Academic literature on the topic 'Kvalitativ tematisk analys'

Skolen blir i mange sammenhenger pekt på som en arena som bør ta større ansvar for barn og unges helse, og i kroppsøvingsfagsmiljøet diskuteres det i hvilket omfang og hvordan helse skal vektlegges i kroppsøving. Formålet med denne studien er å undersøke hvordan kroppsøvingslærere forstår og underviser om helse på ungdomstrinnet. I den forbindelse er det gjort kvalitative intervjuer med åtte kroppsøvingslærere hvor det er gjennomført tematisk analyse av intervjumaterialet. I dette arbeidet ble det utviklet fire temaer – lærernes forståelse av helse, bevisstgjøre elevene, helse – noe spontant? og lærernes kunnskapsgrunnlag. Analysene viser at lærerens forståelse av helse setter preg på innholdet i undervisningen. Undervisningen knyttet til dette temaet virker som å oppstå spontant og være usystematisk. I og med at lærerne ikke ser ut til å planlegge når og hva de skal undervise om helse, kan det være vanskeligere for elevene å vite når de skal lære om helse i kroppsøvingsfaget.

<strong>Introduktion</strong>; Grundet øget risiko for visse livsstilsrelaterede sygdomme udgør migranter en vigtig målgruppe for sundhedsfremme- og forebyggelsesinterventioner. Det kan imidlertid være vanskeligt at tiltrække migrantmænd til sådanne interventioner, blandt andet grundet psykosocial sårbarhed. Formålet med undersøgelsen var at opnå indsigt i oplevelsen af psykosocial sårbarhed og betydningen for sundhedsadfærd blandt migrantmænd. Dette gøres via en sekundær analyse af interviewdata vedrørende generelle barrierer for kost- og motionsadfærd blandt denne gruppe. <br /><strong>Materiale og metoder</strong>; Semi-strukturerede gruppe- og enkeltinterviews blev gennemført med 17 migrantmænd med livsstilsrelaterede sygdomme eller overvægt. Interviewpersonerne boede i København og havde pakistansk, tyrkisk og somalisk oprindelse. Rekruttering foregik via informationsmøder samt ressourcepersoner i to boligområder. Interviewene blev transskriberet og analyseret tematisk. <br /><strong>Resultater</strong>; En vigtig barriere for sundhedsadfærd var psykosocial sårbarhed relateret til mændenes rolle i familien (oplevelse af fremmedgjorthed og utilstrækkelighed) og deres socioøkonomiske position. Mændene oplever disse psykosociale problemstillinger som mere akutte og væsentlige at håndtere end sundhedsadfærd. <br /><strong>Konklusion</strong>; Psykosocial sårbarhed udgør en væsentlig barriere for migrantmænds sundhedsadfærd. Psykosociale behov bør derfor indtænkes i interventioner rettet mod migrantmænd.

COVID-19 pandemien ændrede i 2020 hverdagen for uddannelsesinstitutioner verden over. Situationen har afkrævet svar, fra både de studerende og uddannelsernes side, på hvordan undervisningen kunne fortsætte på trods af restriktioner, der umuliggjorde ansigt-til-ansigt undervisning. Denne artikel analyserer, hvorledes strategier for digitalt understøttet læring er blevet oplevet og har udviklet sig fra forårets ”nødundervisning” til efterårets parallelle og hybride tilgange på et PBL-universitet i Danmark. Undersøgelsen bygger på et stort sæt kvalitative data, der indkapsler oplevelser af den digitale undervisning på tværs af samtlige fakulteter og institutter på Aalborg Universitet, i form af 22 fokusgruppeinterviews med undervisere og studerende foretaget fra september til november i efteråret 2020. Dataene er efterfølgende blevet transskriberet og kodet i NVivo og analyseret ved brug af tematisk analyse og tegner et holistisk billede af de stadigt igangværende digitale læringsaktiviteter, herunder tilgange til og betydningen af det fysiske rum og sociale relationer i hybrid problem- og projektbaseret læring. Artiklen bidrager således med viden om og perspektiver på, hvordan digital transformation kan understøtte aktiv og kollaborativ læring i deltagerstyrede læringsmiljøer, som eksempelvis PBL.

Artikeln bidrar till fördjupad förståelse av lokala förutsättningar för skolutveckling genom kollektivt lärande i arbetslag. En longitudinell fallstudie genomfördes av skolutvecklingsprocesserna i fem arbetslag på olika skolor som deltog i ett identiskt, externt utformat, utvecklingsprojekt. Projektet innebar en handledd lärandeprocess där lärarna förväntades utveckla gemensam kunskap och kompetens genom kollektiv reflektion, baserad på synliggjord praktik i form av kollektivt planerade och genomförda elevinterventioner. Interventionerna bestod i kartläggning av skolsvårigheter, filmade samarbetsbaserade lärar-elevsamtal och uppföljningar av dessa, med anpassningar i undervisning och elevarbete. Utfallet av projektet, såsom skattat av lärarna efter två år, varierade stort mellan skolorna. Variationen i utfall, trots att arbetslagen deltagit på jämförbara premisser och med likvärdigt tillförda resurser, är artikelns utgångspunkt.
 Intresset riktas mot lärarnas upplevelser i utvecklingsprocessen. Analysen bygger på kvalitativa processdata insamlade före, under och efter projektet. I tematisk analys urskildes tre aspekter av lärares upplevelser av tillit i skolutvecklingsprocessen som centrala; processtillit, kollegial tillit och kollektiv tillit. Övergripande processtillit och kollektiv tillit framstod som förutsättningar för arbetslagens uthållighet i utvecklingsarbetet. Kollegial tillit - tillitsfulla interpersonella relationer och professionellt förtroende lärarna emellan i arbetslaget - framstod som en särskild förutsättning för att lärares praktik skulle synliggöras, och att ett fördjupat kollektivt lärande därmed skulle kunna äga rum. Kollegial tillit och kollektiv tillit är begrepp som återfinns i organisationslitteraturen, medan processtillit är ett begrepp som artikeln förslår.

Feministisk teori og forskning har argumenteret for to sammenhænge mellem køn og forskningsmetoder: Kvinder benytter oftere kvalitative metoder, og køn påvirker valget af forskningsområder. Tidligere forskning baseret på fagfællebedømte publikationer understøtter disse foreslåede sammenhænge, men anerkender bias som følge af homogeniserende mekanismer såsom akademisk professionalisering og fagfællebedømmelse. Vi komplementerer disse studier gennem en analyse af de »nedre lag af akademisk produktion«, specifikt 1.103 socialvidenskabelige specialer, hvilket giver en alternativ vinkel på studiet af køn og forskningsdesign. Vi benytter nylige innovationer indenfor digital tekstanalyse og estimerer en structural topic model for at modellere korpussets latente tematiske struktur. Ud fra denne model tester vi empirisk de foreslåede sammenhænge mellem køn, forskningsmetoder og forskningsområder. Vi finder, at de kvindelige specialestuderende er mere tilbøjelige til at benytte kvalitative metoder, og at nogle forskningsområder er kønnede. Topic modelling bliver demonstreret som et effektivt redskab til at analysere akademiske tekster.
 
 
 ENGELSK ABSTRACT:
 
 Rasmus Munksgaard and Oskar Enghoff: Gender and choice of method among social science masters students
 
 Feminist theory and research have argued that gender and research methods are related in two ways: women are more likely to employ qualitative methods, and gender affects choice of research area. While previous research on peer-reviewed publications supports these claims, the authors acknowledge that the data is biased due to the homogenizing mechanisms of academic professionalization and peer-review. We complement these previous studies with an analysis of ”lower-level academic production”, specifically 1,103 master’s theses, providing an alternate angle to the study of gender and research design. We employ recent innovations in digital text analysis, and estimate a structural topic model of the corpora to model the latent thematic structure. Using this model, we test the proposed links between gender, research methods and research area. We find that female students are more likely to employ qualitative methods than men, and that some research areas are gendered. Topic modeling is shown to be an efficient tool in the analysis of academic texts.
 
 Keywords: Digital methods, academic production, topic modelling, gender.

Bästa läsare! Välkommen att läsa artiklar i detta nya nummer av Techne Serien, det tredje numret under år 2021. I numret finns sex artiklar vars gemensamma nämnare kan reduceras till ordkonstruktionerna samskapande, meningsskapande och tvärvetenskapande. Den första artikeln Video Data Analysis for Tracing Emotional Aspects of Collaborative Design and Making Processes av Tiina Paavola, Kaiju Kangas, Sirpa Kokko, Sini Riikonen, Varpu Mehto, Kai Hakkarainen och Pirita Seitamaa-Hakkarainen, beskriver införandet av en systematisk analys på tre nivåer för videoanalys, för att spåra emotionella aspekter av en Makercentrerad samarbetsdesign och tillverkningsprocess. För analys av longitudinella samarbetsprocesser utvecklades den visuella analysmetoden Making-Process-Rug, som möjliggör spårning av materialmedierade verbala och förkroppsligade tillverkningsprocesser. Metoden exemplifieras genom en fallstudie där en grupp elever i årskurs 7 använde traditionella och digitala tillverkningstekniker för att uppfinna, designa och tillverka artefakter. Datamaterialet utgörs av 11 timmar videofilm som analyseras på tre nivåer bestående av makro, mellanliggande och mikro nivå. Resultaten visar att metoden för att identifiera känslor från videodata har potential för pedagogisk forskning inom olika områden, men att kulturspecifika uttryck och tolkningar av känslor kräver särskild uppmärksamhet i fortsatt metodutveckling. I den andra artikeln Laddad slöjd – slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande, strävar Marléne Johansson att utifrån slöjdforskning och historiska, sociala och kulturella grunder ge en översiktlig bild och lyfta fram hur slöjd, slöjdkunnande och slöjdföremål kan uppfattas ’laddade’ på olika vis. Artikeln inleds med beskrivningar om olika redskaps och föremåls laddningar. Med hjälp av en sax, en nål och en jeansväska illustreras hur olika varianter av respektive redskap har olika laddningar. En sax är inte bara en sax, den kan t ex vara en fårklippningssax, leksakssax i plast, tillklippningssax, plåtsax, kirurgsax, taggsax, broderisax, knapphålssax eller frisörsax, var och en med sin egen form, sitt eget specifika användningsändamål och laddning. Johansson belyser vidare hur skolslöjd och slöjdkunnande ger och ges laddningar samt för resonemang om slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande i och utanför skolan. Artikeln avslutas med att lyfta fram behovet av en breddad syn på slöjdens kunskapsform, och vad det kan innefatta att arbeta i hela processer utifrån idéer, olika material och redskap till ett fysiskt föremål. Artikeln ”Det blir ofte vanskelig å få til de tverrfaglige greiene” Et lærerperspektiv på tverrfaglighet av Torunn Paulsen Dagsland tar läsaren till tvärvetenskapliga utmaningar och möjligheter som den nya läroplanen för den norska grundutbildningen ger. Artikeln belyser hur den övergripande delen av läroplanen beskriver begreppet tvärvetenskapligt som en pedagogisk princip och hur detta tillåter lärare att konstruera sin egen förståelse för vad ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt är, och hur olika former av tvärvetenskaplig undervisning kan formas. Undersökningen bygger på dokumentanalys och intervjuer med tolv lärare i gymnasiet som undervisar i naturfag och i kunst og håndverk. Den teoretiska ramen för studien utgörs av Goodlads läroplansteori. Artikeln beskriver vad lärarna placerar i begreppet tvärvetenskapligt och hur de operationaliserar detta i sin undervisning. Studien visar att majoriteten av lärarna hävdar att tvärvetenskap innebär undervisning där ämnen integreras och glider in i varandra. Undersökningen visar dock att när lärarna ser på sin egen operationaliserade undervisning, märker de att de förstår och tillämpar den tvärvetenskapliga metoden på olika sätt. Den fjärde artikeln utgörs av Reasons for knitting blogging and its importance for crafting av Katja Vilhunen, Sinikka Pöllänen and Harri Pitkäniemi. I artikeln beskrivs en studie om orsaker till varför många som håller på med stickning, också väljer att blogga om sin verksamhet och hur bloggandet i sin tur stödjer hantverket. Studien genomfördes som en mixed-methods studie där det empiriska materialet insamlades genom två online enkäter under två olika år i samma grupp av finska bloggare, samt genom essäer skriva efter de senare enkäterna. Studiens kvantitativa data fokuserade på tidsrelaterade förändringar i bloggningen, medan det kvalitativa datat användes som klargörande beskrivningar. Resultaten visar att det fanns flera orsaker till bloggning om stickande. Orsakerna bestod av inspiration och materialisering, känsla av samhörighet och gemenskapsstöd, samt uppmuntran, reflektion och minnen. Studien antyder att stickning och bloggning kompletterade varandra, och att bloggningen stödde utvecklingen av bloggarnas stickning till en seriös fritidsaktivitet bestående av meningsfulla långsiktiga aktiviteter och tydliga mål. Den femte artikeln i numret är skriven av Stina Westerlund och Marcus Samuelsson. Artikeln Lära sig att stå ut – ett bidrag till diskussionen om varför vi har slöjd i skolan fokuserar på den stundvis högljutt ställda frågan som svenska slöjdlärare får bemöta om slöjdens varande som läroämne. Forskarna förankrar diskussionen i teorier om motstånd och ledarskap. Datamaterialet i studien utgörs av tidigare insamlade videoobservationer som tar fasta på hur tre lärare förhåller sig till elever som möter externt eller internt motstånd under slöjdprocesser. Studien visar att lärarnas olika sätt att förhålla sig till, arbeta med och språkliggöra motståndet som eleverna upplever, gör att elevernas erfarenheter av motstånd i skolslöjden blir olika. Artikeln lyfter även fram diskursen om slöjd som ett roligt ämne och vad detta medför för både lärare och elever i stunder av motstånd. Avslutningsvis konstateras att lärares arbete att ge olika typer av stöd utifrån situation och individ är både komplext och utmanande. Enligt forskarna kvarstår det ett behov av att studera balansen mellan olika typer av stöd i slöjdundervisning samt vidareutveckla begrepp som fördjupat ringar in olika kvaliteter i hur lärare i slöjd leder undervisningen. Numrets sista artikel, Utbytesstuderandes erfarenheter av slöjd på universitetsnivå, är skriven av Pia Brännkärr. I artikeln diskuteras universitetens internationalisering från ett mottagarperspektiv. Forskningsfrågan för studien lyder: Vilka erfarenheter synliggör utbytesstuderande från slöjdkursen de deltagit i? Det empiriska materialet består av 13 utbytesstuderandes skriftliga kursuppgifter från en slöjdkurs hösten 2018 vid Åbo Akademi. Genom tematisk analys och med hjälp av programmet Nvivo har studerandes texter analyserats och fem teman har skapats. Resultaten visar att utbytesstuderandes erfarenheter handlar om känslor och personlig utveckling, reflektioner gällande ämnesteknologi, den kommande lärarprofessionen, kontakten till och interaktionen med medstuderande och lärare, samt kopplingar och reflektioner till det omgivande samhället och hemlandet. Studien ger ett internationellt perspektiv på slöjdupplevelser, samt kunskap som hjälper mottagande universitet och lärare att i framtiden anpassa verksamheten så att studerande får bästa möjliga utbyte och erfarenhet. Med dessa artiklar önskar jag er givande och tankeväckande lässtunder, och uppmanar er att aktivt använda Techne Seriens artiklar i utbildning och forskning. Tillsammans bidrar vi till att slöjdforskningen stärks och sprids! En vacker sommardag i Vasa 2021, Mia Porko-Hudd Huvudredaktör

<p>Interessen for å samle og syntetisere kvalitative studier i systematiske oversikter er voksende. Det pekes blant annet på at sammenstillinger av kvalitativ forskning har stor verdi når det gjelder potensialet til å informere politikk og praksis. Systematiske oversikter om effekt gir innsikt i hvorvidt et tiltak virker; systematiske oversikter med kvalitativ forskning gir innsikt i hvordan og hvorfor eventuelle virkninger oppstår. Nytten av denne type oversikter erkjennes nå bl.a. av internasjonale organisasjoner som Cochrane og Campbell-samarbeidene. I Cochrane-håndboka vises det til at kvalitativ forskning kan bidra med nyttig informasjon på flere måter: Kvalitative datasett kan informere, styrke, utvide og supplere systematiske oversikter om effekt av tiltak. Metodene for gjennomføring av oversikter med kvalitativ forskning er i rask utvikling, og det fins for øyeblikket ingen standard tilnærming. Når det gjelder søk etter kvalitative studier må disse ofte være bredere, men forøvrig gjelder mange av de samme prinsippene som for litteratursøk innen systematiske oversikter om effekt av tiltak. Det forskes på og debatteres om hva slags kriterier som bør benyttes i utvelgelsen av kvalitative studier og hvorvidt man skal ekskludere studier basert på metodologisk kvalitet. Det fins flere ulike måter å syntetisere resultater fra kvalitative studier på, og det er også mulig å sammenstille resultater fra både kvalitative og kvantitative studier i én analyse. De mest hyppig brukte metodene er metaetnografi og tematisk analyse.</p><p>Berg RC, Munthe-Kaas H. <strong>Systematic reviews in qualitative research</strong>. <em>Nor J Epidemiol 2013</em>; <strong>23</strong> (2): 131-139.</p><p><strong>ENGLISH SUMMARY</strong></p><p>There is growing interest in summarising and synthesising qualitative research in systematic reviews. Among other things, this indicates an increasing appreciation for the potential role of qualitative evidence in informing policy and practice. While systematic reviews of effect studies can establish whether an intervention works, systematic reviews of qualitative research can offer insights into the “how” and “why” of potential effects. The importance of such questions, and the value of systematic reviews of qualitative research, is now recognized by a number of international organizations, including the Cochrane and Campbell Collaborations. The Cochrane Handbook describes four ways in which qualitative research can contribute to evidence-based practice, namely by informing, enhancing, extending, and supplementing systematic reviews of the effect of interventions. The methodology for conducting reviews of qualitative research is rapidly developing, and at present there is no standard approach. Systematic searches for qualitative research are often more broadly cast but otherwise follow many of the same principles of a literature search within a systematic review of effect. There are ongoing debates and research regarding criteria for inclusion of studies in general, and whether to include studies of low methodological quality in particular. An array of methods to synthesise qualitative evidence exists, and such evidence may also be synthesised together with quantitative evidence. Meta-ethnography and thematic analysis are the most commonly used synthesis methods.</p>

In this qualitative study, eight school policies against degrading treatment and bullying, which were applied in eight municipalities in six different counties in Sweden, were analyzed to study what interventions the schools used to prevent degrading treatment and bullying and what course of actions the schools took in case such behavior was shown. These policies were analyzed with thematic analysis, which involved finding codes in the qualitative data and developing them into themes within the data. As a result, the study showed that 130 interventions were used in these schools. These interventions were developed into 59 themes, which were categorized according to the frame factor theory, which included four frames: judicial, administrative, physical, and social frames. They were also categorized into five levels, at which they were applied: school-level, classroom-level, individual-level, school-level interventions that were applied by students, and security-level. The first three levels were taken from Olweus Bullying Prevention Program (OBPP), and the following two levels were constructed during the study. The results showed that the four frames and the interventions in them intervened more with each other than it was originally discussed in the frame factor theory, as well as with the different levels at which they were used. The results also suggested the necessity of a remodeling of the theory in the light of conclusions based on the data and changes in school as an institution caused by changes in society. Keywords: Middle school policies, thematic analysis, frame factor theory, degrading treatment, bullying.

This study examines how the social service construct a gendered parenthood in child welfare investigations. The aim is to describe in which way maternity and paternity is described by gender and what differences are found in these descriptions based in normative constructions. As well as the way in which social services investigations reproduce society´s family norms. Through a qualitative thematic analysis of 9 child welfare investigations from a social office in a small municipality in Sweden, five themes were found. These themes have been analysed from a social constructivist gender perspective. The main outcome of the study shows that maternity is reproduced as a norm within parenting. Because of this the mother´s parental ability, regardless of what the family´s problems consist of, is being investigated. As the investigations focus on maternity, the consequence of this is that paternity is reproduced as absent but at the same time sufficiently good in its mere existence. Another of the conclusions of the study is that the social service has the task to educate the individual towards a social ideology, and when they do that the consequence of the family is that they are being fostered against the heteronormative traditional familyideal.

Syftet med denna studie var att undersöka hur rekryterare i bemanningsbranschen bedömer kandidaters personliga egenskaper samt hur de resonerar om personlighetsbedömning och objektivitet. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta rekryterare från sju olika bemanningsföretag i tre svenska städer. Datan analyserades genom en empiristyrd tematisk analys utifrån kategorier och tematiska enheter för att kartlägga resonemang. Resultatet visade att deltagarna lade stor vikt vid kandidaters personliga egenskaper vid rekrytering. Egenskaperna bedömdes främst på kandidatens förmåga att kommunicera dessa skriftligt och verbalt, samt på kandidatens uppträdande. Deltagarna var av uppfattningen att det troligtvis inte går att uppnå fullständig objektivitet vid personlighetsbedömning, men att det är viktigt att sträva mot det i den mån det går. Deras förhållningssätt mot objektivitet i praxis varierade.

Forskning visar att ungdomar med minoritetstillhörighet möter andra utmaningar i identitetsskapande än ungdomar med enkom majoritetstillhörighet. Trots sådan kunskap finns få psykologiska studier som undersöker upplevelser representerade hos den svenska minoritetsgruppen judar. Studiens syfte var att lyfta berättelser om vilken betydelse det har för sex unga svenska kvinnor att identifiera sig som judinnor samt att analysera deras berättelser ur ett psykologiskt identitetsperspektiv. Teorier om minoritets- och majoritetsgruppers interaktionsmönster samt teorier om social identitet utgjorde studiens bakgrund. Sex personer som identifierade sig som kvinnor, svenskar och judinnor, deltog i telefonintervjuer. Intervjumaterialet bearbetades genom tematisk analys vilket genererade huvudtemat ”Jag hör hemma på flera ställen men ibland undrar jag om jag hör hemma någonstans”. I studien diskuteras hur dubbel kulturell tillhörighet kan upplevas beroende på kontextuella förutsättningar, hur delaktighet i gemenskaper kan underlätta i identitetsskapande samt hur upplevelser av att vara annorlunda kan ha en central roll i identitetsutvecklingen hos unga judinnor.

<p>Syftet i denna undersökning är att kvalitativt beskriva hur symboldramaterapeuter använder sig av, tänker om och värderar symboldrama. Den består av nio intervjuer med utbildade symboldramaterapeuter. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av induktiv tematisk analys. Symboldramaterapeuter beskriver att de genom metoden får en unik kontakt med klientens inre värld. De menar att symboldramametoden har fördelar av att den använder sig av både ord- och bildkommunikation. De lyfter fram att den målade bilden av dramat hjälper till att fokusera det terapeutiska samtalet och menar också att det är en hjälp för att skapa den terapeutiska triangeln, det vill säga klient och terapeut i gemensamt arbete med klientens problem. Symboldramaterapeuterna beskriver att den målade bilden har en viktig funktion, eftersom den tvingar dem att refl ektera över sin egen upplevelse av klientens drama. Genom terapiarbetet med den målade bilden kan klienten få nya erfarenheter av att vara sedd och att ha uträttat något värdefullt, vilket symboldramaterapeuter menar kan vara ett första steg i att bygga upp sin självkänsla.</p>

Genom en kvalitativ intervjustudie ger detta arbete en inblick i fyra svensklärares perspektiv på värdegrundsarbete. Materialet behandlas genom en tematisk analys utifrån vilken fyra teman identifieras: ”Värdegrundsbegreppet”, ”Litteraturens roll”, ”Svenskans känsliga ämnen” och ”Demokratisk fostran”. Det första temat besvarar den första forskningsfrågan om hur de intervjuade svensklärarna resonerar kring sitt värdegrundsarbete. De tre övriga temana besvarar den andra forskningsfrågan om hur dessa svensklärare beskriver att de arbetar med värdegrund inom svenskämnet. Resultatet av studien visar att värdegrundens abstrakta form i kombination med upplevd press uppifrån medför att lärarna är tveksamma till värdegrundsbegreppet. Vidare finner studien att deltagarna beskriver värdegrundsarbete inom svenskämnet i termer av litteraturundervisning, demokratiskt förberedande samtal om känsliga ämnen i ett tryggt klassrumsklimat. Utifrån ett normkritiskt perspektiv på lärarrollen lyfter studien fram de godtyckliga grunder på vilka värdegrunden tolkas och värdegrundsarbete formuleras.

Syftet med uppsatsen var att utforska och beskriva variationen av uppfattningar kring stadieövergångar bland pedagogisk personal som tar emot nya klasser i årskurs fyra och sju. Studien skulle även öka vår kunskap om personalens förväntningar på specialpedagogisk stöttning i samband med stadieövergångar. Datainsamlingsmetoden som användes för studien var semistrukturerade kvalitativa fokusgruppsintervjuer med personal med erfarenhet av stadieövergångar. Vi inspirerades av fenomenografin då vi utforskade uppfattningar och kartlade variationen av dessa uppfattningar. Analys av insamlade data genomfördes med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat visar att informanterna ser det som en framgångsfaktor att ha haft tid och möjlighet att bygga relationer med eleverna innan stadieövergången. Personal som hunnit träffa eleverna innan och elever som vet vad som förväntas av dem, innebär en smidig och trygg övergång. Det är viktigt att få kunskap om eleverna för att undvika misstag vid mötet med dem och lägga skolarbetet på rätt nivå. Specialpedagogen spelar en viktig roll vid kunskapsöverföringen mellan stadierna. Informanterna hade olika beredskap för att möta elever vid stadieövergångar. De skolor som hade en handlingsplan kände sig väl förberedda inför stadieövergångar medan de utan fick hitta egna lösningar för att kompensera bristen på genomtänkta rutiner. Resultaten visar även att informanterna hade olika förväntningar på specialpedagogensroll vid stadieövergångar. Specialpedagogen ska ha kunskap om elever, grupper och organisationen för att kunna se helheten och hjälpa till vid fördelning av resurser och insatser i de nya klasserna.

Samverkan mellan sjuksköterskan inom ambulanssjukvård och sjuksköterskan på akutmottagning är en viktig del i det dagliga arbetet på en akutklinik. Felaktigheter i samverkan vid överlämning kan få konsekvenser och följa patienten genom hela vårdförloppet. Syftet var att beskriva samverkan mellan sjuksköterskor inom ambulanssjukvård och mottagande sjuksköterska vid överlämning av patient till akutmottagning. I examensarbetet användes en kvalitativ deskriptiv metod med induktiv ansats. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in data, fem intervjuer med sjuksköterskor inom ambulanssjukvård samt fem intervjuer med sjuksköterskor vilka arbetar på en akutmottagning. Tematisk analys har använts vid granskning av data. Ur analysen framkom tre huvudteman: “Att utbyta information”, “Möta en engagerad samverkanspartner” och “Att skapa ett gemensamt helhetsintryck”, med respektive subteman. Samverkan fungerar till stor del bra, men vissa brister fanns vid överlämning av patient. Betydelsen av att använda sig av och förmedla information utifrån den givna strukturen SBAR var stor. Vidare framkom olika aspekter i hur information förmedlas via tal och skrift. Engagemang, attityder och förståelse för varandras verksamhet var andra aspekter som var av betydelse i samverkan. Det var också vanligt förekommande att sjuksköterskornas uppmärksamhet blev störd av distraherande brus, denna distraktion fick i sin tur konsekvenser för informationsöverföringen. En önskan om att skapa ett gemensamt helhetsintryck i samband med samverkan var framträdande. Att lyssna in patienten och att föra fram patientens berättelse kunde bidra till att sjuksköterskorna gemensamt kunde skapa detta helhetsintryck.