsla, föräldrarnas roll samt sociala faktorer kan bidra till ätstörningar. Vi har bearbetat resultatet med hjälp av innehållsanalys. Aktuell forskning anger att dålig självkänsla, dålig relation till föräldrar samt påverkan från media är faktorer som kan medverka till utvecklandet av en ätstörning. I tonåren ingår i regel kroppsfixering och missnöje med kroppens utseende som förstärkande faktor. I intervjuerna med våra respondenter återkommer dessa uppgifter. De flesta av respondenterna upplever att ätstörningsproblematik är ett relativt vanligt förekommande problem på deras mottagningar. Det har visat sig att våra intervjuresultat överensstämmer med aktuell forskning som studerat bakgrunden till ätstörningsproblem. Precis som intervjupersonerna säger, menar forskningen att ätstörningar är en komplex sjukdom där flera komponenter spelar in. Det finns alltså inte ett svar på vad ätstörningar beror på, det handlar snarare om faktorer som tillsammans skapar ätstörningen. Mer förebyggande arbete krävs och i en tidig ålder då detta är ett problem som kryper längre ner i åldrarna.

Utifrån en kvalitativ och rättsdogmatisk metod ställde vi oss frågande till hur och utifrån vilka faktorer kuratorer på ungdomsmottagningar bygger sina bedömningar på. I sexualbrottslagstiftningen framgår det på flera ställen att ett barn under 15 år som utsätts eller deltar i sexuella handlingar är brottsutsatt. Vilket ledde till funderingar hur kuratorerna tillämpade lag och/eller förhöll sig till lag i praktiken. I denna uppsats har vi undersökt hur kuratorer på olika ungdomsmottagningar i Stockholms län, förhåller sig till förändringen i sexualbrottslagstiftningen (BrB 6:4-6:5) som trädde i kraft 1 april 2005, samt om den fått någon praktisk betydelse för kuratorerna i deras arbete. Vidare har vi undersökt kuratorernas beslutsprocess samt hur kuratorerna kommer fram till för motiv till beslut att anmäla enligt SoL 14:1. Resultatet visar att kuratorerna följer ett tydligt mönster vid beslutsfattandet. Resultatet av studien visar att kuratorerna får svårt att förhålla sig till sin egen policy samtidigt som de förhåller sig till sexualbrottslagstiftningen, BrB 6:4-6:5. Kuratorerna gör ofta själva en egen utredning innan de tillämpar anmälningsskyldigheten, SoL 14:1. Resonemanget runt barns skyddsbehov ser olika ut beroende på barnets kön, ålder och kroppsmognad samt termer som frivillighet och ömsesidighet. Hur domstolarna dömer utifrån lagarna visade sig ha betydelse för hur kuratorerna resonerar runt sina egna skyldigheter kring barns skyddsbehov. Resultatet är ur ett rättsociologiskt perspektiv, en differens mellan lag och verklighet. Eftersom lagstiftaren lämnat ett tolkningsutrymme blir det den enskilde kuratorn som förväntas tolka och förstå verkligheten, vilket i slutändan leder till att det blir magkänslan, eller den dolda professionen som avgör. Vi har använt oss av genusteori och kognitiv teori för att belysa till våra resultat i analysen i ytterligare en dimension. Studiens resultat ligger i linje med tidigare forskning.

Syftet med den här uppsatsen är att studera och kartlägga gränslandet där olika professioner inom vården möts och samverkar. Vi vill ta reda på hur professioner interagerar, vilken kunskap olika professioner har om varandra samt eventuella meningsskiljaktigheter som kan uppstå när de skall samarbeta och varför. Studien bygger på en kvalitativ fallstudie genomförd på sjuksköterskor, läkare och kuratorer verksamma vid Akademiska sjukhuset. Åtta personer vid tre olika vårdavdelningar har intervjuats om deras syn och erfarenheter av den interprofessionella samverkan som råder på respektive avdelning. Teorin är baserad på en genomgång av den aktuella forskningen rörande team, professioner, interprofessionell samverkan och interprofessionellt lärande. I vår studie finner vi att det interprofessionella samarbetet mellan de valda professionerna är beroende av två faktorer. Dels finner vi ett samband mellan graden av planerad vård och den interprofessionella samverkan. Även ett samband mellan sjukdomens komplexitet och graden av interprofessionell samverkan identifierades. Vidare fann vi att den vanligaste anledningen till meningsskiljaktigheter är bristande kommunikation och otydliga rollfördelningar.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett individperspektiv erhålla djupare förståelse och ökad insikt i samtalsrelationen mellan skolkurator och sökande elev, samt vilka förutsättningar som enligt skolkuratorerna måste föreligga för ett givande möte. Studien utgick från en kvalitativ ansats med en semistrukturerad intervjuguide. Urvalet utgjordes av tio stycken kuratorer, varav alla var kvinnor. Resultatet visar att samtalsrelationen är beroende av förtroende samt tillit, och att kuratorerna använder sig själva som verktyg för att bygga upp samtalsrelationen. Även egna uppkommande känslor används för att förstå eleven bättre medan kunskap om samtalsmetodik beskrivs som otillräcklig, istället värderas förvärvad erfarenhet som en viktig aspekt. Kuratorns egen människosyn och engagemang beskrivs vidare vara faktorer som påverkar samtalsrelationen. För stöd i svåra samtalsrelationer framhålls den egna kollegan eller handledningen som viktigast. Resultatet analyseras utifrån George Herbert Mead, Moira von Wright och Johan Asplund. Analysen berör aspekterna: Samtalsrelationens grunder, samtalsrelationen med utgångspunkt från kuratorn, eftersträvade processer inom samtalsrelationen samt påverkan utifrån kuratorn på samtalsrelationen.