Academic literature on the topic 'Kvalitativ manifest innehållsanalys'

Då en människa drabbas av obotlig sjukdom med dödlig prognos förändras livet på många plan. Vetskapen att en för tidig död väntar leder till en mångfald av känslor och i denna livssituation blir upplevelsen av värdighet central. Då vårdpersonal inte besitter tillräckliga kunskaper om upplevelser av värdighet finns en risk för att vårdandet blir bristfälligt och att patientens värdighet inte bejakas. Syftet med examensarbetet var att beskriva kvinnors upplevelser av värdighet i samband med obotlig sjukdom med dödlig prognos. Fem självbiografier analyserades utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys. Av analysen framkom två kategorier: ”Relativ värdighet” och ”Absolut värdighet”. Den relativa värdigheten yttrade sig genom kränkt och bevarad värdighet, där kontakten med andra hade stor påverkan på upplevelsen. Den absoluta värdigheten upplevdes som ett inre okränkbart rum. Inre styrkor gav kvinnorna kraft att kämpa. Det är betydelsefullt att sjuksköterskor besitter kunskap om hur värdighet kan upplevas i samband med obotlig sjukdom med dödlig prognos. Genom att integrera denna kunskap i vårdandet kan sjuksköterskan tillfredställa flera behov hos patienten, vilket kan främja patientens upplevelse av värdighet.
Life changes in multiple ways when a person becomes terminally ill. The knowledge of having to face a premature death leads to a wide diversity of feelings, and highlights the experience of dignity. When nursing staff’s knowledge regarding experiences of dignity and violated dignity is insufficient, there’s a risk of inadequate care where the patient’s dignity is not being fully considered. The aim of this Bachelor thesis was to describe women’s experiences of dignity while living with incurable disease with deadly prognosis. Five autobiographies were analyzed using a qualitative manifest content analysis. Two categories developed from the analysis: “Relative dignity” and “Absolute dignity”. The relative dignity showed through violated and preserved dignity, and the contact with others had a big influence of the experience. The absolute dignity was experienced as an inner, inviolable space. Inner strengths gave the women power to fight. It is important that nurses posses knowledge about how dignity can be experienced while living with incurable disease with deadly prognosis. By integrate this knowledge into the caring, the nurse can satisfy more needs, which can improve the patient’s experience of dignity.

Bakgrund: Akut myeloisk leukemi (AML) är en typ av blodcancer som debuterar snabbt och ofta med vaga symtom vilket gör att diagnosen ofta kommer som en överraskning. Behandlingen är intensiv, tidskrävande och har biverkningar som får en betydande påverkan på vardagen. Att behandlingen påbörjas tätt inpå diagnos gör att patienterna rycks ur sin vardag. Syfte: Syftet var att undersöka vuxna patienters upplevelser av behandlingen mot akut myeloisk leukemi. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats gjordes där fem bloggar som skildrar att behandlas mot AML granskades. Granskningen skedde genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Informanterna hade under perioden på sjukhuset en hemlängtan. Under behandlingen uppkom negativa känslor som handlade om att befinna sig på sjukhus, bristande information samt att informanterna upplevde ovisshet och oro kring behandlingen. Positiva och stärkande upplevelser vid behandlingen gjorde att informanterna orkade fortsätta. Det som upplevdes som stärkande var närstående samt goda nyheter. Vårdpersonalen upplevdes som en trygghet genom behandlingen. Slutsats: Behandlingen påverkar patienterna på många olika sätt. Vårdpersonalen har en stor inverkan på patienten och behandlingen. Informationen som ges bör vara tillgänglig på olika sätt och bör anpassas efter patienten.

Ett cancerbesked hos kvinnor i ung ålder kan medföra upplevelser som aldrig tidigare förekommit i livet, en oviss framtid med mycket tankar och funderingar. Bristande kunskaper om cancersjukas upplevelser finns hos sjuksköterskor enligt tidigare forskning, och det leder till att patienterna inte får adekvat vård. Syftet med examensarbetet var att beskriva unga kvinnors upplevelser av att leva med cancer. Tre biografier innehållande fem berättelser analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys. Martinsens teori användes som teoretisk referensram, där hon belyser vikten av gemenskap mellan människor samt tryggheten i miljön. Analysen resulterade i fyra kategorier; upplevelsen av att få ett cancerbesked, viljan att leva, upplevelsen av trygghet i gemenskap och miljö, samt vetskapen om att livet kommer att ta slut. Framträdande upplevelser var hoppfullhet, viljan att bli frisk och livskraft. Trygghet var något betydelsefullt och kunde upplevas i samband i gemenskap och speciella miljöer. Resultatet uttryckte även upplevelser i form av förtvivlan, hopplöshet och sorg. Det är betydelsefullt för sjuksköterskor att få fördjupad kunskap om unga kvinnors upplevelser av att leva med cancer. Detta för att medvetet kunna skapa en individuell anpassad vård för cancersjuka patienter.
A cancer diagnosis for young women can lead to experiences that earlier never occurred in life, an uncertain future with a lot of thoughts and reflections. Nurses lack of knowledge in cancer patients' experiences are known according to previous research, and this leads to that patients don’t recive adequate care. Purpose of this study was to describe young women's experiences of living with cancer. Three biographies consisting of five stories were analyzed from a qualitative manifest content analysis. Martinsen´s theory was used as theoretical framework, where she illuminates the importance of communion between people and the safety of the environment. Analysis resulted in four categories: the experience of getting a cancer diagnosis, the will to live, the experience of safety in the community and environment, and the knowledge that life will come to an end. Prominent experiences were hopefulness, desire to be healthy and vitality. Safety was something significant and could be experienced in context of community and special environments. The result also expressed experiences in form of despair, hopelessness and sadness. It is important for nurses to gain deeper knowledge about young women's experiences of living with cancer. This is to deliberately create an individualized care for cancer patients.

Cancer upplevs ofta som en hotfull och farlig sjukdom. Många människor som har haft cancer drabbas även senare i livet av ett återinsjuknande. Vårdpersonals kunskap om upplevelser av att drabbas av ett återinsjuknande är otillräckliga, vilket leder till att människor i dessa situationer inte får adekvat stöd och hjälp. Syftet med examensarbetet var att belysa människors upplevelser av att återinsjukna i cancer. Fyra stycken självbiografier analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: viljan att leva, upplevelsen av lidande och upplevelsen av att vilja ge upp. Huvudfynden som framträdde var att de upplevde en rädsla inför döden, en själslig smärta och en upplevelse av kaos, vilka uttrycktes genom en upplevelse av lidande. Hopplöshet, oförståelse och förtvivlan var även framträdande upplevelser. En del upplevelser genomsyrades av en stark livsvilja, livskraft och en positiv inställning vilket visade att de ville fortsätta kämpa för att överleva. Det är betydelsefullt att sjuksköterskor tar de som återinsjuknat på största allvar för att de inte ska behöva lida i det tysta. Dessa människor måste uppmärksammas mer och omvårdnaden måste förbättras så att deras behov tillfredställs och att deras livskvalitet stärks.

Cancer is often perceived as a threatful and dangerous disease. A lot of people with a history of cancer also suffer a relapse later in their life. Nursing staff’s knowledge of experiences of being affected by a relapse is insufficient, resulting in that people in these situations do not receive adequate support and assistance. The aim of this Bachelor thesis was to illuminate people’s experiences of a cancer relapse. Four autobiographies were analyzed from a qualitative manifest content analysis with an inductive approach. The analysis resulted in three categories: the will to live, the experience of suffering and the experience of the desire to give up. The main findings were that they experienced a fear of death, a mental pain and an experience of chaos, which were expressed through an experience of suffering. Hopelessness, incomprehension and despair were also prominent experiences. A number of experiences were permeated by a strong will to live, vitality and a positive attitude which showed that they wanted to continue the struggle to survive. It is important that nurses take patients who relapse seriously, because these patients should not have to suffer in silence. These people require more attention and the nursing care must be improved so their needs are satisfied and the quality of life is strengthened.

Bakgrund: Inom sjuksköterskors professionskrav ingår skapandet av patientcentrerad omvårdnad, vilket kan grundas i en livsvärldsbaserad omvårdnad. Den ökande internationaliseringen i världen ökar behovet av förmåga till att nå livsvärlden i transkulturella vårdande möten på akutvårdsmottagningar.  Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskan når patientens livsvärld i vårdande möten på en akutmottagning med patienter från andra kulturer som ej har svenska som modersmål.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design genom individuella semistrukturerade intervjuer med sex informanter, tre kvinnor och tre män. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Fyra kategorier detekterades; det transkulturella vårdande mötets olika delar, se patienten som unik, behov av externa resurser samt hinder i det transkulturella vårdande mötet.Slutsats: Kunskap kring hur de framträdande individberoende och organisatoriska faktorerna påverkade tillgången till livsvärld hos patienter med annan kulturell bakgrund kan bidra till förbättrade arbetssätt i de vårdande mötena. Baserat på det ökande antalet transkulturella möten sjuksköterskor på akutmottagningar är ämnet aktuellt att vidare beforska.

Introduktion: Operationssjuksköterskor har många uppgifter perioperativt att kontrollera samtidigt som det finns ett krav på effektivitet. Tidigare studier visar att effektivitet kan orsaka stress hos operationssjuksköterskor samt att de oroar sig för att pressen kan utgöra ett hot mot patientsäkerheten. Studier visar även att operationssjuksköterskor kan känna sig tillfredsställda av effektivitet i sitt arbete. Det är således viktigt att belysa hur effektivitet påverkar patient­-säkerheten och hur den kan förbättras. Syfte: Beskriva operations­sjuksköterskors erfarenheter av hur effektivitet påverkar patientsäkerheten perioperativt. Metod: Kvalitativ metoddesign med individuella semistrukturerade intervjuer samt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier: att effektivitet kan ha en gynnsam inverkan på patientsäkerhet och även att effektivitet kan påverka patientsäkerhet ogynnsamt. Operations­sjuksköterskor beskrev att effektivitet kan bidra till snabbare vårdförlopp och undvika inställda operationer, minska tid för generell anestesi samt att effektivitet i form av kontinuitet bidrar till bättre patientsäkerhet. Det beskrevs också att effektivisering orsakar brister inom perioperativa förberedelser, patientsäker positionering, intraoperativ omvårdnad och kontroller, samt kan leda till negativa upplevelser för patienten. Slutsats: Deltagarna i studien skildrade generellt fler negativa erfarenheter än positiva. Att medvetandegöra fenomenet, förbättra kommunikationen i teamet, utföra organisatoriska förändringar kan möjliggöra att operationssjuksköterskor följer patienten under hela perioperativa förloppet vilket ingår i kompetensbeskrivningen. Samt öka villigheten att rapportera avvikelser kan vara tänkbara vägar till förbättring.

Bakgrund: Personer med Reumatoid Artrit (RA) lider av en kronisk inflammatorisk sjukdom och behöver vara fysiskt aktiva genom hela livet för att minimera symptomen. COVID-19 pandemin kan ha förändrat hur träningen planeras och genomförs, samt hur fysioterapeuter planerar träningen. Syfte: Syftet är att undersöka hur patienter med RA och fysioterapeuter vid reumatologisk klinik upplever att COVID-19 pandemin har påverkat patienters träning i rehabiliterande syfte. Metod: I en kvalitativ intervjustudie intervjuades två fysioterapeuter och fyra personer med RA vid en reumatologisk klinik. Intervjuerna genomfördes via telefon eller videolänk, utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Analys av data genomfördes genom manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sju kategorier framkom som beskriver faktorer som påverkar rehabiliterande träning för patienter med RA: betydelsen av träningsutrustning, följsamhet till träning, reaktioner på förändrade förutsättningar för träning, alternativa lösningar för att möjliggöra träning, träningslokalens tillgänglighet och betydelse, vädrets inverkan på upplevd möjlighet till träning och upplevda effekter av restriktioner för riskgrupper. Slutsats: Deltagarna var överlag positiva till träning under COVID-19 pandemin. Genomgående påtalades vikten av omgivningsfaktorer, som platsen där träning utförs och tillgänglig utrustning. Resultatet indikerar att oron för konsekvenserna av bristande träning var större än oron för att smittas av COVID-19
Background: Individuals with rheumatoid arthritis suffers from a chronic inflammatory disease. It is important that they incorporate physical activity throughout their life to minimize symptoms. The COVID-19 pandemic may have changed how they maintain physical activity, as well as how physiotherapist plan exercise. Aim: The aim of the study was to investigate how individuals with RA and physiotherapists at a rheumatologic clinic experience that COVID-19 has impacted patients’ rehabilitation exercise. Method: In a qualitative interview study two physiotherapists and four individuals with RA at a rheumatologic clinic was interviewed. Interviews were carried out by phone or videolink using a semistructured interviewguide. Data analysis was a manifest qualitative analysis. Result: Seven categories describe factors that impacted individuals with RA’s rehabilitation exercise: the importance of training equipment, compliance with training, reaction to changing conditions for training, alternative solutions enabling training, the importance of locations for exercise and its availability, the impact of weather in relations to exercise, experiences of restrictions for individuals at risk. Conclusion: Participants were positively inclined towards exercise during the COVID-19 pandemic. The importance of environmental factors and the equipment availability was recurring. The results indicate that concern regarding the consequences of reduced exercise was greater than contracting COVID-19.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur deltagare upplever en föräldragrupps innehåll och utförande på ett familjecentrum. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats, där åtta föräldrar intervjuades. Datamaterial bearbetades och analyserades med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys, och studiens teoretiska tolkningsram utgjordes av ett systemteoretiskt perspektiv, Putnams och Bourdieus teori om socialt kapital samt Eriksons psykosociala utvecklingsteori. Betydelsefulla resultat var att föräldragruppen upplevdes som viktig, framför allt för att etablera nya sociala kontakter, uppleva trygghet och stöd från andra nyblivna föräldrar. Det var även viktigt med en ledare med social kompetens, där lyhördhet och flexibilitet var några betydelsefulla egenskaper. Det framkom också att den information som gavs inte var mest väsentlig, utan att den sociala interaktionen mellan föräldrarna var främsta anledning till deltagandet. Att bli förälder var även något som resultatet visade vara påfrestande för både individ och parrelation.

The purpose of this study was to examine how participants experience the content and design, in a parent group. The study was conducted with a qualitative approach, in which eight parents were interviewed. Data material has been processed and analyzed with a qualitative manifest content analysis, and the study's theoretical framework consider primarily the perspective of systems, Putnam's and Bourdieu's theory of social capital and Erikson's psychosocial development theory. Significant results were that the parent group was perceived as important, especially to establish new social contacts, experience and safeness reliance from another first-time parent. It was also important to have a leader with social competence, where sensitivity and flexibility were significant quality. It also emerged that the information that was provided was not the most significant, instead the interaction between the parents was the main reason for participation. The results also show that becoming a parent was a draining process both to themselves and their relationship

.

Varje år drabbas ett stort antal människor av demenssjukdom och det förväntas öka i framtiden, vilket kommer leda till ett ökat behov av vårdinsatser. På grund av att personer med demenssjukdom kräver mycket omvårdnad leder det till att anhöriga får ta ett stort ansvar, vilket vid försämring i sjukdomen ofta leder till att personen med demenssjukdom behöver flytta in på boende. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att vara anhörig till en person med demenssjukdom som bor på vård-och omsorgsboende. En systematisk litteratursökning utfördes där 14 artiklar som svarade på syftet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats vilket resulterade i fem kategorier: Skuldkänslor och sorg efter närståendes flytt; en bra relation med personalen; god kommunikation och information; en stimulerande omgivning på boendet samt förändrad relation efter närståendes flytt. Resultatet diskuteradesutifrån hur anhöriga kan få stöd med och att sjuksköterskan behöver upprätta en god relation med anhöriga där stöd och information är av vikt. Slutsatsen visar vikten av att sjuksköterskor prioriterar och planerar sitt arbete på ett sätt som ger förutsättningar för en god kommunikation med anhöriga och att det är viktigt att involvera både patienten och anhöriga, samt att kunskap om anhörigas upplevelser ger möjlighet för sjuksköterskan att se deras främsta behov

Twice as many women as men suffer from mental ill-health. The negative trend of mental problems among teenagers continues. In certain places in Sweden, 40 per cent of the teenage girls have outspoken symptoms of depression. This is why it is important to observe mental ill-health in a public health perspective.

 

One effect evaluation of the DISA method (Depression In Swedish Adolescents) drew the conclusion that this universal depression preventive method is well working. The DISA method includes cognitive behavioural techniques that change negative pattern of thinking, give practice of communication, strategies of problem solution plus exercises to strengthen the social network. The purpose, in current investigation, was to let the group leaders’ estimations of the carrying through and of future prospects of the method be the basis of the method development as the method can be more effective. Six persons, who recently had became group leaders of DISA in Västmanland, were selected as interviewees by structured selection. Qualitative interviews were completed. A manifest qualitative content analysis carried through on the transcriptions.

 

Generally speaking, the interest of the method is great and there are bright prospects, according to the result of investigation. The basic education of DISA could however be experienced as heavy and intensive with a negative focus. The structured method material has an advanced language and a stereotyped gender perspective that influence the group meetings, which takes a lot of work and time. The supervision facilitates for the group leaders, as they through supervision will learn from each other’s experiences. A conclusion is that good anchorage of the method facilitates for the group leaders during implementation where the group meetings are carried through.

Dubbelt så många kvinnor som män lider av psykisk ohälsa. Den negativa trenden av psykiska besvär bland tonåringar fortsätter. På vissa ställen i Sverige har 40 procent av tonårsflickorna uttalade depressionssymptom. Därför är det viktigt att uppmärksamma psykisk ohälsa ur ett folkhälsoperspektiv.

 

En effektutvärdering av DISA-metoden (Depression In Swedish Adolescents) drog slutsatsen att denna universella depressionsförebyggande metod är välfungerande. DISA-metoden innefattar kognitiva beteendetekniker som förändrar negativa tankemönster, ger kommunikationsträning, problemlösningsstrategier samt övningar till att stärka det sociala nätverket. Syftet, i aktuell undersökning, var att låta gruppledarnas bedömningar av genomförandet och av metodens framtidsutsikter utgöra grund för metodutvecklingen, då metoden kan bli mer verkningsfull. Sex nyblivna DISA-gruppledare i Västmanland valdes ut som intervjupersoner genom strategiskt urval. Kvalitativa intervjuer fullbordades och manifest kvalitativ innehållsanalys genomfördes på transkriberingarna.

 

Intresset för metoden är generellt sett stort och framtidsutsikterna är goda, enligt undersökningsresultatet. Grundutbildningen i DISA kan emellertid upplevas som tung och intensiv med negativt fokus. Det strukturerade metodmaterialet har ett avancerat språk och stereotypt genusperspektiv, vilket inverkar på gruppträffarna som kräver mycket arbete och tid. Handledningen underlättar för gruppledarna, då de under handledningen kan lära av varandras erfarenheter. En slutsats är att god förankring av metoden underlättar för DISA-gruppledarna under implementeringen där gruppträffarna genomförs.