Academic literature on the topic 'Kvalitativ forskningsstudie'

Med denna kvalitativa forskningstudie vill vi bidra med kunskap om de didaktiska val lärare gör vid arbete med det centrala innehållet rörande problemlösning i matematikundervisning. Det här gör vi med de didaktiska frågorna vad, hur, när och varför som grund. Genom att ha studerat tidigare forskning inom området har vi blivit på det klara med var forskningen i dagsläget befinner sig, men också hur den har kommit dit. För att spegla syftet med studien valde vi att se på resultatet ur en didaktisk teori. Genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare som informanter samlade vi in empirin för att i nästa steg använda en fenomenografisk ansats till att kategorisera det analyserade resultatet i ett antal teman. Det visade sig att tiden var en central fråga för lärare, både för för problemlösningprocessen och lärarnas planeringsarbete. Andra omståndigheter som pekades ut som viktiga för arbetsområdet man för tillfället fokuserade var vardagsanknytningen, gruppens- och självförtroendets roll. Slutsatser som dras i arbetet är att det finns tydliga utmaningar med undvervisning i problemlösning. Lärarna är ambivalenta rörande vad problemlösningen har för funktion, men det är ett område i matematik som måste arbetas med.

The purpose of this study was to examine how the authorities in Sweden collaborate when it comes to discourage trafficking for sexual purposes. More specifically the aim was to find which directives and problems the work of the individual authorities constitute in and how does it affect collaboration with other authorities. The study was based on interviews with six respondents, which have experience working within this field. Three themes were identified: what is collaboration, different perspectives, regulatory frameworks and different fundamental values within the organisations. The study concluded that collaboration is affected by several factors such as the absence of knowledge about trafficking for sexual purposes and the laws which regulate confidentiality, difficulties in defining collaboration as a concept and the authorities different ideas about what have to be done in the context of discouraging trafficking for sexual purposes. The authorities define the problematic aspects with trafficking in similar ways. Differences can be seen when it comes to define trafficking for sexual purposes as such. The analysis was based on two different perspectives: social constructive theory and new institutionalism in organizational analysis.

”Med intresse för projektledning/With interest for project management” är en studie vars syfte är att belysa livsvärlden hos projektledare inom ett avgränsat geografiskt område i Sverige. För att komma fram till ett relevant svar har det gjorts intervjuer med två projektledare belägna i Örebro stad som båda har lång erfarenhet inom branschen. Informationen som gavs under intervjuerna har visat stora likheter och med vissa, distinkta skillnader i åsikter kring arbetet. En överskådlig bild skapades och det är tydligt att båda projektledarna ser både vedermödor och belöningar med arbetet de utför och att de värderar samma delar av arbetet. Resultatet pekar på att deras respektive tankar om tillexempel arbetskraft och tidsplanering är till största sannolikhet kopplat till olikheter i tillgång till arena, teknik och personal.

Sverige har idag utvecklats till ett mångkulturellt land med många olika etniciteter i samhället. Denna utveckling har resulterat i att det råder uppdelning av folkgrupper. I denna studie har vi valt fokuserat på den etniska boendesegregationen som råder i många delar av landet. För att kunna genomföra studien har vi valt att begränsa oss till stadsdelen Norrby i Borås. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer det är som främst kan förklara att komplexa samverkansprojekt blir framgångsrika respektive problematiska. Tillit och samverkan sammankopplas till studien genom detta syfte för att bilda en förståelse om hur samverkan och tillit i komplexa nätverk med många aktörer och andra individer kan gå till. För att kunna genomföra studien har vi fördjupat oss i hur Borås Stad implementerar sina intentioner och åtgärder för att minska den etniska bostadssegregationen på Norrby. Studien inkluderar en kvalitativ forskningsstudie med kvalitativa intervjuer av olika aktörer i Borås Stad. Resultatet visar att det föreligger olika faktorer som påverkar framgångarna och motgångarna i samverkansprojekt. De faktorer som påverkar framgången är att aktörerna stödjer varandra i samarbetet, visar öppenhet och ömsesidighet, är faktorer som främjar både tillit och samverkan. Ytterligare faktorer som också främjar skapandet av tillit i samverkan är att parterna hanterar sina ansvarsområden och låter de andra aktörerna, men också invånarna vara delaktiga i samverkan. De hämmande faktorerna är bland annat brist på resurser i samverkan vilket leder till att det inte går att utföra löften. Att arbeta med integration är också ett omfattande arbete vilket har lett till att ansvar och engagemang i samverkan kräver konstant ingripande. Slutligen utgörs de sista faktorerna av att det förekommer en brist på kommunikation och ömsesidighet mellan aktörerna såväl som invånarna och att vissa aktörer uppfattas bli passiva.
Today, Sweden has developed into a multicultural country along with several different ethnicities in the urban community. This development has resulted in a state of fragmentation in the community. In this study, we choose to focus on the ethnic residential segregation that occurs all over the country. In order to accomplish this study, we also choose to confine ourselves to the urban district Norrby in Borås. The purpose of this study, is to research what factors that mainly can explain why complex collaboration projects turns out to be successful or problematic. Trust and collaboration are linked to the study through this purpose in order to create an understanding of how collaboration and trust in complex networks involving a great number of participants and other individuals could appear. In order to accomplish the study, we have immersed in how City of Borås implements their intentions and interventions in order to reduce the ethnic residential segregation in Norrby. The study includes a qualitative research study, together with qualitative interviews from different participants in Borås. The results show that it exists different factors which influence both prosperity and setbacks in projects of collaboration. The factors influencing prosperity, is that participants support each other in the collaboration, shows openness and reciprocity towards each other. These are factors which improve trust and collaboration. Other factors that also improve the creation of trust in collaboration is that the parties handle their area of responsibility and allow the other participants, but also the residents to be a part of the collaboration process. The repressive factors are among other, a lack of resources in the collaboration process, which leads to promises being broken. Working with integration is also a comprehensive task, which have resulted in responsibility and commitment in collaboration requires constant intervening. Finally, the last factors consist of the fact that it occurs a lack of communication and reciprocity between the participants, as well as between the residential and some participants whom are being perceived passive. This thesis is written in Swedish.

The survey is a qualitative study that aims to investigate the ethnic housing segregation in the residential area around Malmvägen that is located in Sollentuna. Malmvägen is a millionprogramarea that’s made up of unattractive tall buildings with grey facades. The majority of the residents have foreign backgrounds and the unemployment rate is high among the youths in the area. The apartment rents on Malmvägen are low and many of the residents belong to the subclass of society. Because of limited options many families have to live crowded. There is a lot of prejudice against the area due to brawls and damage that took place in the 1990s. The fact that a new custody has been built in the area has not reduced the public prejudice. The purpose of the survey is to investigate how ethnic housing segregation affects young people and how this type of segregation can be prevented. The result shows five young adults experiences and their experiences of living in the ethnically housing segregated Malmvägen. Also, the statements given by a field recreation leader regarding the perceptions of the circumstances of the area is presented. Through all the respondents statements it was confirmed that the area is ethnically segregated and that this leads to a variety of consequences. The youths of Malmvägen fall victim to the current ethnic housing segregation and this is also corroborated by a statement that the field recreation leader made; “The youths lack a sense of not having an opportunity in life”.
Undersökningen är en kvalitativ studie som syftar till att granska den etniska boendesegregationen i bostadsområdet Malmvägen som är belägen i Sollentuna. Malmvägen är ett miljonprogramsområde som består av oattraktiva höghus med gråa fasader. Majoriteten av befolkningen har utländsk bakgrund och det råder en hög arbetslöshet bland områdets ungdomar. Hyrorna på Malmvägen är låga och många av invånarna är låginkomsttagare. På grund av begränsade valmöjligheter bor många familjer trångt. Det förekommer mycket fördomar mot området på grund av bråk och skadegörelse från 1990-talet. Att ett häkte nyligen byggts i området har inte minskat allmänhetens fördomar. Studiens syfte är att undersöka hur etnisk boendesegregation påverkar ungdomar samt hur denna typ av segregation kan förebyggas. Resultatet visar  fem unga vuxnas erfarenheter samt upplevelser av att bo i det etniskt boendesegregerade Malmvägen. Även en fältfritidsledares utsagor gällande upplevelser av omständigheterna i området presenteras. Genom samtliga respondenters utsagor bekräftades att området är etniskt segregerat samt att detta medför en rad olika konsekvenser. Malmvägens ungdomar faller offer för den rådande etniska boendesegregationen vilket styrks av fältfritidsledarens utsaga; ”Hos ungdomarna saknas en känsla av att inte ha möjlighet i livet”.

Spridning av Covid-19 viruset har lett till en pandemi i världen där olika organisationer behöver göra anpassningar för att hantera krisen. Syftet med den här studien är att ta reda på hur en HR-enhet arbetar under en kris inom en kommun. Studien utgår från följande frågeställningar "Vilka arbetsuppgifter har HR-enheten under pågående kris?", "Vad ser HR-enheten för möjligheter för att motverka krisen och vilka svårigheter föreligger?", "Vilka utvecklingsmöjligheter finns det med HR-enhetens roll inom krishantering?". Studiens urval är sex HR-partners och en HR-chef ur en HR-enhet inom en kommun. Datainsamlingen skedde genom intervjuer. Datamaterialet bearbetades och analyserades genom färgkodning och kategorisering. Resultatet visar att HR-enheten prioriterar operativt arbete under krisen och det strategiska arbetet stannade upp. De svårigheter som föreligger är att det inte finns effektiva informationskanaler för att ha en bra dialog med chefer och att det saknas tillräckliga förkunskaper kring kris- och krishantering inom HR-enheten. Utöver detta visar resultaten på avsaknad av tydlig struktur och systematik inom krishanteringsenheterna. De möjligheter som har öppnats är att HR-enheten har testat nya sätt att kommunicera för att hålla HR-enheten igång, främst har det skett genom en digital plattform via Microsoft Teams. De utvecklingsområden som respondenterna föreslagit är att utveckla informationen både inom den egna enheten och till chefer och anställda inom olika förvaltningar, bland annat FAQ. Respondenterna lyfter även vikten av tydlig struktur och systematik för att underlätta informationsdelning och APT. Utöver detta lyfter respondenterna förslag kring erfarenhetsutbyte för att öka kunskapen kring kris och krishantering. HR-enheten har endast arbetat operativt under krisen vilket inte stämmer överens med tidigare forskning. Med krisen finns ingen garanti för att HR-enhetens arbete effektiviseras men att det finns utvecklingspotential inom olika områden. Enligt forskningen kommer det att krävas en liknande kris för att se över ifall det har skett en utveckling inom HR-enhetens arbete.

Denna uppsats behandlar ämnet internkommunikation. Vi har valt att genomföra en undersökning om Polismyndigheten Värmlands internkommunikation då de innehar ett stort ansvar att bevara trygghet och säkerhet i samhället. Polismyndigheten har även stora krav på sig idag gällande dialog och grad av kommunikation inom organisationen för att effektivisera det polisiära arbetet. Syftet med denna uppsats är att erhålla en insikt om den interna kommunikationens funktion och hur den gestaltas utifrån chefernas och de anställdas perspektiv. I denna uppsats använder vi oss utav relevanta teorier inom organisationskommunikation, internkommunikation, organisationsidentitet, organisationskultur och kommunikationsmodeller. Vårt tillvägagångssätt för att besvara uppsatsens syfte var att använda oss utav två skräddarsydda frågeställningar för att möjliggöra en helhetsbild och en djupare insikt på våra utvalda teoretiska områden. ”Hur upplever cheferna på polismyndigheten Värmland internkommunikationen?” ”Hur upplever de anställda på polismyndigheten Värmland internkommunikationen?” I denna undersökning använde vi oss av kvalitativa samtalsintervjuer och en kvalitativ fokusgrupp. Det resultat vi lyckades utvinna visade att internkommunikationen hos de utvalda cheferna och anställda upplevdes som både positiv och negativ. Polismyndighetens internkommunikation har enligt cheferna genomgått en positiv utveckling. Enligt chefernas utsagor är polismyndigheten en arbetsplats med goda möjligheter för dialog mellan ledning och anställda och klara riktlinjer för hur internkommunikation ska bedrivas. Dock finns det rum för förbättring då det upplevs vara svårt att förmedla information som även filtreras på ett felaktigt sätt och skapar missförstånd. De anställda på polismyndigheten Värmland gav en helt annan bild då det dagliga arbetet präglas av orättvisor, bristfällig internkommunikation som skapar förvirring och svårigheter att överblicka vem som har ansvar för vad inom organisationen.
This bachelor thesis treats the subject of internal communication. We have chosen to carry through a research about the police department of Värmland's internal communication since they have big responsibility to preserve safety and security in society. The police department has these days greater demands regarding how to conduct dialogue and the level of communication within the organization to further the efficiency of police work. The main purpose of this bachelor thesis is to obtain insight about the internal communication functions and how it is presented from the managers as well as the employees perspective. In this thesis we are using relevant theories regarding organizational communication, internal communication, organization identity, organization culture and communication models. Our approach to answer the purpose of this thesis was to use two customized questions to enable us to get a overall view and a deeper insight of our chosen theoretical framework. “How do the managers perceive the internal communication in the police department of Värmland?” “How do the employees perceive the internal communication in the police department of Värmland?” In this study we used qualitative interviews and a qualitative focus group. The result we obtained, showed that, internal communication with the chosen managers and the employees had both positive and negative experiences. The police department of Värmland's internal communication has gone through a positive development according to the managers. According to the managers, the police department of Värmland has a healthy working environment that offers good possibilities for dialogue between management and employees, and also clear guidelines for how the internal communication has to be conducted. However, there is room for improvement, since some experience it to be hard to communicate information that filters wrongly and creates misunderstanding. But the employees gave us a completely different picture since the daily work characterized in injustice, faulty internal communication that creates confusion and difficulties to get an overview about who has what responsibilities in the organization.

Purpose: The purpose of this paper is to create an understanding of how customer engagement, communication / interaction and customer insight are driving forces behind the use of Social CRM from a leadership perspective. Method: The purpose of the study, we believed it was appropriate to use a qualitative approach to conduct the study. The empirical data were collected through semi-structured interviews. The sample consisted of 10 companies located in the Gävle area who are active on social media. The interviews were coded to obtain keywords and patterns. These patterns and keywords are then analyzed to arrive at the study's results. Results and contributions: Our results suggest that all the identified benefits, customer engagement, customer insight and communication are driving forces to make use of social CRM. However, they are used to different extents with different purposes. The two main drivers are customer engagement and communication. Customer insight is the driving force that is used least extensively and least consciously. Our investigation has confirmed much of the already existing research in this area but also highlighted that all driving forces do not have the same priority. Our study contributes to a better understanding of the driving forces behind the use of social CRM.