Bibliographies: 'Kvalitativt jämställdhetsarbete'

1

Andersson, Sandra. "Vad gör det för skillnad? : Fyra organisationers integrerade arbete med kvalitativ jämställdhet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-133331.

Full text

Abstract:

Det finns väldigt många sätt att arbeta både med jämställdhet i stort och med kvalitativ jämställdhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fyra olika verksamheter integrerar arbetet med kvalitativ jämställdhet i verksamheten. Utifrån detta arbetades det fram en frågeställning om hur jämställdhetsarbetet beskrevs, motiverades och vad det visade på för förståelse av genus och jämställdhet. Metoden jag använt mig av är semistrukturerade intervjuer. I själva analysen har jag utgått från teorier om jämställdhet och jämställhetsarbete, makt, genus och perspektiv på organisationer. Resultatet visar på att det finns många olika sätt att arbeta med jämställdhet och också flera olika anledningar som motiverade till ett jämställdhetsarbete. De offentliga organisationerna framhävde motiv om rättvisa och demokrati medan de privata organiastionerna dessutom lyfte fram ett ekonomiskt perspektiv som viktigt. Alla informater menade att det fanns en stor fördel att arbeta med kvalitativ jämställdhet. Slutsatsen blir att det finns många olika sätt att arbeta integrerat med kvalitativ jämställdhet, men för att det ska få någon genomgripande effekt måste det vara ett långsiktigt arbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Taleb, Aziz Shkofa. "Jämställdhetsarbete : En kvalitativ studie om hur tjänstepersoner arbetar med jämställdhetsarbetet i en mellanstor stad i Sverige." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-77060.

Full text

Abstract:

Den här studien handlar om jämställdhet. Syftet med rapporten är att beskriva hur enkommunal arbetsplats i en mellanstor stad i Sverige uppfattar och arbetar med jämställdhet ideras verksamhet. För att få svar på syftet ställs tre frågor: Hur uppfattar (konstruerar)tjänstemännen jämställdhet och jämställdhetsarbetet? Vilka formella respektive informellafaktorer arbetar man med i den kommunala verksamheten? Och vilka problem upplevertjänstemännen i arbetet med jämställdhet? I denna studie genomfördes intervjuer med feminformanter som är verksamma inom jämställdhetsarbetet och har en jämställdhetsplan attförhålla sig till. Studiens teoretiska ramverk består huvudsakligen av organisationsteori ochBerger och Luckmanns kunskapssociologiska teori. Detta kompletteras av teorier om formelloch informell struktur inom organisation.Studiens resultat visar att den kommunala verksamheten bedriver ett intensivtjämställdhetsarbete, men informanterna hade olika uppfattningar om vad som egentligen ärviktigt med jämställdhetsarbetet. Formella faktorer som verksamheten arbetar med ärutbildning och statistik. En informell faktor som informanterna för fram, är att vissa avinformanterna försöker påverka andra medarbetare i sociala sammanhang för att spridakunskap om jämställdhet, exempelvis på fikarasterna. Slutligen kommer det fram varierandeproblem i jämställdhetsarbetet, bland annat att det är kvinnor som arbetar med jämställdhetoch att konkreta mål saknas i jämställdhetsplanen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Löpp, Freja, and Julia Cornelius. "Utmaningar och systematiskt jämställdhetsarbete : En kvalitativ studie om jämställdhetsarbete inom ekonomiskt bistånd." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96756.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to gain an understanding of how professionals in social assistance experience challenges with gender equality work linked to Kalmar County's regional equality goals: Systematic equality work. With hope of contributing knowledge for the continued work for equality between women and men. For this qualitative study, interviews were conducted with five participating social workers and one department manager from two different municipalities within Kalmar county. The results were analyzed based on Genus System Theory and Implementation Theory and previously conducted relevant research results. The results revealed different challenges regarding gender norms that becomes visible in the social assistance. The results also revealed challenges in changing clients own perceptions and the work of drawing attention to violence in close relationships. Participants indicated an over-all similar perception and view of what the purpose and associated results of the Systematic Equality Work would practically present as, which also becomes visible in the workplace. However, there is no actual practical implementation of the regions equality target at this stage. The conclusion of this study is that it´s complicated to work for gender equality because of the challenges revealed in this study. Something that complicates this further is the difficulty to implement gender equality policy, which in turn will make it difficult to break gender norms.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Wetterling, Sofia, and Emelie Rundberg. "Fritidshemmets jämställdhetsarbete : En kvalitativ studie med fokus på strukturellt, symboliskt och individuellt jämställdhetsarbete." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-87010.

Full text

Abstract:

Syftet med studien Leisure-time teachers work with equality and gender roles är att utifrån en genusmodell synliggöra fritidslärares såväl medvetna som omedvetna arbete med jämställdhet. Frågeställningarna utgår från tre nivåer i genusmodellen, den strukturella, den symboliska och den individuella. Den strukturella nivån önskar synliggöra hur verksamheten organiseras, den symboliska om hur verksamheten arbetar för att motverka de traditionella könsmönstren. Till sist synliggörs genom den individuella nivån lärares egna uppfattningar om jämställdhet och hur pojkar och flickor bemöts. Studien har genomförts genom intervjuer med fyra fritidslärare och pedagoger. Resultatet av hur fritidshemmets organiseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv visar att det inte är ett prioriterat arbetsområde. Lärarna för omedvetet vidare en traditionell syn på kön genom hur de arbetar med varandra, exempelvis med arbetsuppgiftsfördelning. Aktiviteter med eleverna uppdelas efter scheman och personliga intressen. Fritidshemmets arbete med att motverka de traditionella könsmönstren visar att de omedvetet för dem vidare till eleverna. Det finns förväntningar på att pojkar ska vara högljudda och inte lyssna medan flickor anses vara lugna och hjälpsamma. Medvetenhet kring jämställdhetsarbetet med att motverka traditionella könsmönster och vad det kan innebära i den pedagogiska praktiken saknades. Lärares egna värderingar och förhållningssätt visar att de tycker det är viktigt att vara förebilder för eleverna. Men genom sitt förhållningssätt förmedlar de omedvetet en traditionell syn på kön och uppfattningen att manligt är mera värt än kvinnligt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Malmqvist, Moa. "Jämställdhetsarbete i förskolan : En kvalitativ intervjustudiestudie kring några förskollärares uppfattningar om deras jämställdhetsarbete i förskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29093.

Full text

Abstract:

Previous research has shown that traditional gender patterns and gender roles are being reproduced by adults and society. Gender patterns is something that is discovered in for example children’s play pattern while gender roles are attributed to the way a girl or a boy is considered to behave. This study investigates four preschool teachers’ perceptions of their own gender equality work, how they understand the terms “gender patterns” and “gender roles” and how the new Swedish preschool curriculum effects their work against inequality between boys and girls. Qualitative interview has been used as a method and then the preschool teachers’ answers have been compared and categorized. Six categories appear in the results: “Traditional gender patterns and genes roles”, “The influence of society and the home”, “Gender transparency”, “Conversation and reflection”, “Awareness” and “The curriculum reinforces the work in preschool”. The preschool teachers seem to think that gender patterns and gender roles are linked to a traditional way of seeing gender and that society and the homes are the sources to the reproduction of these traditional ways of categorizing boys and girls. To counteract traditional gender patterns and gender roles the preschools teachers believes in a gender transparency approach, conversation and reflection and awareness in choices such ass materials, environment and in how adults value boys and girls. The preschool teachers believe that de new Swedish curriculum supports their already ingoing gender equality work.

Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07

Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Lundin, Emma, and Frida Forsberg. "Förskolans jämställdhetsarbete : en kvalitativ undersökning utifrån pedagogers perspektiv." Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-8326.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Studier visar att 84 % av Sveriges barn idag är inskrivna i förskolan. Förskolansverksamhet kan då tolkas som relevant för flertalet barn i Sverige. Det finns riktlinjer i förskola och skola i form av skolplan, läroplan, nationella lagar och förordningar som alla pekar på att Sverige ska arbeta för ett jämställt samhälle. Betydelsen av jämställdhet iförskolan betonas av läroplanen för förskolan (2010) där man kan läsa följande. "Förskolanska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan hasamma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller" (Skolverket, 2010, s. 5). Samtidigt visar forskning att förskolansverksamhet snarare förstärker traditionella könsmönster än motverkar dem. För att sträva efterjämställdhet i förskolans verksamhet så kan ett första steg vara ta reda på hurjämställdhetsarbete ter sig och hur man pratar om det. Syfte: Studiens syfte är att ta reda på hur pedagoger pratar om hur jämställdhetsuppdragetkonkretiseras. Vår undersökning utgår från pedagogernas perspektiv. Utifrån vårt syfte har viavgränsat två problemformuleringar: Vilka metoder beskriver pedagoger att de arbetar med gällande jämställdhetsarbete på förskolan? Och hur beskrivs kompetensutveckling gällande jämställdhet i förskolan? Metod: Vi har valt en kvalitativ metod som fokusgruppintervjuer. I vår studie har två förskolor i Västra Götaland ingått. Förskolorna har delats in i fyra olika grupper med tre till fyra deltagare i varje. Samtliga förskolor finns belägna i samma stad men placerade i två olika områden. Resultat: I resultatdelen beskriver vi vårt resultat utifrån analyser av fokusgruppernas diskussioner. Vi har delat in resultatdelen utifrån våra två frågeställningar: vilka metoder beskrivs inom jämställdhetsarbete på förskolan och hur ser kompetensutveckling gällande jämställdhet ut i förskolan. Vi har analyserat vårt resultat utifrån begreppen kön, genus,normer och värderingar. Resultatet visar på en problematik hos pedagogerna med att beskrivadet jämställdhetsarbete som bedrivs på förskolor. I diskussionsdelen diskuterar vi vårtresultat i relation till syfte, tidigare forskning och didaktiska aspekter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Petersen, Hanna, and Henny Schelén. "Varför så mycket män? : En kvalitativ studie om jämställdhetsarbete i musikbranschen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60217.

Full text

Abstract:

Jämställdhet är ett ämne som frekvent diskuteras inom musikbranschen, men trots det finns det en tydlig manlig dominans på ledande och kreativa poster. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har undersökt hur organisationer inom musikbranschen arbetar internt och externt med jämställdhet samt hur de avser komma till rätta med problematiken att kreativa och ledande positioner domineras av män. Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med respondenter för att låta deras röster komma till tals. Slutsatsen visar att jämställdhet är något hela branschen anser viktigt att arbeta med, men det finns olika åsikter hur förändringen konkret ska gå till väga. Organisationerna tycks gå mot en jämn könsfördelning, men problematik med horisontell och vertikal könssegregering är fortfarande högst aktuellt, varför en normkritik på den egna organisationen är viktigt. Ett konkret verktyg för förändring är en medveten rekrytering. Något som efterfrågas är högre krav från samhället på jämställdhetsarbete, då det tvingar organisationer och påskyndar förändringsprocessen. För att vi ska nå ett jämställt samhälle krävs det att alla organisationer i samspel med samhället tillsammans strävar mot samma mål.
Gender equality is a subject that is frequently discussed within the Swedish music business, but there is despite that still an evident male dominance on leading and creative positions. We have done a qualitative research where we studied how organisations within the music business are working internally and externally with gender equality, and how they intend to solve the issue of men and women not having the same possibilities to achieve career. We have done semi-structured interviews with respondents, to let their opinions be heard and make their perspective the main focus of our research. The conclusion of this study is that the Swedish music business believe that gender equality is important to work with, but the opinions on how to do so differs depending on whom you ask. The organisations tend to move towards an even distribution between the sexes, but issues with horizontal and vertical gender segregation is still very current, why it is important to question the existing norms within one’s organisation. A specific tool to achieve a more gender equal organisation, is to be more aware when recruiting. Something that is being requested is that society make higher demands on gender equality work, as that would force organisations to change more rapidly. To reach a gender equal society, all organisations together with the society must have the same goal and collectively work to reach it.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Jönsson, Sigrid. "En kvalitativ beskrivning av de ramar som tycks finnas för organisationers jämställdhetsarbete." Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8489.

Full text

Abstract:

Jämställdhet innebär att alla människor, oavsett kön, har samma möjligheter, rättigheter och inflytande över sitt eget liv och över det samhälle vi lever i. Sverige beskrivs ofta som världens mest jämställda land, men även om det svenska samhället har blivit betydligt mer jämställt så finns det dock fortfarande skillnader mellan kvinnor och män, både i arbetslivet och i privatlivet. Studiens syfte var att beskriva vilka ramar människor som arbetade med jämställdhetsfrågor på svenska företag upplevde sig ha i sitt arbete med dessa frågor. Sex personer som arbetade med jämställdhet intervjuades och efter transkribering genomfördes en tematisk analys. Resultaten visade att det fanns liknande upplevelser av vad som utgjorde möjligheter och hinder för organisationer då de arbetade med jämställdhet. Samtidigt framkom olika sätt att definiera kärnan i problemet vilket speglades i hur arbetet med dessa frågor såg ut.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Kinell, Sanne. "Dilemman i förskolans jämställdhetsarbete : En kvalitativ studie om pedagogers reflektioner kring jämställdhetsuppdraget." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68302.

Full text

Abstract:

The purpose of the study is to investigate the dilemmas that pedagogues’ reflect about in gender equality work at preschool. The target group is active pedagogues in pre-school. A qualitative survey has been realized to achieve the purpose. Semi-structured interviews have been conducted with eight pedagogues. They are working in three different preschools in a medium-sized city in Sweden. The dilemmas that emerge in the study are analyzed from a gender theoretical perspective. Hirdmans gender system (1988) reveals how pedagogues' statements can be related to three different levels in a gender contract. The result shows that pedagogues' experience the level of society and preschool norms and values as the biggest challenge with the gender equality mission. The pedagogues show awareness of that traditional gender patterns and gender roles are largely conveyed to children through the border maintain level in social practice at preschool. In turn to the two levels affect the cross-border level, in which the individual is in focus. The results shows that the focus of pedagogues is on a social level, while inequality is realized through border maintain. I have come to the conclusion that knowledge is the tool for an equal preschool, focusing on its own activities.
Studiens syfte är att undersöka dilemman som pedagoger reflekterar kring i jämställdhetsarbetet på förskolan. Målgruppen är verksamma pedagoger inom förskolan. En kvalitativ undersökning har realiserats för att uppnå syftet. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta pedagoger som är verksamma på tre olika förskolor i en mellanstor stad i Sverige. Dilemman som framkommer i studien analyseras ur ett genusteoretiskt perspektiv. Hirdmans genussystem (1988) synliggör hur pedagogernas utsagor kan relateras till tre olika nivåer i ett genuskontrakt. Resultatet visar att pedagoger upplever nivån med samhället och förskolans normer och värderingar som största utmaningen med jämställdhetsuppdraget. Pedagoger- na visar en medvetenhet kring att traditionella könsmönster och könsroller till största del förmedlas till barn genom gränsupprätthållande nivån i den sociala praktiken på förskolan. De två nivåerna påverkar i sin tur den gränsöverskri- dande nivån där individen är i fokus. Resultatet visar att pedagogernas fokus ligger på en samhällelig nivå medan ojämställdhet förverkligas genom gränsupprätthållande. En slutsats har framkommit om att kunskap är redskap- et för en jämställd förskola, där fokus hamnar på den egna verksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Holm, Daniel. "Jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet : En kvalitativ studie om politisk ambition och genomförande av jämställdhetsarbete." Thesis, Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-125669.

Full text

Abstract:

Jämställdhetsintegrering är den huvudsakliga strategin för att uppnå Sveriges jämställdhetspolitiska mål. Strategin etablerades 1994 ur propositionen Delad makt – delat ansvar och ska sedan dess genomsyra all politisk beslutsfattning och alla politiska processer för att främja ett jämställdhetsperspektiv, och se till att inte existerande ojämlikhet reproduceras. Strategin dras dock med ett antal problem och fallgropar. Att istället faktiskt visst reproducera befintlig könsordning, att förhöja kvinnor just för att de är kvinnor, och att inte se djupet, roten, i problemet – strukturerna. Det finns en risk för att denna rädsla, eller okunskap, att rikta fokus på strukturerna förgås av diskrepans mellan den politiska ambitionen och genomförandet, vilket istället resulterar att bli en teknikalitet – en bock i en checklista. I denna studie utgår jag från två tolkningar som finns av jämställdhetsintegrering, anpassnings- och omvandlingstolkning, där förstnämnda ser jämställdhetsperspektivet som något som läggs ovanpå existerande verksamhet och samhälleliga ramar och där etablera kvinnor; den andra som söker att etablera jämställdhetsperspektivet i verksamheter och i grunden förändra dem för att främja jämställdhet på ett fundamentalt och strukturellt vis. Jag vill mena att dessa tolkningar går att härledas till olika feminismer. För att söka svaret på detta så använder jag mig av Judith Squires olika tillämpningar av jämställdhetsintegrering, vilket hjälper mig att klassificera materialet och i slutändan ge mig svaret på frågan om Regeringskansliet kan uppfattas som jämställdhetsintegrerat. Resultatet indikerar på att jämställdhetsintegrering har blivit ett mål i sig och inte det verktyg för att nå de utsatta jämställdhetspolitiska målen. Arbetet har blivit fokus på resultat och till något tekniskt och kvantitativt framför politiskt och kvalitativt. Även vikten av tydliga politiska signaler för ett fungerande kvalitativt arbete belyses.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Contents

Academic literature on the topic 'Kvalitativt jämställdhetsarbete'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Kvalitativt jämställdhetsarbete"