Academic literature on the topic 'Kvalitativa semistrukturerade intervjuer'

Den demografiska utvecklingen leder till omorganiseringar inom den finländska äldreomsorgen. Privatisering, marknadisering och närståendevård ökar med konsekvenser för vårdbehövande och deras anhöriga. Temat för den här artikeln är närståendevård. Tidigare forskning har fokuserat i större utsträckning på vårdarna, trots att också vårdtagaren är en aktiv part i vården. Enligt livsloppsperspektivet ses åldrande som en livslång process. En individs livslopp påverkas av de begränsningar och möjligheter som styr hennes val och handlingar i en specifik historisk och social kontext. I den här studien har sju vårdtagare intervjuats med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Syftet var att studera äldre närståendevårdtagares vårdval ur ett livsloppsperspektiv. Studiens frågeställningar var: hur kan bakgrunden till närståendevårdtagarnas vårdval förstås ur ett livsloppsperspektiv? Vad har vårdtagarna för tankar om framtiden? Resultaten visade att valet av närståendevård påverkades av den personliga bakgrunden och relationen till närståendevårdaren, men även av delvis negativa attityder till formell äldreomsorg. Vårdtagarna oroade sig för framtida vårdarrangemang. ”You receive help when you need it” – older informal care recipients’ care choice from a life course perspective Demographic development leads to increasing privatization, marketization and informal care in Finnish eldercare. The theme for this study is informal care. Previous research has focused on caregivers, even though the recipient is also an active part in care. According to the life course perspective, ageing is a lifelong process that takes place in a historical and social context. Seven older informal care recipients have been interviewed using qualitative semi-structured interviews. The aim was to study older informal care recipients’ care choice from a life course perspective. The research questions were: how can the background of the recipients’ care choice be understood from a life course perspective? What are the recipients’ thoughts on the future? The results showed that the care recipients’ choice was affected by personal reasons and the relationship with the caregiver, but also by partly negative attitudes towards formal eldercare. The care recipients worried about future arrangements.

Høsten 2020 skal det innføres en ny struktur for yrkesfagene i videregående skole, og nye læreplaner skal utarbeides. Det skal opprettes et nytt yrkesfaglig utdanningsprogram for IKT og medieproduksjon. Dette utdanningsprogrammet skal inneholde flere lærefag og blir dermed bredere enn det «gamle utdanningsprogrammet» for medier og kommunikasjon (MK). I denne artikkelen presenterer vi resultater fra en toårig kvalitativ studie som har undersøkt kompetansebehovet i mediegrafikerfaget og yrkesrelevansen av dagens skoleopplæring for mediegrafikerlæringene. Studien har fulgt syv lærlinger i mediegrafikerfaget fra lærekontrakt ble inngått og frem til svenneprøven. Grunnlaget for resultatene som blir presentert i artikkelen er observasjoner i lærebedriftene og tilsammen 34 semistrukturerte intervjuer med lærlinger, yrkesfaglærere, instruktører i bedrift og representanter for opplæringskontor. Resultatene viserhvilken kompetanse som er sentral i mediegrafikerfaget, og styrker og svakheter ved dagens skoleopplæring. Disse resultatene peker mot hva som skal til for å oppnå en yrkesrelevant utdanning av mediegrafikere i det nye programmet.

Denne artikkelen retter søkelyset mot praktisk-pedagogisk utdanning for yrkesfags (PPU-y) relevans for og i pedagogisk praksis, sett fra studentenes og praksislærernes synsvinkel. Det er begrenset kunnskap om hva praksisfeltet ser som relevant i studentens første undervisningspraksis. Formålet med denne artikkelen er derfor å bidra til mer kunnskap om dette feltet. Følgende forskningsspørsmålene ble stilt: Hvilke aspekter av sin utdanning oppfatter yrkesfaglærer-studenter som relevante for og i undervisningspraksis? Hvordan samsvarer studentenes forståelse av relevans med praksislærernes syn? Data ble innsamlet ved hjelp av et kvantitativt/kvalitativt spørreskjema, semistrukturerte intervjuer og fokusgruppeintervjuer, og representerer både PPU-y-studenters og praksislæreres synspunkter. Våre funn viser at studenters oppfatning av hva som er relevant å erfare i pedagogisk praksis, er noe forskjellig fra hva praksislærerne sier. Resultatene viser også forskjeller i erfaringer med yrkesdidaktikk. Resultatene indikerer videre at både praksislærere og studenter opplever utfordringer med veiledning, og praksislærerne ønsker og trenger mer støtte. Basert på våre funn vil vi si at det er et presserende behov for å etablere en mer formell dialog mellom universitetet og praksisfeltet, både på et personlig nivå så vel som på et organisatorisk nivå, med hensyn til innhold i PPU-y utdanning, retningslinjer for pedagogisk praksis, samt rolle og status for praksislærer.

Femårig masterutdanning for grunnskolelærere ble pilotert ved UiT Norges arktiske universitet fra 2010 og innført i Norge fra 2017. Utdanningen innebærer faglig fordypning i tre fag for lærere i 5.−10. trinn, eller fire fag for lærere i 1.−7. trinn. Masteroppgaven skal være profesjonsrettet, praksisorientert og relevant for skolen. Denne kvalitative studien undersøker hvordan de to første kullene av grunnskolelærere med fullført masterutdanning fra UiT får anvendt sin faglige fordypning, og hvordan de erfarer relevansen av masteroppgaven etter ett år i yrket. Datamaterialet består av semistrukturerte intervjuer med 29 lærere, og som er tematisk analysert i NVivo 11. Resultatene viser at nyutdannede som i hovedsak underviser bare i fag med faglig fordypning eller et ekstra fag, arbeider i ungdomsskolen. Lærere som underviser i fag med faglig fordypning opplever mestring og motivasjon og bruker ulike didaktiske tilnærminger, spesielt i faget hvor de skrev sin fagdidaktiske masteroppgave. Lærere som underviser i fag uten faglig fordypning bruker tid og energi på å lære seg fagkunnskap og didaktikk, men erfarer utilstrekkelighet. Lærere i barneskolen underviser i opptil fire fag uten faglig fordypning. Masteroppgave og faglig fordypning i lærerutdanningen krever at både skoleledere, lærere og forskere er oppmerksomme på fordeling av undervisningsfag mellom lærere generelt og i barneskolen spesielt.

Syftet med studien är att, utifrån ett sociokulturellt perspektiv, bidra med kunskap om vad meningsfull och medveten undervisning i matematik i förskolan kan innebära. För att uppnå syftet formulerades frågeställningarna: Vad beskriver pedagogerna som matematik i förskolan? På vilka sätt kan meningsfull matematikundervisning komma till uttryck i förskolan? samt På vilka sätt kan medveten matematikundervisning komma till uttryck i förskolan? Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra förskollärare ochfyra barnskötare. Under intervjuerna var fokus på barnskötares och förskollärares syn på matematik och deras arbete med matematikundervisning. Det bearbetade datamaterialet analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv och centrala begrepp kopplat till teorin. De centrala begrepp som användes i analysen var proximal utvecklingszon, scaffolding, artefakter och mediering. I resultatet framkommer att pedagogerna använder både spontan och planerad matematikundervisning. Spontan matematikundervisning kan handla om att pedagogerna lyfter fram matematiken i olika vardagliga situationer, som exempelvis vid lunchsituationer eller när barnen leker på gården. Planerad matematikundervisning kan handla om att pedagogerna planerar matematikinnehåll för att möjliggöra för barnen att utveckla sina tidigare erfarenheter och kunskaper. I resultatet framkommer att pedagogerna planerar för medveten och meningsfull undervisning och utgår från läroplansmål.Respondenterna lyfte fram vikten av interaktion mellan barn och pedagoger. Det finns likheter mellan delstudierna kring hur matematikundervisningen anpassas utifrån barns erfarenheter och tidigare kunskaper. En slutsats utifrån resultaten i delstudierna är att det är viktigt med planerad matematikundervisning utifrån läroplansmål så att inte endast spontan matematikundervisning sker. Ytterligare en slutsats är att det inte räcker att pedagoger planerar för en medveten matematikundervisning, den behöver också vara meningsfull för barnen.

Bakgrund: Det kan uppfattas av personalen på akutmottagningar att personcentrerad omvårdnad inte är möjligt med tanke på korta vårdmöten, fasta rutiner och olika styrdokument för vad som gäller vid triagering samt handläggning av patienter. Därmed behövs ett förtydligande av begreppet samt identifiera faktorer som påverkar tillämpningen av personcentrerad omvårdnad på akutmottagningar. Syfte: Att belysa personcentrerad omvårdnad i kliniskt arbete på akutmottagningar för vuxna samt identifiera olika faktorer som kan påverka möjligheterna till att utföra personcentrerad omvårdnad. Metod: Observationsstudie med efterföljande korta semistrukturerade intervjuer med nio patienter på en akutmottagning med kvalitativ innehållsanalys och deskriptiv ansats. Resultat: Resultatet i studien utmynnar i tre huvudkategorier som återger innehållet i observationerna och intervjuerna. Huvudkategorier med tillhörande underkategorier är: personcentrerat bemötande kan påverka patientens upplevelse av vården- Ett bra bemötande skapar trygghet och förtroende, vårdpersonalens påverkan på patientberättelsen, patientens förväntan att få tid för ostört samtal, att bygga en relation genom partnerskap. Patientens förväntningar på handläggningstiden- Tidsaspekt i anamnestagning påverkar patienten på olika sätt. En bra kommunikation är ett sätt att förmedla information- Vårdpersonalens verbala och icke verbala kommunikation påverkar personalens förtroende, att vara informativ skapar delaktighet, information genom dokumentation. Slutsats: Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagning har olika förmågor vid omhändertagande av patienter gällande faktorer som personcentrerat bemötande och hur de väljer att disponera tiden hos patienter samt kommunicera för att skapa relation. Det kan förverkligas genom att förstärka vårdpersonalens förmåga avseende personcentrerat bemötande, kontinuerlig information och kommunikation.
Background: It can be perceived by the staff at the emergency departments that personcentered care is not possible given the short care meetings, set routines and various control documents for triaging and management of patients. This requires clarification of the concept and identifying factors that influence the application of person-centered care to the emergency department. Aim: Illustrate person-centered nursing in clinical work at emergency departments for adults, to identify various factors that may affect the possibilities of performing person-centered nursing. Method: Observational study with subsequent short semi-structured interviews with nine patients at an emergency department with qualitative content analysis and descriptive approach. Results: The results of the study build’s up to three main categories that reflect the content of the observations and interviews. Main categories with associated subcategories are: Personcentered care can affect the patient's experience of care- Person-centered care can affect the patients experience of care- A good response creates security and trust, the care staff's influence on the patients story, the patients expectation to have time for undisturbed conversation, to build a relationship through partnership. The patients expectations of their time given at the emergency- Time aspect in the history of taking care affects the patient in different ways. Good communication is a way of conveying information- The verbal and nonverbal communication of the health care staff affects the patients confidence, being informative creates participation, information through documentation. Conclusion: Nurses working in emergency care have different abilities in caring for patients regarding person- centered care and how they choose to allocate time in patients and communicate to create a relationship. This can be realized by strengthening the healthcare staff's ability to respond, receive continuous information and communicate.

Sammanfattning Coronapandemin slog till våren 2020 och skapade oro hos befolkningen och på skolor. På nationell nivå bestämdes att grundskolor skulle hållas öppna och undervisning fortsätta som vanligt och inte ske på distans. Trots detta direktiv agerade lärare olika på lokal nivå utifrån egna eller lokala rektorsbeslut. Syftet med denna studie är att, med utgångspunkt i reflektiv skoldidaktisk teori (Uljens, 2011) och relationell teori (Aspelin, 2018), undersöka och öka kunskapen om hur lärare i naturorienterande ämnen på mellanstadiet beskriver hur de distansundervisade hemmavarande elever i ämnesspecifik läsförståelse, samt hur de upprätthöll relationerna med eleverna under våren 2020. Nio mellanstadielärare intervjuades enskilt utifrån en kvalitativ semistrukturerad intervjuform. Analysen skedde utifrån realistisk tolkning (Kvale & Brinkmann, 2020) av respondenternas berättelser av ord och begrepp i naturorienterande ämnen och analysen av det empiriska materialet utgick från studiens tre forskningsfrågor, tolkning av nationella direktiv, didaktiska ställningstaganden och upprätthållande av relationer, och i detta arbete uppkom 16 kategorier. Resultatet av studien visade på en stor variation i respondenternas svar gällande alla forskningsfrågor. Studiens huvudsakliga bidrag till tidigare forskning är resultatet som visar att lärare tolkade direktiven från staten på nationell nivå på olika sätt. Studien visar även att det kan finnas en utmaning att variera undervisningen i naturorienterande ämnen och stödja elevers ämnesspecifika läsförståelse vid distansundervisning. Lärarens didaktiska val i undervisningens vad, hur och vem/vilka vid distansundervisning kan härmed vara avgörande. En övervägande del av lärarna i studien uttryckte utmaningar i att upprätthålla relationer och vår studie kom fram till att i de fall där lärare fick till interaktiva möten via digitala videokanaler kunde lärarna skapa en personlig kontakt där de kunde bekräfta eleverna, som därmed kunde se och bli sedda, på ett såväl känslomässigt som ett kunskapsmässigt plan. Då studien har gett sig in på ett outforskat fält på nationell nivå är vidare forskning i de didaktiska och relationella val som lärare gjorde vid coronapandemins första våg våren 2020 av största vikt för att lärare, när Sverige återigen hamnar i en pandemiliknande situation, ska kunna upprätthålla sina relationer med eleverna och samtidigt ge en likvärdig utbildning i ämnesspecifik läsförståelse och ett eventuellt speciallärarstöd, vare sig eleverna är hemma eller i skolan.
Abstract The Covid-19 (Corona) pandemic struck in the spring of 2020, creating concern and anxiety amongst the population at large and in schools especially. The authorities decided at a national level that primary schools should remain open and that education should continue as usual, as opposed to teaching remotely via digital media. Despite this directive, teachers at the local level acted differently, making their own decisions or following those of their local principals. The purpose of this study, which is based on reflective school didactic theory (Uljens, 2011) and relational theory (Aspelin, 2018) is to investigate and broaden our knowledge of how middle school teachers in science subjects described how they taught students who remained at home in subject specific reading comprehension. The study also examines how they maintained their relationship with students at home during the spring of 2020 from a school didactic and relational perspective. Nine middle school science teachers were interviewed individually following a qualitative, semi-structured form of interviews. The analysis reflects a realistic interpretation (Kvale & Brinkmann, 2020) of the teachers’ accounts as to how they had taught remotely, and the analysis of the empiric material was based on the study’s three research questions: interpretation of national directives, didactic choices and maintaining relationships. The results of the study revealed considerable variation in the respondents’ answers to all research questions. The study’s main contribution to previous research illustrates how teachers interpreted directives from the state at the national level in different ways. The study also shows that different ways of teaching science subjects and supporting students’ subject specific reading comprehension can be challenging when teaching remotely. Consequently, the teacher’s didactic choice, the teachings what, how and who/which in remote teaching can be decisive. Most of the teachers interviewed for the study experienced challenges in maintaining relationships. However, the study concluded that in cases where teachers had interactive meetings via digital video channels, they found it was possible to create a personal contact and relate to the students who could see and be seen on an emotional as well as educational level. As the study focused on an unexplored field at the national level, further research into the didactic and relational choices that teachers made during the first wave of the pandemic in the spring of 2020 is of the utmost importance, so that in the event of further waves of the virus, teachers will be able to maintain their relations with students and at the same time provide the same teaching experience for subject-specific reading comprehension and any special needs support whether the students are at home or at school.

Abstract Title: “Journalists who loves the flexible life” - A case between journalists occupational perception and work-future who works at a newspaper compared to a radio station in northern Sweden. This study is a qualitative comparison between journalists without permanent employment on a commercial newspaper and a public service owned radio station in a medium sized town in northern Sweden. The main purpose was to analyse the occupational perception and work-future among young journalists without permanent employment in the public service and the commercial sector. Another intention was to figure out if there was any similarities or differences between working for a public service owned radio station compare to a commercial newspaper. We wanted to investigate how these journalists experience and manage their work and in which way they look at their own future and journalism in general. The research applies theories such as the precariat and studies about convergence. The chosen method for the study were qualitative semi-structured interviews based on the answers from six journalists and was processed through a thematic analysis. The main conclusion of this study was that multi journalism has become a part of the journalistic agenda, both on the radio station and the newspaper. It showed that journalists has to be flexible when it comes to working schedules. Even though they had to adapt to a lot of the journalistic requirement they still accepted the funny, but yet stressful life as a journalist. One conclusion that can be drawn is that todays journalism can demand almost anything, and job seeking journalists will adapt quite well regardless of change. A final conclusion was that it's difficult to predict the future of these journalists. But a common stand point for the journalists was that almost everyone could imagine a future in another profession.

Inledning: Lantbrukare står för flest dödsfall till följd av stress och mental sjukdom, jämfört med andra yrkesgrupper. Socialt stöd blir därför extra viktigt eftersom det tycks fungera som en stötdämpare mot den stress, oro och ångest som många lantbrukare drabbas av i sitt yrkesliv. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka och beskriva lantbrukares erfarenheter av socialt stöd. Metod: Semistrukturerade intervjuer baserade på frågor som speglade studiefrågan hölls med svenska lantbrukare. Materialet analyserades och sammanställdes genom en kvalitativ innehållsanalys, där både det latenta och manifesta innehållet tolkades. Resultat: Lantbrukares erfarenhet av socialt stöd präglas mycket av familj och vänner. När stödet från dessa inte räcker till säger sig de flesta vara beredda att vända sig till olika typer av professionella aktörer, men helst vänder man sig till ett välbekant stöd. Familjen bidrar både till socialt stöd och en upplevelse av höga krav. Summering: Lantbrukare har flera olika källor till socialt stöd och överlag positiva erfarenheter av dessa. Det som ibland håller tillbaka lantbrukare från att söka socialt stöd är de gamla traditionella attityderna och yrkets starka band till familjen, vilket gör att de inte vill oroa familjen och därmed väntar med att öppna upp sig om bekymmer.
Introduction: Compared to other occupational groups, farmers account for the most deaths due to stress and mental illness. Therefore, social support is becoming extremely important, as it seems to act as a health buffer against the stress and anxiety that many farmers suffer in their professional lives. Aim: The purpose of this study is to examine and describe farmers' experiences in social support. Method: Semi-structured interviews based on questions that reflected the study issue were held with Swedish farmers. The material was analysed and compiled through a qualitative content analysis, in which both the latent and manifest content were interpreted. Result: Farmers' experiences of social support is characterized by family and friends. When their support is not sufficient, most farmers say they are prepared to turn to professional actors, but ideally they turn to a familiar support. The family contributes both to social support and an experience of high demands. Summary: Farmers have several different sources of social support and generally positive experiences of these. What sometimes holds farmers back from seeking social support is the old traditional attitudes and the profession's strong ties to the family. Farmers do not want to worry their family and therefore they wait to tell them about worries.

It would be favorable, during the clinical assessment of language in multilingual children, if the speech-language-pathologist (SLP)spoke all the languages of the child. This is, however, not always possible, hence the need for interpreter-mediation. Furthermore, it would be desirable if the interpreters used in clinical assessments of language are specifically trained. There are only a few studies concerning interpreter-mediated clinical assessment of language and cognition using Conversation Analysis as a method, and no studies of interpreter-mediated clinical assessment of language in multilingual children. The purpose of this study was therefore to investigate the interaction between the SLP, interpreter and child, in interpreter-mediated clinical assessments of language in multilingual children, with a specific focus on the SLP and the interpreter. Participants of the study were two licensed S LPs, three interpreters and two multilingual children and their caregivers. The study was based on three video recordings of clinical encounters and four semi-structured interviews. The video recordings were translated, transcribed and analyzed using the theory and method of Conversation Analysis, and the interviews were transcribed and analyzed. Analysis of the video recordings resulted in the discovery of three phenomena; the importance of preunderstanding of the working process of SLP, the importance of responsibility during interpreter-mediated clinical assessment of language, and finally communication and language approach. Analysis of the semi-structured interviews resulted in the discovery of four phenomena, which, in addition to the ones already discovered during the video recordings, also included the importance of dialects. Strategies and challenges that the SLP and interpreter faced could be revealed from the phenomena discovered in the video recordings and the semi-structured interviews. It was suggested in the conclusion that challenges were caused by expectations on the interpreter, a lack of preunderstanding of the working process of the SLP, uncertainty regarding the responsibilities of the interpreter versus the SLP, and finally, the demands of a high level of language competence. Strategies that were used within the discovered phenomena were partially consciously applied by the SLP and interpreter. However, there is a great need for further knowledge and awareness of the processes involved in this clinical context, in order to obtain reliable and satisfactory interpreter-mediated clinical assessments of language. Lastly, it was discussed that the patient safety might be compromised if no consideration is taken regarding the investigated challenges and strategies.

Socionomers arbetsområde präglas av olika typer av problematik, komplexa beslutsfattningar och etiska överväganden. Forskning visar att personer som studerar till socionom i större utsträckning har varit utsatta för sociala svårigheter jämfört med studenter som läser andra utbildningar. Det är viktigt att socionomstudenterna som haft komplicerade livsförhållanden har bearbetat sitt förflutna innan de går ut i arbetslivet. Syftet med vår studie är att bidra med kunskap kring betydelsen av egna erfarenheter och teoretiska kunskaper i det sociala arbetets praktik. Resultatet av studien baseras på fem semistrukturerade intervjuer som bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys. Tidigare forskning inom ämnesområdet samt ett urval av två teoretiska perspektiv har legat till grund för tolkning och analys av studiens resultat. Av resultatet framgår att både den teoretiska och erfarenhetsbaserade kunskapen är nödvändiga i det sociala arbetet men att balansen mellan kunskaperna är komplex. Självmedvetenhet kan påverka hur den yrkesverksamma tillvaratar de båda kunskaperna i det praktiska sociala arbetet.

2019-06-04

Abstract

Aim: The aim of this study was to describe cancer patients’ experiences of quality of life and wellbeing in relation to yoga practice.

Method: A descriptive qualitative study with semi structured interviews was carried out during the fall of 2009 at the University of Uppsala. Informants in the study were cancer patients who were participating in the yoga/psychotherapy group at the clinic of oncology at the Akademiska hospital in Uppsala.

Result: Five out of six informants experienced that their quality of life and their wellbeing improved by practicing yoga. One informant had mixed feelings which were not due to the yoga practicing, but to the place where it was practiced. For her this place was associated with illness. Informants accentuated the importance of the fellowship in the yoga/psychotherapy group. They experienced that yoga practicing could not be separated from psychotherapy and vice versa. Informants believed that yoga and psychotherapy reinforced each other’s effect. The study showed that the yoga exercises had been of great help, for example, in connection with medical examinations or as a tool to cope with one’s situation, thoughts and/or secondary effects of the disease and pain experience. The yoga had strengthened the informants both physically, psychologically and spiritually. It helped them to cope with sleeping difficulties and respiratory difficulties. The study also shed light on two aspects previously not included in yoga research: respiratory difficulties and sexuality.

Conclusion: The study displayed that the informants experienced that yoga had a positive effect on their quality of life and wellbeing. Further studies are suggested (qualitative and quantitative) that examine the joint influence of yoga/psychotherapy on the quality of life and wellbeing as well as the aspects “Breathing difficulties” and “Sexuality”.         

Keywords: Yoga, cancer, quality of life, wellbeing

I rammeplanen for barnehagen kan vi lese at barn skal få mulighet til å utvikle evnen til å vise solidaritet ved å handle lokalt, nasjonalt og globalt. Tidligere forskning viser at solidaritetsarbeid i barnehager gir positive og negative assosiasjoner. Noen av de negative er at tanken om «vi i vesten» og «de andre» forsterkes, og at «de andre» tolkes som et eksotisk fremmedelement. Denne studien undersøker om solidaritetsarbeid i barnehagen kan være fruktbart i en dannelsesprosess mot globalt medborgerskap der holdninger, menneskerettigheter og verdier står sentralt. Studien ble gjennomført i én utvalgt barnehage på Vestlandet som har lang og omfattende erfaring med solidaritetsarbeid. Det empiriske materialet for studien ble innhentet gjennom kvalitativ metodetriangulering bestående av to semistrukturerte gruppeintervjuer med åtte foresatte, semistrukturert intervju med styrer av barnehagen og en analyse av barnehagens plandokument for solidaritetsprosjektet. Resultatene viser styrker og svakheter ved solidaritetsarbeid i barnehagen, og trekker frem flere elementer som kontinuitet, filosofiske samtaler og en betydningsfull rollefigur som viktige faktorer for at solidaritetsarbeid kan bidra til å danne barn mot globalt medborgerskap.