Academic literature on the topic 'Kvalitativ intervjustudie kvalitativ intervjustudie'

Preconditions for successful social innovation in nursing homes: Managers' perspectives - a qualitative interview studyIn this article, we investigate preconditions for social innovation in institution-based elderly care in Norway and Denmark. The article draws on two semi-structured interviews and one focus-group interview. The interviewees are managers in elderly-care facilities that are known to be proficient with regards to innovation. The analysis point to three principles managers describe as being pertinent to successful social innovation. Firstly, an overall theme across the interviews was that the managers underscored the importance of eagerness and willingness to change as a prerequisite for innovation. Secondly, the managers claimed that another crucial condition to facilitate innovation is to involve the employees in both the negotiation and the implementation of innovation. Thirdly, the managers reported that they strive to create a learning environment, arguing that learning and social innovation are interrelated terms and should be treated as such.

De nye femårige grunnskolelærerutdanningene på masternivå skal kvalifisere for en profesjonsutøvelse som bygger på forsknings- og utviklingsarbeid (FoU). Det finnes få norske studier som undersøker hvordan lærere forstår og anvender forskningsbasert kunnskap i yrket (Mausethagen, 2015). Denne studien undersøker følgende forskningsspørsmål: Hvordan anvender nyutdannede lærere med master i grunnskolelærerutdanning sin FoU-kompetanse i skolen i de to første yrkesårene? Studien er en kvalitativ intervjustudie av 29 nyutdannede lærere etter ett år i yrket; 17 av informantene er også intervjuet på ny etter to år i yrket. Intervjudataene ble analysert ved bruk av temasentrert tilnærming. Undersøkelsen inngår i et longitudinelt forskningsprosjekt. Denne studiens resultater viser at FoU-kompetansen gir et kunnskapsgrunnlag for utvikling og forbedring av egen praksis, grunnlag for refleksjon over sin praksis og grunnlag for forbedring av undervisningspraksis og klasseledelse. Enkelte nyutdannede lærere blir også ressurspersoner på arbeidsplassen i sine fordypningsfag fra utdanningen. De nye lærerne har et positivt forhold til sin FoU-kompetanse og knytter den til personlig profesjonsutvikling, men forblir passive i forhold til skolens strategiske FoU-arbeid. Enkelte nyutdannede lærere uttrykker at de ikke anvender sin FoU-kompetanse utover egenrefleksjon i yrkesutøvelsen, på grunn av mange nye arbeidsoppgaver og tidsmangel. De nyutdannede oppfatter skolenes kvalitetsarbeid som utviklingsarbeid, og det er i mindre grad basert på systematisk forskningsarbeid. Resultatene indikerer at lærerutdanningen har et forbedringspotensial og bør vektlegge å utvide studentenes forståelse av FoU-kompetanse. Nøkkelord: femårig grunnskolelærerutdanning, forsknings- og utviklingsarbeid, nyutdannede lærere, FoU-kompetanse R&D competence of newly qualified primary and secondary school teachers – a basis for school development? AbstractThe new Norwegian five-year primary and lower secondary school teacher education at master level qualifies teachers for a professional practice based on research and development work (R&D). Few studies in Norway have investigated how teachers understand and apply research-based knowledge in the profession (Mausethagen, 2015). This theme is investigated in this study with the following research question: How do newly qualified teachers with master degree in primary and lower secondary school education use their R&D competence in school in the first two years? The data used were from semi-structured interviews of 29 newly qualified teachers after one year in the profession. We also interviewed 17 of the informants once more after two years’ work experience in the profession. The data were analyzed using theme-centered analysis. The study is part of a longitudinal research project. Results from the study show that R&D competence provides students with a knowledge base for development and improvement of their practice, a basis for reflection on the practice, and contributes to improving teaching practices and class management. Some newly qualified teachers also become resource persons in their subjects of specialization as a direct consequence of their education. The results also show variation in the newly qualified teachers’ participation in schools’ R&D projects, from central roles to completely peripheral participation. Other work tasks combined with time pressure prevent the use of R&D expertise. The results indicate that the new teacher education also has potential for improvement and should emphasize expanding the students’ understanding of R&D competence. Keywords: five-year primary and lower secondary school teacher education, research and development work, newly qualified teachers, R&D competence

Syftet med studien är att undersöka fritidspedagogers skilda uppfattningar av IKT, exempelvis, mobiltelefoner, datorer och surfplattor, som pedagogiskt redskap på fritidshemmet. Metoden har varit kvalitativa intervjuer som sedan har sedan tolkats utifrån en fenomenografiskt inspirerad analys.   Tidigare forskning pekar på att kompetens och fortbildning saknas för att integrera IKT i den pedagogiska verksamheten, den fortbildning som existerar ges främst till lärarna i skolan. Bristen på fortbildning bidrar således till en ökad osäkerhet och okunskap hos pedagogerna i fritidshemmet. Denna kunskap är viktig för att IKT ska kunna bidra till ett ökat lärande, då det främst är genom pedagogiskt planerade aktiviteter detta sker. Andra aspekter som berörs i forskningsbakgrunden är den ökade risken för mobbning och kränkningar som är svåra för pedagogerna att övervaka och uppmärksamma.   Våra resultat tyder på att det finns en stor brist på kompetens hos pedagogerna i fritidshemmet och att utvecklingen av IKT i verksamheten har stannat av på grund av att det råder stor brist på stöd hos ledning och beslutsfattare. Inställningen till IKT bland de intervjuade pedagogerna är dock positiv, om den kan användas pedagogiskt. Den används då främst till att främja socialt lärande och för att dokumentera verksamheten.

Bakgrund: Enligt patientlagen (SFS 2014:821) ska svensk vård ges individanpassat och med patienten delaktig. En förutsättning för att det ska vara genomförbart är att patienterna är välinformerade och att deras åsikter/önskemål blir hörda. För att öka patienters delaktighet i enlighet med lagen har Bedsiderapportering (BSR) införts på olika håll. BSR innebär att rapporteringen mellan sjuksköterskors arbetspass sker inne på patientrummet, tillsammans med patienten. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor upplever BSR. Metod: En kvalitativ forskningsdesign användes för att beskriva sjuksköterskors upplevelse av en intervention med BSR. Fem sjuksköterskor genomförde BSR tillsammans med sina respektive patienter och intervjuades direkt därefter. Resultat: Resultatet visade att BSR ansågs vara ett redskap för fördjupad och uppdaterad information, att det kunde göra patienter mer delaktiga i sin vård men att det fanns risker och utmaningar för att kunna genomföra det. Kunskapen om den egna situationen/tillståndet kunde öka hos patienten samt att sjuksköterskan kunde fördjupa sin förståelse för patienten. Delaktigheten hos patienterna kunde variera och det ansågs att sjuksköterskan fick söka skapa delaktighet om det inte kom naturligt. Vidare beskrevs det hur BSR upplevdes svårt eller olämpligt att utföra i vissa situationer och att det fanns känsliga ämnen som inte var lämpliga att avhandla med patienten närvarande. Slutsats: Studiens resultat visar att sjuksköterskorna upplever BSR som positiv för personcentrerad vård, att det är en källa till kunskap vilken kanske kan leda till välinformerade patienter som blir mer delaktiga. Det upplevs dock, ur ett sjuksköterskeperspektiv, finnas svårare möten och utmaningar att ta i beaktande vid BSR.

Tidigare forskning gällande skolkuratorer har visat att deras roll på skolan är oklar och att deras arbete är relativt oreglerat. Den tidigare forskningen som gjorts, särskilt i Sverige, är begränsad och det finns mycket att utforska på området. Skolkuratorns handlingsutrymme är en aspekt av området som är relativt outforskat. Syftet med studien är att undersöka skolkuratorns upplevelse och tolkning av sitt handlingsutrymme i sitt yrkesutövande. Studien har en kvalitativ inriktning. Fem semi-strukturerade intervjuer med skolkuratorer genomfördes. Som teoretisk referensram har Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater använts samt hans teoretiska begrepp handlingsutrymme.   Resultatet visar att kuratorerna upplever de riktlinjer och lagar som finns för deras arbete som lösa och tolkningsbara. De upplever även sitt handlingsutrymme som stort. Resultatet visar även att det finns ett flertal faktorer som kan påverka skolkuratorernas handlingsutrymme, både som gör det större och som krymper det.
Previous research regarding school social workers and school counselors has shown that their role in school is unclear and that their work is relatively unregulated. Despite this there have been few studies, especially in Sweden, in the area of school counselors. Particularly the discretion of the school counselor is an aspect of the area that is relatively unexplored. Hence, the purpose of this study is to investigate the school counselors experience and interpretation of their discretion in the exercise of their profession. The study has a qualitative approach. Five semi-structured interviews with school counselors were conducted. Michael Lipsky’s theory of street-level bureaucrats and his theoretical concept of discretion have been used as a theoretical framework in this study.   The results show that the school counselors experience the laws and guidelines that are applicable for their work as loose and interpretable. They also experience their discretion as large. The results also show that there are several factors that can affect the school counselors’ discretion, factors that can both shrink their discretion and make it larger.

Syftet med denna uppsats är att studera några lärares motiveringar till användandet av läxor, vad det kan finnas för för- och nackdelar med att ge läxor. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med sex lärare som arbetar i grundskolan.

Uppsatsens huvudfrågor är hur lärare definierar och motiverar läxor i grundskolan samt om läxor är en nödvändighet för att elever ska kunna nå målen i kursplanen.

Läxor har som pedagogiskt medel funnits länge och ges ofta av traditionella skäl. Forskning kring läxor visar dels att sambandet mellan läxläsning och inlärning är lågt, dels att läxan öppnar för reflektion och repetition då tiden i skolan inte räcker till.

Resultatet av studien visar att de intervjuade lärarna ger läxor, antalet och utformningen skiljer sig. De argument för läxan som kommer fram är bland annat att den ger tillfälle till reflektion i lugn och ro och att den öppnar för kommunikation mellan hem och skola. De lärare som arbetar med barnen i de tidigare åldrarna menar att läxan mer eller mindre är nödvändig för läsinlärningen. Motargument som framkommer är den stress elever kan uppleva, då den inkräktar på fritiden samt att den tar tid att förbereda och följa upp.

Studiens slutsats är den att det behövs någon form av reglering för läxor och hur de ges.

Studiens syfte är att undersöka instrumentallärares uppfattningar och erfaranheter av att arbeta med rytmik i instrumentalundervisning. Undersökningen grundar sig i intervjuer av fyra instrumentallärare. I bakgrundskapitlet beskrivs Dalcroze-metoden, rytmikinspirerad undervisning och tidigare forskning om rytmik. Som teoretisk utgångspunkt har ett fenomenologiskt perspektiv med ett livsvärldsperspektiv använts för att ta del av instrumentallärarnas erfarna livsvärld i användningen av rytmikinspirerad undervisning. Metoden som används i föreliggande studie är semistrukturerade intervjuer som presenteras i metodkapitlet. Här presenteras studiens analyssätt som är tematisk analys. Metodkapitlet ger även en presentation över de fyra intervjupersoner som ligger till grund i föreliggande studie. I resultatkapitlet presenteras instrumentallärarnas användande och syn på rytmikinspirerad undervisning. Kapitlet är uppdelat i tre teman: upplevelsen av rytmikinspirerad undervisning, erfarandet av rytmikinspirerad undervisning ochbegränsningar. Resultatet visar att lärarna använder sig av rytmikinslag på liknande sätt men olika mycket.  Erfarandet av rytmikinspirerad undervisning som framkommer är klapp, stamp, gå i puls och att kroppen används för i utlärning av takt, periodkänsla och gestaltning. I resultatet framkommer även att de flesta lärarna vill använda sig av rytmikinspirerad undervisning, men på grund av begränsningar såsom tid, rum och okunskap gör de inte det. Dessa lärare vill även ha mer fortbildning för att lära sig mer om rytmik och hur det kan integreras med de instrument de undervisar i. I diskussionen lyfts studiens frågeställningar fram i två teman utifrån studiens frågeställningar: upplevelsen av rytmikinspirerad undervisning  ocherfarandet av rytmikinspirerad undervisning.
The aim of this study is to explore the instrumental teachers' perceptions and experience of working with rhythm in instrumental teaching. To investigate the this purpose, four instrumental teachers have been interviewed about rhythmically-inspired teaching. The background chapter describes the Dalcroze method, rhythmically-inspired teaching and previous research on rhythmics. The theoretical starting point for this study is a pheomenolocical perspective with a life-world perspective used to take part in the instrumental teachers' experience in the use of rhythmically-inspired teaching. The method used in this study consists of semi-structured interviews and is presented in the method chapter. Thematic analysis is also presented as the studys method of analysis. The result chapter presents the instrumental teachers' use and view of rhythmically inspired teaching. The chapter is divided into three themes: the view of rhythmically-inspired teaching, the use of rhythmically-inspired teaching andconstraints. The results show that the teachers use rhythmic themes in a similar way. However they use it in various amount. Rhythmically-inspired teaching that emerges is handclaps, stamp, pulse and the body is used for the learning of pace, periodicity and gesture. Evident in the analysis is that most teachers in the study want to use rhythmically inspired teaching but due to limitations such as time, space and ignorance, they do not. These teachers also want more education to learn more about rhythmics and how it can be integrated with the instruments they teach. In the discussion, the study's research questions are divided in two themes: the use of rhythmically-inspired teaching and the view of rhythmically-inspired teaching.

Bakgrund: En viktig del i att jobba som sjuksköterska är att kunna förse patienter med god omvårdnad. Att jobba i en operationssal innebär att jobba enligt ett tidsschema där de olika yrkesgrupperna ofta jobbar parallellt med varandra för att uppnå hög effektivitet. Operationssjuksköterskor ansvarar för hygien och sterilitet under operation och mötet med en vaken patient blir ofta kort och intensivt. Man arbetar med en patient i gången vilket möjliggör ett personcentrerat vårdande. Syfte: syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av patientkontakt. Metod: Ostrukturerade intervjuer genomfördes med 10 operationssjuksköterskor från ett sjukhus i norra Sverige. Insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra teman identifierades genom innehållsanalysen; Att få följa med en patient hela vägen, att skapa en förtroendefull relation, avsätta tid för kontakt samt att skärma av sig och att inte vilja/våga ta kontakt. En del operationssjuksköterskor ville träffa patienterna före och efter operation för att få en bättre helhetsbild och de flesta kände att de fick någonting ut av det själva. I sin kontakt med patienten vill man visa att man bryr sig om och finns till för dem. Operationssjuksköterskorna berättade att de själva kunde välja hur mycket patientkontakt de vill ha med sina patienter. Osäkerhet och rädsla för att säga fel framkom som hinder för kommunikationen med patienter. Slutsats: Att vara operationssjuksköterska innebär att ha en annorlunda patientkontakt och att själv kunna styra hur mycket patientkontakt de har med sina patienter.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte äratt undersöka idrottslärare och skolsköterskors uppfattningarom förekomsten av ortorexi på högstadie-och gymnasieskolor. Med detta som utgångspunkt var mina frågeställningar: Anser idrottslärare och skolsköterskor att det finns ett problem med ortorexi i skolan? Anser idrottslärare/skolsköterskor att media påverkar elevernas kroppsbild? Har skolpersonalen tid och möjlighet att upptäcka ett eventuellt problem?Skiljersig idrottslärarnas och skolsköterskorna uppfattning åt? Metod Halvstrukturerade intervjuer ligger som grund för denna kvalitativa studie. Urvalet skedde genom ett bekvämlighetsurval. En e-postförfrågan skickades ut till tjugofem idrottslärare och skolsköterskor i Östergötland. Intervjuer genomfördes sedan med sex deltagare som svarade positivt på förfrågan. Av dessa var det fyra manliga respektive två kvinnliga deltagaresom arbetar på högstadiet respektive gymnasiet. Intervjuerna transkriberades i sin helhet. I takt med att intervjuerna blev klara analyserades dem med hjälp av öppen och selektiv kodning med inspiration från Grundad teori. Resultat De flesta deltagares uppfattning var att media påverkar ungdomarnas kroppsuppfattning i stor utsträckning. De ansågatt det finns en stor fixering kring kost och träning i dagens samhälle och att de även har uppmärksammat detta hos eleverna. Vidare ansågsamtliga deltagare att ortorexi är ett problem i samhället men huruvida det återfinns i skolan rådde det delade åsikter om. Flera deltagares uppfattning var att det fanns både tid och möjlighet att upptäcka ett problem även om de ocksåuttryckte svårigheter att se varningstecken. Idrottslärarnas och skolsköterskornas uppfattningar var samstämmiga i de flesta avseenden. Just i fråga om ortorexi är ett problem i skolan skiljde sig åsikterna åt då vissa deltagare ansåg att det fanns ett problem medan andra deltagare inte ansåg att det var ett problem på de skolor de arbetade. Slutsats Deltagarnas uppfattning om hurmedia och dagens kost-och träningsfixerade samhälle påverkar elevernaantyder att det kan finnas en risk att ortorexi är ett växande problem bland ungdomar på högstadie-och gymnasieskolor.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kamerövervakningen fungerar på fyra gymnasieskolor i Stockholm. Jag ville ta ta reda på hur skolledningen tänker kring kameraövervakning, vilka fördelar och nackdelar som det kan medföra. Den valda metoden för undersökningen har varit kvalitativa intervjuer, med rektorer på fyra gymnasieskolor. Mina frågeställningar är följande: Hur ser problembilden ut som motiverar för kameraövervakning på gymnasieskolor? På vilket sätt kommer kameraövervakningen att åtgärda problemet? Hur hanterar skolan informationen? Hur motiverar skolor övervakningen kontra elevers integritet? Kameraövervakningen har enligt Datainspektionens undersökningar ökat med över 150 procent på skolor sedan 2005 och ökningen tycks fortsätta. I denna studie berörs även relevanta kriminologiska teorier som situationell brottsprevention, rutinaktivitetsteorin och Flygheds teori om normalisering av det exceptionella. I denna undersökning finner man många likheter mellan rektorernas argument för kameraövervakning. De menar att det fungerar som trygghetsskapande och har en avskräckande effekt på individer. Forskning från bl.a. Brå har visat att kameraövervakningen kan förebygga brott men störst effekt har det på redan utsatta områden. Kritiken som talar emot kameraövervakningen menar att det kränker den personliga integriteten och används utöver det syftet som från början var anledningen till att skolorna började med kameraövervakningen. Behovet av kameraövervakningen ska vägas mot bedömningen om intrånget i den personliga integriteten står i proportion till varandra.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att med hjälp av sociologiska teorier undersöka orsakerna till att maskrosbarn trots en destruktiv uppväxtmiljö kan utvecklas till socialt fungerande människor. Maskrosbarnen i denna studie har vuxit upp med missbruk och/eller psykisk sjukdom hos föräldrar i barndomen. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med fyra olika teman: det sociala arvet, skola och arbete, socialt nätverk samt hälsa och välmående. Vilket vi sedan analyserade med hjälp av de teoretiska tolkningsramarna, Antonovskys teori KASAM och Bourdieus teori om Klassreproduktion. Resultaten visade att förekomsten av trygghetspersoner i barndomen samt möjligheten att uppleva en annan familjedynamik och miljö än deras egen hemmiljö har påverkat dem positivt. Även deras avhållsamma inställning till alkohol och droger samt deras starka ansvarskänsla har påverkat deras totala sociala kapital positivt.
The purpose of this qualitative interview study was to research with the help of sociological theories the reasons why resilient children despite a destructive childhood can evolve to social functioning humans. Resilient children in this study have grown up with addiction and/or mental illness among parents in childhood. Data was collected by semi structured interviews with four different themes: the social heritage, education and work, social network and health and well-being. Which we analyzed with the help of the theoreticalframeworks, Antonovskys theory Salutogenesis and Bourdieus Reproduction theory. The results showed that the presence of safety figures in childhood as well as the opportunity to experience a different family dynamic and another environment than their own home environment has affected them positively. Even their abstinence approach to alcohol and drugs, and that they have a strong sense of responsibility has affected their overall social capital positively.

I denne oppgaven har søkelyset blitt rettet mot elever med dysleksi i videregående opplæring. Et overordnet mål har vært å undersøke hvordan disse elevene arbeider for å lære fra skriftlige tekster. Det var ønskelig å utvikle dypere forståelse for elevenes lese- og læringssituasjon, samt å innhente kunnskap om hvordan elevene tar i bruk lesestrategier og kompenserende strategier ved tekstlæring. Studien har tatt utgangspunkt i en kvalitativ forskningstilnærming, og datainnsamlingen har foregått gjennom fem halvstrukturerte intervju, der elever har fungert som informanter. Resultatene er blitt fremstilt gjennom fire kategorier: 1) Elevenes vurdering av egen leseferdighet, 2) Elev i møte med tekst – utfordringer og muligheter, 3) Elevenes lesestrategier i møte med tekst og 4) Kompenserende strategier når elev møter tekst. Resultatene viser at flertallet av informantene mente at deres leseferdighet utviklet seg i negativ retning ved overgangen fra barneskole til ungdomsskole. Dette kom av en kombinasjon av økende tekstmengde og vanskegrad. Med unntak av leseferdighet i naturfag, viser resultatene at informantene gjennomgående vurderte sin leseferdighet i ulike skolefag til å ligge under middels. Årsaken til dette berodde på tekstmengde og ukjente ord. Videre viser resultatene at informantene stod overfor ulike utfordringer ved tekstlæring. Utfordringene var knyttet til ordavkoding og forståelse. Informantene trakk frem viktigheten av personlig interesse ved lesing og tekstlæring. Når det gjelder informantenes bruk av lesestrategier er to funn viet oppmerksomhet: 1) Informantene fortalte at de foregrep tekster ved å være aktive i førlesefasen, og at de selv hadde utviklet disse strategiene. 2) Informantene hadde kunnskap om strategier som kan tas i bruk ved lesing, men flere valgte ikke å benytte seg av dem. Resultatene viser at informantene tok i bruk ulike kompenserende strategier ved lesing. De støttet seg til læringsmiljøets sosiale kontekst, og tilgjengelige ressurser. Den sosiale konteksten bestod av foreldre, lærere og medelever. Tilgjengelige ressurser som lydbøker og bruk av internett var også viktig for informantene ved tekstlæring. Resultatene har blitt diskutert i lys av oppgavens teoretiske ramme, der teoretiske perspektiver på lesing og dysleksi, samt teori som omhandler læring er presentert.

Å gi pasienter tilgang til egen journal har blitt framhevet som ett av flere tiltak for å engasjere pasienter mer i ivaretakelsen av egen helse og for å ivareta deres informasjonsbehov. Hensikten med denne studien var å undersøke hvilke sammenfallende og forskjellige synspunkter pasienter og helsepersonell har når det gjelder tilrettelegging for klinisk dokumentasjon som informasjonskilde for pasienten. Studien er basert på sekundæranalyse av kvalitative data fra to intervjustudier om henholdsvis pasienters erfaringer knyttet til å be om kopi av egen journal og helsepersonells informasjonspraksis ved utskrivelse av pasienter fra sykehus. Materialet består av intervju med 17 pasienter som hadde bedt om kopi av sin journal etter et sykehusopphold og intervju med 8 leger og 14 sykepleiere som jobbet i sykehus. Gjennom kvalitativ innholdsanalyse ble pasienters og helsepersonells synspunkter på tilrettelegging for klinisk dokumentasjon som informasjonskilde for pasienten sammenfattet i tre tema: 1) Å måtte be om innsyn versus å bli tilbudt innsyn 2) Forsering av språklige barrierer versus språklig tilpasning 3) Sminket versus usminket innhold Å måtte be om utskrift eller kopi av journaldokumenter kan være en større barriere for pasienter enn det helsepersonell ser for seg. Språklige barrierer for pasienters forståelse av journalen eksisterer, men helsepersonell og pasienter ser forskjellig på hva dette har å si for pasientene. Det kan være tøft for pasienter å lese usminkede beskrivelser i journalen, men det var delte meninger blant pasienter og helsepersonell om hvorvidt journalinnholdet burde tilpasses pasienten som leser.