To see the other types of publications on this topic, follow the link: Kvalitativ intervju.
Dissertations / Theses on the topic 'Kvalitativ intervju'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Kvalitativ intervju.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Ingmarsson, Madeleine, and Eva-Lotta Brink. "Anhörigas upplevelser då en nära anhörig med demenssjukdom vårdas i hemmet eller i hemsjukvård." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-31560.
Full text
2
Buskqvist, My, and Sara Olsson. "Kärleksfull matematikundervisning - vägen till framgång? : - En kvalitativ intervju- och literaturstudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Matematikdidaktik, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-3302.
Full textAbstract:
Utgångspunkten i vår undersökning var att grundskolans matematikundervisning sedan länge är präglad av enskild räkning i läroboken och graden av modernisering är låg. Detta grundar vi dels på egen erfarenhet och dels på forskning vi läst tidigare. När elever får problem med matematiken i skolan läggs skulden på eleverna istället för på skolan och lärarens undervisning. Syftet med vårt arbete var att få en bild av vad skolan och den enskilde läraren kan göra för att förändra/förbättra förutsättningarna i matematik för grundskolans elever. Undersökningens frågeställningar var: Vilka faktorer kan ligga bakom elevers utveckling efter ett icke godkänt nationellt prov i matematik i skolår 5? Vad kan skolan och den enskilde läraren göra för att förändra/förbättra förutsättningarna i matematik för grundskolans elever?Vi valde att söka svar på våra frågor dels genom att göra en litteraturstudie och dels genom attintervjua fyra elever som inte blivit godkända på nationella ämnesprovet i matematik i skolår 5. Vi har också intervjuat deras lärare (fem stycken) i skolår 4-6 och skolår 7-9.Utifrån våra resultat kunde vi dra slutsatsen att matematikundervisning inte enbart handlar om bra didaktiska metoder utan snarare om kärlek till och engagemang för eleverna. Våra elever verkar trivas med den kunskapssyn som Lpo 941 vilar på där skolan ska se till varje unik individ och utforma undervisningen därefter. Grundskolans matematikundervisning präglas fortfarande av enskild räkning i läroboken, visade både våra intervjuer och vår litteraturstudie. Detta trots att en enorm mängd forskning talar emot detta ensidiga arbetssätt och istället förespråkar en varieradundervisning. Våra resultat visade också att det extra stöd elever får är undervisning i liten grupp där undervisningen till stor del sker på samma ensidiga sätt. För att lyckas med matematikenmenar elever att lärarens engagemang och tilltro till deras förmåga är den viktigaste faktorn.Andra faktorer som påverkar elevernas resultat är den egna motivationen och lusten att lära.Resultaten visar också att betygen har betydelse för elevernas motivation. Det finnas alltså mycket man kan göra för att förbättra situationen i skolan. De två främsta faktorerna som krävs ärengagerade lärare och en varierad undervisning.
3
Alvemark, Anna, and Hansson Petter. "Det betydelsefulla skrattet : En kvalitativ intervju- och observationsstudie om standupkomiker." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-326071.
Full textAbstract:
Standupkomik är en underhållningsform som går ut på att en komiker håller ett monologt samtal innehållandes skämt inför en publik. Framträdandet tillåter reaktion, deltagande och engagemang från en publik. Standupkomikern återger en bild av vår vardagsverklighet som får människor att skratta. Detta fenomen har på senare tid ökat i popularitet och har, enligt tidigare forskning, förmåga att påverka individer och strukturer, vilket gör det viktigt att närmare undersöka fenomenet. Syftet med denna studie är att kunna säga någonting om standup som fenomen utifrån komikers uppfattningar. För att besvara syftet har följande fyra frågeställningar preciserats: Ger standup upphov till gemensamma känsloupplevelser hos individerna inom scenen? Hur konstruerar komikern sina skämt? När skrattar publiken? Finns ett beroendeförhållande mellan standupscenen och samhällets strukturer? Empirin samlades in genom kvalitativa djupintervjuer, fältintervjuer och observation. Vid djupintervjuerna undersöktes standupkomikernas upplevelser om att utföra standup. Observationen, med tillhörande fältintervjuer, möjliggjorde en förståelse bortom komikernas egna självuppfattningar för att återskapa deras tolkningar. En djupgående analys av empirin har gjorts med utgångspunkt i socialkonstruktivism (Berger & Luckmann, Collins, Hochschild, Jenkins och Mead). Resultatet visar att vi med fördel kan förstå standup som en interaktionsritual och att känslor har betydelse vid framträdandet. Efter en lyckad ritual uppstår långvariga känslotillstånd av gemenskap och solidaritet. Standupscenen kan förstås som en institutionell ordning där förutbestämda regler påverkar individers beteenden, roller och normer. Komikerna konstruerar sina skämt utifrån sin upplevda identitet. Publiken legitimerar komikern och skämten genom att skratta. Överträder skämtet samhälleliga strukturer är sannolikheten liten att publiken legitimerar skämtet. Vidare legitimerar skämten även samhällsordningen och den institutionella ordningen som standupscenen utgör.
4
Bergström, Johanna, and Maria Krohn. "Förskollärares attityder till rörelseaktivitet : - en kvalitativ studie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-293458.
Full textAbstract:
Denna studie syftade till att undersöka förskollärares attityder till rörelseaktivitet samt att se mönster i de svar vi fått. I studien genomförde vi kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare på förskolor i Mellansverige. Intervjuerna innehöll halvstrukturerade frågor för att få fram vilka attityder förskollärarna har till rörelseaktivitet i förskolan. Resultatet visade att det finns förskolor som planerar och utför rörelseaktiviteter regelbundet, men att det också påträffas verksamheter som inte bedriver någon planerad rörelseaktivitet. Samtliga förskollärare håller samtliga informanter med om åsikten om att rörelse sker naturligt i barns vardag men åsikterna skiljer sig vid frågan om det den är tillräcklig för barns bästa. Med denna undersökning önskar vi kunna ge en inblick i hur olika förskollärare kan se på rörelseaktivitet. Vi vill också framhäva vikten av rörelseaktiviteter i förskolan, för barnens välbefinnande, utveckling och framtid.
5
Begenisic, Novka. "Sjuksköterskans upplevelse av att vårda i hemmet." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1640.
Full textAbstract:
Bakgrund: Många länder möter en demografisk förändring där antalet äldre människor ökar. Parallellt med denna utveckling ökar behov av hemsjukvård där antal äldre människor som vill vårdas i sina egna hem ökar. Vård i hemmet beskrivs ofta som det bästa alternativet för många äldre människor. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor har både positiva och negativa erfarenheter av det dagliga arbetet hemmet. Syfte: Syfte med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda i hemmet. Metod: Intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor som arbetar inom hemsjukvård. Analys genomfördes med innehållsanalysmetod inspirerad av Graneheim and Lundman (2004). Resultat: I resultatet framkom att de sjuksköterskor som deltog i studien beskrev att de strävar efter att göra sitt yttersta för patienter trots att de ibland kan bli hindrade. Tre kategorier med tio subkategorier bildades utifrån intervjuerna. Kategorierna beskriver hur sjuksköterskan upplever att vårda i hemmet: Sjuksköterskans arbete i hemmet, Att vara professionell och Teamarbete. Diskussion: Utifrån studiens resultat beskrivs vårdkontext och sjuksköterskans bemötande som viktiga faktorer i mötet med patienten därför att det inbjuder till delaktighet och stödjer patientens självbestämmande. Det resulterar i att det rumsliga tillskrivs stor betydelse där sjuksköterskan upplever en dubbel roll som professionell yrkesutövare och som gäst i patientens hem vilket resulterar i att sjuksköterskan upplever både känsla av frihet och känsla av otillräcklighet.<br>Background: Many countries are facing a changing demographic where the number of elderly people will increase. Parallel to this development there will be a rising demand for home-based care where more elderly people want to be cared for in their own home. Home-based care is often described as the best kind of caring for many elderly people. Earlier research has shown that nurses have both negative and positive experiences when it comes to home-based care. Aim: The aim of this study is to describe the nurses’ experiences of home-based care. Methods: Interviews were performed with eight registered nurses who had experience of caring for people at their homes. The interviews were analyzed with qualitative content analysis inspered by Greneheim and Lundman (2004). Results: The result showed that the nurses who participated in the study stated that they strive to do their utmost for the patients although they sometimes can be prevented from doing that. Tre categories with ten sub-categories were generated from the interviews. The categories describe nurses’ experiences of caring for patients of their homes: Nursing at home, To be professional and Teamwork. Discussions: Based on the study the nursing context and the nurses’ approach are described as important factors in the meeting with the patient. Nursing context and the nurses’ approach are important because they invite to participation and support the patients’ autonomy. This results in that the space is given great importance where the nurse experiences a double role: As a professional and as a guest in the patients’ own home. This results in that the nurse experiences the feeling of freedom and the feeling of inadequacy.
6
Friman-Örn, Hanna, and Magdalena Johanson. ""Det är mycket bra med förskolan. Att det finns som alternativ." : föräldralediga och icke förvärvsarbetande föräldrars syn på förskolans kvaliteter." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Sektionen för kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-18977.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka vilka kvaliteter föräldralediga och icke förvärvsarbetande föräldrar till barn på förskolan uttrycker att förskolan besitter. Studien har inspirerats av ett postmodernt perspektiv. Detta innebär att vi utgår från att förskoleinstitutioner blir vad vi som samhällsaktörer gör dem till. De bär inte på några inneboende kvaliteter, naturgivna syften eller egenskaper (Dahlberg, Moss & Pence, 2001). För att besvara frågeställningen hur föräldralediga och icke förvärvsarbetande föräldrar till barn på förskolan uttrycker förskolans roll har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. I studien ingår sex föräldrar från fem olika förskolor. Efter analys av intervjuerna kunde vi urskilja tre områden vilka presenteras i resultatet. Områdena är: förskolan - ett komplement till hemmet, förskolan - en plats för lärande samt förskolan - en del av livet. Resultatet visar på en komplexitet i föräldrarnas uppfattningar och inom områdena fokuseras på skillnader, motsägelser och nyanser.
7
Matsson, Niklas, and Camilla Öhresten. "AST/Aspergers och sysselsättningsval : Hur individer med AST/Aspergers har hanterat sina sysselsättningsval ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-129601.
Full textAbstract:
Anledningen till att författarna valt att skriva om området är huvudsakligen att det gjorts relativt lite forskning inom det. En hel del forskning beskriver diagnosen AST/Aspergers men inte hur individer med diagnosen har hanterat sina sysselsättningsval. I detta arbete presenteras en inblick i hur fem individer har hanterat sina val av sysselsättning. Varje individ har sina unika förutsättningar och sin unika problematik, baserat både i sociala och personliga omständigheter. Fyra av informanterna har diagnosen och den femte är under utredning. De kvalitativa intervjuerna och analysen är grundade i beskrivningar av Anne Ryen och Martyn Denscombe. Det bakomliggande teoretiska ramverket är Hodkinsons och Sparkes Careership-teori som kompletteras av Vance Peavey:s livslinje. Generellt är det djugående intervjuer och hög tillförlitlighet i informanternas svar som varit målet, snarare än exempelvis generaliserbar mängd. Detta har författarna valt att göra dels eftersom det varit informanternas egna berättelser och prioriteringar som skulle undersökas och dels för att mängden tillgängliga informanter bättre passade en sådan målsättning. Empirin visar fem väldigt olika situationer och en inblick i hur informanterna hamnat där de hamnat. Några framträdande resultat av intervjuerna och analysen är att studie- och yrkesvägledning inte funnits representerat i informanternas vuxna valprocesser, att en vidgad handlingshorisont kan innebära olika svårigheter men även väldigt mycket positivt, att varje individ har väldigt olika behov samt att det fortfarande efterfrågas en generellt ökad förståelse för området.
8
Krasniqi, Hanife, and Johan Lindh. "Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att befrämja patienters sömn : en kvalitativ intervju studie." Thesis, University of Skövde, School of Life Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-81.
Full textAbstract:
<p>Syfte. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att befrämja patienters sömn ur ett omvårdnadsperspektiv.</p><p>Bakgrund. Sömn är ett tillstånd som befinner sig utanför den medvetna kontrollen och ses som en viktig del av livet. Människan vet av erfarenhet att sömnen är ett stort behov och utan sömn en längre tid förändras våra beteenden, vår förmåga att koncentrera oss minskar, temperamentet ändrar sig och handlingsförmågan avtar. Tidigare forskning har visat att patienter inneliggande på sjukhus ofta klagar på sömnstörningar.</p><p>Metod. En kvalitativ forskningsintervju användes för att uppnå studiens syfte. I studien har fem sjuksköterskor intervjuats från tre olika medicinavdelningar och från två olika städer.</p><p>Resultat. Resultatet av studien visade att det fanns två huvudkategorier som sjuksköterskorna vidtar vid befrämjande av patienters sömn; omvårdnadsåtgärder och farmakologiska åtgärder.</p><p>Konklusion. Författarna anser att det finns ett stort behov av fortsatta studier om hur man som sjuksköterska kan befrämja patienters sömn. Vidare anser författarna att sjuksköterskeutbildningen bör innehålla kunskap i sömn och dess omvårdnadsåtgärder vid insomningssvårigheter.</p><br><p>Aims. The purpose of this study was to describe the nurses experience of promote patients sleep in a perspective of caring.</p><p>Background. When you are at sleep the mind is unaware of the surrounding, the sleep is an important part of life. Mans experience that sleep is a great need of mankind, the lack of sleep for sometime leaves you with lack of ability to concentrate, changes ones temperament and worsens ones ability to take action. Studies that have been done shows that hospitalized patients often complain that they suffer of sleeping disorder.</p><p>Methods. A qualitative interview study was made to reach the study’s purpose. In the study 5 nurses were interviewed, they worked in two cities and in three different medicine divisions.</p><p>Results. The results of the study showed two main categories of caring methods nurse’s uses to promote sleep appeared; caring methods and medical methods.</p><p>Conclusions. The authors consider a further study of methods that a nurse can use to promote sleep is necessary. The authors also consider that nurse’s education would provide more knowledge about sleep and how to promote sleep.</p>
9
Kanon, Martina, and Erika Enholm. "Förskolans inomhusmiljö ur ett normkritiskt perspektiv : En kvalitativ intervju- och observationsstudie." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-171308.
Full textAbstract:
Miljön i förskolan är en viktig del för barns förståelse för sin omvärld, därför bör miljön vara utformad för att främja dess lärande. Men också vara anpassad för alla barnen, en förskola för alla. Syftet med studien var att undersöka vad miljön och tingen i förskolan kan betyda för dess jämställdhetsuppdrag genom att belysa några förskollärares tankar om inomhusmiljön i förskolan. En kvalitativ undersökning av intervjuer och observationer av den fysiska miljön genomfördes, för att ta reda på hur förskollärare ser inomhusmiljön utifrån ett genusperspektiv men också hur förskollärare arbetar med utformningen av inomhusmiljön utifrån ett normkritiskt perspektiv. Data analyserades genom tematisk innehållsanalys. Resultatet visade att samtliga informanter var initierade i arbetet med uttänkta miljöer utifrån ett normkritiskt perspektiv och ett genusperspektiv. Samtliga informanter var eniga om att material som blir könskodat eller inte sitter i oss vuxna, inte materialet i sig, även att pedagogers förhållningssätt är av stor betydelse i förskolan. En slutsats är att genus och jämställdhet inte alltid är lätt. Informanterna menar på att det grundar sig i okunskap i samhället, vilket bidrar till en rädsla hos vårdnadshavare att deras barn kan bli utsatta om de avviker från normen. Därför bör kunskapen om genus och jämställdhet lyftas i högre utsträckning än vad det i många fall gör.
10
Jonasson, Dagher Lovisa, and Emma Wiksten. ""Det är så stort och okontrollerbart" : En kvalitativ studie om nätmobbvning ur föräldrarnas perspektiv." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för socialt arbete, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-22124.
Full textAbstract:
I denna kvalitativa studie med hermeneutisk ansats har det övergripande syftet varit att undersöka vad föräldrar har för kunskaper om deras barns användning av Internet och om fenomenet nätmobbning. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med nio informanter. Urvalet har varit föräldrar till barn i åldrarna 13-18 år. För analysen har symbolisk interaktionism använts. Resultatet visade att flera av föräldrarna hade bristande vetskap om deras barns användande av Internet. Flera beskrev Internet som okontrollerbart och upplevde en känsla av maktlöshet och att det var svårt att hänga med i utvecklingen som sker på Internet. Nätmobbning beskrevs som något som var enkelt genom att det går att vara anonym. Verktyg som föräldrarna upplevde sig behöva var mer information om nätmobbning och vad som finns på Internet för att få en bättre förståelse om ungas vardag på nätet
11
Flodén, Maria. "Man måste våga : Om integrering av särskoleelever i grundskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-149339.
Full textAbstract:
Denna uppsats syftar till att undersöka bakgrunden till och upplevelsen av integrering av särskoleelever i grundskoleklasser. I uppsatsen undersöks även vad som kan främja respektive försvåra integrering. Undersökningen har gjorts genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer av föräldrar, elever och lärare i grundskola och gymnasieskola. I uppsatsen framkommer en hög ambitionsnivå, både vad gäller integrering av särskoleelever i skolans styrdokument och i samhällets syn på inkludering. Intervjuerna visar att integrering av särskoleelever i grundskolan inte är självklar och ofta kan vara problematisk. Individintegrering upplevs ofta som mest positiv under de tidigare skolåren. När eleverna växer blir samspelet med klasskamraterna svårare. Intervjuade föräldrar, elever och lärare beskriver både gemenskap och utanförskap i skolan, och även hur skolans organisation, inställning och okunskap ibland försvårar integreringen. Viktiga faktorer för utfallet av en integrering är olika egenskaper hos läraren. Dessa är personliga egenskaper såsom erfarenhet, flexibilitet, nyfikenhet och en positiv inställning till att undervisa särskoleelever. Dessa kan i sin tur påverkas genom yttre resurser: adekvat utbildning, goda möjligheter till samarbete för personalen runt en särskoleelev, tid till reflektion samt möjligheter till stöd för personal och elev.
12
Andersson, AnnaKarin. "Utskrivning från sjukhus: Upplevelser av att återgå till hemmet efter en svår KOL- exacerbation." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-9129.
Full text
13
Hatami, Masoumeh, and Ferangis Mohammadi. "Lekte du bara? : En intervjustudie om barns fria lek i förskolan ur ett föräldraperspektiv." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-29903.
Full textAbstract:
Sammanfattning Det finns olika forskning om lek ur barn och pedagogers perspektiv. Vi har uppmärksammat att det är brist på forskning om föräldrars syn på den fria leken. Och vi kunde inte hitta någon avhandling om barns fria lek ur föräldraperspektiv. Därför valde vi att läsa olika avhandlingar som handlar om lek ur olika perspektiv. Hiorth (1996) har i sin avhandling Barns tankar om lek kommit fram att barn själva skapar lekens innehåll. Sandberg (2002) påpekar i sin avhandling Vuxnas lekvärld att vuxnas syn på lek grundar sig i den vuxnes tidigare erfarenheter av lek. Tullgren (2004) i Den välreglerade friheten kommer fram att det är viktigt att barn leker och att pedagogen uppmuntrar och bekräftar leken. Tellgren (2004) i Förskolan som mötesplats pekar på olika strategier som barn använder för att komma in i en lek. Vi valt att lägga fokus på föräldrars syn om fri lek i förskolan vilket också är syftet med studien. Eftersom vi både är blivande förskollärare anser vi att det är oerhört viktig att informera föräldrarna om lekens betydelse för barns utveckling och lärande. Vi har också lagt märke till att lek är ett viktigt begrepp i läroplan. Ordet lek återkommit många gånger på olika ställen i läroplanen. Den datasamlingsmetod som har använts är en kvalitativ intervjustudie. Vi har således intervjuat sex frivilliga föräldrar om deras syn på fri lek. I resultatet presenteras föräldrarnas syn på begreppet fri lek. För föräldrarna är den fria leken när deras barn bestämmer själva samt när de tycker att leken är naturlig och rolig. Föräldrarna räknar leken som alla barns aktiviteter och olika rollekar både inom och utomhus. För föräldrar spelar plats och tid inte stor roll för barns fria lek och barn kan leka var och när som helst. Föräldrarna tyckte att det är viktigt för barn att leka. Det märker föräldrarna när de ska avbryta barnens lek. Utifrån föräldrarnas tankar kring relationen mellan lek och lärande har vi kommit fram till att föräldrarna är medvetna om att barns sociala kompetens och individuella förmågor utvecklas genom den fria leken. Resultatet visar att begreppet fri lek ses på olika sätt. Några föräldrar har en bredare kunskap om vad begreppet fri lek innebär medan andra visar en smalare syn. I resultatdiskussionen diskuterar vi vårt resultat med hjälp av tidigare forskning och lekteorier.
14
Isaksson, Fredrik. "Supportervåld och strategisk kommunikation : Hur arbetar fotbollsklubbar med strategisk kommunikation med avseende på supportervåld?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-87599.
Full textAbstract:
Aim: The overall aim of this survey was to show whether, and possibly how, Stockholm’s three biggest football clubs (in supporter counts) works strategically with their communication regarding to supporter violence. A further goal of this paper is to contribute with knowledge that could be used by football clubs in their efforts against supporter violence. From this purpose two questions were constructed: 1) Do football clubs work strategically with their communications with regard to supporter violence? In that case, how? 2) Can work with strategic communication in terms of supporter violence improve? In such cases, how? Material and Method: The method used in this studie is of a qualitative character. The qualitative method was preferred as it allows the researcher to determine in-depth knowledge, which was necessary for the purpose of the survey. The qualitative data were collected through e-mail interviews with employees of the three football clubs. Results of interviews were then analyzed on the basis of selected theories in the field of strategic communication. Main results: The main results of this study shows that the examined football clubs don’t work strategic with their communications regard to supporter vilolence, not consistently as required. However, there are parts of the strategic process that met strategic standards, such as boundary spanning, target group analysis and organization profiling.
15
Hahlin, Rebecca. "Professionaliseringssträvande kontra professionalitet : En undersökning av professionaliteten på gymnasiet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-25325.
Full textAbstract:
I detta examensarbete har syftet varit att beskriva gymnasielärarnas uppfattning av begreppen profession och professionalitet som en del i yrkesverksamheten. För att kunna uppnå detta syfte har fem gymnasielärare intervjuats. Intervjuerna har varit av kvalitativ karaktär. Gymnasielärarnas svar har sedan jämförts med den forskning som finns i ämnet. Resultaten visar att dessa gymnasielärare har en god koll på vad begreppen profession och professionalitet innebär, men då enbart i vardagligt tal. Resultaten visar också att lärare förstår vad det innebär att arbeta som professionell lärare. Dock beskriver gymnasielärarna att det finns många hinder i yrkesutövningen och att detta resulterar i att man ute i skolan gör så gott man kan med de resurser som finns. Lärarna var inte heller uttryckligen medvetna om professionaliseringsprocesser i professionen, men talade om dem i andra ordalag. Slutsatsen är att läraryrket idag endast är ett semiprofessionellt yrke där begreppen professionalitet och professionalism kan ses vara något motsägelsefullt.
16
Lilja, Karin. "Dynamisk dans - som en återvändsgränd... : En studie om dansstuderande gymnasieelevers upplevelse av begreppet dynamik i relation till dans." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-135998.
Full text
17
Hägglund, Fredrik. "En virtuell värld - Datorspel online : En studie om social interaktion." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-62077.
Full textAbstract:
Detta examensarbete har till syfte att belysa de olika för- och nackdelar som finns med den sociala interaktionen inom datorspel i den virtuella världen. Tidigare forskning menar att människan får en känsla av sammanhang och gemenskap, då den möter likasinnade med samma intressen. Denna kvalitativa studie har genomförts med intervjuer för att få en uppfattning om de olika för- och nackdelar som finns med datorspel, samt hur vi påverkas av andra genom att spela datorspel. Resultatet av intervjuerna visade att det fanns både för- och nackdelar med datorspel. Fördelarna som återkom var möjligheten att skapa nya kontakter, samt gemenskapen. Nackdelarna inkluderade bland andra brist på fysisk aktivitet och förslitningsskador till följd av fysisk inaktivitet. Slutsatsen är att människor påverkas av varandra, och att det finns tydliga positiva och negativa aspekter med datorspel samt att den sociala interaktionen är en nyckelfaktorinom datorspel.<br>This study aims to shed light on the various pros and cons of social interaction in computer games in the virtual world. Research argues that humans get a sense of coherence and solidaritywhen they meet like-minded people with the same interests. This qualitative study was carried out with interviews to get a view of the various pros and cons of computer games, and how we are influenced by other people when playing computer games. The results of the interviews showed that there are both advantages and disadvantages with computer games. Recurrentadvantages were the opportunity to make new friends and the solidarity that comes with that. Disadvantages included lack of physical activity and repetitive strain injuries due to inactivation of the body. The conclusion is that humans affect each other. There are clear positive and negative aspects of computer games and social interaction is a key point in computer games.
18
Ashraf, Hassan, Ida Karlsson, and Alexandra Regnér. "”Vi ska resa till planeten Druw” : en kvalitativ studie om rollek iförskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10102.
Full textAbstract:
BakgrundDet finns olika sorters lek och rollek är en av dem. Rolleken kan förekomma i förskolansverksamhet eller hemma hos barnet. Under rolleken utvecklar barnen lekkunskaper så somturtagande, sociala samspel och kommunikation. Lekrollen kan delas upp i olika kategoriersom är fiktiva respektive verklighetsbaserade. Förskollärarna har en viktig roll iförskolebarnens utveckling och vardag genom att främja barnens lekmiljöer och kreativitet irolleken.SyfteSyftet med detta arbete är att undersöka förskolebarns rollek och vad förskollärarna har föruppfattningar och förhållningssätt när det gäller barns utveckling genom denna lekform.MetodStudien är gjord med en kvalitativ metod där redskapen intervju och observation har använts.Datamaterialet samlades in genom fyra intervjuer, en grupp intervju och tre enskildaintervjuer på tre förskolor och tjugo observationer på två olika förskolor.ResultatResultatet visar både förskollärares likheter och olikheter i synsätt på och förhållningssätt tillrollek, barnens lekmiljö och hur de arbetar med rollek i förskolan. Vidare visar resultatet hurbarnen visar och använder sig av lekkunskaper i rolleken, hur deras lek påverkas av deraslekmiljö och hur barnens rollekar varierar. Att barn rolleker är något som sker väldigt ofta påförskolan och det som påverkar rolleken främst är lekmiljön, lekmaterialet och barnenslekkunskaper. Förskollärarnas kunskaper kring barns rollek har en stor påverkan på rolleken.Då en förskollärare som har mängder med kunskaper kring vad barn utvecklar i rolleken ochvet hur hen skall använda den här kunskapen, kan på så sätt utveckla och skapa en lekmiljö påförskolan som främjar barnens lek.
19
Bokenstrand, Annica. "Mc Hansa och skolan - en kvalitativ intervju om skola, lärande och låttextskapande." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29757.
Full textAbstract:
I denna projektredogörelse undersöks en elevs syn på sin skolgång, lärande och sitt låttextskapande genom att en kvalitativ intervju har genomförts. Ett filmat material har skapats där denna intervju utgör grunden för en dokumentär som har för avsikt att berätta en historia om dagens skola. Projektredogörelsen behandlar också vad intervjupersonen upplever vara väsentligt för att hon skall lära sig saker och hur hon ser på de låttexter hon skriver i förhållande till det hon producerar i skolan. Genom att examensarbetet har en gestaltande del, den dokumentär som skapats, ställs också frågan i arbetet vad detta eventuellt tillför och betyder för undersökningen i sin helhet? Projektredogörelsen diskuterar också KME-lärarens eventuella möjlighet att skapa meningsfullt lärande i skolan. Begrepp som lärande, kunskap, motivation och KME är således centrala i denna undersökning.
20
Karlsson, Loise. "Muntlig matematik : En kvalitativ intervjustudie utifrån ett elevperspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-229759.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka och analysera elevers uppfattningar om muntlig matematikundervisning samt ta reda på hur väl förberedda eleverna kände sig inför den muntliga delen av det nationella provet i matematik för årskurs 9. Med muntlig matematikundervisning avser jag den undervisning som är planerad av lärare att ske med muntlig kommunikation som exempelvis gruppdiskussioner eller muntligt framträdande. För att ta reda på elevernas uppfattningar och erfarenheter undersöks detta med hjälp av intervjuer med 8 elever från årskurs 1 på gymnasiet. Elevernas uppfattningar analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv med Håkan Lennerstads begrepp ”matematiska” som främsta analysverktyg. Enligt eleverna så inkluderas muntlig matematikundervisning i all form av kommunikation i klassrummet. Så väl genomgångar från läraren till att muntligt redovisa ett projekt eller att hjälpa en kompis anser eleverna vara muntlig undervisning. Eleverna skiljer främst på att ”läsa och skriva” som man gör utifrån läromedlet och att ”lyssna och prata” som man gör i samspel med andra. Med det matematiska språket menar jag de begrepp och termer som är avsedda för att användas inom matematiken så som att benämna den geometriska formen kvadrat för kvadrat och inte fyrkant. Det matematiska språket framkommer mycket mer i en muntlig förklaring än i en skriftlig anser eleverna. Språket i sig har eleverna inte tänkt speciellt mycket över. Några av informanterna menar att man pratar som vanligt fast med siffror och tecken. Den muntliga delen av det nationella provet sågs som ett prov som alla skulle genomföra för att bli godkända men att prestationen inte hade särskilt stor betydelse.
21
Moberg, Anna. "Musikundervisning i grundskolan : En kvalitativ undersökning om vilka faktorer som påverkar musikundervisningens innehåll." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-176104.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som påverkar innehållet i grundskolans musikundervisning, med särskilt fokus på momentet sång. Frågeställningarna som jag önskar svara på i denna uppsats är följande: Vilka didaktiska val gör lärarna vad gäller musikundervisningens innehåll och upplägg? Hur förhåller sig musiklärarna till momentet sång och varför? Vilka faktorer anser musiklärarna påverkar undervisningsinnehållet? Jag undersökte detta genom kvalitativa intervjuer med fem musiklärare som arbetar i kommunala grundskolor. Resultatet visar att undervisningsinnehållet i musikundervisningen på grundskolan varierar mycket från lärare till lärare. Det analysverktyg jag använde mig av var ramfaktorteorin. Lärarens ålder, intressen och utbildning påverkar undervisningsinnehållet i större grad än vad till exempel kursplanen i musik gör. Det finns inget gemensamt läromedel i musik, utan lärarnas eget material utgör den huvudsakliga materialkällan. Sången har fått allt mindre plats i musikundervisningen. Lärarna urskiljer fem faktorer som utgör hinder i deras undervisning: lektionstid, gruppstorlek, lokaler, resurser samt elevernas olika förkunskaper.
22
Krasniqi, Besfort, and Edo Dubicanac. "Integrationsutmaning : En kvalitativ analys av HVB - personals berättelser om arbetet med ensamkommande flyktingbarn." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-52236.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att analysera HVB – personalens berättelser i arbetet med ensamkommande flyktingbarn. Fokus i analysen ligger på peronalens berättelser om barnens integration och socialisation i det nya samhället. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod med en hermeneutisk inriktning. Målet med våra kvalitativa intervjuer har varit att komma åt personalens subjektiva upplevelser av barnens integration och socialisation. I resultatdelen presenteras sex teman, Berättelser om att integrera barnen, Berättelser om personalens kunskap och kompetens, Berättelser om barnens egen vilja att integreras, Berättelser om det svenska språket, Berättelser om samhällsinformation och Berättelser om fritidsaktiviteter. Studien visar att betydelsefulla aspekter såsom språket, viljan att integreras, samhällsinformation och fritidsaktiviteter aktualiseras som viktiga för barnens integration och socialisation i det nya samhället. Studien belyser även svårigheter i arbetet med dessa barn, detta då barngrupperna på boendena numera oftast är homogena, vilket enligt personalen kan ses som något som försvårar deras integration och socialisation i det nya samhället.
23
Holm, Kristian. "Val och valrörelse : En kvalitativ studie av selektiva traditioner bland gymnasielärare i samhällskunskap A." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-159977.
Full textAbstract:
Den svenska skolan har och har länge haft ett likvärdighetsmål. Likvärdigheten avser utfallet av elevernas studier och inte en likadan tillgång till resurser. Flera studier visar att denna likvärdighet delvis brister idag. Stora skillnader i ämneskunskaper och betyg har uppmätts mellan yrkesförberedande och studieförberedande program. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärares meningserbjudande skiljer sig åt mellan olika typer av klasser med avseende på innehåll, metod och syften även då de bearbetar samma ämne. Jag har intervjuat lärare i samhällskunskap A kring vilket undervisningsinnehåll som de valt att använda för att beröra valrörelsen 2010. Min studie av lärare vid en skola i Uppsala län visar att de lärare som undervisade vid yrkesförberedandeprogram vid den aktuella skolan använder sig av mindre mängd ämnesinnehåll, med vilket menas kunskaper direkt kopplade till ämnet, till exempel fakta och begrepp än vad lärare som undervisade vid studieförberedande program gjorde. Detta kan utgöra ett potentiellt demokratiskt problem då studier visar att kunskaper i politik är en viktig faktor för ett aktivt demokratiskt deltagande. Att undervisningsinnehållet har dessa skillnader mellan programmen riskerar även att förstärka initiala skillnader i kunskaper mellan de olika elevgrupperna. Vilket strider mot skollagen såväl som läroplanen.
24
Anter, Roni, and Carl Nyström. "Hjälp! Eleven sa svartskalle! : En kvalitativ intervjustudie om hur lärare bemöter främlingsfientlighet i klassrummet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-218119.
Full textAbstract:
In a multicultural society such as Sweden opposition between different ethnical groups can be hard to avoid. In the educational arena there is legislation and there are guidelines that aim to avert any kind of xenophobia directed at individuals or groups. As teachers occupy the end point of the educational chain the execution of these guidelines is for the most part left up to them. This paper aims to study how teachers handle situations where xenophobia is present and if so how they work preemptively against it. It also takes a closer look into the notion of professionalism within the teacher force with the aim of trying to answer whether teachers reach the requirements of professionalism. To do so we apply Gunnar Berg’s definition of the term 'professionalism' together with other scholars' thoughts on the subject. To study this phenomenon nine interviews with pre-written questions were performed with teachers in social studies and history at the high school level. There was also time given for interviewees to voice any other concerns they had. Our results showed that all social study teachers were aware of their preemptive work against xenophobia, while only two of the history teachers deliberately planned for it. In this context the majority of teachers interviewed conducted themselves to some degree of professionalism. Our conclusion regarding teachers' notions of professionalism is that it depends what requirements are set on the definition of the concept. In this study we can see a great deal of autonomy in the teachers interviewed, however, it ultimately depends on the context in which you judge professionalism.
25
Bajraktari, Ilirjana, and Jack Tegnér. "Feedback i matematik : en kvalitativ studie med ett lärarperspektiv." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14320.
Full textAbstract:
Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i forskning som kartlades under vårt föregående examensarbete. Under det arbetet såg vi över vilken forskning som finns angående feedback respektive instruktioner i samband med problemlösning i matematik. Den åldersgrupp vi riktade in oss på var elever i åldrarna 6-10 år. I det här arbetet valde vi att endast fokusera på en utav de övergripande aspekter som eftersöktes under föregående arbete. Vi valde dessutom att bredda vårt fokus när det gäller inriktning inom matematikämnet. Istället för att endast fokusera på problemlösning valde vi att arbeta med feedback som ges inom hela matematikundervisningens ramar. Syfte Syftet med föreliggande studie är att ta reda på hur verksamma lärare ger feedback i samband med matematikundervisning. Den målgrupp vi valt att rikta in oss på är lärare som undervisar i matematik inom årskurs 1-3. Metod Denna studie har gjorts med en kvalitativ ansats. För att besvara våra frågeställningar har vi använt semistrukturerad kvalitativ intervju som metod för att samla in data. Intervjuerna gjordes i hopp om att kunna erhålla data i form av utsagor om hur lärare definierar feedback i matematik, i vilken grad de använder feedback på svar respektive feedback på strategi samt om de anpassar sin feedback till olika elever. Resultat I vår insamlade data fann vi utsagor som ger en indikation på att feedbacktyperna feedback på svar och feedback på strategi används i relativt hög grad av verksamma lärare på lågstadiet i matematikämnet. Dock verkar den distinktion som implicit görs av forskarlaget Fyfe, DeCaro och Rittle-Johnson (2015) och Fyfe, Rittle-Johnson och DeCaro (2012) mellan feedback på svar respektive feedback på strategi inte vara lika tydlig när feedback ges i praktiken. Vad vi även kan se är att de lärare som deltog i föreliggande studie redogjorde för att de ser feedback som viktigt för att hjälpa sina elever framåt. Majoriteten av lärarna beskrev även att det är viktigt att feedbacken anpassas efter vem det är som tar emot den.
26
Olsson, Johan. "Högstadielärares syn på grammatikundervisning i svenska." Thesis, Kristianstad University College, School of Teacher Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-5646.
Full textAbstract:
<p>Syftet med den här undersökningen var att undersöka hur ett urval svensklärare på högstadiet förhåller sig till grammatikundervisningen i svenska språket. I forskning hävdas att grammatikundervisningen fortfarande präglas starkt av traditionella drag med fokus på mycket undervisningstid, språkets minsta delar, formell färdighetsträning, standardisering avskriftspråket, närhet till läroböcker samt fokus på grammatiska former och inte texter och dess innehåll. I tidigare forskning hävdas även en motsatt utveckling som har lämnat den traditionella synen och gått mot en mer deduktiv undervisning det vill säga att förståelse skapas under användning och tillämpning av grammatiken. Via en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer undersöktes hur fem slumpvis utvalda lärare förhåller sig till grammatikundervisning i svenska språket. Resultatet visar att det finns drag av den traditionella grammatiken hos informanterna i form av fokus på de små delarna av språket samt den formella färdighetsträningen. Däremot är läroboken inte ensamt material i någon av informanternas undervisning och används enbart av tre av informanterna. Informanterna lägger inte särskilt mycket tid på grammatikundervisning, nämligen mellan en till ett par veckor per läsår och endast tre av dem anser att grammatik är viktigt att studera. När det kommer till didaktiska metoder förespråkar en informant formell färdighetsträning, två informanter diskussioner samt lektioner inriktade på lekar och spel som övar grammatiska kunskaper. De två övriga informanterna förespråkar både formell färdighetsträning samt diskussioner, lek och spel.</p>
27
Diop, Sara, and Sara Fredriksson. "Specialpedagogik i förskolan : en studie av specialpedagogers erfarenheter." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-154575.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att utifrån ett antal specialpedagogers erfarenheter, undersöka om det finns några gemensamma anledningar till varför förskolor kontaktar dem. Studien syftar även till att undersöka vilket fokus specialpedagogerna intar, när de konsulterar eller handleder. Den empiriska metoden som används är kvalitativ samtalsintervju. Intervjuerna utgår från specialpedagogernas erfarenheter vilket gör att författarna har gjort en respondentundersökning och specialpedagogerna benämns som respondenter. Det insamlade materialet har sedan koncentrerats utifrån syfte och forskningsfrågor, för att skapa ett resultat. Resultatet visade att förskolorna oftast väljer att kontakta specialpedagoger för stöd och hjälp, då ett barn har problematik kring koncentrations- och språksvårigheter. Svårigheterna yttrar sig dock på olika sätt i förskolans verksamhet. När respondenterna konsulterar eller handleder ärenden intar de framförallt dilemmaperspektivet, då de anser att de inte alltid är så enkelt. Dilemmat rör framförallt hur barnen ska inkluderas till en helhet, samtidigt som alla barns behov ska tillgodoses.
28
Holmberg, Lisa, and Pyyny Stina Strömbäck. "Egenföretagares upplevelser av hälsa : En intervjustudie." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-105435.
Full textAbstract:
Arbetet spelar en viktig roll för människors hälsa. I den politiska debatten beskrivs egenföretagande som en faktor som kan stärka landets ekonomi och skapa jobbtillfällen. Utvecklingen av ett framgångsrikt företag är till viss del beroende av företagarens hälsa. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva egenföretagares upplevelser av hälsa. Urvalskriterierna var att egenföretagarna skulle försörja sig på sitt företag och ha mindre än tio anställda. Efter intervjuerna analyserades materialet med kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var; känsla av frihet, känsla av engagemang och känsla av sårbarhet. Resultatet visade att företagarna värdesatte frihet och sin möjlighet att styra själv. Företagarna beskrev engagemang och en vilja att driva sina företag framåt. Det stora flertalet lade ner mycket tid på sina arbeten men upplevde samtidigt att arbetet medförde glädje och mening. Företagarna kunde även uppleva känslor av sårbarhet och ensamhet. Vissa situationer kunde ge upplevelser av stress och oro för ohälsa. Kunskap om egenföretagares hälsa kan vara värdefull för personal inom företagshälsovård för att öka förståelsen och därigenom lättare kunna vägleda egenföretagare i hälsofrågor.
29
Peci, Almina, and Susanna Pohjola. "Hemsjukvårdssjuksköterskans upplevelse av att arbeta i hemsjukvården : - En intervjustudie." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-111607.
Full textAbstract:
Syfte: Att undersöka hemsjukvårdssjuksköterskans upplevelse av att arbeta i den kommunala hemsjukvården. Bakgrund: Många länder möter en demografisk förändring där antalet äldre människor ökar. I samband med denna utveckling ökar även behovet av hemsjukvård då allt fler människor önskar vårdas i sina hem. Hemsjukvård innebär hälso- och sjukvård som ges till patienten i dennes hem eller motsvarande och där ansvaret för de medicinska åtgärderna är samman-hängande över tiden. Tidigare forskning tyder på att sjuksköterskor och distrikssköterskor upplever både positiva och negativa erfarenheter av det dagliga arbetet i patientens hem. Design: Kvalitativ ansats med beskrivande design enligt Lundman och Hällgren-Graneheim (2012). Metod: Semistrukturerade intervjuer med tillägg av narrativa frågor genomfördes år 2015. Totalt åtta deltagare inkluderades i studien, var av fyra var legitimerade sjuksköterskor samt fyra var legitimerade distriktssköterskor i den kommunala hemsjukvåren i Mellansverige. Resultat: Ur analysprocessen framkom tre kategorier: Stärkande aspekter i det dagliga arbetet, Goda patientrelationer i hemmet samt Utmaningar i arbetet. Ur kategorierna skapades tolv underkategorier. I resultatet presenteras representativa citat från analysenheten som skildrar upplevelsen av att arbeta i hemsjukvården. Slutsats: Hemsjukvårdssjuksköterskor upplever en stark relation till sina patienter. Det finns en vilja att underlätta samordningen av patientens vård, varför det finns behov av att förbättra organisationen. Detta genom att tydliggöra "tröskelprincipens" kriterier samt förbättra samarbetet mellan kommunen och landstinget. Hemsjukvårdssjuksköterskor upplever således begränsande och möjliggörande aspekter i det dagliga arbetet i patientens hem. Trots att det föreligger svårigheter och utmaningar i arbetet finns en strävan efter att alltid göra det bästa för patienten i alla situationer. Förslag till framtida forskning är hur den kommunala hemsjukvården som organisation kan förbättras till syftet att öka patientsäkerheten och effektivisera arbetet för hemsjukvårdssjuksköterskor.
30
Abdulrahman, Majid Shokhan. "En studie om svårigheter för flerspråkiga elever i matematikundervisningen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-234398.
Full textAbstract:
Många studier pekar på att flerspråkiga barn har sämre resultat än barnen med svensk bakgrund. Syftet med studien är att studera flerspråkiga barns svårigheter och deras möte med texter i matematikutbildningen. Vidare syftar studien att ta reda på om signalord har betydelse för flerspråkiga barns svårigheter vid lösning av de olika matematiska textuppgifterna. Signalord betyder ord som signalerar vilken typ av räknesätt man ska välja. Deltagarna i den här studien är barn i årskurs tre. Resultaten har visat att barnen som gjort uppgifterna fått stöd av de signalord som prövats och barnen tycker att matematiska textuppgifter med signalord är lättare än uppgifter utan signalord. Barnen som behärskar svenska språket anser att signalord fungerar som stöd oavsett hur ”kognitivt” uppgifterna är. I intervjuer med barnen har jag kommit fram till att barnen har svårigheter med att hänga med och förklara textuppgifter och därför har de svårt att lösa uppgifterna. Studien visar även att man måste tänka på att inte formulera matematiska textuppgifter på samma sätt för elever med språkliga svårigheter och speciellt för nyinflyttade barn, och visar att det inte bara är ord som gör hinder för förståelse av textuppgifter utan uppfattningen av textuppgifters innehåll är också en avgörande faktor för hur barnen löser uppgiften. Alla barn som har deltagit i denna studie anser att matematiska textuppgifter är svåra och tråkiga. Detta stämmer överens med Cummins, Kintsch, Reusser & Weimers yttrande (1988) att matematiska textuppgifter är svårast speciellt för flerspråkiga barn. Enligt barnen ligger svårigheten i behovet av att läsa och förstå texterna för att kunna lösa uppgifterna, vilket inte är fallet med uppgifter med endast siffror i. Anledningen till att barnen tycker att uppgifter med siffror är lättare än uppgifter med text är att uppgifter med siffror inte kräver lika mycket av barnen att hålla information i arbetsminnet som uppgifter med texter eftersom barnen får stöd av siffror och symboler för att kunna lösa uppgiften. Barnen behöver endast veta vad symbolerna betyder men i textuppgifter krävs att barnen ska välja räkneoperationer och hålla textens matematiska innehåll kvar i arbetsminnet. En viktig punkt som kommit fram av intervjuerna är att utvecklingen av barnens lärande står i relation till hur mycket tid både matematiklärare och modersmålslärare kan ägna barnen. Detta förklaras med att flerspråkiga barn anser att de inte får den hjälp de önskar vilket orsakar att de får sämre resultat i matematik. Resultatet visar även att det är viktigt för flerspråkiga barn att få matematisk undervisning på sitt modersmål för att få förståelse av de matematiska begreppen och inte förhindra matematisk utveckling. Speciellt barn som inte får någon hjälp hemma behöver mer hjälp som Leah Nillas (2002, s.97) visar; att en av de faktorer som påverkar flerspråkiga barns möjlighet att lyckas i matematik är att barnen får hjälp av sina föräldrar.
31
Ekerstam, Max, and Simon Johansson. "Kostundervisning i skolan i ämnet Idrott och hälsa : - gymnasielärares och elevers uppfattningar om kostundervisning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-242539.
Full textAbstract:
Vi är två lärarstudenter på Uppsala universitet som i och med detta arbete vill få en ökad kunskap om hur kostundervisningen kan se ut på en svensk gymnasieskolai Idrott och hälsa.Vi vill få detta beskrivet för oss av både lärareoch elever för att få en så tydlig bild som möjligt. Vi har valt att använda oss att en kvalitativ metod då vi har genomfört intervjuer med både lärare och elever för att få våra frågor besvarade. Lärarna har intervjuats en och en medan eleverna intervjuades under en gruppintervju. Våra frågeställningar har sett ut som följande:•Hur anser gymnasielärarna att styrdokumenten påverkar deras kostundervisning?•Hur beskriver lärarna sitt innehåll i kostundervisningen?•Hur beskriver lärarna att deras kostundervisning ser ut?•Hur beskriver eleverna att deras kostundervisning ser ut?•Hur skiljer sig eller liknar lärares och elevers uppfattningar om kostundervisningen?När vi har bearbetat vår empiri har vi haft en teoretisk utgångspunkt för att analysera detta. Denna teoretiska utgångspunkt fann vi i Göran Lindes bokDet ska ni veta!Det verktyg som den innehåller, som har brukats i denna studie, är läroplansteorin.Våra resultat visar att tiden som läggs på kostundervisningen inte räcker till. Det framkommeräven att den nuvarande läroplanen anses vara svårtolkad och att detta leder till svårigheter gällande val av innehåll i undervisningen om kost. Det finns även en problematik gällande tillgång till lokaler att bedriva den teoretiska undervisningen och utmaningen gällande att möta elevers olika kunskaps-och intressenivåer beskrivs som komplicerad
32
Bethoon, Nadeen. "Individualiserad matematikundervisning : En fallstudie om lärares förhållningsätt till individualiserad matematikundervisning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-218311.
Full textAbstract:
Syftet med det här examensarbetet är att undersöka olika lärares förhållningssätt till individualiserad undervisning inom matematikämnet i de tidiga skolåren. Lärarnas uppfattningar står i fokus. Utifrån detta syfte formuleras frågeställningarna som avser att ta reda på lärares uppfattningar om individualiserad undervisningsinnebörd, eget arbete med individualiserad undervisning i matematik och de faktorer som möjliggör eller begränsar en individualiserad undervisning. Insamlade data grundar sig på intervjuer av fyra verksamma grundskollärare. Materialet analyseras med utgångspunkt i både fenomenografi och ramfaktorteori. Resultatet visar likheter och skillnader i lärarnas uppfattningar om individualiserad undervisning, vilket visar sig tydligt i deras sätt att genomföra undervisningen. Jämfört med tidigare forskning om samma ämne som indikerar att hastighetsindividualisering är den som genomsyrar undervisning, visar sig att lärarna i denna studie också använder nivå- och innehållsindividualisering. Trots att vissa lärare visar en tendens att vara läroboksbundna, visar resultatet en medvetenhet om negativa effekter av att vara beroende av läroboken. Resultatet visar också olika försök från lärarnas sida att inte låta läroboken styra deras undervisning. Slutsatsen av denna studie är att lärarnas uppfattningar och sätt av undervisning står i relation med varandra samt med de faktorerna runtomkring dem. Om omständigheterna förändras kan uppfattningarna också förändras vilket ger upphov till förändring i undervisningssättet.
33
Nilsson, Hanna, and Maja Thorén. "Starkare tillsammans? : En fenomenografisk studie om grundlärares uppfattningar och erfarenheter av grupparbete i matematikämnet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-148480.
Full textAbstract:
Från att lärare i Sverige haft en negativ uppfattning av grupparbete, har det på senare år skett en ökad användning av arbetsformen i exempelvis matematikämnet. Lärares uppfattningar kan ha påverkan på grupparbetes process och resultat, trots det är forskningsfältet kring detta begränsat. Studien görs utifrån ett fenomenografiskt perspektiv med syfte att öka kunskapen om lärares uppfattningar och erfarenheter av grupparbete i matematikämnet. Frågeställningarna berör lärarnas definition av grupparbete, vad de ser för möjligheter och svårigheter, samt vad de anser är syftet med arbetsformen i matematikämnet. Kvalitativa intervjuer användes vid datainsamling. Resultatet visade att majoriteten av lärarna definierade grupparbete som att två eller fler elever samarbetar med en arbetsuppgift. Lärarnas uttalanden indikerade att de hade en överlag positiv uppfattning av grupparbete, trots att några av lärarna problematiserade arbetsformen. Den positiva uppfattningen grundade sig främst på positiva erfarenheter, såsom att eleverna fick möjlighet att fördjupa matematisk kunskap. Matematiklyftet framkom även som en faktor som påverkat lärarnas uppfattningar. Vidare ansåg flest av lärarna att huvudsyftet med grupparbete var att låta eleverna kommunicera matematik. De lärare som problematiserade arbetsformen utgick från negativa erfarenheter, där svårigheter vid gruppsammansättning och bedömning framstod som några faktorer som påverkat lärarnas uppfattningar av arbetsformen.
34
Waldenby, Jennie. ""En annan dimension av lärande" : En studie av musiklärares syn på meningsskapande i musikundervisningen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-276267.
Full textAbstract:
Följande studie behandlar musikämnets komplexa karaktär utifrån de motsättningar som kan uppstå mellan skolans nyttotänkande och den musikpedagogik som förespråkas av såväl forskning som av musiklärare själva. Undersökningen är baserad på 5 intervjuer med yrkesverkssamma musiklärare i grundskolans senare år samt gymnasieskolan, där de får möjlighet att beskriva vad de själva anser vara musikundervisningens främsta syfte(n). Resultatet visar att flera lärare kritiserar läroplanen och menar att den är för hårt styrd både när det gäller det centrala innehållet och kunskapskraven, vilket kan motverka det kreativa syftet med undervisningen. Dessutom menar vissa av lärarna att det läggs för stort fokus på det musikaliska hantverket och att viktiga punkter som att kommunicera och reflektera kring musiken borde lyftas fram mer. Det visar sig att en stor del av intervjusvaren är samstämmiga med de synpunkter som lyfts fram i musikpedagogisk forskning, där musik formuleras som en meningsfull aktivitet snarare än en produkt. Det är själva aktiviteten och inte målet som betraktas som viktigast, en ståndpunkt som till viss del kolliderar med skolsystemets målfokusering och skapar ett så kallat diskursivt mellanrum mellan normer och värderingar i och utanför skolans verksamhet. Målet med följande studie är att bidra till diskussionen om musikundervisningens mening och syfte i skolan.
35
Fredin, Agnetha. "Skolsköterskans arbete med elever med psykisk ohälsa : En intervjustudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Hälsa och omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-31384.
Full textAbstract:
Psykisk ohälsa ökar bland barn och unga i Sverige. Samtidigt som det är allt fler som inte uppnår godkända betyg i skolan. Det finns ett dubbelriktat samband mellan psykisk ohälsa och skolprestation. Skolsköterskans uppdrag är att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål samt verka för god hälsa. Syftet var att belysa skolsköterskans arbete med elevers psykiska ohälsa. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor. Sex skolsköterskor från fyra kommuner intervjuades utifrån strategiskt urval. Intervjuerna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i studien presenteras med ett övergripande tema; ”Skolsköterskan, en delvis outnyttjad resurs i arbetet med elever med psykisk ohälsa”. Kategorierna som framkom var; arbete med psykisk ohälsa tillhör skolsköterskans vardag, bedömning som grund för samverkan samt organisatoriska förutsättningar.Resultatet visade att skolsköterskorna dagligen arbetar med psykisk ohälsa. För att nå framgång i arbetet krävs organisatoriska förutsättningar. Resultatet belyser också hur skolsköterskans bedömning av elevens psykiska hälsa avgör det fortsatta handläggandet och samverkan. Idag saknas handlingsplan för psykisk ohälsa nationellt och förhoppningen är att studien kommer att få betydelse i det fortsatta arbete genom att belysa vad skolsköterskan utifrån sin profession kan göra. Ytterligare forskning behövs inom området psykisk ohälsa för att stödja skolsköterskans hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbete på individ-, grupp och organisationsnivå.
36
Gustafsson, Sandra, and Sofia Danielsson. "Lärares arbete med beröm och korrigering av elevbeteenden : En kvalitativ intervju- och observationsstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-385130.
Full textAbstract:
Studien syftar till att undersöka hur ett antal lärare arbetar med att berömma och korrigera elever samt lärarnas tankar och resonemang kring ämnet. Detta sker genom observationer och en kvalitativ intervjustudie med sju olika lärare verksamma i grundskolans tidigare år. Studien tar sin utgångspunkt i följande två forskningsfrågor: Hur resonerar lärare kring beröm och korrigeringar? Hur gör lärare när de berömmer och korrigerar oönskade beteenden i klassrummet? Det empiriska materialet i studien diskuteras utifrån Jonas Aspelins teori om relationskompetens. Teorin kan förklara den goda förmågan att utveckla stabila sociala band samt användas som ett analyseringsverktyg för att urskilja viktiga pedagogiska drag. I forskningsöversikten behandlas ett flertal studier om hur beröm och korrigeringar kan ske i praktiken samt vilken effekt det medför. Resultatet från observationer och intervjuer visar att lärare korrigerar och berömmer elever olika mycket och att det är en stor variation i hur frekvent beröm och korrigeringar används. Majoriteten av lärarna använder dock verbal kommunikation i större utsträckning än icke verbal vid både beröm och korrigering av elever. Av intervjuerna framkommer att lärarna vet hur de bör agera men är också medvetna om att det inte alltid är hur de själva gör.
37
AQiff, Birgitta. "Sjuksköterskans erfarenheter av akut konfusion hos äldre i akutsjukvård – En kvalitativ intervju studie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27837.
Full textAbstract:
Titel: Sjuksköterskans erfarenhet av akut konfusion hos äldre i akutsjukvård – En kvalitativ intervjustudie. Bakgrund: Äldre som vårdas i akutsjukvård har en incidens mellan 11–51% att utveckla akut konfusion under vårdtiden. Tillståndet är förenat med en ökad sjuklighet och dödlighet hos äldre. Multifaktoriella orsaker ligger bakom att äldre drabbas. Akut konfusion är en klinisk diagnos, idag finns inga biomarkörer eller undersökningar som kan identifiera tillståndet. Akut konfusion kräver en tidig upptäckt, snabb utredning och ett medicinskt omhändertagande, god omvårdnad och en anpassad vårdmiljö för att patienten skall återhämta sig. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att upptäcka, förebygga och vårda patienter med akut konfusion i akutsjukvård. Design: En kvalitativ intervjustudie med fem sjuksköterskor verksamma i geriatrisk akutsjukvård på två sjukhus i södra Sverige. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier; strategier för att identifiera och bedöma tecken på akut konfusion, strategier och hinder för förebyggande insatser och god omvårdnad vid akut konfusion, förslag på förbättringar i vården av äldre med akut konfusion. Sjuksköterskan använde sig av observation, kommunikation och inhämtning av information från journal och anhöriga för att identifiera akut konfusion. En helhetssyn i omvårdnaden, kontinuitet i vårdkontakten, anpassning av vårdmiljön och anhörigas delaktighet var viktiga faktorer för att förebygga akut konfusion och ge god omvårdnad. Hindrande faktorer orsakades av brister i vårdmiljön, för lite resurser och tid samt bristande kunskap hos övrig vårdpersonal kring lämplig bemötande och förhållningssätt. Slutsats: Ett evidensbaserat screeninginstrument som identifierar olika konfusionstillstånd skulle underlätta bedömning och dokumentation för sjuksköterskor. En personcentrerad vård som bygger på att omvårdnaden planeras utifrån en helhetssyn och en kontinuitet i vårdkontakten samt att anhöriga görs mera delaktiga i vården förespråkas av sjuksköterskorna. Vårdmiljön skall anpassas, vara lugn och stödjande till sin utformning. Personal som arbetar med konfusoriska patienter behöver ha mer kunskap om lämpligt bemötandet och förhållningssätt för att underlätta patientens återhämtning.<br>Title: Nurses experience of acute confusion in elderly patients in acute emergency care- A qualitative interview study. Background: The elderly cared for in emergency care have an incidence between 11–51% to develop acute confusion during the care period. The condition is related to increased morbidity and mortality among the elderly. Multifactorial causes lie behind the elderly being affected. Acute confusion is a clinical diagnosis, at present there are not biomarkers or examinations that can identify the condition. Acute confusion requires early awareness, swift investigation, medical care and well adapted health care environment in order for the patient to recover. Purpose: To describe nurses experiences in detecting, preventing and caring for patients suffering from acute confusion in emergency care. Design: A qualitative interview with five nurses working within geriatric emergency care at two hospitals in the south of Sweden. Result: Three categories emerged in the result; strategies to identify and assess signs of acute confusion, strategies and hinders for preventative measures and good nursing upon acute confusion, and improvement proposals for the care of elderly suffering from acute confusion. Nurses used observation, communication, and gathering of information from medical records and relatives in order to identify acute confusion. A comprehensive view in care, continuity in contacts, adaption of health care environment and relatives engagement were important factors to prevent acute confusion and provide good nursing. Hindering factors were a result of shortcomings in the health care environment, insufficient resources and time, and lack of knowledge among other requisite staff regarding appropriate reception and approach. Conclusion: An evidence-based screening instrument which identifies various states of confusion would render assessment and documentation easier for nurses. Personal centered care built upon that such is planned based on a comprehensive view and continuity in contacts, and that relatives are more engaged in care, is advocated by the nurses. Health care environment shall be adapted, be calm and supportive in form. Staff that work with confused patients need more sufficient knowledge regarding appropriate reception and approach to render patient recovery easier.
38
Karlsson, Ellen. "Skolbibliotek och informationssökning : En kvalitativ studie av skolbibliotekets roll vid undervisning i informationssökning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-209905.
Full textAbstract:
Föreliggande studie syftar till att undersöka hur skolbibliotekarier medverkar i och upplever undervisningen i informationssökning för elever i grundskolans tidigare år, samt samarbetet mellan skolbibliotekarie och lärare vad gäller ovannämnda område. Studiens frågeställningar belyses med hjälp av teoretiska begrepp knutna till det sociokulturella perspektivet och riktar uppmärksamheten mot hur användandet av språkliga och fysiska artefakter i förhållande till lärprocessen upplevs och förstås i olika sociala praktiker. Den metod som använts är kvalitativa samtalsintervjuer som har genomförts på fyra olika skolor med fem medverkande skolbibliotekarier samt en skolbibliotekskonsulent. Intervjuernas längd varierade mellan 30-60 minuter och samtliga har dokumenterats med hjälp av ljudinspelningar. Resultatet visar att skolbibliotekariernas upplevelser av undervisning i informationssökning är beroende av de förväntningar, eller brist på förväntningar som finns i omgivningen. Samarbetet mellan skolbibliotekarie och lärare påverkas av omgivningens attityder till skolbibliotekets roll på skolan. Inställningen till skolbibliotekets roll påverkar också de resurser som tilldelas skolbiblioteket i form av exempelvis tid och personal och på så vis även vilka förutsättningar som finns för undervisning i informationssökning. Med hjälp av det sociokulturella perspektivets teoretiska begrepp påverkar alltså olika sociala praktikers förståelse av skolbibliotek och informationssökning som artefakter vilka möjligheter som ges till användning/mediering av dessa. De skilda uppfattningarna påverkar följaktligen även möjligheten att utveckla ett samarbete mellan lärare och skolbibliotekarie. Resultatet av studien visar även att skolbibliotekarierna ser på undervisning i informationssökning som en progression. Den så kallade bibliotekskunskapen med fokus på det specifika bibliotekets uppbyggnad ses som en grund och kritiskt tänkande, värderande och så vidare som en progression.
39
Möller, Frida, and Helena Nord. ""Nu gör vi en lek! eller jag menar en övning..." : -en kvalitativ studie av dramapedagogers tankar om lek." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-8210.
Full textAbstract:
Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur några dramapedagoger förhåller sig till aktiviteten och begreppet lek. Frågeställningen är: Hur används begreppet lek av dramapedagoger? Vad betyder begreppet och aktiviteten lek för dramapedagogerna och hur definierar och använder de ordet lek? Uppsatsen är en kvalitativ studie där sex dramapedagoger först blivit observerade och sedan intervjuade. Studien bygger på två observationstekniker; språklig observation och detaljobservation. Informanterna är sex utbildade dramapedagoger från Västsverige, varav fyra är kvinnor och två män. Varje pedagog har deltagit i en individuell, formell, intervju som varade i allt från tjugo till fyrtiofem minuter. Uppsatsens ansats är inspirerad av hermeneutik, vilket innebär att tolka och förstå i olika mänskliga sammanhang. Resultatet av observationerna och intervjuerna har kategoriserats och därefter tolkats var för sig. Studien visar att dramapedagogerna använder sig av ordet lek i undervisningssammanhang men är inte alltid medvetna om det. Studien visar också att dramapedagogerna ansåg att lek som metod är viktig och har en livsviktig innebörd.
40
Falkeling, Sandra, and Johanna Gille. ""Om man frågar snällt, såklart" : - En kvalitativ intervjustudie om barns inflytande i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-295498.
Full textAbstract:
Syftet med föreliggande studie är att, utifrån barns och förskollärares perspektiv, undersöka hur förskollärare arbetar med barns inflytande samt hur barn ser på sin egen möjlighet att påverka sin vardag i förskolan. Följande frågeställningar fungera som utgångspunkt för studien; Vilken syn har barn respektive förskollärare på barns inflytande i förskolan? Vilka aspekter anser barn respektive förskollärare reducerar barns möjlighet till inflytande? Vilka pedagogiska strategier anser barn respektive förskollärare främjar barns inflytande? För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes 9 kvalitativa intervjuer på två kommunala förskolor belägna i Mellansverige, 5 parintervjuer med barn samt 4 intervjuer med förskollärare. Empirin som de kvalitativa intervjuerna genererat utgör studiens resultat, ett resultat som indikerar att barns och förskollärares tankar och upplevelser av barns inflytande i flera avseenden varierar. Förskollärarnas bild är att inflytande är en demokratisk process som ska inkludera alla parter i förskolan medan barnen ser sin roll att påverka förskolans olika delar som begränsad. De hinder som orsakar dessa begränsningar anses vara förskolans regler, rutiner, resurser samt den asymmetriska relation som existerar mellan barn och vuxna. För att främja arbetet med barns inflytande presenteras strategier som samtal, dokumentation, temaarbete och konstruktion av den pedagogiska miljön.
41
Johansson, Jenny, and Cecilia Igerud. "Friluftsliv : En kvalitativ studie om påverkansfaktorer för idrott och hälsa lärares friluftsundervisning i åk 6-9." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2155.
Full textAbstract:
Syfte och frågeställningar Studiens övergripande syfte är att ta reda på vad som främst påverkar friluftsundervisningen och hur mycket friluftsundervisning lärarna i idrott och hälsa ger i grundskolan, åk 6-9. Vad anser idrott och hälsa lärarna är friluftundervisning? Vad påverkar undervisningen i friluftsliv? Vilka eventuella påverkansfaktorer har störst inverkan på mängden friluftsundervisning? Hur tror idrott och hälsa lärarna att friluftsundervisningen kommer förändras med tanke på den nya kursplanen? Metod Vi valde semistrukturerad kvalitativ intervju. Med tidigare forskningen som grund konstruerades en intervjuguide med teman. Därefter intervjuades fem lärare som undervisar i idrotts och hälsa från olika skolor i grundskolans senare år (åk 6-9), i Eskilstuna kommun. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades för att sedan tolkas utifrån ramfaktorteorin och tidigare forskning. Resultat Vårt sammanställda resultat visar att de intervjuade lärarna definierar friluftsundervisning som någon form av praktiskt moment med utevistelse i skogen. Respondenterna var eniga om att ekonomin, utrustning, schematekniska faktorer, planeringstid, samarbete, klimatet, skolledningen, gruppstorlek och eleverna är yttre faktorer som begränsar friluftsundervisningen. Respondenter nämnde även brist på kunskap och eget intresse som inre faktorer som begränsar friluftsundervisningen. Respondenterna var även eniga om att närhet till skogsområde, idrottslärarträffar, samarbete, skolledningen och eleverna är yttre faktorer som förutsätter friluftsundervisningen. Några av de faktorer som lärarna nämnde ansåg de även vara en förutsättning för att kunna bedriva friluftsliv men att dessa faktorer i dagsläget saknas vilket gjorde att faktorerna sågs som begränsande. Lärarna i idrott och hälsa anser även att friluftsundervisningen kommer att förändras, med tanke på den nya kursplanen. Slutsats Slutsatsen är att de flesta av lärarna anser att brist på tid och en begränsad ekonomi är avgörande faktorer som påverkar samt samspelar med övriga faktorer om mängden friluftsundervisningen, vilket gör att denna därmed blir begränsad.
42
Foldemo, Hanna, and Therese Nordqvist. "En kvalitativ undersökning om elevers attityder till miljö." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34852.
Full textAbstract:
Detta arbete består av en kvalitativ undersökning om 16 elevers attityder till miljö kopplat till deras vilja att påverka miljön. Vi har valt att undersöka elevernas attityder då vi anser att undervisning om miljö för en hållbar framtid bör utgå från elevernas tankar och inställningar. Vidare undersöktes även hur eleverna använder sig av naturvetenskapliga kunskaper vid ställningstagande i samhällsfrågor som rör vår miljö. Vår undersökning genomfördes med elever i åldrarna 15-17 år på våra partnerskolor, en grundskola och en gymnasieskola. Undersökningen bestod av både enskilda intervjuer och intervjuer i grupp. Vi har i undersökningen sett en tendens till att om eleverna har en negativ attityd till vår miljö i ett framtidsperspektiv så påstår de i större utsträckning att det inte spelar någon roll om de påverkar eller inte. Elever som däremot har en mer positiv attityd till vår miljö i ett framtidsperspektiv har även en mer optimistisk syn på deras möjlighet till att påverka. I såväl de individuella intervjuerna som gruppintervjuerna visar eleverna uttryck för att det krävs förutom en god vilja även kunskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling i framtiden.
43
Wahlstedt, Isabella, and Rebecka Byman. "Elevers rätt till studiero : En kvalitativ intervjustudie om lärares syn på sitt arbete med att skapa studiero." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-176150.
Full text
44
Ashtab, Susann, and Hanna Ringvall. "Fritidsaktiviteters betydelse och påverkan i ungdomars vardagsliv : en kvalitativ studie genomförd i Spånga-Tensta stadsdel." Thesis, Örebro University, School of Health and Medical Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-5004.
Full textAbstract:
<p>Sammanfattning:</p><p>Tidigare studier som gjorts om ungdomar och fritidsaktiviteter har ofta fokuserat på specifika aktiviteter som fysiska sporter. Inom arbetsterapi är aktivitet ett centralt begrepp som består av olika komponenter och vi ville därför göra en studie med ett bredare perspektiv på fritidsaktiviteter. Syftet med denna studie var att beskriva hur ungdomar i Spånga-Tensta stadsdel upplever betydelsen av fritidsaktiviteter och hur dessa påverkar deras vardagsliv. Fokusgruppsintervjuer är en form av kvalitativ datainsamlingsmetod som användes för att svara på syftet. Intervjuerna utfördes på två fritidsgårdar med ungdomar mellan 14-21 år. Resultatet visar att ungdomarna upplever betydelsen av att ha fritidsaktiviteter som positivt och konsekvenserna av att inte ha några som negativt. Aspekter som berörs av fritidsaktiviteter är enligt ungdomarna social betydelse, rutiner, kultur och framtid.</p><p>Resultatet visar att fritidsaktiviteter inte bara har en påverkan på deras vardagsliv utan också på deras framtid.</p><p>Sökord: Fritidsaktivitet, ungdomar, kvalitativ forskning, intervju</p>
45
Markström, Leo. "Studentengagemang inom universitetets fysikundervisning - En kvalitativ studie om föreläsarnas syn på deras undervisning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-175533.
Full textAbstract:
Aktivt lärande är en term som innefattar lärstrategier riktade mot elevdelaktighet och engagemang i klassrumsmiljön, och den har blivit populär i samband med ökad kritik mot föreläsningen och dess plats i dagens högre utbildningar. I denna studie intervjuades fem föreläsare en och en med syftet att fördjupa kunskapen om deras syn på aktivt lärande i deras klassrum. Intervjuerna transkriberades därmed utifrån en indexeringsmetod. Resultatet indikerar på varierade förutsättningar utifrån föreläsarnas pedagogiska utbildningsbakgrund, vilket kan ligga som grund till ett mångfaldigt införande av aktiva lärstrategier. Flera strategier för aktivt lärande diskuterades, vilket visade en viss vana med konceptet. Slutligen diskuterades generella svårigheter med aktivt lärande såsom tidsaspekten och studentrespons, vilket indikerade en rad utmaningar att både ta hänsyn till och klara av.
46
Nothér, Palestro Olivia, and Emilia Lindström. "Historieämnet ur lärarens perspektiv : En kvalitativ studie om mellanstadielärares syn på historieämnets syfte och innehåll." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-416615.
Full textAbstract:
Studien syftade till att undersöka hur grundskollärare uppfattar historieämnet och hur de motiverar historieämnet inför eleverna. Studien undersökte hur lärares beskrivningar av ämnesinnehållet samspelar med det som Caroline Liberg benämner som innehållsdimensioner. Innehållsdimensionerna skapas genom det innehåll som betonas respektive bortprioriteras i undervisningen. Detta har undersökts genom sju kvalitativa intervjuer med historielärare som är verksamma på mellanstadiet. Intervjuerna har därefter analyserats tematiskt för att kunna identifiera likheter och skillnader mellan respondenterna. Analysen visade på att de respondenter som medverkat uppfattar historieämnets syfte på liknande sätt, det vill säga som ett sätt att visa på sambandet mellan det som varit och det som är. Gällande innehållet visade analysen att det finns stora skillnader i det som lärarna prioriterar i sin undervisning och även skillnader i det som knappt får något undervisningsutrymme alls. Majoriteten av lärarna framförde en stark betoning på det innehåll som berör fakta och begrepp, vilket representerar den disciplinära innehållsdimensionen. Flera valde även att betona den analytiska förmågan som en viktig del av historieundervisningen, ett perspektiv som främst tillhör den generaliserande innehållsdimensionen. Det fanns dock motsättningar mot den analytiska undervisningen då man ansåg att den typen av undervisning är för abstrakt för mellanstadieelever. Därmed fanns det vissa mönster som uppenbarade sig i lärarnas utsagor, då de vid flera tillfällen uttryckte liknande resonemang samtidigt som det fanns vissa skillnader i deras berättelser.
47
Fontana, Sabina, and Marie Gustafsson. "Drömmen om att bli någon : En kvalitativ intervjustudie om doping." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27428.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att undersöka individers erfarenheter av att använda doping. Studien är kvalitativ och utgörs av narrativa intervjuer med två före detta dopinganvändare. Huvudresultaten visade att deltagarna började med dopingpreparat bland annat på grund av låg självkänsla och en vilja att ta revansch. Resultaten visade även att deltagarna upplevt både för- och nackdelar med dopingbruket. Båda intervjudeltagarna uppgav att bekräftelse och framgångar varit dopingens fördelar samt att bieffekter, blandmissbruk och skadade relationer varit de negativa konsekvenserna av bruket. Resultaten visade även att deltagarnas avslutade bruk grundat sig i fysiska bieffekter och i ett av fallen spelade även socialt stöd en avgörande roll. Den viktigaste slutsatsen i studien är att sociala faktorer har en betydande roll för individers beteende vid dopingbruk.
48
Holm, Karin. ""Uppfinn inte hjulet en gång till" : En kvalitativ intervjustudie om gymnasielärares attityder till läromedelsanvändning i undervisningen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-247078.
Full textAbstract:
Syftet med denna undersökning var att reda ut hur gymnasielärares attityder till läromedel kan se ut. Forskningsfrågorna kretsade kring lärares användning av och attityder till läromedel i undervisningen. För denna undersökning tillämpades en kvalitativ intervjumetod. Fem verksamma lärare från en gymnasieskola i Bergslagen intervjuades för denna studie och utgjorde källmaterialet. Källmaterialet spelades in under intervjuerna med hjälp av ett inspelningsverktyg vilket sedan analyserades och redovisades i efterhand. Resultatet visar att samtliga gymnasielärare ser läromedel som ett positivt inslag i undervisningen om man ser läroboken som främsta läromedelsform. Flera av lärarna upplevde redan under lärarutbildningen att läromedel i form av böcker var ett positivt inslag i undervisningen medan andra fick den motsatta upplevelsen. Resultaten visar även att samtliga intervjuade lärare använder sig av alternativa läromedel, främst tidningsartiklar och egenproducerat material. Även om vissa av dem ställer sig kritiska till att binda upp sig vid ett läromedel så vill alla peka på vikten av att ha ett läromedel som grund i sin undervisning, som en grundpelare att luta sig tillbaka mot när man inte hinner göra egenproducerat material eller när man hittar något intressant som man vill använda. Hur länge man har arbetat som lärare anser de vara av betydelse när det kommer till frågan hur bunden man kan vara som lärare till ett läromedel. Gemensamt för alla intervjuade gymnasielärare att de tror att personligheten avgör vilken attityd man har till läromedel och i vilken utsträckning man använder det i undervisningen. Lärarnas gemensamma inställning är att man inte behöver uppfinna hjulet en gång till när det kommer till läromedel, att man som lärare inte behöver göra så mycket eget material när det finns bra läroböcker att tillgå.
49
Axelsson, Erika, and Rebecka Kjell. "”Ta på dig dina grovmotoriska glasögon" : En kvalitativ intervjustudie om hur förskollärare förhåller sig till barns grovmotoriska utveckling." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-311781.
Full textAbstract:
Utvecklingen pekar på att barnen tillbringar längre dagar på förskolan än tidigare och detta leder till att förskollärarna får ett större ansvar i att ge barnen den grovmotoriska stimulans de är i behov av. Det är förskolans ansvar att tillgodose barnens rörelsebehov och skapa möjligheter för barnen att tidigt tillägna sig de grovmotoriska färdigheterna. Forskning visar att en allsidig rörelseerfarenhet inte bara påverkar den grovmotoriska utvecklingen utan även samspelar med den totala utvecklingen. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur förskollärare förhåller sig till barns grovmotoriska utveckling i relation till det utvecklingspedagogiska perspektivet, det sociokulturella perspektivet och ramfaktorteorin. De frågeställningarna vi utgick ifrån var hur förskollärarnas förhållningssätt och ämneskunskap påverkar barns grovmotoriska utveckling? Vad ger förskolans miljö för förutsättningar för förskollärarnas arbete med barns grovmotorik och i vilken utsträckning har förskollärarna kunskap kring hur miljön kan påverka barns grovmotoriska utveckling? Och även om förskollärarna förhåller sig till Lpfö 98/16 i sitt arbete med barns grovmotoriska utveckling? Vi diskuterar relevant forskning och litteratur kring grovmotorik, förskollärarnas förhållningssätt samt miljöns inverkan och med en kvalitativ studie som metod intervjuade vi fem förskollärare. Vårt resultat visade att förskollärarna var eniga om att deras förhållningssätt hade en stor inverkan på barnens grovmotoriska utveckling och de ansåg att de förhöll sig till de mål som Läroplanen för förskolan rör angående detta. Förskollärarna var även medvetna om miljöns främjande och hämmande egenskaper och var eniga om utemiljöns varierande möjligheter.
50
Krüger, Louisa. "9-12-åringars syn på mat, måltider och restaurangbesök : En kvalitativ intervju- och observationsstudie." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-7264.
Full textAbstract:
Dagens svenska barn baserar många av sina restaurangerfarenheter från pizzerior och snabbmatsrestauranger, då det är denna typ av barnvänliga restauranger som de oftast kommer i kontakt med. Barnmenyerna på Sveriges restauranger är förutsägbara och lämnar få valmöjligheter. Syftet med uppsatsen är att belysa hur barn i åldern nio till tolv år ser på ämnen som mat, måltider och restaurangbesök och även om platsen och upplevelsen kring måltiden har betydelse. Resultaten kan användas till att utveckla området mat- och måltid för barn genom en ökad förståelse för barns egna tankar, förväntningar och upplevelser av mat, ätande och måltider såväl i hemmet som på restauranger. Fyra fokusgrupper med sammanlagt nitton barn har genomförts. Två observationer av sammanlagt sju barn har genomförts då de lagade mat i ett restaurangkök. Resultatet visar att barn vill vara delaktiga i familjens val av mat samt matlagning, de visar en preferens för typiska barnrätter och snabbmat men även plockmat såsom tacos och bufféer. Matens smak, utseende och hur den beskrevs var faktorer som påverkade deras vilja att smaka maten. Viljan att smaka maten ökade om de själva var delaktiga i matlagningen. De tyckte att restaurangbesök var långtråkiga efter att måltiden avslutats och de eftersökte aktiviteter och anpassade menyer för barn i deras ålder samt större variation av portionsstorlekar och maträtter.<br>Barnens Bästa Bord<br>Barntillåtet-Javisst!