Dissertations / Theses on the topic 'Kvalitativa metoder'

Denna uppsats syftar till att studera hur ett analysföretag kombinerar kvalitativa och kvantitativa data i en marknadsundersökning. Uppsatsen bygger på en fallstudie av en marknadsundersökning utförd av analysföretaget United Minds mellan juni och december 2011. Data har samlats in genom tre djupgående semistrukturerade intervjuer med medlemmarna i projektgruppen på United Minds och innefattar även internt material som tilldelats från projektgruppen. I studien framgår det bland annat att projektgruppen kombinerat olika dataformer på ett mer dynamiskt och kreativt sätt än i traditionell akademisk forskning, att olika datainsamlingsmetoder kan prioriteras olika beroende på vad syftet med metoden är i det specifika stadiet samt att forskare kan effektivisera undersökningar genom att utföra så många studie-moment som möjligt sekventiellt. Uppsatsen ger nya perspektiv för både praktiker som akademiker inom det relativt okända området blandade metoder.

Sammanfattning

Språket är ett viktigt verktyg för kommunikation och för andraspråkselever spelar språket en viktig roll för att integreras i skolan och i samhället. Läraren har en nyckelroll i denna integrering och lärarens kompetens i andraspråksinlärning är av stor vikt för elevernas inlärning. Forskare har kommit fram till att interaktionen mellan lärare och elev är betydelsefull för att eleven ska lyckas i skolan och läraren i svenska som andraspråks kunskap kring andraspråksinlärning är central. Forskningen visar att elevers olika modersmål påverkar inlärningen av ett andraspråk och att lärare då ska vara medvetna om denna påverkan för att kunna lägga upp en lämplig undervisning utifrån de olika modersmålen. Forskarna Thorén (2008) och Kjellin (1998) har även påpekat vikten av prosodiundervisning och menar att utan en korrekt prosodi har talaren svårt att göra sig förstådd.

Vårt syfte med uppsatsen leder fram till tre frågeställningar som handlar om lärares roll och förkunskaper samt metoder för andraspråksinlärning, elevers förutsättningar att lära sig ett andraspråk med utgångspunkt på deras modersmål och hur lärare prioriterar prosodin i andraspråksundervisningen. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med verksamma svenska som andraspråkslärare och målet var att få fram svar på våra frågeställningar. Vi har intervjuat sex lärare och det är deras utsagor som ligger till grund för vårt resultat.

Resultatet har visat att lärarna vi har intervjuat inte anser sig ha tillräckliga förkunskaper kring elevers olika modersmål och uttalssvårigheter som kan bero på deras modersmål är svåra att upptäcka och förebygga. De olika metoderna för språkutveckling som lärarna vittnade om är arbete med skönlitteratur och samtal med eleverna. Via skönlitteratur och samtal ansåg lärarna att man kunde motivera elever att tala och eleverna kunde relatera sina egna erfarenheter och bakgrunder till det lästa. Elevernas medvetenhet om deras modersmål lyftes upp och lärarna ansåg att de elever som har ett starkt modersmål har lättare för att lära sig ett andraspråk. Lärarna berättade även om bristen på ett samarbete med modersmålsläraren som de ansåg vara en resurs för deras arbete. Prosodiundervisning ansågs inte prioriterande hos våra intervjupersoner då de ansåg att eleverna får en passiv prosodiundervisning genom att lyssna och härma.

Många företag idag implementerar fortfarande system som inte stödjer verksamheten i tillräcklig omfattning. Det verkar som om det saknas tillräcklig förståelse för det arbete som ska utföras med stöd av IT-systemen vilket kan bero på bristfällig kravinsamling. Därför har denna undersökning genomförts med två huvudsakliga syften:

• Att bedriva kravinsamling inför ett labbdatasystem
• Att utvärdera de valda teknikerna för kravinsamlingen

 

Kravinsamlingen har genomförts på Expancel Produktkontroll, som är laboratoriet för kvalitetskontroll på Expancel, en kemisk tillverkningsindustri i Sundsvall.

De tekniker för kravinsamling som var mest intressanta i denna undersökning var sådana som anses ska skapa större förståelse för verksamheten genom att kravinsamlaren medverkar mer aktivt i verksamheten, här kallad kravinsamling genom ”omvänd användarmedverkan”. De tekniker som användes var deltagande observation och kontextuella intervjuer. Även kvalitativa intervjuer som står för en mer traditionell användarmedverkan användes för att kunna jämföras med den omvända. För att utvärdera hur kravinsamlingen med den omvända användarmedverkan lyckats har en enkät och skriftliga frågor besvarats av de personer som har varit delaktiga i kravinsamlingen.

Insamlade krav som ställs på ett nytt labbdatasystem på Expancel Produktkontroll handlar främst om struktur och utseende. De flesta av kraven bör därför kunna uppfyllas genom anpassning som görs i de konfigurationsverktyg som erbjuds av de flesta standardsystem idag.

Deltagande observation lämpar sig för att skapa en övergripande förståelse för verksamheten, dess arbetsflöde och dataflöde. Kontextuella intervjuer ger intensiv kunskapsinhämtning med mer detaljer om verksamheten. Enbart deltagande observation ger inte tillräcklig information till kravinsamlingen, medan de kontextuella intervjuerna ger för detaljerad information direkt om man saknar övergripande kunskap om verksamheten. De båda metoderna har inte använts tillsammans i denna undersökning, men skulle förmodligen kunna komplettera varandra. I genomfört arbete gav metoderna var för sig inte tillräcklig information till kravanalysen. Däremot gav deltagande observation tillsammans med kvalitativa intervjuer ett bra underlag för kravinsamlingen på Produktkontroll.

Feministisk forskning har lämnat viktiga och ofta provocerande vetenskapsteoretiska och metodologiska bidrag både till sociologin och till samhällsvetenskaperna i stort åtminstone sedan 1970-talet. Vetenskapsteoretiskt har feministiska forskare försökt skapa en forskning som kunde bidra till att öka kunskapen om ojämlikhet och maktstrukturer och som även kunde bidra till arbetet för förändring. Metodologiskt har det handlat om jakten på forskningsmetoder som bygger vidare på den radikala kvinnorörelsens ideal om systerskap och icke-hierarki och alltså fungerar emancipatoriskt för kvinnorna som deltar i studien (eller åtminstone inte fungerar förtryckande). I uppsatsen diskuterar jag kring en metodologi för en emancipatorisk forskning, utifrån en analys av de metodologiska konsekvenserna av två feministiska perspektiv. Det första perspektivet, det vardagliga, fokuserar på kvinnors vardagliga erfarenheter och menar att det är i dessa som kunskap om förtryck bör sökas. Det andra, det strukturella perspektivet, utgår ifrån en annorlunda syn på maktstrukturer. Även om maktstrukturer visserligen kan återfinnas i kvinnors vardagliga erfarenheter, kan de inte förstås enbart genom en analys av dessa erfarenheter. Inte heller är maktstrukturerna alltid uppenbara för kvinnorna som drabbas av dem. Perspektiven får helt olika metodologiska konsekvenser. Det vardagliga perspektivet fokuserar på att försöka finna metoder som tillåter deltagarna att själva formulera och, ibland, analysera sina erfarenheter. Fokus ligger på att förändra den traditionellt ojämlika relationen mellan forskaren och deltagarna i studien. Det strukturella perspektivet argumenterar istället för att det måste finnas ett visst kritiskt ifrågasättande av deltagarna och för nödvändigheten av att analysera vilka maktrelationer forskaren är en del av och hur detta har påverkat forskningen. Detta perspektiv betonar alltså strukturella maktskillnader mellan kvinnor. I uppsatsens avslutande diskussion argumenterar jag för att de två perspektivens metodologiska insikter med fördel kan kombineras för att skapa kunskap som bidrar till en förändring av kvinnors villkor och en forskningspraktik som inte reproducerar ojämlikhet.

I denna studie har en modell tagits fram för att utvärdera informationssystem med kvalitativa metoder. Denna modell har utvecklats med task technology fit theory (TTF) som ramverk, som tidigare använts främst i kvantitativa studier för att undersöka till vilken grad funktioner matchar med användares uppgifter i ett informationssystem. Modellen som utvecklats i studien har istället syftet att se vilken data som kan genereras för att skapa djupare förståelse till faktorer som ligger bakom när matchningen är dålig. Modellen har testats i en fallstudie med företaget Visma Spcs där deras webbaserade fakturerings- och bokföringssystem eEkonomi har utvärderats. Detta gjordes genom en datainsamling i form av semi-strukturerade intervjuer på användare av systemet. Resultaten visar att modellen kan generera data för att skapa djupare förståelse genom att visa hur funktioner matchar dåligt, varför de matchar dåligt, vad den upplevda effekten blir för användarna och hur användarnas behov egentligen ser ut. Datan kan även användas för kartläggning av de uppgifter som utförs i ett informationssystem. Till vidare forskning ges förslaget att kombinera denna modell med kvantitativa metoder, där den kan användas i utforskande syfte före en kvantitativ studie eller i ett förklarande syfte efter en kvantitativ studie.

Syftet med denna kvalitativa studie är att få kunskap om hur pedagoger arbetar för att främja och utveckla svenska språket hos barn som har svenska som andraspråk. För att uppnå studiens syfte genomfördes halvstrukturerade intervjuer med fyra förskollärare från två olika flerspråkiga och mångkulturella förskolor. Det sociokulturella perspektivet har använts för att diskutera studiens resultat. Resultatet av studien visade att förskollärarna använder sig av liknande arbetsmetoder för att främja och stödja flerspråkiga barns språkutvecklingar. Dessa arbetsmetoder är kroppsspråk, bildstod, TAKK (teckenstöd), aktiviteter vid samling (såsom Polyglutt, bilder, böcker, rim och ramsor och konkret material) samt lek och högläsning. Studiens resultat visar att förskollärarnas förhållningsätt i förskolans verksamhet ses som en central del i språkutvecklingen hos barn som har svenska som andraspråk. Pedagogerna inkluderar föräldrarna i verksamheten genom att uppmuntra dem att vara delaktiga i sina barns språkutveckling. Studiens resultat visar även att trygghet är en förutsättning för att utveckla språket hos barn. Därför att det är viktigt att barn får känna trygghet i sin omgivning genom att pedagogen skapar möjligheter och situationer i vardagen där barnet kan utöva både sitt modersmål och det svenska språket. Detta kan ske genom att skapa små grupper och genom att visa barn intresse för deras modersmål.

Det fanns misstankar om att nyanlända elever inte upplever sig själva som delaktiga i gemensamma aktiviteter eller i fria lekar på fritidshemmet. Den genomförda studien belyser därför nyanlända elevers upplevelser av delaktighet på fritidshem. Studien genomfördes med hjälp av samtalspromenader som undersökningsmetod utifrån ett barns perspektiv, där fokus var att studera betydelsen av elevernas lek, språk och kulturella gemenskaper. Studien genomfördes på två fritidshem i södra Sverige. Fritidshemmen är lantligt belägna och har olika stora elevgrupper. I elevgrupperna finns liten del nyanlända elever. Resultatet av studien visar att nyanlända elever upplever sig själva som delaktiga men väljer att leka bredvid den större gemenskapen på grund av svårigheter i att förstå språket och bli förstådda. Språket, leken, och de kulturella gemenskaperna spelar stor roll i hur nyanlända elever upplever delaktighet. Hur läraren agerar och har för inställning och insikt till nyanlända elever är mycket viktig för att lägga en bra grund för nyanlända elever. Studien är gjord för att lyfta ett dilemma som finns på olika fritidshem i Sverige.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka, utifrån en etnografisk och kvalitativ ståndpunkt, möjligheten till att utöka kunskapen om Situation Awareness (SA). Forskning inom området har länge präglats av ett kvantitativt förhållningssätt vilket anses ha missgynnat och till en viss del hindrat alternativa kvalitativa forsningsansatser för att studera detta intressanta fenomen. Detta arbete försöker, i form av två studier (en litteraturstudie och en fallstudie), bryta trenden av kvalitativ forskning och presentera en annan infallsvinkel för hur SA kan vara organiserat och ett annat förhållningssätt för hur forskning kring SA kan bedrivas. Utgångspunkten för detta försök är teorierna bakom Distributed Cognition (DC), vilka föreslår studien av mänsklig kognition i ett större sammanhang där hjärna, kropp och omgivning bildar ett kognitivt system.

Resultatet från litteraturstudien visar på att det finns stöd för användningen av DC då utifrån dessa teorier uppstår möjligheten till att studera andra aspekter och förhållanden kring SA. Resultatet från fallstudien i sin tur ger indikationer på att inom forskningsområdet finns ett dominerat kvantitativt förhållningssätt samt går det att identifiera ett behov av kvalitativa ansatser som ett sätt att komplettera den nuvarande forskningen.

Sammanfattningsvis uppvisar detta arbete indicier som tyder på att DC och kvalitativa ansatser erbjuder andra användbara utgångspunkter och forskningsmöjligheter för studier av SA.

The aim of my study is to find out more about the pupils’ early attempts at writing fictional texts. More specifically, I examine how different teachers work to teach pupils in the third grade to write narrative texts or fiction. I have chosen to interview teachers who have been working for different periods of time, to get a picture of how their lessons are planned. Furthermore, through classroom observations, I get an idea of what pupils think about writing narrative texts and how they do it.     The results of the study show that there are several methods that teachers use to teach writing in the case of narrative texts. The result also points out that even though society itself is digitalized, work in school has not been affected to the same degree.
Mitt arbete syftar till att ta reda på mer om elevernas tidiga möte med den skönlitterära texten. Jag undersöker i detta arbete hur olika lärare i årskurs 3 arbetar med att lära sina elever att skriva berättande texter, eller berättelser. Då vi befinner oss i ett alltmer digitaliserat samhälle har jag valt att intervjua lärare som varit verksamma olika länge för att få en bild av hur deras synsätt eventuellt påverkats av den ökade användningen av datorer, surfplattor etc. Genom observationer i klassrummet har jag kunnat bilda mig en uppfattning av vad eleverna anser om att skriva berättande texter och på vilket sätt de gör det.      Studiens resultat visar att det finns flera metoder som lärarna använder för att undervisa i skrivning när det gäller berättande texter. Resultatet pekar även på att trots att samhället i sig är digitaliserat så har det inte gått riktigt lika fort fram i skolan.

Den här uppsatsen undersöker vardagen genom dess läten. Fem personer, alla bosatta i Stockholm, har under en veckas tid dokumenterat sina vardagsliv genom ljudinspelningar som sedan varit utgångspunkter för intervjuer där informanterna har berättat om sina upplevelser. Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka hur informanterna genom dessa ljuddagböcker kommunicerar sina erfarenheter av ljud och plats. Detta görs genom att undersöka dels vilka rumsliga berättelser som ryms i dagböckerna och dels hur metoden fungerar som en meningsskapande process. Studien visar hur ljuddagböckerna definierar vardagslivet, synliggör sociala, rumsliga dimensioner och aktualiserar erfarenheter från andra platser och tidpunkter iinformanternas liv. Genom dagbokens moment – spela in, spela upp och berätta – upptäcker och reflekterar informanterna kring ljuden som omger dem om dagarna och formulerar därigenom sina relationer till ljudmiljöerna. Detaljer och aspekter av vardagslivet som vanligtvis inte uppmärksammas träder fram. Utifrån dokumentationerna av de fysiska platserna skapas en större berättelse som rymmer många olika rum, såväl fysiska som mentala.

Personal i hälso- och sjukvård är ålagda att arbeta för att vården skall vara av god kvalitet. Det finns ett starkt samband mellan upplevelsen av vårdkvalitet och omvårdnadskvalitet. Därför är det av vikt att beskriva patienternas upplevelse av omvårdnad av god kvalitet. Genom att använda livsvärldsperspektiv kan patientens upplevelse av god omvårdnadskvalitet fångas. För att beskriva omvårdnad av god kvalitet har en analys av tio kvalitativa studier genomförts. Resultatet visar på att omvårdnad av god kvalitet bör vara individanpassad och holistisk, det skall vara ett öppet informationsflöde mellan vårdgivare och patient och vården skall vara väl samordnad och främja kontinuitet. Sjuksköterskan skall vara kompetent och ha ett gott förhållningssätt för att patienten skall uppleva att omvårdnaden är av god kvalitet. För att tillgodose patienternas krav på vård av god kvalitet kan organisation enligt primär omvårdnad vara en lämplig lösning. Primär omvårdnad med patientansvarig sjuksköterska leder till ökad kontinuitet och samordning. Öppet informationsflöde och individanpassad vård kan bidra till att stärka patienternas känsla av sammanhang genom att vården blir begriplig, hanterbar och meningsfull. Vidare ger patienternas förväntningar och krav på kompetenta sjuksköterskor med gott förhållningssätt argument för att premiera sjuksköterskor som har lång erfarenhet både allmänt och från sitt specifika område. Det krävs erfarenhet för att ge omvårdnad av god kvalitet och en sjuksköterska är inte alltid direkt ersättningsbar med en annan sjuksköterska. Den erfarna sjuksköterskan har inte bara högre kompetens utan har även bättre möjlighet att ha ett gott förhållningssätt.

Program: Fristående kurs

Uppsatsnivå: C

Syftet med studien var att studera på vilka sätt fritidshemspersonal pratar om pedagogiska metoder och vilka verktyg de beskriver att de upplever att de använder för att öka deltagande och delaktighet bland eleverna på fritidshemmet. Som metod för studien valdes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med fritidshemspersonal och för analys av det empiriska materialet användes tematisk analys. Av resultatet skapades fem teman vilka analyserades utifrån tre perspektiv inom lärandeteori. Med utgångspunkt i resultatet kunde två centrala slutsatser dras. Den första slutsatsen var att om fritidshemspersonal använder belöningar och lockelser, ålder och mognad samt gemensamma normer och gemensam kultur som metoder och arbetssätt i verksamheten kan ett elevdeltagande öka. Den andra slutsatsen som dragits är att om fritidshemspersonal planerar verksamheten utifrån de olika elevernas kunskapsmässiga nivåer samt utgår ifrån elevernas perspektiv vid planering och styrning av aktiviteter kan ett elevdeltagande öka.

Syftet med mitt arbete är att undersöka hur lärare arbetar med skönlitterärt skrivande tillsammans med sina elever. Använder sig lärarna av någon speciell metod? Jag vill även ta reda på hur eleverna upplever att det är att skriva berättande texter. Vidare vill jag även undersöka om det finns ett samband mellan intresse för läsning och intresse för att skriva berättelser. Med skönlitterärt skrivande avses i det här arbetet att skriva berättelser. För min undersökning har jag använt mig av två olika metoder: intervju och enkät. Jag har intervjuat sex lärare. De lärare jag har valt att intervjua är lärare som är utbildade i ämnet svenska. Enkätundersökningen är gjord med 130 elever i årskurs 3 och 6. Varför jag valt just dessa årskurser är för att jag vet att de har arbetat mycket med texter och framförallt med att skriva berättelser. Eleverna är med andra ord väl medvetna om vad det är för slags text jag ställer frågor om. De intervjuade lärarna arbetar alla efter metoden genrepedagogik och de använder sig på olika sätt av boksamtal i sin undervisning. Det framgår av resultatet att det som är svårast med att skriva berättelse varierar och det kan vara fantasin, strukturen eller att eleverna inte förstå vad de olika begreppen som används inom skrivandet betyder och att det gör skrivandet svårt. Resultatet visar även att det finns en koppling mellan intresset att läsa och intresset/förmågan för att skriva berättelser. Det framkommer också att de elever som läser böcker har en fördel i sitt skrivande när det kommer till uppbyggnad av texten och att få en röd tråd genom hela berättelsen.
The purpose of my essay is to investigate how teachers work with fictional writing together with their pupils. Do teachers use any particular method? I also want to find out how pupils feel about writing narrative texts. My purpose is also to investigate whether there is a connection between interest in reading and interest in writing stories. I am doing my research with pupils of the age 9-12. In my study, fiction writing is referred to as “writing stories”. For my research I have used two different methods: interviews and surveys. I have interviewed six teachers. The teachers are teachers who are educated in the subject Swedish. The survey was conducted with 130 pupils in grades 3 and 6. Why I selected year 3 and 6 is because I know that they have worked a lot with writing stories. The interviewed teachers teach according to the method of genre that means that the text is broken down into smaller parts and the pupils learn how to write different stages in a text. The narrative text has a beginning, a middle, a solution and then the end. The teachers use different ways of book discussions in their teaching. The result shows that what pupils find most difficult in writing stories varies. It may be the imagination, the structure or not understanding concepts that make it difficult. The result also shows that there is a link between the interest to read and the interest/ability to write stories. The teachers say that pupils who read a lot also write better than pupils who do not. The readers often tend to have a better red thread through their own stories.

Students struggle with publishing and uploading their thesis in DiVA - the Swedish digital archive for academic papers (Digitala Vetenskapliga Arkivet). In a mixed methods usability test of the publication form with 7 users, it was shown that the overall usability was low. Three aspects of usability were tested using the following metrics: efficiency by total task time, effectiveness by task completion and satisfaction by PSSUQ and SUS. 22 usability problems were found and prioritised using a 0-4 severity rating. Concepts for a new form were brainstormed and evaluated using a variation of a Pugh chart. From the concepts, sketches were created using form design guidelines and were evaluated using Nielsen’s heuristics. Usability problems from the heuristic evaluation were solved and the sketches were translated into a computer prototype which was subsequently usability tested using a mixed methods approach with 6 users. Task completion increased, total time on task decreased significantly, and PSSUQ and SUS increased. Taken together with the qualitative results, the usability of the new prototype was higher than the current system. Important qualities that increase the usability in forms for publishing academic student papers included a wizard structure, explaining terminology and focus on guiding the user. Further studies should include usability studies of other publication types and further validating guidelines for form design.
Studenter upplever problem när de ska publicera sina examensarbeten i det nationella Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA). Det nuvarande formuläret testades med 7 användare i ett användbarhetstest med Tänka-högt protokoll och det visades att användbarheten var låg. De tre aspekterna av användbarhet representerades av följande kvalitativa mått: efficiency representerades av tid för uppgiften, effectiveness representerades av task completion och satisfaction representerades av PSSUQ och SUS. 22 användbarhetsproblem hittades och prioriterades med en allvarlighetsgrad mellan 0-4. Nya koncept togs fram och utvärderades med en variation av en Pugh-matris. Från koncepten skapades skisser i enlighet med tumregler för formulärsdesign och utvärderades med Nielsens tumregler. Problem som identifierades i DiVA löstes och en datorprototyp skapades varpå den testades med samma metod som det nuvarande formuläret med 6 användare. Task completion ökade, tiden för att lösa uppgiften minskade signifikant och PSSUQ och SUS minskade signifikant. Tillsammans med de kvantitativa resultaten är slutsatsen att användbarheten var högre i prototypen än i det nuvarande systemet. Kvaliteter som ökar användbarheten i formulär som används för att publicera akademiska studentarbeten är en stegvis struktur, förklarande av terminologi och fokus på att vägleda användaren. Framtida studier bör inkludera användbarhetstest för andra publikationstyper och validering av tumregler för formulärsdesign.

Bakgrund : Sjuksköterskans roll i omvårdnad inom rättspsykiatrin är komplex. Detta på grund av att utöver omvårdnaden, skall även en säker miljö upprätthållas. Tvångsåtgärder kanske också måste utföras, vilket kan påverka sjuksköterskans etiska och moraliska principer. Den mest framträdande uppgiften sjuksköterskan har är dock att genom en sjuksköterska-patient relation skapa hälsa och välbefinnande samt ge patienter en chans till att växa och utveckla sina beteende. Syfte: Syftet med studien var att beskriva aktuell forskning om sjuksköterskans attityder inom den rättspsykiatriska omvårdnaden. Metod: Litteraturöversikt som inkluderar elva kvalitativa studier. Studierna som tagits fram har analyserats och teman identifierats. Databassökningar har genomförts i PubMed, CINAHL, SveMed+ och PsycINFO. Resultat: Tre huvudteman och två subteman identifierades. Första huvudtemat var sjuksköterskans roll med subteman relationens faser och säkerhet och tvångsåtgärder. De andra två huvudteman som identifierades var maskulinitet och copingstrategier. Slutsats : De affektiva attityderna som sjuksköterskan upplever kan styra mycket av de beslut och handlingar som utförs. Detta kan påverka patienters hälsa, välbefinnande och utvecklande. Män ansåg sig själva att genom handlingskomponenten bidra till en trygg och säker miljö.
Background: The nurse has a complex role of nursing care in a forensic care setting. This due to in addition to nursing care, also a safe environment should be preserved. Coercive measures may also have to be carried out, which can affect nurse´s ethical and moral principles. The most prominent task the nurse has are however to create health and wellbeing through nurse-patient relation as well as to offer the patient an opportunity to grow and to develop his behavior. Aim: The aim with this study was to describe current research of the nurse’s attitudes about nursing care in forensic care settings Method: Literature review including eleven qualitative studies. The studies have been analyzed and themes has identified. Database searches are made in PubMed, CINAHL, SveMed+ and PsycINFO. Results: Three main themes and two sub themes were identified. The first main theme was the nurse role with the sub themes the phases of a relationship and safety and coercive measures. The two other main themes that were identified are masculinity and coping strategies. Conclusion: The affective attitudes that the nurse experiences can control much of the decisions and actions that are performed. This can affect patients' health, well-being and development. Men considered themselves to contribute, through the action component, to a safe and secure environment.

De senaste 10 åren har bokbranschen genomgått en omfattande digitalisering. Ett av resultaten från denna digitalisering är framväxten en helt ny marknad för ljudböcker och ur denna marknad har ett flertal ljudbokstjänster vuxit fram. Dessa ljudbokstjänster erbjuder sina användare en produkt i form av en applikation, i produkten får de tillgång till en obegränsad mängd streamat innehåll, huvudsakligen ljudböcker. Produktutvecklingen av dessa ljudbokstjänster har skett under en tid då agila arbetsprocesser har blivit allt populärare, vilka främjar en delad kunskap mellan utvecklare och kunder. Samtidigt har tillgången till kvantitativt loggad användardata vuxit enormt, vilket har möjliggjort en större och mer kontinuerlig närhet till produktens användare än någonsin tidigare. Denna studie ämnar att undersöka hur svenska ljudbokstjänster arbetar för att integrera sina användare i utvecklingen av deras produkt, med vilka metoder och i vilka syften det utförs. Med den obegränsade tillgången till användare i form av kvantitativt loggad användardata, är det av intresse att undersöka hur det påverkar användandet av andra traditionella metoder för användarinvolvering. En litteraturstudie genomfördes för att ta reda på det rådande kunskapsläget gällande metoder för användarinvolvering inom produktutvecklingen av streamingtjänster. Utifrån denna litteraturstudie utformades en intervjuguide. Därefter genomfördes tre kvalitativa intervjuer med en representant vardera från tre av de största och mest etablerade svenska ljudbokstjänsterna. Intervjuerna transkriberades och analyserades mot den undersökta teorin. Ur den analyserade empirin kunde två huvudsakliga syften till ljudbokstjänsternas användarinvolvering fastställas: • Att involvera användare som en medskapare av produkten • Att involvera användaren som testobjekt för prototyper Samtliga av de undersökta ljudboksföretagen använde sig av loggad kvantitativ användardata i båda dessa fall av användarinvolvering. Med användaren som ett testobjekt visar sig A/B-testning spela en stor roll vid användandet av loggad kvantitativ användardata. Två tredjedelar av ljudboksföretagen använde sig av kvalitativa metoder som fokusgrupper, vilket visade sig vara av stor vikt både i syftet att låta användaren testa och medskapa. Fokusgruppens unika fördelar exempelvis empatisk förståelse av användaren, är något som den kvantitativt loggade användardatan inte kan erbjuda.
The audiobook industry has undergone extensive digitisation. One of the results of this digitalisation is the emergence of a whole new market for audio books and from this a number of audiobook services have emerged. These audiobook services offer their users a product as an application where the users have access to an unlimited amount of streamed content in form of audiobooks. The product development of these audiobook services has taken place during a time when agile work processes have become increasingly popular, which promotes shared knowledge between developers and customers. At the same time, access to quantitatively logged user data has grown tremendously, which has enabled a greater and more continuous proximity to the product's users than ever before. This study aims to investigate how Swedish audiobook services work to integrate their users in the development of their product, with what methods and purposes it is performed. With the unlimited access to users in the form of quantitatively logged user data, it is of interest to investigate how it affects the use of other traditional methods of user involvement. A literature study was conducted to find out the current state of knowledge regarding methods of user involvement in the product development of streaming services. Based on this literature study, an interview guide was designed. Subsequently, three qualitative interviews were conducted with one representative each from three of the largest and most established Swedish audiobook services. The interviews were transcribed and analysed against the theory investigated. From the analysed empiric study, two main purposes for the user involvement of audiobook services could be established: • Involving users as a co-creator of the product • Involving the user as a test object for prototypes All of the audiobook companies surveyed used logged quantitative user data in both of these cases of user involvement. With the user as a test object, A / B testing proves to play a major role in the use of logged quantitative user data. Two-thirds of audiobook companies used qualitative methods such as focus groups, which proved to be of great importance to both user testing and co-creation. The focus group's unique advantages, for example empathic understanding of the user, is something that the quantitatively logged user data cannot offer.

För individer med parodontal sjukdom är egenvården betydelsefull för en bättre prognos. Förebyggande åtgärder kan behöva ses i ett större sammanhang om det ska vara möjligt att främja tandhälsa eller förhindra fortsatt tandsjukdom. En insikt i patientens upplevelser och syn på sin förbättrade egenvård kan vara värdefull för att bättre förstå vad som behöver hända för att det ska ske en förflyttning mot en bättre hälsa. Syftet var att beskriva innebörden av ett upplevt förbättrat munhälso¬relaterat beteende sett utifrån ett patientperspektiv. Studiepopulation & metod: Deskriptiv fenomenologisk metod (Giorgi) valdes för insamling och analys av data. Det gjordes ett urval från patienter på en privat praktik för allmäntandvård.Resultatet visade fenomenets generella struktur med dess åtta inbördes bestånds-delar som i korthet är: a) förändring som en successiv ökning, b) förändrad syn på egenvård, c) detaljerad förståelse, automatisk rutin, och förbättring, d) uppmaningar och feedback upplevs förstärkande, e) goda tankar och tillfredställande känsla över sin egen förmåga, f) medverkan och tilltro till expert samt stimulans och upprätthållande, g) negativa erfarenheter och begränsningar, h) relatera sig själv till dåtid, nutid, framtid och andra.Diskussion: Ett salutogent patientcentrerat perspektiv framträdde. Det visade ett komplext samspel mellan förstärkande inre och yttre faktorer som slutligen resulterade i ett förbättrat munhälsorelaterat välbefinnande samt en egenvårdsrutin som upplevs som väl integrerad i vardagen. Resultatet tyder på att en förbättrad egenvård ger en ökad munhälsorealterad livskvalitet som kan behöva undersökas närmre.
For individuals with parodontal disease self-care is important for the prognosis. To be able to prevent progression of oral diseases health promotion and preventive interventions should be seen in a larger context. An insight in the patient´s experiences of her improved self-care could be valuable for a better understanding of what it´s like to move towards the direction of a better health.The aim was to describe the meaning of a perceived improved oral health related behavior from the patients´ perspective.Study population & method: Descriptive phenomenological method (Giorgi) was chosen for collection and analysis of data. A selection from patients in a private dental practice was made.The result showed the general structure and its eight constituents: a) change as a successive increase, b) a changed view on self-care, c) a detailed understanding, an automatic routine, and improvement, d) motivating challenges and feedback are perceived as strengthening, e) good thoughts and a satisfying feeling over own capacity, f) complicity and credence to an expert, and stimulation and maintenance, g) negative experiences and limitations, h) relating yourself to past time, present time, future and other people.Discussion: A salutogenic patient-centered perspective appeared. It showed a complex interaction between strengthening internal and external factors which finally resulted in improved oral health related wellbeing and a self-care routine which was experienced as well integrated in the everyday life. The result indicates that improved self-care results in increased oral health related quality of life which needs further investigation.

This thesis investigates whether a qualitative research method, using phenomenological interviews and analysis, can be successfully applied to perceptual audio research, a field heretofore that has mainly used quantitative methods. The method is investigated by studying the types of information elicited by the method and the information’s usefulness and relevance to the conducted study. The qualitative method is applied in three different conditions: a non-experimental condition, an experimental condition, and an experimental condition using mixed-methods. The thesis also identifies implications associated with using a qualitative method in a quantitative field of research, implications that researchers should acknowledge and consider. All scientific criteria in which the quantitative research is judged cannot directly be applied to a qualitative method. A qualitative method has to be judged on its own framework, departure points, and scientific criteria. The information elicited from the qualitative method contains information that supports known knowledge and adds new knowledge. It supplements the accessibility to the subjects’ perceptions and used methods when conducting a perceptual evaluation task. In conclusion, a qualitative research method that consists of phenomenological interviews and analyses can be successfully applied in all the tested conditions.

Godkänd; 2012; 20121119 (dannyb); LICENTIATSEMINARIUM Ämne: Ljudteknik Examinator: Biträdande professor Jan Berg, Luleå tekniska universitet Diskutant: PhD, Senior Lecturer Natanya Ford, Bucks New University, United Kingdom Tid: Fredag den 18 januari 2013 kl 13.00 Plats: L165, Musikhögskolan Piteå, Luleå tekniska universitet

Background and aim: In society there is a growing awareness that a vital factor for patientswith chronic diseases, such as head and neck cancer (HNC), is how well they are able tofunction in their everyday lives – a common, but often overlooked, public health issue. Theoverall aim of this thesis is to reach a deeper understanding of living with HNC and toidentify the experiences that patients felt promoted their health and well-being. It alsoexplores the patients’ experiences of contact and care from health professionals and whetherthese encounters could increase their feelings of health and well-being; salutogenic approach. Methods: This thesis engages a qualitative data design. On three occasions, 35 purposivelyselected patients were interviewed (31 from Sweden and one from Denmark, Finland, Island,and Norway). The first study was conducted in the Nordic counties (I), and the remainingstudies were conducted in Sweden (II, III, IV). Interviews were performed on a single basis(I, II, III) and then repeated (IV). The individual, semi-structured qualitative interviews usedopen-ended questions (n=53). Three different forms of analyses were used: critical incidenttechnique (I), thematic content analysis (II), latent content analysis (III), and interpretativedescriptive analysis (paper IV). Findings: Living with head and neck cancer was expressed as living in captivity, in the sensethat patients’ sometimes life-threatening symptoms were constant reminders of the disease.The patients experienced a threat against identity and existence. Patients struggled to findpower and control over everyday life, and if successful this appeared to offer them better health and well-being along with spiritual growth. The general understanding was that these patients had strong beliefs in the future despite living on a virtual rollercoaster. The patients went through a process of interplay of internal and external enabling that helped them acquire strength and feelings of better health and well-being. Consequently, they found power and control from inner strength and other health resources, e.g. social networks, nature, hobbies,activity, and health professionals. However, the findings also revealed the opposite; that somepatients were more vulnerable and felt powerless and faced everyday life with emotional andexistential loneliness. They were dependent on next of kin and health professionals. Having good interpersonal relationships and emotional support 24 hours a day from next of kin were crucial, as were health promoting contacts and care from health professionals. This healthpromoting contact and care built on working relationships with competent healthprofessionals that were available, engaged, respectful, validating, and, above all experiencedin the treatment phase. But many patients experienced not health promoting contact and care –and a sense of not being respected, or even believed. Added were the patients’ experiences ofinadequate coordination between phases of their lengthy illness trajectory. They felt lost andabandoned by health services, especially before and after treatment. Conclusions: Inner strength, good relationships with next of kin, nature, hobbies, andactivities could create strength and a sense of better health and well-being. Patientsexperienced a mutual working relationship during dialoguing and sensed co-operation andequality in encounters with competent health professionals. This could lead to enhancedpower and control i.e. empowerment in a patient’s everyday life. The findings highlightpsychosocial rehabilitation in a patient-centred organisation when health professionals supportpatients’ inner strength and health resources, and also offer long-term support to next of kin.Finally, this research suggests that if health professionals could gain a deeper understandingof the psychosocial, existential, social, and economic questions on patients’ minds, they couldbetter sense how patients feel and would be better equipped not only to offer greater support,but to raise their voices to improve health policy and health care for these patients.
Syfte och bakgrund: Avhandlingens övergripande syfte var att få en djupare förståelse förpersoner med huvud – halscancer vardagsliv samt vad som främjar deras hälsa ochvälbefinnande d v s ett salutogent synsätt. Kroniska sjukdomstillstånd såsom cancer räknasnumera till de stora folksjukdomarna och vid huvud – halscancer är vikten av ett fungerandevardagsliv emellertid ett ofta förbisett folkhälsoproblem. Metod: Avhandlingen omfattar fyra delarbeten baserade på kvalitativa data. Resultatenbaseras på semistrukturerade individuella intervjuer (n=53) som riktades till 35 utvaldapersoner. Den första studien (I) genomfördes i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverigeoch de övriga i Sverige (II, III, IV). Intervjuerna genomfördes vid ett tillfälle (I, II, III) ochvid upprepade tillfälle (IV). Tre olika textanalyser användes, kritisk händelse teknik (I),tematisk innehålls analys (II), latent innehållsanalys (III) och tolkande beskrivande analys(IV). Resultat: Att leva med huvud - halscancer beskrevs som ett liv i fångenskap och upplevdessom att åka i berg och dalbana mellan hopp och förtvivlan. De ofta livshotande symtomenpåminde ständigt om sjukdomen och upplevdes som hot både mot existensen och motidentiteten. Detta till trots kom ibland en stark optimism och tro på framtiden till uttryck.Några av de intervjuades vardagsliv präglades dock av känslomässig och existentiellensamhet och upplevelser av sårbarhet och maktlöshet. Att ha makt och kontroll över denegna livssituationen liksom närståendes känslomässiga stöd, ibland dygnet runt, främjadehälsan. Hälsofrämjande kontakter med vårdpersonalen upplevdes främst under sjukhusvistelsen. Avgörande var en god och bekräftande patient vårdar relation samt att personalenhade hög kompetens och visade engagemang och respekt i vårdsituationen. Flera av deintervjuade beskrev dock allvarliga brister i kontakten med sjukvården. Upplevelser av bristpå respekt och att inte bli trodd i sin sjukdomsupplevelse beskrevs, vilket vanligast iperioderna före och efter sjukhusvistelsen. Samordningen mellan hälso- och sjukvårdens olikafunktioner upplevdes som bristfällig under hela sjukdomsförloppet. Konklusion Inre styrka, goda relationer med närstående, nära kontakt med naturen, hobbyeroch andra aktiviteter skapade upplevelser av hälsa och välbefinnande hos personer med huvud- halscancer. I dialog med kompetent vårdpersonal, där samverkan och jämlikhet var tydlig,upplevdes ömsesidiga, vänliga relationer som en hjälp för dem att få ökad egenmakt ochkontroll i vardagslivet. Resultatet visar på patienternas långvariga kamp med ett vardagslivmed ständig känslomässig, psykosocial, existentiell, social och ekonomisk oro. Resultatetpekar också på en brist på patientcentrerad organisation och psykosocial rehabilitering, därvårdpersonal stödjer patienters inre styrka och hälsoresurser. Förhoppningen är att resultatetkan leda till en ökad förståelse hos vårdpersonal för hur vardagslivet kan upplevas då man haren huvud- hals cancer, för att på så vis ge adekvat hjälp till dessa patienter och derasnärstående.

Twice as many women as men suffer from mental ill-health. The negative trend of mental problems among teenagers continues. In certain places in Sweden, 40 per cent of the teenage girls have outspoken symptoms of depression. This is why it is important to observe mental ill-health in a public health perspective.

 

One effect evaluation of the DISA method (Depression In Swedish Adolescents) drew the conclusion that this universal depression preventive method is well working. The DISA method includes cognitive behavioural techniques that change negative pattern of thinking, give practice of communication, strategies of problem solution plus exercises to strengthen the social network. The purpose, in current investigation, was to let the group leaders’ estimations of the carrying through and of future prospects of the method be the basis of the method development as the method can be more effective. Six persons, who recently had became group leaders of DISA in Västmanland, were selected as interviewees by structured selection. Qualitative interviews were completed. A manifest qualitative content analysis carried through on the transcriptions.

 

Generally speaking, the interest of the method is great and there are bright prospects, according to the result of investigation. The basic education of DISA could however be experienced as heavy and intensive with a negative focus. The structured method material has an advanced language and a stereotyped gender perspective that influence the group meetings, which takes a lot of work and time. The supervision facilitates for the group leaders, as they through supervision will learn from each other’s experiences. A conclusion is that good anchorage of the method facilitates for the group leaders during implementation where the group meetings are carried through.

Dubbelt så många kvinnor som män lider av psykisk ohälsa. Den negativa trenden av psykiska besvär bland tonåringar fortsätter. På vissa ställen i Sverige har 40 procent av tonårsflickorna uttalade depressionssymptom. Därför är det viktigt att uppmärksamma psykisk ohälsa ur ett folkhälsoperspektiv.

 

En effektutvärdering av DISA-metoden (Depression In Swedish Adolescents) drog slutsatsen att denna universella depressionsförebyggande metod är välfungerande. DISA-metoden innefattar kognitiva beteendetekniker som förändrar negativa tankemönster, ger kommunikationsträning, problemlösningsstrategier samt övningar till att stärka det sociala nätverket. Syftet, i aktuell undersökning, var att låta gruppledarnas bedömningar av genomförandet och av metodens framtidsutsikter utgöra grund för metodutvecklingen, då metoden kan bli mer verkningsfull. Sex nyblivna DISA-gruppledare i Västmanland valdes ut som intervjupersoner genom strategiskt urval. Kvalitativa intervjuer fullbordades och manifest kvalitativ innehållsanalys genomfördes på transkriberingarna.

 

Intresset för metoden är generellt sett stort och framtidsutsikterna är goda, enligt undersökningsresultatet. Grundutbildningen i DISA kan emellertid upplevas som tung och intensiv med negativt fokus. Det strukturerade metodmaterialet har ett avancerat språk och stereotypt genusperspektiv, vilket inverkar på gruppträffarna som kräver mycket arbete och tid. Handledningen underlättar för gruppledarna, då de under handledningen kan lära av varandras erfarenheter. En slutsats är att god förankring av metoden underlättar för DISA-gruppledarna under implementeringen där gruppträffarna genomförs.

Studien syftar till att undersöka hur pedagoger beskriver leken som utgångspunkt och metod för barns språkutveckling. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio verksamma pedagoger. Resultatet visar att lek är viktigt för barns lärande och språkutveckling samt att barn lär sig bättre om förskollärare utgår ifrån barns intressen. En slutsats är att förskollärares barnsyn och förhållningssätt påverkar barns lärande och utveckling.

Background and aim: In society there is a growing awareness that a vital factor for patientswith chronic diseases, such as head and neck cancer (HNC), is how well they are able to function in their every day lives – a common, but often overlooked, public health issue. The overall aim of this thesis is to reach a deeper understanding of living with HNC and to identify the experiences that patients felt promoted their health and well-being. It also explores the patients' experiences of contact and care from health professionals and whether these encounters could increase their feelings of health and well-being; salutogenic approach. Methods: This thesis engages a qualitative data design. On three occasions, 35 purposivelyselected patients were interviewed (31 from Sweden and one from Denmark, Finland, Island, and Norway). The first study was conducted in the Nordic counties (I), and the remainingstudies were conducted in Sweden (II, III, IV). Interviews were performed on a single basis(I, II, III) and then repeated (IV). The individual, semi-structured qualitative interviews usedopen-ended questions (n=53). Three different forms of analyses were used: critical incident technique (I), thematic content analysis (II), latent content analysis (III), and interpretativedescriptive analysis (paper IV). Findings: Living with head and neck cancer was expressed as living in captivity, in the sensethat patients' sometimes life-threatening symptoms were constant reminders of the disease. The patients experienced a threat against identity and existence. Patients struggled to find power and control over everyday life, and if successful this appeared to offer them better health and well-being along with spiritual growth. The general understanding was that these patients had strong beliefs in the future despite living on a virtual rollercoaster. The patients went through a process of interplay of internal and external enabling that helped them acquire strength and feelings of better health and well-being. Consequently, they found power and control from inner strength and other health resources, e.g. social networks, nature, hobbies, activity, and health professionals. However, the findings also revealed the opposite; that some patients were more vulnerable and felt powerless and faced everyday life with emotional and existential loneliness. They were dependent on next of kin and health professionals. Having good interpersonal relationships and emotional support 24 hours a day from next of kin were crucial, as were health promoting contacts and care from health professionals. This health promoting contact and care built on working relationships with competent health professionals that were available, engaged, respectful, validating, and, above all experienced in the treatment phase. But many patients experienced not health promoting contact and care – and a sense of not being respected, or even believed. Added were the patients' experiences of inadequate coordination between phases of their lengthy illness trajectory. They felt lost and abandoned by health services, especially before and after treatment. Conclusions: Inner strength, good relationships with next of kin, nature, hobbies, andactivities could create strength and a sense of better health and well-being. Patients experienced a mutual working relationship during dialoguing and sensed co-operation and equality in encounters with competent health professionals. This could lead to enhanced power and control i.e. empowerment in a patient's everyday life. The findings highlight psychosocial rehabilitation in a patient-centred organisation when health professionals supportpatients' inner strength and health resources , and also offer long-term support to next of kin.Finally, this research suggests that if health professionals could gain a deeper understanding of the psychosocial, existential, social, and economic questions on patients' minds, they could better sense how patients feel and would be better equipped not only to offer greater support, but to raise their voices to improve health policy and health care for these patients.
Syfte och bakgrund: Avhandlingens övergripande syfte var att få en djupare förståelse för personer med huvud – halscancer vardagsliv samt vad som främjar deras hälsa och välbefinnande d v s ett salutogent synsätt. Kroniska sjukdomstillstånd såsom cancer räknas numera till de stora folksjukdomarna och vid huvud – halscancer är vikten av ett fungerande vardagsliv emellertid ett ofta förbisett folkhälsoproblem. Metod: Avhandlingen omfattar fyra delarbeten baserade på kvalitativa data. Resultaten baseras på semistrukturerade individuella intervjuer (n=53) som riktades till 35 utvalda personer. Den första studien (I) genomfördes i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige och de övriga i Sverige (II, III, IV). Intervjuerna genomfördes vid ett tillfälle (I, II, III) och vid upprepade tillfälle (IV). Tre olika textanalyser användes, kritisk händelse teknik (I), tematisk innehålls analys (II), latent innehållsanalys (III) och tolkande beskrivande analys (IV). Resultat: Att leva med huvud - halscancer beskrevs som ett liv i fångenskap och upplevdes som att åka i berg och dalbana mellan hopp och förtvivlan. De ofta livshotande symtomen påminde ständigt om sjukdomen och upplevdes som hot både mot existensen och mot identiteten. Detta till trots kom ibland en stark optimism och tro på framtiden till uttryck. Några av de intervjuades vardagsliv präglades dock av känslomässig och existentiell ensamhet och upplevelser av sårbarhet och maktlöshet. Att ha makt och kontroll över den egna livssituationen liksom närståendes känslomässiga stöd, ibland dygnet runt, främjade hälsan. Hälsofrämjande kontakter med vårdpersonalen upplevdes främst under sjukhusvistelsen. Avgörande var en god och bekräftande patient vårdar relation samt att personalen hade hög kompetens och visade engagemang och respekt i vårdsituationen. Flera av de intervjuade beskrev dock allvarliga brister i kontakten med sjukvården. Upplevelser av brist på respekt och att inte bli trodd i sin sjukdomsupplevelse beskrevs, vilket vanligast i perioderna före och efter sjukhusvistelsen. Samordningen mellan hälso- och sjukvårdens olika funktioner upplevdes som bristfällig under hela sjukdomsförloppet. Konklusion: Inre styrka, goda relationer med närstående, nära kontakt med naturen, hobbyer och andra aktiviteter skapade upplevelser av hälsa och välbefinnande hos personer med huvud - halscancer. I dialog med kompetent vårdpersonal, där samverkan och jämlikhet var tydlig, upplevdes ömsesidiga, vänliga relationer som en hjälp för dem att få ökad egenmakt och kontroll i vardagslivet. Resultatet visar på patienternas långvariga kamp med ett vardagsliv med ständig känslomässig, psykosocial, existentiell, social och ekonomisk oro. Resultatet pekar också på en brist på patientcentrerad organisation och psykosocial rehabilitering, där vårdpersonal stödjer patienters inre styrka och hälsoresurser. Förhoppningen är att resultatet kan leda till en ökad förståelse hos vårdpersonal för hur vardagslivet kan upplevas då man har en huvud- hals cancer, för att på så vis ge adekvat hjälp till dessa patienter och deras närstående.

Den här kvalitativa läromedelsanalys syftar till att undersöka vilka möjligheter till förståelse av multiplikation som erbjuds för elever i årskurs 4–6 i läroboksserien Matematik Alfa Beta Gamma. Tidigare forskning visar olika gynnsamma metoder som främjar elevers lärande i multiplikation. Vidare framgår det i tidigare forskning att lärare, till största del, använder matematikläroböcker i sin undervisning samtidigt som det inte bedrivs någon aktiv granskning av dem i Sverige. I studien undersöks om elevers lärande i multiplikation kan främjas om undervisningen endast präglas och utformas utifrån läroböcker. Variationsteorin avser studiens teoretiska utgångpunkt där begrepp som kritiska drag, kritiska aspekter, kontrast, separation, generalisering och fusion utgör analysverktyget. Resultatet visar att de variationsteoretiska begreppen kan avläsas i lärobokserien och att det enligt variationsteorin då kan ske ett lärande eftersom dimensionen av variation och urskiljning yttrar sig. Avslutningsvis blir det bland annat tydligt att upprepad addition är en av de metoder som främjar elevers lärande när multiplikation ska introduceras, men den framgår frekvent i läroboksserien även när multiplikation inte längre är på en introducerande nivå.

The purpose of this essay is to examine how educators think about the work with autistic children in preschool. The study looks closely at issues such as how educators respond to children with an autistic diagnosis, asking what should educators take in account when they meet children with autism? Which educational methods are provided for children with autism in preschool? As the starting point of this essay the methodology consists of a qualitative approach focused substantially on interviews. Eric Schopler's treatment and support program TEACCH that stands for, Treatment and Education of Autistic and related Communication handicapped Children, has been crucial to this study because it is an internationally recognized support program for people of different ages with autism disorders. Theory of Mind used as a central base to this research deals with the ability to think about someone else's thoughts, to be able to have a notion that other people think and feel different than what one thinks and feels. The main topics discussed in this study are Theory of Mind, TEACCH, different perception, environment and visual scheme. The conclusion ultimately is that Theory of Mind goes in hand with the implemented methods that the educators present based on the interviews.

The purpose of the study is to investigate methods and work procedures that aim to motivate people to leave a cult and/or supporting them after a cult exit. The study was limited to investigate how Sweden’s, within the area, three premier voluntary organizations Föreningen Rädda Individen, Rådgivning Om Sekter and Hjälpkällan work with present -, ex – and relatives to cult members. In addition to the mentioned organizations we have also investigated the work procedures and methods used by Åke Wiman. The study has got a qualitative approach and includes semi-structured interviews. The results have been analyzed thru already existing methods. These are exit counseling, Strategic interaction approach and Strategic interaction approach – after the invention. The analysis shows that Hjälpkällan and Rådgivning Om Sekter does not use any specific, explicit method in their work but focuses more on the fellow human being support. Wiman uses parts of both exit counseling and Strategic interaction approach. Further it is recognized that Föreningen Rädda Individen explicitly uses the method of Strategic interaction approach. One can see varying amount of similarity between existing methods and all of the organizations looked in to. There seems to exist a concept confusion and an incorrect use of the meanings of deprogramming, exit counseling and Strategic interaction approach even among the initiated which indicate lack of knowledge or conscious misuse of the words.

Studiens syfte är att undersöka metoder och arbetssätt som syftar till att motivera personer att lämna en sekt och/eller stödja dem efter ett avhopp. Studien avgränsades till att undersöka hur Sveriges för området tre främsta frivilligorganisationer, Föreningen Rädda Individen, Rådgivning Om Sekter samt Hjälpkällan, arbetar med aktiva -, före detta - och anhöriga till sektmedlemmar. Utöver nämnda organisationer undersöks också det arbetssätt som Åke Wiman utför. Studien har en kvalitativ ansats och använder sig av semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades utifrån befintliga metoder för arbete med sektavhoppare samt motivation till sektavhopp. Metoderna är exit counseling, Strategic interaction approach samt Strategic interaction approach – efter avhoppet. Av analysen framgår att Hjälpkällan och Rådgivning Om Sekter inte explicit använder sig av någon metod utan fokuserar på det medmänskliga stödet i sitt arbete. Wiman använder sig av delar av både exit counseling och Strategic interaction approach. Vidare framgår att Föreningen Rädda Individen uttalat arbetar efter metoden Strategic interaction approach. Det går att se varierande mängd likheter mellan de befintliga metoderna och samtliga organisationer. Det tycks även råda en begreppsförvirring och ett felanvändande av begreppen avprogrammering, exit counseling och Strategic interaction approach även hos de initierade i ämnet vilket antingen tyder på kunskapsbrist eller medveten felanvändning av orden.

The purpose of this study is to search and analyze different logics that operators use in the work of helping juvenile delinquents to break their criminal behavior. New institutional theory is used in this study to analyze the results. The study was conducted through qualitative interviews of six professionals in two municipalities which work with juvenile delinquency. There are two questions that we want to address in this study. The first one is what methods the social workers are using in two middle large municipalities to help youth to brake there criminal behavior. The other question is what logics are behind the social workers work so that juvenile delinquency can break their criminal behavior.This study showed that different programs are used by social workers and that the social workers logics are important in choosing what program or treatment they are going to give the young adults so that they can break their criminal behavior. The result also showed that the social workers in two municipalities work with multiple operators such as schools and police to create a network around the youth in difficult situations.

Arbetslösheten i Sverige har ökat och långtidsarbetslösheten bedöms vara den stora utmaningen i samhället de närmsta åren samtidigt som undersökningar visar att insatser inte har eller har haft önskvärd effektivitet. Undersökningar visar att en fördjupad vägledning skulle vara mer effektiv för långtidsarbetslösa, samt att fokus på insatser bör ligga på ett stöttande av humankapital före utlärandet av jobbsökningsfärdigheter. Syftet med denna studie var att synliggöra studie- och yrkesvägledarnas syn på vilka metoder de ansåg vara effektiva i vägledningsarbetet för långtidsarbetslösa, på vilka grunder metoder valdes, hur de såg på utmaningarna hos långtidsarbetslösa och hur de ansåg att dessa skulle adresseras. Studien var en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare som arbetar med eller har arbetat med långtidsarbetslösa. Studien utfördes utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Tematiska analyser av materialet har genomförts. Resultaten blev att många olika metoder framkom och några mer frekvent men utan stora skillnader mellan dessa. Bakom valet av metoder framkom teorier i ett eklektiskt synsätt direkt eller indirekt utifrån individen och dennes situation. De ofta förekommande utmaningarna för långtidsarbetslösa som framkom var bland annat dåligt självförtroende och låg motivation. För hanterandet av dessa framkom ett fokus på styrkor och ett stöttande motivationsarbete i vägledningen. Några slutsatser ur studien är att kunskap om många metoder ökar möjligheterna för ett individanpassat val för ökad effektivitet i vägledningen. Att utmaningar hanterades genom ett fokus på individen och att denne äger lösningarna.

Bakgrund Intermittent fasta är ett aktuellt ämne som fått stort genomslag i Sverige. Forskningen har konstaterat att intermittent fasta kan påverka kroppsvikten och den mentala hälsan. Det har även observerats ett samband mellan intermittent fasta och förlängt liv. Syfte Syftet med studien var att utforska vilka upplevelser och erfarenheter människor har som går eller har gått på en intermittent fasta, samt ta reda på vilka motiv och drivkrafter som influerar människor till att utöva denna kosthållning. Metod Åtta kvalitativa intervjuer med semistrukturerad frågeguide genomfördes. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Datainsamlingen analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Deltagarna ansåg att fasta bara handlade om att ta en paus från att äta. Drivkrafterna som låg bakom utövandet av intermittent fasta var framför allt viktnedgång, förändrad kroppssammansättning samt förbättrad mental och fysisk prestation. Det fanns en allmän uppfattning om att hungern var påtaglig under fastan men att den var hanterbar. Många var överens om att det kunde vara svårt att fasta vid sociala sammanhang men att det var viktigt att vara flexibel med fastan och inte bli fundamental. Slutsats Viktnedgång var den största drivkraften till varför deltagarna utövade intermittent fasta. Dieten var något deltagarna kunde vara flexibla med, dels för att inte låta dieten styra ens liv men också för att inte avvika från de sociala normerna. Hungern sågs som en liten uppoffring för att få en kropp som stämmer överens med samhällets kroppsideal.
Background Intermittent fasting is a current topic that has had great impact in Sweden. Research has found that intermittent fasting can affect body weight and mental health. It has also been observed a correlation between intermittent fasting and a longer life. Objective The aim of the study was to explore the experiences of people who follow or has followed an intermittent fasting, as well the motives and driving forces that influence people to practice this diet.M ethod Eight qualitative interviews with a semi-structured interview guide were conducted. The interviews were recorded and transcribed word for word. The data collection was analyzed using a qualitative content analysis. Results Participants believed that fasting just is about taking a break from eating. The motives behind the practice of intermittent fasting were particularly weight loss, changes in body composition and improved mental and physical performance. There was a general perception that the hunger could be apparent during the period of fasting but it was manageable. Several agreed that it could be difficult to fast in social contexts but it was important to be flexible with the fast and not to be fundamental. Conclusion Weight loss was the major motivator as to why participants began practicing intermittent fasting. The diet was something participants could be flexible with, partly because they did not want to let the diet control their life, but also because they did not want to deviate from social norms. The hunger was considered as a small sacrifice to get a body that lived up to society's ideals.

Att få en demenssjukdom i ett mer aktivt skede i livet kan göra så att problem verkar mer extrema och felaktiga beslut kan få betydande konsekvenser. De drabbade personernas yrkes- och familjeliv påverkas i hög grad av problemen som uppstår i vardagen. Syftet med studien var att ta reda på hur arbetsterapeuter arbetar för att öka delaktighet och minska social isolering för yngre personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Intervjuer genomfördes med sju arbetsterapeuter om hur de arbetar med dessa frågor. Resultatet visar att arbetsterapeuter genom att hitta nya strategier, ta fram hjälpmedel, göra miljöanpassningar och involvera anhöriga i interventionerna kan underlätta vardagen för de berörda. Genom denna studie har författarna kommit fram till att det är viktigt att vården anpassas efter yngre personers behov eftersom de är i ett annat skede i livet och har andra intressen än äldre.

Denna rapport ingår tillsammans med en muntlig presentation som examination i kursen Examensarbete i ADB, 20p vid Högskolan i Skövde. Kursen ingår som slutmoment på det systemvetenskapliga programmet.

Undersökningen, vilken genomfördes i samarbete med företaget Arthur Andersen, hade som syfte att utvärdera verktyg och metoder för riskanalys av verksamheters informationssäkerhet.

Medelst intervjuer av 5 experter inom området, samt med en dokumentstudie, utvärderades problemställningen kvalitativt. Resultatet blev en analys av existerande verktyg och metoder för riskanalys, med avseende på deras olika fördelar och nackdelar, samt deras resultat.

Mikroföretagens roll är av stor betydelse för den svenska ekonomin. Dock visar statistik att var tredje mikroföretag går i konkurs kort efter uppstarten. Detaljhandelsbranschen visar sig vara den näst mest konkurrensutsatta branschen i Sverige samt att mikroföretag upplever finansieringsproblematik. En orsak till detta kan bero på företagares bristande kunskap om vilka finansieringalternativ som finns. Syftet med studien är att undersöka vilka val av finansieringsmetoder mikroföretag inom detaljhandeln väljer, samt hur andra finansieringsmetoder kan användas för att öka ett företags kapitalbehov. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Studien har utgått från teorierna pecking order-teorin, trade-off teorin, det finansiella gapet samt olika finansieringsmetoder. Det insamlade materialet består av tre stycken semistrukturerade intervjuer med respondenter från tre mikroföretag inom detaljhandelsbranschen. Studiens slutsatser visar på att mikroföretag inom detaljhandelsbranschen väljer att finansiera sin verksamhet främst genom eget kapital. De undersökta mikroföretagen uppfattar svårigheter med banklån som finansieringsmetod på grund av informationsasymmetrin som råder mellan företagare och finansiärer. Samtliga mikroföretag upplever att det råder hög konkurrens inom detaljhandelsbranschen.
The role of microenterprises is of significance for the Swedish economy, however statistics show that every third microenterprise goes bankrupt shortly after the startup. The retail sector is proving to be the second most exposed sector for competition in Sweden. One of the reasons for this may be because of the entrepreneur’s lack of knowledge about existing financial options. The purpose of this study is to investigate the choice of financing methods for microenterprises within the retail sector and how other financing methods can be used to increase a company’s capital. The study was conducted through a qualitative research method with semistructured interviews as a collection method. The study has been based on theories such as pecking order-theory, trade-off theory, financial gap and various financing methods. The empiricism in the study consists of three semistructured interviews with respondents from three microenterprises within the retail sector. The study’s conclusion shows that microenterprises within the retail sector choose to finance their operations mainly with equity. The study’s investigated microenterprises perceive difficulties with bankloans as a financing method due to information asymmetry between entrepreneurs and financiers. All investigated microenterprises experience high competition in the retail sector.

I skolan finns många barn med ADHD-diagnos eller koncentrationssvårigheter. Som lärarekan det vara en utmaning att ge dessa barn de bästa förutsättningarna för kunskapsutveckling.Inom specialpedagogiken talas det om två perspektiv för att som lärare möta dessa elever.Dels kan det handla om ett mer kategorisk förhållningssätt till eleverna vilket kopplar sammansvårigheter med individen. En lösning på problemet kan då vara en utredning ochmedicinering för att råda bot på elevens bekymmer. Dels kan läraren inta ett mer relationelltförhållningssätt som tar hänsyn till individens omgivande miljö. Här handlar det om att seöver kvaliteten på verksamheten och hitta passande pedagogiska metoder för eleven iklassrummet. I examensarbetet intervjuas ett antal lärare för att på så sätt utreda vad dessaanser fungera i fråga om pedagogiska metoder. Detta för att presentera tänkbara tips förarbetet i framförallt klassrummet och diskutera dessa i relation till perspektiven.

Sammanfattning

Målet med det här arbetet är att analysera två pedagogiska metoder för barn med utvecklingsstörning, närmare bestämt TEACCH-metoden och Lilli Nielsens pedagogik, när det gäller kunskapssyn och då framförallt aspekterna hur barnet med utvecklingsstörning tillägnar sig kunskap och vilka former denna kunskap tar. Avslutningsvis undersöks vilka kategorier som kan identifieras ur de analyserade texterna (citaten).

För att samla in data har jag använt mig av litteraturstudie men för att tolka och bearbeta data har jag valt att använda mig av kvalitativ innehållsanalys. Litteraturstudie innebär att jag söker efter specifika svar i litteraturen som jag sedan jämför.

När det gäller frågeställningen hur barnet med utvecklingsstörning tillägnar sig kunskap enligt TEACCH-metoden har jag funnit följande kategorier: Strukturerad miljö, strukturerade aktiviteter och” hand på hand-metod”. När det gäller frågeställningen vilka former denna kunskap tar enligt TEACCH-metoden har jag funnit följande kategorier: Faktakunskap och Färdighetskunskap. När det gäller frågeställningen hur barnet med utvecklingsstörning tillägnar sig kunskap enligt Lilli Nielsens pedagogik har jag funnit följande kategorier: Varierad miljö, varierade aktiviteter och ”hjälp till självhjälp-metod”. När det gäller frågeställningen vilka former denna kunskap tar enligt Lilli Nielsens pedagogik har jag funnit följande kategorier: Förståelsekunskap och Förtrogenhetskunskap.

Jag hoppas att arbetet kan vara till nytta för personer som kommer i kontakt med barn som har den här problematiken eller som är intresserade av ett konkret exempel på hur man kan arbeta med kvalitativ innehållsanalys.

Nyckelord: Utvecklingsstörning litteraturstudie, kvalitativ innehållsanalys, kunskapssyn, pedagogiska metoder, Lilli Nielsens pedagogik, TEACCH-metoden,

Abstract

The aim of this study is to analyse two pedagogical methods for children with developmental disabilities, to be more precise The TEACCH Programme and The Pedagogy of Lilli Nielsen, concerning epistemological approach, primarily the aspects how the child with developmental disabilities acquires knowledge and what shape this knowledge takes. Finally I investigate which categories can be derived from the analysed text (quotations).

To collect data I have used literature study but to interpret and work up the data I have chosen to use content analysis. Literature study means that I search for specific answers in the literature that I later compare with each other.

Concerning the question at issue of how the child with developmental disabilities acquires knowledge according to The TEACCH Programme I have found the following categories: Structured environment, structured activities and “hand on hand method”. Concerning what shape this knowledge take according to The TEACCH Programme I have found the following categories: Factual knowledge and Skills. Concerning the question at issue of how the child with developmental disabilities acquires knowledge according to the pedagogy of Lilli Nielsen I have found the following categories: Miscellaneous environment, miscellaneous activities and “help to help yourself method”. Concerning what shape this knowledge take according to The Pedagogy of Lilli Nielsen I have found the following categories: Understanding and Tacit knowledge..

I hope the work can be useful for those persons who have contact with children who have this complex of problems or who are interested in a concrete example of how one can work with content analysis.

Key words: Developmental disabilities, literature study, content analysis, epistemological approach, pedagogical methods, The Pedagogy of Lilli Nielsen, The TEACCH Programme,

Huvudsyftet med denna studie är att undersöka lärares arbetssätt och metoder med högpresterande elever i gymnasieskolan. Sju kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare på fem olika skolor i två städer. Teorierna som används i studien är det sociokulturella perspektivet och perspektiv som tillhör specialpedagogiken. Resultatet visar att de sju intervjuade lärarna hade olika definitioner av och uppfattningar om de högpresterande eleverna. Lärarna var överens om att högpresterande elever utmärker sig på något vis i undervisningen. Några lärare menade att en högpresterande elev är en elev som har betyget A i flera ämnen, medan andra lärare påpekade att en elev kan vara högpresterande även om eleven har ett högt betyg i enbart ett skolämne. Ett annat resultat som kommit fram i studien är att lärarna överlag ser de högpresterande eleverna som en tillgång i undervisningen. Beroende på klassammanhållningen och elevernas attityder kunde de högpresterande eleverna fungera som ett hinder eller som en tillgång i undervisningen. I resultatet framgick flera arbetssätt som lärarna använde för de högpresterande eleverna. Det ena arbetssättet innebar att de högpresterande eleverna blev indelade i mindre grupper, vilket enligt lärarna bidrog till att gynna deras utveckling och till ett bra samarbete i gruppen. De andra lärarna valde att utforma uppgifter och hålla i genomgångar på en mer avancerad nivå för att utmana de högpresterande eleverna. Andra exempel var även öppna uppgifter, extra uppgifter, samtal med eleverna samt formativ bedömning med hjälp av feedback. En återkommande del var att de högpresterande eleverna hade svårast för undervisningsmoment där de skulle använda sin analysförmåga på olika sätt. Resultat visar också att det finns en tidsbrist hos lärarna som gör att de inte hinner lägga ner den tiden som de egentligen hade velat ägna åt att utmana de högpresterande eleverna mer.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur skolkuratorer tänker kring användningen av metoder i det skolkurativa arbetet. Utifrån studiens syfte ville jag ta reda på vilka metoder använder de intervjuade skolkuratorerna i sitt arbete, hur de ser på kunskapskällor vid val av metod samt hur de ser på behovet av fortbildning kring metoder. Studien har en kvalitativ ansats som bygger på fem intervjuer med fyra skolkuratorer i grundskolan och en skolkurator på en gymnasieskola från tre städer i Sverige. Huvudresultaten i studien visar att skolkuratorer använder olika typer av metoder som används med syfte att driva deras skolkurativa arbete framåt, dessa är; samtalsmetoder såsom MI, behandlande metoder såsom KBT och olika metodprogram såsom ABC som används vid konflikthantering. Dock framgår det även att man som skolkurator har ett tankesätt som gör att man tillämpar dessa metoder på ett oreflekterat sätt genom att man går på magkänsla, blandar metoder samt provar sig fram utan att ha koll på metodernas effekter. Resultatet av studien visar även att man tycker att forskning som kunskapskälla vid val av metod är viktig och man uppger att man arbetar i en evidensbaserad praktik som enligt dem är eftersträvansvärt men enligt deras berättelser framgår det inte i praktiken. Dels beror det på bristen av reflektion över metoders effekter samt att man väljer att inte ta sig tid till fortbildning kring metoder, vilket en evidensbaserad praktik kräver då man ska ha en medvetenhet kring vilka metoder man använder och vilka effekter de har. Detta tankesätt kan utgöra en risk för utvecklingen hos den berörde eleven. Slutligen visar resultatet av studien att arbetsgivare inte uppmuntrar till fortbildning kring metoder såsom skolkuratorerna önskar, men samtidigt uppger skolkuratorerna att det handlar om en prioriteringsfråga där man tänker att eleven går före behovet av kunskap kring de metoder som man använder i det skolkurativa arbetet.
The aim of the study is to gain an increased understanding of how school counselors think about the use of methods in the school-based work. Based on the purpose of the study, I wanted to find out what methods the interviewed school counselors use in their work, how they look at sources of knowledge in the choice of methods and how they look at the need for further training on methods. The study has a qualitative approach based on five interviews with four school counselors in elementary school and a school counselor at a secondary school from three cities in Sweden. The main results of the study show that school counselors use different types of methods used to drive their school-based work forward, these are; Call methods such as MI, treatment methods such as KBT and various methodologies such as ABC used in conflict management. However, it is also apparent that, as a school counselor, you have a mindset that allows you to apply these methods in an unexplored way by feeling in the mood, mixing methods and trying out without looking at the effects of the methods. The result of the study also shows that research as a source of knowledge in choosing a method is important and it is stated that one works in evidence-based practice which, according to them, is desirable, but according to their stories, it does not appear in practice. This is partly because of the lack of reflection on the effects of methods, and that one chooses not to take time for further training on methods, which an evidence-based practice requires when you have an awareness of the methods used and the effects they have. This approach may pose a risk to the development of the pupil concerned. Finally, the results of the study show that employers do not encourage further education on methods that the school counselors had desired, but at the same time, the school counselors state that it is a priority issue, thinking that the student goes before the need for knowledge about the methods used in school-based work.

Denna studie syftar till att undersöka berörda samhällsaktörers inställning till att uppnå klimatneutralitet inom Sverige med bio-CCS som åtgärd. En kvalitativ innehållsanalys av remisser från klimatpolitiska vägvalsutredningens betänkande Vägen till en klimatpositiv framtid genomfördes med ett multi-level perspective för att studera dessa aktörers ståndpunkt. Aktörernas synpunkter identifieras och analyseras för att därefter ställas mot tidigare forskning. Resultatet av studien visar att det finns delade uppfattningar hos aktörerna angående bio-CCS och vad som behövs för att främja tekniken. De största hindren till att implementera bio-CCS som åtgärd anses vara ekonomiska och politiska aspekter, men att det även finns andra faktorer som har en betydande roll för att bio-CCS ska kunna ha ett inflytande till att Sverige ska uppnå klimatneutralitet till 2045.
This study aims to investigate the approach of relevant actors to achieving climate neutrality within Sweden with bio-CCS as a measure. A qualitative content analysis of referrals from the climate policy inquiry report Vägen till en klimatpositiv framtid carried out with a multi-level perspective theory to study the position of these actors. The actors' views are identified and analyzed and compared to previous research. The results show that there are divided opinions among actors regarding bio-CCS and what is needed to promote the technology. The main obstacles to implementing bio-CCS as a measure are considered to be economic and political aspects, other factors also have a significant role in influencing Sweden to achieve climate neutrality by 2045.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie av hur sex stycken verksamma pedagoger arbetar med ämnet historia i årskurs 4-6. Vårt syfte med undersökningen har varit att undersöka de intervjuade lärarnas metoder och didaktiska val i sin undervisning och hur de arbetar utifrån styrdokument. Vi har även undersökt hur de arbetar med elevers historiemedvetande. En del av syftet har även varit att för oss få en god grund att stå på och kunna motivera våra metoder och ämnesval.I vår studie har vi kommit fram till att historiemedvetande inte är ett väl känt begrepp för majoriteten av de intervjuade pedagogerna. Studien visar också att undervisningen främst styrs av olika styrdokument som kursplaner och lokala arbetsplaner. Genom studien fick vi även fram att pedagogerna undervisar individanpassat och utgår mycket från det materiel som finns tillgängligt på skolan.
We have made a qualitative interview study of how six active educators teach history in grades 4-6. Our purpose of the study was to examine the interviewed teacher’s methods and educational choices in their teaching and how they work from written policy. We have also investigated how they work with students’ historical consciousness. Part of the aim has also been to establish a good foundation and be able to justify our methods and subject choices.In our study, we found that historical consciousness is not a well-known concept for the majority of the interviewed teachers. The study also shows that the teaching is mainly driven by various policy documents such as curricula and local implementation plans. We also learned that educators teach individualized and the access to different material that is available at the school made a big difference.

Utgångspunkten för denna undersökning är att ta reda på hur sånglärare på gymnasiet talar med elever om instudering och att få en inblick i vilka metoder de erbjuder sina elever att använda sig av när de ska lära sig en ny sång, samt att undersöka eventuella skillnader i pedagogiska infallsvinklar mellan de olika sånglärarna. Jag vill också ta reda på hur de intervjuade sånglärarna förhåller sig till läroplanen Lgy11 när det kommer till musikalisk instudering. Studien genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem sånglärare, verksamma i gymnasieskolan i Sverige. Resultatet visar att samtliga sånglärare har skapat egna metoder för musikalisk instudering utifrån olika medierande redskap. De huvudsakliga redskap som används är texttolkning, lyssning, visuella bilder, interpretation och i viss mån notbild. En stor skillnad i de olika lärarnas instuderingsmetoder ligger i hur man ställer sig till användandet av notläsningsträning i undervisningen.

Denna uppsats undersöker den kvantitativa och den kvalitativa forskningsmetoden ur ett kunskapsteoretiskt och ett vetenskapsteoretiskt perspektiv. I fråga om kvalitativ forskning har metoderna hermeneutik och fenomenologi studerats särskilt grundligt. Uppsatsen argumenterar för att kunskapsteoretiska och vetenskapsteoretiska antaganden måste vara gemensamma för de båda typerna av metod, om man anser att båda typerna ska betraktas som vetenskapliga. Vidare hävdas att de kvalitativa metoderna är sammankopplade med en rad problem beträffande objektivitet, generaliserbarhet, rättfärdigande av kunskap och teoriers empiriska stöd. I många fall utger sig dessa metoder för att leva upp till de krav man ställer på vetenskaplig forskning i dessa avseenden i lika hög grad som kvantitativ metod, men en av uppsatsens teser är att de misslyckas med detta. I uppsatsen hävdas att vetenskapens mål är att generera generaliserbar kunskap. På grund av de kunskapsteoretiska problem kvalitativ forskning stöter på, kan sådan forskning inte ensam nå detta mål och således inte ha någon självständig plats i vetenskapen, utan kan endast tjäna ett förvetenskapligt syfte, genom att, i vissa fall, formulera frågor och hypoteser som sedan besvaras respektive testas av kvantitativ forskning.

This paper examines the quantitative and the qualitative research methods with respect to both epistemology and the philosophy of science. With regards to qualitative research, the paper takes a closer look at the hermeneutic and the phenomenological methods in particular. The paper argues that the different types of method must have the same epistemological assumptions, if it is held that both types ought to be considered scientific. It is further claimed that the qualitative methods are connected to several problems concerning objectivity, generalizability, the justification of knowledge and the empirical support of theories. In many cases, these methods purport to live up to the requirements that are made on scientific research in these respects to the same degree as the quantitative method, but one of the theses of this paper is that they fail to do this. In the paper, it is maintained that the goal of science is to generate generalizable knowledge. Due to the epistemological problems qualitative research are faced with, such research cannot reach that goal alone and thus cannot hold an independent position in science, but can only serve a prescientific purpose, by, in some cases, drawing up questions and hypotheses which are then answered and tested respectively, by quantitative research.

Abstract Title:                                                                                                                  The individual elder care?Author:                                                                                                              Dennis JonssonSupervisor:                                                                                                        Kerstin GynnerstedtExaminator:                                                                                                       Course:                                                                                                             2SA46E,  Programme for social workDate:                                                                                                                 20100526Key words:                                                                                                       public assistance, need assessments                                                                                                                                                              methods, individual public help service Summary The purpose of this paper is to describe and analyze the practices of needs assessment, and put them in relation to municipal policies and the autonomy of the elderly. Development managers are characterized as grassroots bureaucrats, then they are officers who are in the organization, but also has a direct contact with the elderly applicants for municipal assistance. I wanted to explore how these policies relate to the older people's autonomy and their implications for officer assistance in their daily work. As a theoretical starting point I have used out of a närbyråkratiskt perspective, and a negotiation perspective. Study was conducted using a qualitative approach. The material for analysis were collected from six interviews with the assistance officer from six different municipalities, and an analysis of these municipalities' municipal guidelines for needs assessments. For the result shows that there are three main methods used for needs assessment. These are needs assessment calls, home visits and care planning. Something else that govern aid administrators needs assessment is the investigation finished templates available in the various municipalities. The results also showed that aid administrators are faced with a number of considerations in its work. This could depend on how the local guidelines were formulated and the elderly did not receive municipal assistance. Aid managers agreed that the autonomy of the elderly, it is applicable to a needs assessment, yet there are only a certain range of actions which they transformed into mature through negotiations and "coaxes".

Kommunala parkarbetare är en ”tyst” yrkesgrupp vars arbetssituation och framtida utvecklingsmöjligheter sällan uppmärksammas eller diskuteras i kommunala arbetsgivarsammanhang. Det finns ett brett forskningsfält som intresserar sig för arbetsförhållanden inom serviceyrken som i olika hög utsträckning kan jämföras med parkarbetaryrket. Någon forskning där parkarbetares specifika arbetssituation belyses har däremot inte gått att finna. Detta gör föreliggande undersökning mer angelägen. Uppsatsens syfte är att undersöka vad det innebar att arbeta som parkarbetare inom en kommunal teknikförvaltning med utgångspunkt i de medverkandes känsla av sammanhang (KASAM) i arbetet. För att uppnå syftet användes deltagarorienterande metoder som gav de medverkande parkarbetarna tillfällen till reflektion över det egna arbetet: projektmöte, brainstorming, fokusgrupp, medföljning samt informella grupp- och individsamtal. Undersökningsresultaten återkopplades och diskuterades kontinuerligt med de medverkande parkarbetarna. Dessa har också i efterhand utvärderat undersökningsprocessen. Den kvalitativa analysen av det omfattande materialet utmynnade i ett antal kategorier som ligger till grund för undersökningsresultatens presentation. Undersökningen visade att deltagarna upplevde en stark känsla av sammanhang när det gällde arbete och arbetskamraterna. Det handlar om arbetsgruppens yrkesstolthet och professionella förhållningssätt gentemot medborgarna och i utförandet av arbetsuppgifterna. Begreppen handlar om vikten att hjälpas åt, fördelning av arbetsuppgifter och att ha roligt tillsammans. Resultaten visar att initierat pilotprojekts varaktighet var otydligt vilket innebar en svag känsla av sammanhang. En svag känsla av sammanhang sågs också avseende utveckling som handlar om arbetsgruppens önskemål om nya arbetsuppgifter, effektivare arbetssätt och att ledningen ska ta tillvara på nya idéer. En svag känsla av sammanhang upplevdes också i förhållande till arbetsledare/chef som deltagarna anser ska vara en central person för dem. Deltagarna efterlyste en öppen dialog innehållande delaktighet och möjlighet till att påverka och att utforma tydliga mål tillsammans. Sammantaget innehåller uppsatsen noggranna beskrivningar av tillvägagångssätt, analyser och resultat avseende undersökningens empiriska genomförande och litteraturgenomgång. Beskrivningarna underlättar bedömningar av metodernas användbarhet och resultatens tillförlitlighet. De kan också utgöra en inspiration och vägledning vid eventuella framtida utvecklingsarbeten.

Syfte: K3-regelverket kom att bli tvingande för företag att tillämpa från januari i år. En nyhet med regelverket var komponentavskrivning, en avskrivningsmetod som innebär att företagens tillgångar ska delas in i olika komponenter som är av betydelse och som har en nyttjandeperiod som väsentligt skiljer sig från hela tillgången i sig. SABO var redan innan införandet kritisk till metoden och uttalade sig om att byggnader är komplexa tillgångar och menar att metoden innebär att kostnaden kommer att överstiga nyttan, speciellt för fastighetsbolagen. Med det som utgångspunkt kommer studiens syfte att behandla hur ledande befattningshavare i allmännyttiga bostadsföretag tillämpar och upplever det strikta kravet på komponentavskrivning. Vidare undersöks vilka faktorer som kan tänkas påverka det föregående. Metod: Studien utgår från en tolkande forskningstradition som ämnar att skapa en bättre förståelse kring hur ledande befattningshavare i allmännyttiga bostadsföretag upplever komponentavskrivning och hur tillämpningen av metoden kommer att ske. För att kunna genomföra studien ansågs en kvalitativ forskningsdesign och en deduktiv forskningsansats vara bäst lämpad för studiens syfte. Som tillvägagångssätt har semistrukturerade intervjuer tillämpats. En beskrivande analys har använts och grundar sig i studiens två delsyften. Resultat och slutsats: Utifrån studien har det konstaterats att företag tillämpar och upplever metoden olika. Det har även framkommit ett antal faktorer som påverkar hur metoden upplevs och tillämpas bland allmännyttiga bostadsföretag. Faktorer som anses påverka hur metoden upplevs är att det råder såväl osäkerhet som informationsasymmetri på marknaden. Innebörden av att regelverket är principbaserat har också betydelse för företagens upplevelse. Andra faktorer som kan påvisas ha påverkan för metodens tillämpning är företagens storlek. Förslag till vidare forskning: Studien är av kvalitativ art vilket gör att den ej kan ses som generaliserbar då den inte är tillräckligt omfattande. När undersökningen kring syftet påbörjades fanns tron om att de representerade företagen hade kommit längre i arbetet med implementeringen av komponentavskrivning. Förslag till vidare forskning är därför att om ett antal år studera ämnesområdet igen då det skulle vara intressant att se hur metoden har utvecklats, gällande hanteringen samt om det skett någon åtstramning i regelverket.

Enligt Skolverket bör elevernas intresse vara en utgångpunkt i undervisningen. Många forskare har undersökt elevernas intresse för att ge oss en förståelse kring intressefaktorer. Syftet med föreliggande studie är att undersöka och få en fördjupad förståelse för undervisningsmetoder som kan väcka elevernas intresse för kemiämnet i årskurs 7–9. Studiens teoretiska ramar är det pragmatiska perspektivet, individuellt intresse och situationsbaserat intresse. För att undersöka detta har fem kemilärare som undervisar kemi på högstadiet intervjuats. Denna studie bygger på den kvalitativa metoden där semistrukturerade intervjuer har använts som redskap för att samla in empirin. Resultatet visade att NO- lärarnaanvänder många olika metoder för att väcka elevernas intresse. Kemilärarna i denna studie uppgav att de använder dels praktiska metoder såsom olika typer av laborationer och dels teoretiska metoder såsom grupparbete och diskussioner. Dessutom visade resultatet att det finns speciella metoder som kan väcka elevernas intresse för kemiämnet. Dessa speciella metoder riktar sig främst mot eleverna som tycker att kemiämnet är ointressant och ett svårt ämne.

Kemi

Sammanfattning Arbetets art: Uppsatsarbete omfattande 15 högskolepoäng C, inom ämnet Arbetsterapi Svensk titel:   Arbetsterapeuters användning av energibesparande metoder förpersoner med kronisk obstruktiv lungsjukdom – En kvalitativ intervjustudie. Engelsk titel: Occupational therapists use of energy conservation methods for persons with chronic obstructive pulmonary disease. Handledare:   Margot Frisk Datum:           2011-05-02 Antal ord:      7993 ord   Sammanfattning: Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt och i vilket syfte arbetsterapeuter använder sig av energibesparande metoder som åtgärd för personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en långsamt progredierande sjukdom som påverkar andningen negativt. Den påverkar även individens aktivitetsförmåga vilket leder till mindre självständighet i de vardagliga aktiviteterna. Arbetsterapi som profession är en resurs i rehabiliteringen av personer med KOL. Arbetsterapeuterna kan utgöra ett stöd för den enskilda individen och samtidigt bistå med olika interventioner som syftar till att underlätta vardagen. Metod: I denna studie användes en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju arbetsterapeuter som arbetade med personer med KOL. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier och ett övergripande tema. Kategorierna var energibesparande redskap, omgivningens hinder och möjligheter samt personliga faktorer. Det övergripande temat var att möjliggöra aktivitet som utgör en röd tråd genom materialet. Resultatet visade att energibesparande metoder används enhetligt av arbetsterapeuter på lungkliniker/mottagningar runt om i Sverige. Kunskapen om energibesparande metoder förmedlas genom information, instruktion och träning antingen individuellt eller i grupp. Slutsats: Studien visar att arbetsterapeuter använder energibesparande metoder för att möjliggöra aktivitet. Målet med energibesparande metoder är att individen ska lära sig hushålla med sin energi och bli mer delaktig och självständig i prioriterade aktiviteter. Sökord: Arbetsterapi, KOL, energibesparing, intervjustudie

Denna studie behandlar det breda och komplexa området exkludering på fritidshemmet. Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidslärare uppfattar att exkludering sker på fritidshemmet och belysa vilka metoder fritidslärare använder för att motverka exkludering. Detta är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer använts som forskningsverktyg. Studiens resultat visar att fritidslärarnas uppfattning är att exkludering sker mellan elever  under fria aktiviteter och lekar. Elever som har gemensamma intressen kan exkludera andra elever som inte har liknande intressen och som inte passar in i gruppen. Vidare är fritidslärarnas uppfattning att styrda aktiviteter kan motverka exkludering eftersom elever får samma förutsättningar att delta i aktiviteter och lekar. Fritidslärarna finns där för att styra och säkerställa så att inga elever känner sig utanför. Exempel på metoder som fritidslärarna brukar använda för att motverka exkludering är att läsa av situationer och ingripa om det behövs, ta en diskussion med elever och förklara hur den utsatta eleven känner sig, samt planera styrda lekar vilket ger fritidslärarna möjlighet att påverka elevernas deltagande.
This study addresses the broad and complex area of ​​exclusion at the leisure time centre. The purpose of this study is to investigate how leisure teachers perceive that exclusion takes place in the leisure time centre and what methods leisure teachers use to prevent exclusion. This is a qualitative study where semi-structured interviews were used as research tools. The study's results show that the leisure teachers' perception is that exclusion takes place between pupils during extracurricular activities and games. Pupils who share common interests may exclude other pupils who do not have similar interests and who do not fit into the group. Furthermore, the leisure teachers' view is that controlled activities can counteract exclusion because pupils are given the same conditions to participate in activities and games. The leisure teachers are there to guide and ensure that no pupils feel outside. Examples of methods that leisure teachers usually use to prevent exclusion are reading situations and intervening if necessary, discussing with pupils and explaining how the vulnerable pupil feels, and planning controlled activities that allow leisure teachers to influence pupil participation.