Academic literature on the topic 'Kvalitativ undersökning'

I denna artikel studerar jag hur uttal presenteras i finska gymnasieläroböcker (n=10) i svenska som andra språk. Syftet är att undersöka vilka uttalsdrag som tas upp i läroböckerna och relationen mellan dessa drag och begriplighet. Metoden som jag använder är kvalitativ innehållsanalys. Prosodiska drag har ansetts ha en stor betydelse för begriplighet. Vad det gäller svenska är speciellt satsrytm viktig. Analysen visar dock att uppmärksamheten oftast fästs vid enskilda segment (språkljud) och ord. Uttalet av hela satser övas också men regler eller anvisningar om produktionen av prosodiska drag presenteras bristfälligt. Att ange explicita råd och att göra inläraren medveten har i tidigare undersökningar noterats vara effektivt eller till och med nödvändigt för inlärning av prosodin. Uttalsmålet för inlärarna på denna nivå är att uttalet är helt begripligt och att inläraren kan tillämpa flera uttalsregler. Att det saknas regler och anvisningar i läroböckerna medför att läraren har en stor roll i att inläraren når målen i uttalet. Presentationen och övandet av prosodiska drag bör vara i nyckelposition i undervisning som syftar till ett begripligt uttal.

Svenska staten äger 46 olika bolag (2020), vars aktiviteter årligen sammanfattas i rapporten Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande, utgiven av regeringen. År 2007 slog regeringen fast att de statliga företagen måste rapportera om sitt hållbarhetsarbete varje år, och 2016 inkluderades också Agenda 2030 och FN:s 17 globala mål för en hållbar utveckling i den statliga ägarpolicyn. Men hur motiverar den svenska regeringen att de statliga företagen ska arbeta med hållbarhet och hur har regeringens användning av hållbarhet som begrepp förändrats över tid? I den här artikeln redogörs för detta utifrån kvalitativa och kvantitativa undersökningar av regeringens Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande från perioden 1999–2017. Det visar sig att hållbarhet har kommit att inkludera allt fler områden och att det vanligaste argument som förs fram i texterna är att företagen tjänar ekonomiskt på att implementera hållbarhet i verksamheten. Skäl som har med planetens framtid att göra nämns däremot aldrig. Om företagen verkligen gör en ekonomisk vinst av hållbarhetsarbete har dock ifrågasatts av tidigare forskning. I anslutning till frågan om motiv till att arbeta med hållbarhet blir det också relevant att analysera hur de statliga företagen i verksamhetsberättelserna framställs som föredömen för andra företag. De områden som framhålls som viktiga vad gäller föredömlighet är framförallt hållbarhet, jämställdhet, mång-fald, etik och miljö, vilket är teman som också kan ses som viktiga aspekter av den svenska självbilden. Det beskrivs dock sällan att de statliga företagen är föredömen; istället anges det att de ska vara föredömen. Detta skulle kunna ses som en förhoppning för framtiden, men också som en uppmaning från regeringen till de statliga företagens ledningar.

Bästa läsare! Välkommen att läsa artiklar i detta nya nummer av Techne Serien, det tredje numret under år 2021. I numret finns sex artiklar vars gemensamma nämnare kan reduceras till ordkonstruktionerna samskapande, meningsskapande och tvärvetenskapande. Den första artikeln Video Data Analysis for Tracing Emotional Aspects of Collaborative Design and Making Processes av Tiina Paavola, Kaiju Kangas, Sirpa Kokko, Sini Riikonen, Varpu Mehto, Kai Hakkarainen och Pirita Seitamaa-Hakkarainen, beskriver införandet av en systematisk analys på tre nivåer för videoanalys, för att spåra emotionella aspekter av en Makercentrerad samarbetsdesign och tillverkningsprocess. För analys av longitudinella samarbetsprocesser utvecklades den visuella analysmetoden Making-Process-Rug, som möjliggör spårning av materialmedierade verbala och förkroppsligade tillverkningsprocesser. Metoden exemplifieras genom en fallstudie där en grupp elever i årskurs 7 använde traditionella och digitala tillverkningstekniker för att uppfinna, designa och tillverka artefakter. Datamaterialet utgörs av 11 timmar videofilm som analyseras på tre nivåer bestående av makro, mellanliggande och mikro nivå. Resultaten visar att metoden för att identifiera känslor från videodata har potential för pedagogisk forskning inom olika områden, men att kulturspecifika uttryck och tolkningar av känslor kräver särskild uppmärksamhet i fortsatt metodutveckling. I den andra artikeln Laddad slöjd – slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande, strävar Marléne Johansson att utifrån slöjdforskning och historiska, sociala och kulturella grunder ge en översiktlig bild och lyfta fram hur slöjd, slöjdkunnande och slöjdföremål kan uppfattas ’laddade’ på olika vis. Artikeln inleds med beskrivningar om olika redskaps och föremåls laddningar. Med hjälp av en sax, en nål och en jeansväska illustreras hur olika varianter av respektive redskap har olika laddningar. En sax är inte bara en sax, den kan t ex vara en fårklippningssax, leksakssax i plast, tillklippningssax, plåtsax, kirurgsax, taggsax, broderisax, knapphålssax eller frisörsax, var och en med sin egen form, sitt eget specifika användningsändamål och laddning. Johansson belyser vidare hur skolslöjd och slöjdkunnande ger och ges laddningar samt för resonemang om slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande i och utanför skolan. Artikeln avslutas med att lyfta fram behovet av en breddad syn på slöjdens kunskapsform, och vad det kan innefatta att arbeta i hela processer utifrån idéer, olika material och redskap till ett fysiskt föremål. Artikeln ”Det blir ofte vanskelig å få til de tverrfaglige greiene” Et lærerperspektiv på tverrfaglighet av Torunn Paulsen Dagsland tar läsaren till tvärvetenskapliga utmaningar och möjligheter som den nya läroplanen för den norska grundutbildningen ger. Artikeln belyser hur den övergripande delen av läroplanen beskriver begreppet tvärvetenskapligt som en pedagogisk princip och hur detta tillåter lärare att konstruera sin egen förståelse för vad ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt är, och hur olika former av tvärvetenskaplig undervisning kan formas. Undersökningen bygger på dokumentanalys och intervjuer med tolv lärare i gymnasiet som undervisar i naturfag och i kunst og håndverk. Den teoretiska ramen för studien utgörs av Goodlads läroplansteori. Artikeln beskriver vad lärarna placerar i begreppet tvärvetenskapligt och hur de operationaliserar detta i sin undervisning. Studien visar att majoriteten av lärarna hävdar att tvärvetenskap innebär undervisning där ämnen integreras och glider in i varandra. Undersökningen visar dock att när lärarna ser på sin egen operationaliserade undervisning, märker de att de förstår och tillämpar den tvärvetenskapliga metoden på olika sätt. Den fjärde artikeln utgörs av Reasons for knitting blogging and its importance for crafting av Katja Vilhunen, Sinikka Pöllänen and Harri Pitkäniemi. I artikeln beskrivs en studie om orsaker till varför många som håller på med stickning, också väljer att blogga om sin verksamhet och hur bloggandet i sin tur stödjer hantverket. Studien genomfördes som en mixed-methods studie där det empiriska materialet insamlades genom två online enkäter under två olika år i samma grupp av finska bloggare, samt genom essäer skriva efter de senare enkäterna. Studiens kvantitativa data fokuserade på tidsrelaterade förändringar i bloggningen, medan det kvalitativa datat användes som klargörande beskrivningar. Resultaten visar att det fanns flera orsaker till bloggning om stickande. Orsakerna bestod av inspiration och materialisering, känsla av samhörighet och gemenskapsstöd, samt uppmuntran, reflektion och minnen. Studien antyder att stickning och bloggning kompletterade varandra, och att bloggningen stödde utvecklingen av bloggarnas stickning till en seriös fritidsaktivitet bestående av meningsfulla långsiktiga aktiviteter och tydliga mål. Den femte artikeln i numret är skriven av Stina Westerlund och Marcus Samuelsson. Artikeln Lära sig att stå ut – ett bidrag till diskussionen om varför vi har slöjd i skolan fokuserar på den stundvis högljutt ställda frågan som svenska slöjdlärare får bemöta om slöjdens varande som läroämne. Forskarna förankrar diskussionen i teorier om motstånd och ledarskap. Datamaterialet i studien utgörs av tidigare insamlade videoobservationer som tar fasta på hur tre lärare förhåller sig till elever som möter externt eller internt motstånd under slöjdprocesser. Studien visar att lärarnas olika sätt att förhålla sig till, arbeta med och språkliggöra motståndet som eleverna upplever, gör att elevernas erfarenheter av motstånd i skolslöjden blir olika. Artikeln lyfter även fram diskursen om slöjd som ett roligt ämne och vad detta medför för både lärare och elever i stunder av motstånd. Avslutningsvis konstateras att lärares arbete att ge olika typer av stöd utifrån situation och individ är både komplext och utmanande. Enligt forskarna kvarstår det ett behov av att studera balansen mellan olika typer av stöd i slöjdundervisning samt vidareutveckla begrepp som fördjupat ringar in olika kvaliteter i hur lärare i slöjd leder undervisningen. Numrets sista artikel, Utbytesstuderandes erfarenheter av slöjd på universitetsnivå, är skriven av Pia Brännkärr. I artikeln diskuteras universitetens internationalisering från ett mottagarperspektiv. Forskningsfrågan för studien lyder: Vilka erfarenheter synliggör utbytesstuderande från slöjdkursen de deltagit i? Det empiriska materialet består av 13 utbytesstuderandes skriftliga kursuppgifter från en slöjdkurs hösten 2018 vid Åbo Akademi. Genom tematisk analys och med hjälp av programmet Nvivo har studerandes texter analyserats och fem teman har skapats. Resultaten visar att utbytesstuderandes erfarenheter handlar om känslor och personlig utveckling, reflektioner gällande ämnesteknologi, den kommande lärarprofessionen, kontakten till och interaktionen med medstuderande och lärare, samt kopplingar och reflektioner till det omgivande samhället och hemlandet. Studien ger ett internationellt perspektiv på slöjdupplevelser, samt kunskap som hjälper mottagande universitet och lärare att i framtiden anpassa verksamheten så att studerande får bästa möjliga utbyte och erfarenhet. Med dessa artiklar önskar jag er givande och tankeväckande lässtunder, och uppmanar er att aktivt använda Techne Seriens artiklar i utbildning och forskning. Tillsammans bidrar vi till att slöjdforskningen stärks och sprids! En vacker sommardag i Vasa 2021, Mia Porko-Hudd Huvudredaktör

I dagens samhälle är det viktigt att revisorn är oberoende eftersom att marknaden måste kunna lita på den ekonomiska information som företagen lämnar ut. Revisorns granskning och godkännande fungerar som en slags ”kvalitetsstämpel”.

Debatten kring revisorns oberoende och vad detta innebär har varit på tapeten länge, och vid Enrons kollaps år 2001 nådde oberoendefrågan sin kulmen. Media uppmärksammade dramatiken runt skandalen vilket ledde till ett ökat intresse hos allmänheten.

Från och med 1 januari 2002 skall alla revisorer testa sitt oberoende innan de påbörjar ett nytt revisorsuppdrag enligt den så kallade ”analysmodellen”. Modellen innebär att revisorn innan varje påbörjat revisionsuppdrag ska analysera eventuella omständigheter som kan komma att rubba förtroendet till revisorns opartiskhet, självständighet och objektivitet. Vid förekomst av en sådan omständighet ska revisorn avgå från revisionsuppdraget om han/hon nu inte vidtar särskilda motåtgärder för att eliminera omständigheten som utgör ett hot mot revisorns opartiskhet och självständighet. De hot som finns mot revisorns opartiskhet och oberoende är egenintressehot, självgranskningshot, partsställningshot, vänskapshot, skrämselhot och en generalklausul som säger att revisorn skall avgå om det finns andra förhållanden som kan rubba förtroendet för revisorn.

Tillvägagångssättet för att genomföra denna uppsats innebär att författarna har studerat relevant litteratur inom ämnet och intervjuat fyra revisorer som arbetar på olika revisionsbyråer. Författarna har valt att intervjua dessa revisorer för att försöka få fram vad de anser om den nya analysmodellen angående revisorers opartiskhet och oberoende.

Intervjuerna genomfördes utifrån en intervjuplan med givna frågeområden för att få en så öppen dialog som möjligt.

Då vårt syfte är att tolka och förstå den nya analysmodellen, ligger hermeneutiken till grund för den kvalitativa metodteorin som vi valt att arbeta utifrån. Kvalitativa intervjuer lämpar sig bäst vid undersökningar av olika personers bedömningar av en situation eller de föreställningar, som ligger bakom en viss åtgärd. Därför passar kvalitativa intervjuer uppsatsens undersökningsfas då vårt huvudsyfte är att få en bild av hur de fyra revisorerna bedömer att arbeta utifrån den nya analysmodellen.

De fyra revisorer vi intervjuade hade många och olika åsikter om analysmodellen och dess påverkan, men en sak var de alla fyra eniga om. Alla de intervjuade revisorerna tror att det är lättare för ett litet revisionsbolag med kanske bara en anställd revisor att bryta mot de nya reglerna. Det framkom att hälften av de tillfrågade revisorerna har fått frånträda uppdrag på grund av analysmodellen. Vi författare tror att även de andra revisorerna kommer att få vara med om detta i framtiden. Detta tycker vi författare är positivt då detta leder till att kunderna byter revisor oftare. Detta minskar ju risken för beroende och partiska revisorer.

Endast 25 % av studenterna vid Sveriges universitet och högskolor läser kurser som har en jämn könsfördelning. Sjöfartshögskolan i Kalmar är inget undantag från att kvinnor generellt väljer utbildningar inom vård, skola och omsorg medan männen väljer yrken inom teknik. Endast 6 % av studenterna på sjöingenjörsutbildningen var kvinnor och på sjökaptensutbildningen var motsvarande siffra 17% ( ht 2011). Mot bakgrund av detta faktum ville vi veta om den ojämna könsfördelningen påverkat studietiden hos respondenterna. Vi ville också få veta om respondenterna ansåg det viktigt med att skapa en jämnare könsfördelning på Sjöfartshögskolan. Undersökningen omfattar fem semistrukturerade intervjuer med fem kvinnliga studenter från sjökapten- respektive sjöingenjörs-programmet. Vi valde en kvalitativ metod då det inte fanns tillräckligt stort antal kvinnliga studenter för att genomföra studien med till exempel en kvantitativ metod. Resultaten av arbetet behandlar minoritets- och jämställdhetsfrågor inom maritim utbildning

This essay is an analysis of a three-day participant observation with sensitive people in a house with entity continuity. The purpose was to investigate the possible experiences participants had during their stay. The method used was modified based theory with Jungian application. The investigation showed that the core category was a peculiar atmosphere which the participants related to a different world than the physical. The place’ atmosphere influenced the participants and led to transcendent experiences related to a spirit realm. The core category led to sub-categories, which consisted of participants’ experiences and the events surrounding them. A Jungian psychology test revealed that introverts have more and stronger sensations; and extraverted individuals were the only ones that had objective experiences and only few and weak subjective experiences.

Arbetet handlar om sjömätning, både hur det går till i dag och hur det gick till förr. Jag har också forskat i alternativa metoder som skulle kunna komplettera konventionell sjömätning.

Syftet med mitt arbete var att ta reda på hur många oupptäckta grund det finns kvar i den Svenska skärgården.

Metoden för att få fram bra och trovärdiga uppgifter har varit att intervjua personer som på ett eller annat sätt sysslar med sjömätning. För att kunna beskriva sjömätningens historia har jag tagit hjälp av litteratur.

Resultatet av min undersökning är att sjökortet i huvudsak stämmer någorlunda med verkligheten. Det finns dock vissa undantag, ofta stämmer sjökortet sämre i skärgårdar där få yrkesfartyg opererar.

This essay is about hydrography, I will investigate how it is done, both today and from a historic perspective. I have also done some research in alternative methods that may complete conventional hydrography. The purpose with this essay was to investigate how many unknown dangerous shoals there is left in the Swedish archipelago.

The method to receive good and trustworthy information has been to do some interviews to people that in one way or another are practising hydrography.

To be able to describe the history of hydrography I have had some literature as an aid.

The result of my investigation is that the nautical chart is mainly comparable to the reality; however, there are some exceptions. The nautical charts is often less reliable in archipelagos were professional shipping is unusual.

Vår kandidatuppsats syftar till att undersöka stations- samt väntsalsmiljön vid Göteborgs järnvägsstation. Vi har valt att genom en kvalitativ undersökning belysa hur affärs- och turistresenärerna upplever stationsmiljön samt vilka behov de har.

Göteborgs resecentrum har idag omkring 40 000 besökare varje dag, vilket ställer stora krav på tjänstemiljön som förvaltas av Jernhusen AB. Väntsalsfunktionen på stationen sköts av ett dotterbolag till Jernhusen AB som heter SRAB. Många av affärs- och turistresenärernas behov är gemensamma, som till exempel behovet av toaletter, matställen och sittplatser.

Hos turistresenärer kan även andra behov dyka upp, som till exempel att lätt kunna göra sig av med bagage samt information om staden och dess sevärdheter. En målgrupp som affärsresenärer har ett större behov av en arbetsvänlig miljö än många andra resenärer. En tjänstemiljö som lyckas tillfredsställa resenärerna medför att resenären spenderar mer tid i väntsalen och därmed kan även mer pengar bli spenderas. Tjänstemiljön påverkar även till hur nöjd en kund blir med en tjänst. Om stationsmiljön är alltför oattraktiv kan det leda till att resenären blir missnöjd och därmed kan hela resenärens reseupplevelse försämras. Alla de resenärer som vi intervjua vid järnvägsstationen i Göteborg är mycket positivt inställda till den. Resenärerna anser att stationen har en av de bättre stationsmiljöerna i Sverige. Det som de anser positivt med stationen i Göteborg är att tjänstemiljön är genomtänkt och att den uppfyller nästan alla deras behov. De viktigaste funktionerna för en väntsalsmiljö är enligt resenärerna att det finns caféer, kiosker samt restauranger. Vilket är något som Göteborgs järnvägsstation har gott om. Dock finns en del saker som kan förbättras, som till exempel en mer avdelad miljö med lägre ljudnivå samt bekvämare sittplatser. Detta är exempel på kvalitetshöjande faktorer som skulle göra resenärernas väntan mer gemytlig.

Hotellbranschen är idag en växande bransch då fler människor reser och då även fler bor på hotell. Detta har lett till att konkurrensen mellan hotellen har ökat och de måste då differentiera sig. Ett konkurrensmedel som då kan användas är tjänstekvalitet.

Tjänstekvalitet är ett ämne som många har forskat kring och då med kunden som utgångspunkt. Det har inte forskats lika mycket kring hur personalens agerande och motivation i en organisation påverkar tjänstekvaliteten.

Syftet med denna uppsats är att se hur hotellbranschen arbetar internt med tjänstekvalitet. För att en hög kvalitet ska kunna nå ut till kunden behöver det finnas en gemensam och enhetlig syn på vad kvalitet är i organisationen. För att undersöka detta genomförde vi en kvalitativ undersökning i form av besöksintervjuer på ett stort och ett litet hotell i Sverige.

För att den interna kvaliteten ska vara bra måste personalen vara motiverad, ha den rätta kompetensen och även själva se helheten de bidrar till. Det krävs även att ledningen ger personalen möjligheter att utvecklas och att de föregår med gott exempel.

Inom de undersökta hotellen arbetar de med tjänstekvalitet på olika sätt dock har båda gästen som utgångspunkt. På det mindre hotellet kan alla i organisationen lättare bli delaktiga i kvalitetsutveckling, på grund av dess storlek. Det större hotellet har en god kvalitetsinställning och en bra förutsättning för att blir ännu bättre.

Intresset för ämnet alkohol och trafik uppkom med den intensiva debatt som förts i media den senaste tiden när det gäller det ökande rattfylleriet i allmänhet och i synnerhet rattfylleriet bland ungdomar. En vanlig dag kör omkring 16 000 personer påverkade på våra vägar. Alkohol i samband med bilkörning är en vanlig orsak till dödsolyckor. Syftet med denna studie är att undersöka vilka krav som finns från myndigheterna, på hur en trafikskola ska bedriva sin utbildning, och hur trafikskolan anser att de utbildar sina elever i ämnet alkohol och trafik. Vi har använt oss av kvalitativ metod, för att få en bättre helhetssyn inom ämnet och en djupare förståelse. Resultatet grundar sig på intervjuer med åtta trafiklärare vid åtta olika trafikskolor runt om i landet. Resultatet visar att trafikskolor i sin undervisning ska använda sig av en kursplan utgiven från vägverket. Kursplanen ska ge trafikskolorna riktlinjer hur undervisningen ska bedrivas. Kursplanen är inte liktydig med undervisningsplan vilket betyder att trafikskolorna och lärarna själva har stora möjligheter att planera utbildningen. I utbildningen använder sig körskolorna i stor utsträckning av STR:s utbildningsmateriel. Att försöka påverka eleverna med hjälp av olika videofilmer är en vanlig metod. Det är även vanligt att körskolorna bjuder in externa föreläsare som till exempel polis eller en person som tidigare är dömd för rattfylleri. Den allmänna uppfattningen bland trafiklärare är att mer tid skulle behöva avsättas åt alkohol och drogmomentet. Eftersom att teoriutbildningen inte är obligatorisk finns farhågorna att eleverna tappar intresset och uteblir från lektionerna om teorimomentet utökas. Vi kan konstatera att det finns ett stort utbud av utbildningsmateriel men att svårigheterna består i att väcka intresse och påverka attityder hos eleverna.

The aim of our bachelor thesis was to study how the personnel incharge of the mobile websites at two University Libraries and thestudents at those Universities viewed the mobile websites, and iftheir views in any way differed.Our research questions were:Why have the examined Libraries chosen to offer mobilewebsites?How do the students at the examined Universities experience anduse respective mobile website?Are there differences between the staff’s intentions with themobile websites and how they are used and experienced by thestudents, and how could they be explained?Semistructured interviews were conducted with six staff membersresponsible for the mobile websites and eleven students that hadexperience in using these. The theoretical framework for thisthesis consists of Klasson’s three models for University Librarianspersonas, and the parts of Rogers theory about diffusion ofinnovations that concerns the attributes of innovations and thecommunication channels.The result of the study indicates that there are some differencesabout how the students use and experience the mobile websitesand the staffs intentions for them. The students required contentwhich the staff had discarded. They also wished to recognise thelayout compared to the desktop website. The overall use of themobile websites was lower than the staff expected.
Program: Bibliotekarie