Dissertations / Theses: 'Kvalitativt jämställdhetsarbete'

1

Andersson, Sandra. "Vad gör det för skillnad? : Fyra organisationers integrerade arbete med kvalitativ jämställdhet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-133331.

Full text

Abstract:

Det finns väldigt många sätt att arbeta både med jämställdhet i stort och med kvalitativ jämställdhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fyra olika verksamheter integrerar arbetet med kvalitativ jämställdhet i verksamheten. Utifrån detta arbetades det fram en frågeställning om hur jämställdhetsarbetet beskrevs, motiverades och vad det visade på för förståelse av genus och jämställdhet. Metoden jag använt mig av är semistrukturerade intervjuer. I själva analysen har jag utgått från teorier om jämställdhet och jämställhetsarbete, makt, genus och perspektiv på organisationer. Resultatet visar på att det finns många olika sätt att arbeta med jämställdhet och också flera olika anledningar som motiverade till ett jämställdhetsarbete. De offentliga organisationerna framhävde motiv om rättvisa och demokrati medan de privata organiastionerna dessutom lyfte fram ett ekonomiskt perspektiv som viktigt. Alla informater menade att det fanns en stor fördel att arbeta med kvalitativ jämställdhet. Slutsatsen blir att det finns många olika sätt att arbeta integrerat med kvalitativ jämställdhet, men för att det ska få någon genomgripande effekt måste det vara ett långsiktigt arbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Taleb, Aziz Shkofa. "Jämställdhetsarbete : En kvalitativ studie om hur tjänstepersoner arbetar med jämställdhetsarbetet i en mellanstor stad i Sverige." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-77060.

Full text

Abstract:

Den här studien handlar om jämställdhet. Syftet med rapporten är att beskriva hur enkommunal arbetsplats i en mellanstor stad i Sverige uppfattar och arbetar med jämställdhet ideras verksamhet. För att få svar på syftet ställs tre frågor: Hur uppfattar (konstruerar)tjänstemännen jämställdhet och jämställdhetsarbetet? Vilka formella respektive informellafaktorer arbetar man med i den kommunala verksamheten? Och vilka problem upplevertjänstemännen i arbetet med jämställdhet? I denna studie genomfördes intervjuer med feminformanter som är verksamma inom jämställdhetsarbetet och har en jämställdhetsplan attförhålla sig till. Studiens teoretiska ramverk består huvudsakligen av organisationsteori ochBerger och Luckmanns kunskapssociologiska teori. Detta kompletteras av teorier om formelloch informell struktur inom organisation.Studiens resultat visar att den kommunala verksamheten bedriver ett intensivtjämställdhetsarbete, men informanterna hade olika uppfattningar om vad som egentligen ärviktigt med jämställdhetsarbetet. Formella faktorer som verksamheten arbetar med ärutbildning och statistik. En informell faktor som informanterna för fram, är att vissa avinformanterna försöker påverka andra medarbetare i sociala sammanhang för att spridakunskap om jämställdhet, exempelvis på fikarasterna. Slutligen kommer det fram varierandeproblem i jämställdhetsarbetet, bland annat att det är kvinnor som arbetar med jämställdhetoch att konkreta mål saknas i jämställdhetsplanen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Löpp, Freja, and Julia Cornelius. "Utmaningar och systematiskt jämställdhetsarbete : En kvalitativ studie om jämställdhetsarbete inom ekonomiskt bistånd." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96756.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to gain an understanding of how professionals in social assistance experience challenges with gender equality work linked to Kalmar County's regional equality goals: Systematic equality work. With hope of contributing knowledge for the continued work for equality between women and men. For this qualitative study, interviews were conducted with five participating social workers and one department manager from two different municipalities within Kalmar county. The results were analyzed based on Genus System Theory and Implementation Theory and previously conducted relevant research results. The results revealed different challenges regarding gender norms that becomes visible in the social assistance. The results also revealed challenges in changing clients own perceptions and the work of drawing attention to violence in close relationships. Participants indicated an over-all similar perception and view of what the purpose and associated results of the Systematic Equality Work would practically present as, which also becomes visible in the workplace. However, there is no actual practical implementation of the regions equality target at this stage. The conclusion of this study is that it´s complicated to work for gender equality because of the challenges revealed in this study. Something that complicates this further is the difficulty to implement gender equality policy, which in turn will make it difficult to break gender norms.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Wetterling, Sofia, and Emelie Rundberg. "Fritidshemmets jämställdhetsarbete : En kvalitativ studie med fokus på strukturellt, symboliskt och individuellt jämställdhetsarbete." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-87010.

Full text

Abstract:

Syftet med studien Leisure-time teachers work with equality and gender roles är att utifrån en genusmodell synliggöra fritidslärares såväl medvetna som omedvetna arbete med jämställdhet. Frågeställningarna utgår från tre nivåer i genusmodellen, den strukturella, den symboliska och den individuella. Den strukturella nivån önskar synliggöra hur verksamheten organiseras, den symboliska om hur verksamheten arbetar för att motverka de traditionella könsmönstren. Till sist synliggörs genom den individuella nivån lärares egna uppfattningar om jämställdhet och hur pojkar och flickor bemöts. Studien har genomförts genom intervjuer med fyra fritidslärare och pedagoger. Resultatet av hur fritidshemmets organiseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv visar att det inte är ett prioriterat arbetsområde. Lärarna för omedvetet vidare en traditionell syn på kön genom hur de arbetar med varandra, exempelvis med arbetsuppgiftsfördelning. Aktiviteter med eleverna uppdelas efter scheman och personliga intressen. Fritidshemmets arbete med att motverka de traditionella könsmönstren visar att de omedvetet för dem vidare till eleverna. Det finns förväntningar på att pojkar ska vara högljudda och inte lyssna medan flickor anses vara lugna och hjälpsamma. Medvetenhet kring jämställdhetsarbetet med att motverka traditionella könsmönster och vad det kan innebära i den pedagogiska praktiken saknades. Lärares egna värderingar och förhållningssätt visar att de tycker det är viktigt att vara förebilder för eleverna. Men genom sitt förhållningssätt förmedlar de omedvetet en traditionell syn på kön och uppfattningen att manligt är mera värt än kvinnligt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Malmqvist, Moa. "Jämställdhetsarbete i förskolan : En kvalitativ intervjustudiestudie kring några förskollärares uppfattningar om deras jämställdhetsarbete i förskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29093.

Full text

Abstract:

Previous research has shown that traditional gender patterns and gender roles are being reproduced by adults and society. Gender patterns is something that is discovered in for example children’s play pattern while gender roles are attributed to the way a girl or a boy is considered to behave. This study investigates four preschool teachers’ perceptions of their own gender equality work, how they understand the terms “gender patterns” and “gender roles” and how the new Swedish preschool curriculum effects their work against inequality between boys and girls. Qualitative interview has been used as a method and then the preschool teachers’ answers have been compared and categorized. Six categories appear in the results: “Traditional gender patterns and genes roles”, “The influence of society and the home”, “Gender transparency”, “Conversation and reflection”, “Awareness” and “The curriculum reinforces the work in preschool”. The preschool teachers seem to think that gender patterns and gender roles are linked to a traditional way of seeing gender and that society and the homes are the sources to the reproduction of these traditional ways of categorizing boys and girls. To counteract traditional gender patterns and gender roles the preschools teachers believes in a gender transparency approach, conversation and reflection and awareness in choices such ass materials, environment and in how adults value boys and girls. The preschool teachers believe that de new Swedish curriculum supports their already ingoing gender equality work.

Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07

Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Lundin, Emma, and Frida Forsberg. "Förskolans jämställdhetsarbete : en kvalitativ undersökning utifrån pedagogers perspektiv." Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-8326.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Studier visar att 84 % av Sveriges barn idag är inskrivna i förskolan. Förskolansverksamhet kan då tolkas som relevant för flertalet barn i Sverige. Det finns riktlinjer i förskola och skola i form av skolplan, läroplan, nationella lagar och förordningar som alla pekar på att Sverige ska arbeta för ett jämställt samhälle. Betydelsen av jämställdhet iförskolan betonas av läroplanen för förskolan (2010) där man kan läsa följande. "Förskolanska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan hasamma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller" (Skolverket, 2010, s. 5). Samtidigt visar forskning att förskolansverksamhet snarare förstärker traditionella könsmönster än motverkar dem. För att sträva efterjämställdhet i förskolans verksamhet så kan ett första steg vara ta reda på hurjämställdhetsarbete ter sig och hur man pratar om det. Syfte: Studiens syfte är att ta reda på hur pedagoger pratar om hur jämställdhetsuppdragetkonkretiseras. Vår undersökning utgår från pedagogernas perspektiv. Utifrån vårt syfte har viavgränsat två problemformuleringar: Vilka metoder beskriver pedagoger att de arbetar med gällande jämställdhetsarbete på förskolan? Och hur beskrivs kompetensutveckling gällande jämställdhet i förskolan? Metod: Vi har valt en kvalitativ metod som fokusgruppintervjuer. I vår studie har två förskolor i Västra Götaland ingått. Förskolorna har delats in i fyra olika grupper med tre till fyra deltagare i varje. Samtliga förskolor finns belägna i samma stad men placerade i två olika områden. Resultat: I resultatdelen beskriver vi vårt resultat utifrån analyser av fokusgruppernas diskussioner. Vi har delat in resultatdelen utifrån våra två frågeställningar: vilka metoder beskrivs inom jämställdhetsarbete på förskolan och hur ser kompetensutveckling gällande jämställdhet ut i förskolan. Vi har analyserat vårt resultat utifrån begreppen kön, genus,normer och värderingar. Resultatet visar på en problematik hos pedagogerna med att beskrivadet jämställdhetsarbete som bedrivs på förskolor. I diskussionsdelen diskuterar vi vårtresultat i relation till syfte, tidigare forskning och didaktiska aspekter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Petersen, Hanna, and Henny Schelén. "Varför så mycket män? : En kvalitativ studie om jämställdhetsarbete i musikbranschen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60217.

Full text

Abstract:

Jämställdhet är ett ämne som frekvent diskuteras inom musikbranschen, men trots det finns det en tydlig manlig dominans på ledande och kreativa poster. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har undersökt hur organisationer inom musikbranschen arbetar internt och externt med jämställdhet samt hur de avser komma till rätta med problematiken att kreativa och ledande positioner domineras av män. Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med respondenter för att låta deras röster komma till tals. Slutsatsen visar att jämställdhet är något hela branschen anser viktigt att arbeta med, men det finns olika åsikter hur förändringen konkret ska gå till väga. Organisationerna tycks gå mot en jämn könsfördelning, men problematik med horisontell och vertikal könssegregering är fortfarande högst aktuellt, varför en normkritik på den egna organisationen är viktigt. Ett konkret verktyg för förändring är en medveten rekrytering. Något som efterfrågas är högre krav från samhället på jämställdhetsarbete, då det tvingar organisationer och påskyndar förändringsprocessen. För att vi ska nå ett jämställt samhälle krävs det att alla organisationer i samspel med samhället tillsammans strävar mot samma mål.
Gender equality is a subject that is frequently discussed within the Swedish music business, but there is despite that still an evident male dominance on leading and creative positions. We have done a qualitative research where we studied how organisations within the music business are working internally and externally with gender equality, and how they intend to solve the issue of men and women not having the same possibilities to achieve career. We have done semi-structured interviews with respondents, to let their opinions be heard and make their perspective the main focus of our research. The conclusion of this study is that the Swedish music business believe that gender equality is important to work with, but the opinions on how to do so differs depending on whom you ask. The organisations tend to move towards an even distribution between the sexes, but issues with horizontal and vertical gender segregation is still very current, why it is important to question the existing norms within one’s organisation. A specific tool to achieve a more gender equal organisation, is to be more aware when recruiting. Something that is being requested is that society make higher demands on gender equality work, as that would force organisations to change more rapidly. To reach a gender equal society, all organisations together with the society must have the same goal and collectively work to reach it.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Jönsson, Sigrid. "En kvalitativ beskrivning av de ramar som tycks finnas för organisationers jämställdhetsarbete." Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8489.

Full text

Abstract:

Jämställdhet innebär att alla människor, oavsett kön, har samma möjligheter, rättigheter och inflytande över sitt eget liv och över det samhälle vi lever i. Sverige beskrivs ofta som världens mest jämställda land, men även om det svenska samhället har blivit betydligt mer jämställt så finns det dock fortfarande skillnader mellan kvinnor och män, både i arbetslivet och i privatlivet. Studiens syfte var att beskriva vilka ramar människor som arbetade med jämställdhetsfrågor på svenska företag upplevde sig ha i sitt arbete med dessa frågor. Sex personer som arbetade med jämställdhet intervjuades och efter transkribering genomfördes en tematisk analys. Resultaten visade att det fanns liknande upplevelser av vad som utgjorde möjligheter och hinder för organisationer då de arbetade med jämställdhet. Samtidigt framkom olika sätt att definiera kärnan i problemet vilket speglades i hur arbetet med dessa frågor såg ut.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Kinell, Sanne. "Dilemman i förskolans jämställdhetsarbete : En kvalitativ studie om pedagogers reflektioner kring jämställdhetsuppdraget." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68302.

Full text

Abstract:

The purpose of the study is to investigate the dilemmas that pedagogues’ reflect about in gender equality work at preschool. The target group is active pedagogues in pre-school. A qualitative survey has been realized to achieve the purpose. Semi-structured interviews have been conducted with eight pedagogues. They are working in three different preschools in a medium-sized city in Sweden. The dilemmas that emerge in the study are analyzed from a gender theoretical perspective. Hirdmans gender system (1988) reveals how pedagogues' statements can be related to three different levels in a gender contract. The result shows that pedagogues' experience the level of society and preschool norms and values as the biggest challenge with the gender equality mission. The pedagogues show awareness of that traditional gender patterns and gender roles are largely conveyed to children through the border maintain level in social practice at preschool. In turn to the two levels affect the cross-border level, in which the individual is in focus. The results shows that the focus of pedagogues is on a social level, while inequality is realized through border maintain. I have come to the conclusion that knowledge is the tool for an equal preschool, focusing on its own activities.
Studiens syfte är att undersöka dilemman som pedagoger reflekterar kring i jämställdhetsarbetet på förskolan. Målgruppen är verksamma pedagoger inom förskolan. En kvalitativ undersökning har realiserats för att uppnå syftet. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta pedagoger som är verksamma på tre olika förskolor i en mellanstor stad i Sverige. Dilemman som framkommer i studien analyseras ur ett genusteoretiskt perspektiv. Hirdmans genussystem (1988) synliggör hur pedagogernas utsagor kan relateras till tre olika nivåer i ett genuskontrakt. Resultatet visar att pedagoger upplever nivån med samhället och förskolans normer och värderingar som största utmaningen med jämställdhetsuppdraget. Pedagoger- na visar en medvetenhet kring att traditionella könsmönster och könsroller till största del förmedlas till barn genom gränsupprätthållande nivån i den sociala praktiken på förskolan. De två nivåerna påverkar i sin tur den gränsöverskri- dande nivån där individen är i fokus. Resultatet visar att pedagogernas fokus ligger på en samhällelig nivå medan ojämställdhet förverkligas genom gränsupprätthållande. En slutsats har framkommit om att kunskap är redskap- et för en jämställd förskola, där fokus hamnar på den egna verksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Holm, Daniel. "Jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet : En kvalitativ studie om politisk ambition och genomförande av jämställdhetsarbete." Thesis, Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-125669.

Full text

Abstract:

Jämställdhetsintegrering är den huvudsakliga strategin för att uppnå Sveriges jämställdhetspolitiska mål. Strategin etablerades 1994 ur propositionen Delad makt – delat ansvar och ska sedan dess genomsyra all politisk beslutsfattning och alla politiska processer för att främja ett jämställdhetsperspektiv, och se till att inte existerande ojämlikhet reproduceras. Strategin dras dock med ett antal problem och fallgropar. Att istället faktiskt visst reproducera befintlig könsordning, att förhöja kvinnor just för att de är kvinnor, och att inte se djupet, roten, i problemet – strukturerna. Det finns en risk för att denna rädsla, eller okunskap, att rikta fokus på strukturerna förgås av diskrepans mellan den politiska ambitionen och genomförandet, vilket istället resulterar att bli en teknikalitet – en bock i en checklista. I denna studie utgår jag från två tolkningar som finns av jämställdhetsintegrering, anpassnings- och omvandlingstolkning, där förstnämnda ser jämställdhetsperspektivet som något som läggs ovanpå existerande verksamhet och samhälleliga ramar och där etablera kvinnor; den andra som söker att etablera jämställdhetsperspektivet i verksamheter och i grunden förändra dem för att främja jämställdhet på ett fundamentalt och strukturellt vis. Jag vill mena att dessa tolkningar går att härledas till olika feminismer. För att söka svaret på detta så använder jag mig av Judith Squires olika tillämpningar av jämställdhetsintegrering, vilket hjälper mig att klassificera materialet och i slutändan ge mig svaret på frågan om Regeringskansliet kan uppfattas som jämställdhetsintegrerat. Resultatet indikerar på att jämställdhetsintegrering har blivit ett mål i sig och inte det verktyg för att nå de utsatta jämställdhetspolitiska målen. Arbetet har blivit fokus på resultat och till något tekniskt och kvantitativt framför politiskt och kvalitativt. Även vikten av tydliga politiska signaler för ett fungerande kvalitativt arbete belyses.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Holm, Stefan. "Jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet : En kvalitativ studie om politisk ambition och genomförande av jämställdhetsarbete." Thesis, Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-129319.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Heller, Annika, and Josefine Sundström. "Snippor och snoppar : En kvalitativ studie om förskollärares genus- och jämställdhetsarbete i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35733.

Full text

Abstract:

Den här studiens syfte var att fördjupa kunskaper om hur åtta förskollärare upplever förskolans jämställdhetsuppdrag samt hur de arbetar med genus och jämställdhet i förskolans praktik. Genom kvalitativa intervjuer eftersträvades en förståelse för hur arbetet gick till på förskollärarnas olika förskolor. Hirdmans genusteori användes för analys och tolkning. Resultatet visade att förskollärarna hade olika grader av medvetenhet och att arbetet prioriterades olika i verksamheterna vilket gav barnen olika förutsättningar till jämställdhet i verksamheten. Studiens slutsats är att förskollärarnas kunskaper gällande genus och jämställdhet påverkar huruvida de förstärker traditionella könsroller eller arbetar för jämställdhet i förskolans verksamhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Johansson, Anneli, and Marie Johansson. "En lekmiljö för alla? : – en kvalitativ studie om dockvråns roll i jämställdhetsarbetet." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-26593.

Full text

Abstract:

Den här studien vill sätta två begrepp och fenomen i relation till varandra: dockvrån och jämställdhet. Syftet med studien är att utveckla kunskap om vilken roll dockvrån (eller vad nu avdelningen har valt att benämna den lekmiljön) har och kan tänkas ha i jämnställdhetsarbetet på förskolan. Våra frågeställningar är: · Hur har dockvrån utformats och förändrats? Vilka barn leker där, vad leker de med och hur leker de? · Hur upplever och uppfattar pedagogerna jämställdhet och de konsekvenser som har blivit av att förändra dockvrån och det material som erbjuds där? Examensarbetet är en kvalitativ studie utifrån en fenomenologisk forskningsansats vilket innebär att fokus ligger på deltagarnas upplevelser och uppfattningar om ett visst fenomen. Metoderna vi valt att använda oss av i vår studie är intervju och videoobservation. Det insamlade materialet har transkriberats och analyserats. Resultatet redovisas sedan utifrån de mönster som uppkommit under analysen. Resultatet visar att den valda lekmiljön nu är en jämställd miljö där både pojkar och flickor vistas. Hur dockvrån användes förut, innan förändringarna, kan vi inte veta men får lyssna till vad pedagogernas erfarenheter säger oss och resultatet visar då att dockvrån nu, på bägge avdelningarna, tilltalar både pojkar och flickor. Efter att vi har analyserat datan från de genomförda intervjuerna och videoobservationerna är vår slutsats att dockvrån har blivit en könsöverskridande lekmiljö och att pedagogernas uppfattningar om leken där stämmer överens med deras verklighet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Kess, Josefin. "VEM ÄR EN BRANDMAN? : En kvalitativ studie om brandmäns syn på jämställdhet och jämställdhetsarbete." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-23963.

Full text

Abstract:

Gender equality and gender equality work is relevant for today's working life, and previously male-dominated occupations may be increasingly under pressure to become more equal. This paper aims to explore and understand how the firefighters at a station are experiencing gender and gender equality in rescue services. Using theories of how sex is done, how a power perspective and a structural approach can show men's and women's different conditions in an organization, and theories that are more specific to gender and change management the firefighters talk about gender and gender equality are analyzed. Essay results were collected through interviews with seven firefighters and then analyzed and interpreted with the help of theories. The analysis shows that there is a perception among the firefighters that men and women are biologically different and that required physical strength legitimizes the exclusion of women. Inequality is seen as something natural and by pursuing an active gender equality women are given unwarranted benefits. When physical strength becomes a legitimate reason for exclusion, the responsibility for gender inequality is put on women and that women don’t have what it takes. There is also a resistance against gender equality analyzed in the paper, and it's stated opposition seems to be directed against the management's way of recruiting women. Respondents argue that management must reduce requirements for the employment of women, and therefore risk their and society's safety. Deeper analysis shows however, a perception that a woman can´t do the physical requirements and that women are not suitable as firefighters. The physical strength is not an individual characteristic that women can have, but it becomes part of the social performance of masculinity. It is not strength that firefighters are demanding but male firefighters, and resistance therefore appears to be directed against the representation of women in the profession that increases.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Fredriksson, Karin. "Verksamhetschefers syn på det komplexa genus och jämställdhetsarbetet i förskolan : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13372.

Full text

Abstract:

Syftet i denna studie var att ta reda på hur ett antal verksamhetschefer inom förskolan arbetar med genus och jämställdhet samt hur de ser på vikten av att motverka stereotypa könsroller i verksamheten. Undersökningen som ligger till grund för informationen är fem kvalitativa intervjuer. Alla verksamhetschefer har arbetat olika många år i sina arbetspositioner, men de har alla en bakgrund som förskollärare. Tidigare forskning tyder på att genusarbetet inom förskolan är väldigt komplex och även om pedagogerna har en vilja att arbeta med att motverka stereotypa könsroller och att göra förskolan jämställd så blir de istället en del i skapandet av stereotypa könsroller och upprätthållandet av ojämställdhet i verksamheten. Forskning om verksamhetschefers syn på jämställdhetsarbetet i förskolan har dock inte uppmärksammats i samma mån, även om det är dem som skapar en viktig grund för arbetet i verksamheten. Resultaten i studien visade på att ingen av verksamhetscheferna arbetar aktivt med att motverka stereotypa könsroller i verksamheten, även om en av informanternas förskolor skall starta ett genusprojekt inom den närmaste tiden. Alla informanterna hade tankar och idéer kring jämställdhet och stereotypa könsroller, men bara en förskola hade genus inskrivet i arbetsplanen för mål som förskolan skall arbeta kring. I läroplanen för förskola står att förskolor skall sträva efter att flickor och pojkar ska ha samma rättigheter att utveckla sina intressen utan att bromsas av stereotypa könsroller (skolverket, 2010) Men resultatet i denna studie visar att andra målområden är det som aktivt gynnas medan genusarbetet blir bortprioriterat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Israelsson, Adina. "ORGANISATIONEN SVALORNAS ARBETE MED JÄMSTÄLLDHET PÅ LANDSBYGDEN : En kvalitativ studie om medarbetarnas upplevelser kring jämställdhetsarbete." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44951.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Stafström, Angelika, and van Doesburg Fanny Wallin. ""Det känns som att barnen inte tänker på normer" : En kvalitativ intervjustudie om förskolans arbete med jämställdhet ur ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-30811.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om och arbete med jämställdhet i förskolan och om miljön och materialets organisering innefattas i deras jämställdhetsarbete. För att besvara detta använde vi oss av nio kvalitativa intervjuer på tre olika förskolor och en förskoleklass. Studien visade att förskollärarna anser sig ha fokus på individen och inte på kön, men de benämner också flickor och pojkar som två olika grupper. Förskollärarnas förhållningssätt verkar grunda sig i både ett könsneutralt och ett kompensatoriskt tänkande där utgångspunkten för arbetet blir att behandla barn likvärdigt efter individuella förmågor och intressen. Studien visade att förskollärarnas uppfattningar om vad kön och genus är påverkar hur de ser på barns lek och sociala samspel. Miljön och material används ofta i verksamheten som en strategi för att möjliggöra för könsöverskridande lek och motverka könsstereotyp lek

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Kjellman, Emilia. "Han, hon eller hen? : En kvalitativ studie av förskolelärares upplevelser och förståelser aav förskolans jämställdhetsarbete." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-320593.

Full text

Abstract:

Förskolans läroplan Lpfö 98 (reviderad 2010) redogör för att ansvaret för att motverka könsmönster och traditionella könsroller inom förskolans verksamhet ligger hos förskoleläraren. Det ligger således i förskolans uppdrag att implementera arbetssätt som främjar detta uppdrag i den pedagogiska verksamheten. Syftet med denna studie är att synliggöra förskolelärares egen syn på arbetet med jämställdhet. Studien undersöker pedagogers upplevelser beträffande kunskap, pedagogiska verktyg och kompetens kring genuspedagogik i relation till en jämställd förskola. Uppsatsen frågeställningar är: hur upplever pedagogerna de jämställdhetsarbete som sker på förskolan och vilka hinder tycker de sig se vad gäller jämställdhetsarbetet. För att svara på studiens syfte används metoden kvalitativa intervjuer med fyra förskolelärare verksamma inom två förskolor inom samma kommun. Två av förskolelärarna arbetade inom privat verksamhet och två inom kommunal verksamhet. Undersökningen resulterar i att olika teman kan utkristalliseras i förhållande till forskningsfrågorna. Pedagogerna upplevde flera hinder för jämställdhetsarbetet, så som ramfaktorers negativa inverkan, den styrande organisationens otydlighet, hemmens ibland kontraproduktiva inverkan och pedagogers skilda förhållningsätt till frågor kring kön, genus och jämställdhet. Utöver dessa hinder upplevde pedagogerna att de sakna både individuell och gemensam kunskapskompetens vilket bidrog till att arbetet som genomfördes inte blev genomtänkt och konsekvent. Tidigare forskning synliggör den komplexitet och den mångsidiga förståelse av kön som finns idag. Detta har medfört att det finns olika konkurrerande teorier och metoder för jämställdhet. Då läroplanen inte ger några vägledning om hur man praktiskt ska arbeta eller vilken förståelse för kön som ska intas framhålls i diskussionen behovet av mer kompetens och en ökad medvetenhet hos dagens förskolelärare för att de skall kunna lyckas med det jämställdhetsarbete som de åläggs dem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Saunders, Sarah, and Klara Hjalmarsson. "Könsneutral chefsrekrytering : En kvalitativ studie om rekryteringsprocessen och jämställdhetsarbetet i privat och offentlig sektor." Thesis, Högskolan Dalarna, Personal och arbetsliv, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-34264.

Full text

Abstract:

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka och jämföra rekryteringsprocessen av chefer inom privat och offentlig sektor. Vidare är studiens syfte att öka förståelse för hur organisationer arbetar med jämställdhet vid tillsättning av chef. Målet med denna studie är att den ska ge ett kunskapsbidrag gällande chefsrekrytering och jämställdhetsarbetet. Resultatet som har framkommit i denna kandidatuppsats gäller endast de två organisationerna som har studerats. Organisationerna kommer förbli anonyma och benämns i studien som den privata organisationen och den offentliga organisationen. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod i form av fyra semistrukturerade intervjuer som kompletterades med dokument. Genom att undersöka hur rekryteringsprocessen ser ut för chefer i privat och offentlig sektor, kan en bättre förståelse skapas för vilka faktorer som påverkar rekryteringen. Med hjälp av frågeställningarna; Vad finns det för likheter och skillnader i rekryteringsprocessen av chefer i privat och offentlig sektor? Hur arbetar den privata respektive offentliga sektorn med jämställdhet i rekryteringsprocessen? Vilken påverkan har homosocialitet och egenskaper i rekryteringsprocessen? kan en insikt skapas för vilka komponenter som har inverkan på jämställdhetsarbetet i rekryteringsprocessen. Resultatet visar på att rekryteringsprocessen inom den privata och offentliga organisationen är relativt likvärdiga men att det finns skillnader. En skillnad som redogörs är hur könsfördelningen ser ut i respektive organisation. Den offentliga organisationen har fler kvinnliga chefer medan den privata organisationen har fler manliga chefer. Det går att utläsa av resultatet att organisationerna arbetar olika med jämställdhet i rekryteringsprocessen. Resultatet framställer att respondenterna har olika åsikter om hur långt arbetet med jämställdhet har kommit i samhället. För att förklara de könsrelaterade skillnaderna har begreppet homosocialitet används som teori. Studien berör även lagstiftning vid rekrytering och teori kring den kompetensbaserade rekryteringsprocessen. Studiens slutsats är att de två organisationer som har studerats arbetar med en kompetensbaserad rekrytering för att egenskaper inte ska ha någon påverkan på kandidatvalet. Studien visar på att när kvinnor är det underrepresenterade könet på arbetsplatsen utförs ett aktivt jämställdhetsarbete. Vidare påvisar studien att respondenterna omedvetet förknippar egenskaper med kön, vilket påverkar rekryteringen. Resultatet av denna studie kan bidra med inspiration till organisationer som vill utveckla sin rekryteringsprocess av chef. Vidare kan studien tillämpas som stöd för personalvetare och organisationer för att skapa en förståelse för vilka förmåner och hinder som förekommer på de olika stegen i rekryteringsprocessen. Avslutningsvis kan studien tillföra förståelse och kunskap om bakomliggande faktorer som kan ha påverkat den nuvarande könsfördelning på arbetsmarknaden.
This thesis aims to examine and compare the recruitment process of managers in both the private and public sectors. Furthermore, the objective of the thesis is to provide an improved understanding of how organizations implement principles of gender equality when hiring a manager. The results obtained in this thesis only apply to the two organizations that have been studied. These organizations will remain anonymous and will be referred to as “the private organization” and “the public organization”, as applicable. The study was conducted using qualitative research comprised of four semi-structured interviews that were supplemented with documents. By examining how the recruitment process of managers is formed in both the private and public sectors, we can achieve a better understanding of the factors that influence how gender equality is implemented in the recruitment process. We have gained a valuable insight what those factors may be by investigating the following areas: What are the similarities and differences in the recruitment process of managers in the private and public sector? How do the private and public sectors incorporate gender equality in the recruitment process? What influence does homosociality and traits have on the recruitment process? The results from the study show that the recruitment process in the private and public sectors is relatively similar but that there are differences. One difference is that the public organization has more female managers whilst the private organization has more male managers. The results demonstrate that the organizations implement gender equality in the recruitment process in different ways and that the respondents have different views on how far the gender equality movement has progressed in today's society. To explain the gender-related differences, the term "homosociality" has been used as a theory. The study looks at recruitment legislation and theory regarding the competency-based recruitment process. The thesis can conclude that both the organizations, which were studied use a competency-based recruitment to prevent characteristics of gender from having an impact on the candidate selection. The thesis shows that when women are the under-represented gender in the workplace, active gender equality work is performed. Furthermore, the study shows that the respondents are unknowingly associating traits with gender, which still has an impact on the recruitment. The results of this study may inspire organizations that want to develop their recruitment process of managers and improve gender equality. Furthermore, the study provides support for human resources departments within organizations by illustrating the benefits and obstacles that exist at various stages in the recruitment process. In conclusion, the study provides an improved understanding and knowledge about underlying factors that may have affected the gender distribution of the labor market.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Bodlander, Hanna, and Åsa Lind. "Oberoende av könstillhörighet : En kvalitativ studie om manliga förskollärares bidrag till barns konstruktion av genus." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79918.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande studie är att studera hur manliga förskollärare bidrar till barns konstruktion av genus med ett särskilt fokus på barns lika rättigheter och möjligheter oavsett könstillhörighet. Studien är av kvalitativ karaktär med utgångspunkt i det socialkonstruktionistiska perspektivet. Materialet till studien har samlats in genom skriftliga intervjuer med fem manliga förskollärare. Resultatet visar på att de förekommer en omedvetenhet och motstridighet hos de manliga förskollärarna kring könets betydelse för barns konstruktion av genus. Resultatet visar även att det råder en stor osäkerhet kring jämställdhetens betydelse och innebörd i förskolan vilket försvårar arbetet med att främja alla barns lika rättigheter och möjligheter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Frisk, Karin, and Marie Schönberg. "Wow, var det sånt här stort fokus på genus! : En kvalitativ intervjustudie av förskollärares uppfattningar om genus- och jämställdhetsarbete i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-410248.

Full text

Abstract:

Förskolläraren har enligt läroplanen ett stort ansvar i barnens utveckling och lärande där varje barn har rätt till en likvärdig utbildning utan att begränsas utifrån kön (Lpfö 18, s. 7 och 15). I en delegation från Skolverket framhölls att det i arbetet med jämställdhet finns en brist på kunskap gällande hur det ska omsättas i utbildningen på förskolan (SOU2004:115, 2004, s. 9). Utifrån detta syftar denna studie till att undersöka förskollärarnas tolkning av läroplanens mål för att motverka de stereotypa könsrollerna i förskolan, samt undersöka pedagogernas uppfattningar och erfarenheter kring genus och jämställdhetsarbete i förskolans utbildning. För att undersöka detta utfördes kvalitativa intervjuer med tio förskollärare på förskolor i två olika kommuner i Mellansverige. Materialet har analyserats och diskuterats utifrån Yvonne Hirdmans genusteori och centrala begrepp inom ramen för detta såsom; genus, makt, jämställdhet, könsroll, kompensatoriskt samt könsneutralt arbetssätt. Resultatet antyder att det finns en skillnad i hur förskollärarna uppfattar samt beskriver arbetet med yngre respektive äldre barn sett till genus och jämställdhet, det fanns även skillnader i respektive åldersgrupp. I arbetet med de yngre barnen kom förskollärarnas strategier att hamna på arbetet med miljön på att göra den tillgänglig och könsneutral med förskollärarna som förebilder, medan arbetet med de äldre barnen istället synliggjordes av det kompensatoriska arbetssättet där pojkar och flickor uppmuntras till det motsatta könets kodade lekar. Resultatet påvisade även vikten av en kontinuerlig diskussion där förskollärarna granskar sin egen syn och utvecklar kunskap i hur de kan konkretisera genus- och jämställdhetsarbetet i förskolans utbildning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Johansson, Fanny. "Hur arbetar Försvarsmakten med jämställdhetsfrågor? : En kvalitativ textanalys av Försvarsmaktens officiella dokument om jämställdhetsarbete 2009-2019." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-432136.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Troyse, Rori, and Rozaleen Ljungkvist. "Jämställdhetsarbete i förskolan : En kvalitativ studie om pedagogers syn kring jämställdhetsarbete inom förskolan samt olika arbetssätt för att uppnå de jämställdhetsmål som slås fast i läroplanen för förskolan, Lpfö98 (reviderad 2010)." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14022.

Full text

Abstract:

Syftet med vår studie var att undersöka vad pedagoger har för syn gällande jämställdhetsmålen i läroplanen för förskolan, Lpfö98 (reviderad 2010) samt undersöka hur pedagoger arbetar för att uppnå jämställdhetsmålen. Det kommer även framföras vilka möjligheter och utmaningar pedagoger finner när det gäller att uppnå jämställdhetsmålen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Brajanovic, Amel. "Jämställdhet och myndighetsutövning : En kvalitativ studie om Polismyndighetens i Hallands län kvantitativa jämställdhetsarbete inom den yttre operativa verksamheten." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1936.

Full text

Abstract:

Polisväsendet är en organisation där både kvantitativ och kvalitativ jämställdhet eftersträvas, man arbetar med att föra in jämställdhetsfrågor som en naturlig del i verksamheten. Vid återkomst från föräldraledighet väljer en majoritet av kvinnliga poliser att söka sig från yttre operativ verksamhet till inre tjänster. Detta ger upphov för ett kvantitativt jämställdhetsdilemma inom yttre tjänst, och är något som Polismyndigheten i Hallands län brottas med. Syftet med studien är tvådelat där två olika nivåer kommer att sammanfogas; det abstrakt teoretiska och det praktiska. Med det abstrakt teoretiska syftet avser jag att utifrån det genusteoretiska perspektivet undersöka om det finns föreställningar inom Polismyndigheten i Hallands län som inte främjar kvinnor inom yttre operativ verksamhet. Det andra syftet med undersökningen, det praktiska, är att undersöka vilka omständigheter som påverkar kvinnliga polisers arbete inom yttre operativ verksamhet som leder till att de vid återkomst från föräldraledighet väljer att söka sig till inre tjänster. Min avsikt här är också att lyfta fram det utvecklingsbara vid myndigheten och försöka utröna vilka förutsättningar det finns för att arbeta vidare med kvantitativ jämställdhet inom yttre operativ verksamhet.

Den insamlade empirin som skett genom metodtriangulering av kvalitativa metoder, litteraturinsamling och intervjuer varav det senare som primärdata, har analyserats utifrån teorier kring genus och jämställdhet.

De resultat som framkommit visar på att den manliga normen, än idag, är personifierad inom den yttre operativa verksamheten. Det förekommer jargonger och genusrelaterade föreställningar från det manliga könet, även manliga chefer, riktade direkt mot det kvinnliga. De intervjuade uppger att vissa av jargongerna upplevs som grova och djupt kränkande. Detta beror på att det inom myndigheten finns strukturer och processer, präglade av kön, som vidmakthåller mansdominansen. Trots allt är detta inte förklaringen till varför det råder ett kvantitativt jämställdhetsdilemma inom Polismyndighetens i Hallands län yttre operativa verksamhet. Förklaringen ligger i att kvinnliga poliser söker sig till inre tjänster på grund av civila (föräldraskap och arbetstider) och praktiska (ingen återvändarintroduktion i arbetet) omständigheter. Myndigheten har alltså ett kvantitativt jämställdhetsdilemma inom den yttre operativa verksamheten på grund av det egna arbetet med dessa frågor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Carlsson, Hanna. "En kvalitativ studie rörande gymnasielärares syn på och uppfattning av genus och jämställdhet i klassrummet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-68924.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Nylander, Maria, and Drita Shabani. ""På väg mot en mer jämställd arbetsplats" : -en kvalitativ studie om jämställdhetsarbetet på en offentlig förvaltning i sydvästra Sverige." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-26171.

Full text

Abstract:

Studien syftar till att studera jämställdhetsarbetet och synen på jämställdhet i en kommunal förvaltning. Ambitionen är att ur ett jämställdhetsperspektiv identifiera förbättringsområden och komma med förslag på strategiskt jämställdhetsarbete och hållbar jämställdhetsutveckling inom förvaltningens olika enheter. I vår studie har vi använt en kvalitativ ansats i syfte att nå en djupare förståelse för hur respondenterna upplever och ser på jämställdhet och jämställdhetsarbetet i förvaltningen. För att nå en sådan förståelse har vi sammanlagt gjort tio semistrukturerade intervjuer varav en dessa tio var en informantintervju. Vi använde oss av Kvales meningskoncentrering där de större meningarna som intervjupersonerna uttalade formulerades mer koncentrerat för att underlätta analysen av vår empiri. Resultatet i denna studie tyder på att respondenterna har olika föreställningar om vad jämställdhet är och innebär. Medarbetarna och arbetsgivarna får inte tillräckligt med information vad gäller jämställdhetsarbetet och de flesta känner inte till förvaltningens jämställdhetsplan. I och med detta kan de inte heller tillämpa eller arbeta utifrån jämställdhetsplanen i förvaltningens dagliga arbete.
The study aims to examine gender equality and the perception of equality in a municipal administration. The ambition is that from a gender perspective to identify areas for improvement and make suggestions on strategic gender equality and sustainable gender development in the administrations different units. In our study we have used a qualitative approach in order to reach a deeper understanding of how respondents perceive and look at gender and gender equality in the administration. In order to achieve such understanding we have made a total of ten semistructured interviews which one of these ten was an informant interview. We used Kvale's sentence concentrator where the larger sentences that respondents stated were formulated more concentrated in order to facilitate the analysis of our empirical data. The result of this study indicates that respondents have different perceptions of what equality is and means. Employees and employers may not get enough information in terms of gender equality, and most are not aware of administration's equality plan. In doing so, they cannot apply or work from gender perspective in the administration's daily work.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Tegnhammar, Emma. "”Barnen kommer ju inte med ett starter-kit; så här är en pojke och så här är en flicka” : En intervjustudie om lärares genusföreställningar och jämställdhetsarbete." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-79938.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att få en ökad förståelse för hur lärares genusföreställningar ser ut, samt hur deras jämställdhetsarbete yttrar sig utifrån dessa. Semistrukturerade intervjuer genomfördes där totalt sex lärare, alltifrån förskollärare till ämneslärare, deltog. Genom en kvalitativ innehållsanalys kunde fyra teman identifieras: 1) Definition av genus, 2) Genusnormer, 3) Orsaker till genusnormer och 4) Metoder för att förändra genusnormer. Resultatet visade att genus och jämställdhet associerades med varandra, då båda begreppen syftar på att behandla alla som jämlika individer. Trots detta indikerade resultatet att det fortfarande råder olika förväntningar på och finns olika normer för killar och tjejer, samt att de bemöts olika. För att förändra detta krävs bland annat att som lärare tänka normkritiskt och få elever och kollegor att också göra det. Kognitiva scheman togs upp i diskussionsavsnittet som en eventuell förklaring till varför traditionella genusnormer lever kvar. En slutsats som drogs var att en medvetenhet om genus och jämställdhet är nödvändig för förändring.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Eideberg, Lizette, and Björn Svensson. "Han, hon eller hen? : - En kvalitativ studie om pedagogers förhållningssätt , jämställdhetsarbete och bemötande i förskolan i Karlskrona kommun och Markaryd kommun." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24394.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbetet var att ta reda på och jämföra hur pedagoger i förskolan arbetar med jämställdhet och begreppet "hen", samt hur barnen bemöts och om det finns skillnader härledande till barnens kön. För att studera detta användes de kvalitativa metoderna, observationer och intervjuer. Här jämförs Karlskronakommun och Markarydkommun genom fyra observationer och 13 intervjuer med pedagoger och förskolechef. I studien framkom det att pedagogerna vet vad jämställdhet är och menar att de bemöter barnen lika oberoende av kön. Men omedvetet stimulerar pedagogerna de traditionella könsmönstren istället för att motverka dem. Det visade sig att en kommun var mer för begreppet "hen" än den andra. The purpose with this study was to examine and compare how pedagogues in the preschool work with equality and the concept "hen", as well how children is addressed and if there´s differences that can be linked to the children’s sex. A qualitative method of interview and observations was used to make this study. In the study Karlskrona kommun and Markaryd kommun is compared from four observations and thirteen interviews with pedagogues and one principal. The study shows that the pedagogues know what equality is and is convinced that they address all children no matter what sex the child has. However the study shows that pedagogues subconsciously encourage the traditional gender ideals instead of discouraging them. Further on the study shows that one county is more positive to the concept "hen" then the other.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Holmström, Linda, and Minnelie Paymer. "Spegel, spegel på väggen där, säg vilken norm jag ska följa här? : -En kvalitativ studie om jämställdhetsarbete och genus på HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19509.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur två HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn arbetar med jämställdhetsfrågor. Detta undersöktes genom fyra halvstrukturerade intervjuer med personal på HVB-hem för ensamkommande flickor och pojkar mellan 14-17 år. En kvinna och en man på respektive boende intervjuades. Intervjuerna spelades in och det transkriberade materialet analyserades utifrån socialkonstruktivistisk teori samt utifrån ett genusperspektiv. Resultatet av undersökningen visar hur stereotypa föreställningar kring kön konstruerades i det sociala arbetet med ensamkommande barn. Studien visar på ett behov av ökad utbildning kring genus hos personalen. Den visar även på att boendena behöver anpassas för att uppfylla de specifika behov som gruppen ensamkommande flyktingbarn har, inte minst vad gäller jämställdhet och genus.
The aim of the study was to investigate from a gender perspective how two HVB-accommodations for unaccompanied refugee children were working with equality. The research was made by four semi structured interviews with employees at HVB-accommodations for unaccompanied girls and boys between the ages of 14 to 17. From each home there were one female and one male selected for the interviews. The interviews were recorded and transcribed. The material was analyzed using social constructivist theory and gender perspectives. The result indicates how stereotypical ideas’ regarding gender was constructed in the social work with the unaccompanied children. Hence, the study demonstrates a need of increased education for the employees together with a need for the accommodations to adjust in order to fulfill the specific needs which unaccompanied children have not least as regarding equality and gender.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Haegerström, Helena. "Egentligen får dom inte säga att det är killek eller tjejlek, för då leker inte man tillsammans : En kvalitativ studie om förskolebarns syn på genus i förhållande till lek." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-31462.

Full text

Abstract:

Denna studies syfte är att beskriva och förstå könsmönster i förskolebarns samtal omkring lek. Tidigare forskning har visat att den rådande normen i förskolan är den heterosexuella normen. Studier har visat att man inte vet hur många förskolor som arbetar med jämställdhet för att det inte finns någon skyldighet att rapportera det. Barn anpassar sig till pedagogers och vuxenvärldens normer på hur de förväntas vara. Utifrån empirin, som består av två gruppintervjuer med barn i 4-5årsåldern, så visar det att barnen applicerar de rådande könsstereotypa föreställningarna på leksaker och föremål i sin närmiljö. Enligt min studie så var barnen medvetna om könsmönster och delade upp lekformationer och leksaker i manligt och kvinnligt kodade positioner. Samtidigt som barnen tilldelade olika föremål från sin lekmiljö könskategorierna flickor och pojkar, visade de förståelse för att flickor och pojkar inte ska delas upp utan att alla utifrån en vedertagen norm ska leka tillsammans och med alla föremål på förskolan. Uppsatsen avslutas med tankar som har uppkommit under min studie och förslag till vidare forskning.
The purpose of this study is to examine and understand the view on gender patterns in preschool children's conversations about play. Previous research has shown that in preschools is the prevailing norm the heterosexual norm and that children adjust to educators and adult world standards on how they are expected to behave. There is currently no way of knowing how many Swedish preschools are working with gender equality because there is no obligation to report it. The empirical material in this study, consisting of two group interviews with children between the ages of 4 to 5, show that children apply the prevailing stereotypical gender notions on toys and objects in their local environment. According to this study, the children were aware of gender roles and were dividing game formations and toys into male and female coded positions. At the same time as the children assigned the gender categories "girls" and "boys" on various items from their play environment, they did however also show understanding for the idea that girls and boys should not be divided but instead play together and be able to use all preschool objects from an accepted norm. The essay concludes with some reflections that arose during my study and suggestions for further research.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Özsoy, Gül-Bahar. ""Skippar prinsessböcker med happy ending" : En kvalitativ studie av genus i fem bilderböcker och fem förskolepedagogers uppfattningar om genus i bilderböcker." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-22057.

Full text

Abstract:

The aim of my thesis was to examine if educators need to be critical of what they read to the children from a gender perspective. I examined how picture books depict gender and if the books enhances or breaks perception of gender roles. I also examined educator’s perception of gender and if they think picture books can affect children’s perceptions of gender, but also what educators think about gender equality through picture books. The study is based on analysis of five picture books and interview with five educators. The results of analyzes showed that picture books are stereotyped and enhances perceptions of gender roles. The result of the interviews showed that teachers had different perceptions of gender when they selected picture books, and most of them believed that stereotypes in picture book affect children’s perceptions of gender. The educators perceptions about equality work though picture books was different, some educators perceive it as just reading unisex picture books while other educators perceive it as reading picture books with girls in main role. My conclusion is that educators need to be critical of what they are reading from a gender perspective because books usually represent gender stereotypes. The educators also need more knowledge about how gender is represented in the picture books and what gender equality means.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Gretzén, Theréze. "”Sen får man liksom syn på att det är väldigt lätt att vara grabbig och tuff emot killarna” : En kvalitativ studie om jämställdhetsarbetet i bildundervisningen." Thesis, Högskolan Dalarna, Bild, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36054.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om och ökad förståelse för på vilket sätt ett jämställdhetsarbete i praktiken kan se ut i bildundervisningen. Frågeställningarna är således: Vilka strategier har bildlärarna i undervisningen för att utmana genusnormer? Hur reflekterar bildlärarna kring sin medvetenhet och kunskap gällande genusnormer och jämställdhet? Vilka utmaningar kopplade till genusmedvetenhet och normkritik kan bildlärarna och skolledning möta? Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre bildlärare och en rektor. Intervjusvaren har analyserats utifrån ett genus-, queerteoretiskt och normkritiskt perspektiv. Resultatet visade på hur bildlärarna hade flera goda strategier i sin undervisning men också hur normer och föreställningar om kön och kropp är närvarande och skapar utmaningar både för lärare och elever. Därtill påvisades behovet av en tydlig ledning och hur ett jämställdhetsarbete behöver bygga på kunskaper för att lärarna ska ha goda förutsättningar och normkritiska verktyg att använda i sin undervisning. Uppsatsens diskussion fokuserar på hur elevgruppens sammansättning gynnar men också försvårar ett jämställdhetsarbete i bildundervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Fries, Elin, and Moa Zweifel. "”Vi vill ha er till den här tunga arbetsplatsen” : En kvalitativ studie om kvinnors upplevelser av jämställdhet på en mansdominerad arbetsplats." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-39921.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka upplevelsen av och arbetet med jämställdhet på ett mansdominerat företag, hur kvinnor i produktionen upplever jämställdhet och hur företaget arbetar med jämställdheten. För att kunna förverkliga syftet har vi gjort en undersökning på ett svenskt industriföretag med verksamhet i ett flertal länder. Inför vår studie har vi besökt en av deras arbetsplatser som kan ses som en klassiskt mansdominerad arbetsplats då de endast har 9,9 % anställda kvinnor. För att analysera studien har vi valt att utgå ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och har därefter valt passande teorier om bland annat skapande av kön och könsmärkning av organisationer. Studien är av kvalitativ karaktär då det empiriska materialet samlades in genom elva intervjutillfällen med tio olika informanter. Sju av dem är kvinnor som arbetar inom produktionen och tre av dem representerar företagets jämställdhetsarbete. I resultatet beskriver vi hur företaget arbetar med jämställdhetsfrågor och hur kvinnorna upplever jämställdheten på arbetsplatsen. Vi kom fram till att kvinnorna tyckte om sin arbetsplats, men att de såg vissa förbättringsområden inom jämställdheten på arbetsplatsen. Därtill hade de flesta en önskan av ett mer transparent jämställdhetsarbete som omfattar alla i organisationen.
The purpose of the study is to investigate the experience of and the work with gender equality in a male dominated company, how women in production experience gender equality and how the company work with gender equality. In order to achieve the purpose of this study, we have conducted a survey in a Swedish industrial company with operations in several countries. We visited one of their workplaces which can be seen as a classic male dominated workplace since they only have 9.9% employed women. For the analysis of the study we have chosen to proceed from a social constructivist perspective and we have subsequently chosen suitable theories about, among other things, the creation of gender and gender labelling of organizations. The study is of a qualitative nature as the empirical material was collected through eleven interviews with ten different informants. Seven of them are women who work in production and three of them represent the company's gender equality work. In the result, we describe how the company work with gender issues and how women experience gender equality in the workplace. We found that the women liked their workplace, but they saw some areas of improvement in the field of gender equality at the workplace. In addition, most had a desire for a more transparent gender equality work that includes everyone in the organization.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Sjöström, Cicci, and Ljungmark Mimi Zandén. ""Utomhusmiljön känner jag inte alls är könskodad på samma sätt som innemiljön." : Ser pedagoger någon skillnad i sitt genus- och jämställdhetsarbete utomhus jämfört med inomhus? En kvalitativ undersökning." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-9371.

Full text

Abstract:

InledningVi har sett en stor brist i vårt eget pedagogiska arbete - att jämställdhetsarbetet mer eller mindre försvinner i utomhusmiljö. Det verkar finnas en tro på att allt förbättras bara genom att vi befinner oss utomhus, på gården eller uteplatsen. Den betraktas som en sfär där vi inte behöver utöva jämställdhetsarbete såsom vi gör i läromiljön inomhus. Vi bestämde oss därför för att ta reda på ifall detta är något som även andra pedagoger upplever. SyfteSyftet med denna studie är att genom observationer av verksamheter och intervjuer med pedagoger belysa deras egen uppfattning av ifall de tror sig göra någon skillnad i sitt genus- och jämställdhetsarbete utomhus jämfört med inomhus. MetodDetta arbete är en kvalitativ undersökning. För att få en så heltäckande bild som möjligt av det vi studerat har vi valt att använda oss av två olika metoder, observationer och intervjuer, för att samla information och få underlag att förstå och tolka de beteenden och interaktioner som vi sett. ResultatI vår studie ser vi tydliga exempel på att pojkar och flickor behandlas olika. I synnerhet är det några situationer där pedagogerna agerat särbehandlande utan att någon större vikt läggs vid att det skulle ha direkta konsekvenser, vilket för barnen blir en konstant pågående påminnelse om deras könstillhörighet, utan att den har någon anknytning till någonting. Vi ser även att jämställdhetsarbetet skiljer sig åt ute och inne. Utemiljön beskrivs som fri på ett annat sätt än innemiljön, barnen kan välja mer själva och alla vill delta i leken. Upplevelsen av utemiljön som automatiskt mer jämställd och tillgänglig för alla gör att metoder för att undvika stereotypa mönster mestadels används inne. En av de tydligaste punkterna som uttrycks under samtalen med pedagogerna är att utomhus, där miljön upplevs som friare och mer tillgänglig, behövs det inte arbetas lika tydligt med jämställdhetsarbetet. Vi strävar också efter att kunna problematisera och sätta de resultat vi får fram i relation till den teoretiska ram som använts, i detta fall sociokulturellt perspektiv. Förklaringar till varför den rådande uppfattningen om att utomhusmiljön är mer könsneutral tas upp och slutligen ges förslag på didaktiska konsekvenser om hur arbetet skulle kunna läggas upp i framtiden för att förbättra medvetenheten ute på förskolegården.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Johansson, Amanda, and Oscar Jansson. "”Det är inte politiskt korrekt att glömma en sån här fråga” : - En kvalitativ studie om skilda förutsättningar för könen och om jämställdhetsarbete inom socialtjänsten." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-74254.

Full text

Abstract:

Socionomer utgör en yrkesgrupp som vanligtvis jobbar nära människor i olika utsatta livssituationer. Därför är det av stor vikt att som socionom ha ett bra bemötande där kunden ges samma förutsättningar oavsett till exempel etnicitet, sexuell läggning eller kön. Men, hur ser det ut på arbetsplatserna för socionomer, värderas allas lika värde där? Denna studie fokuserade på internt jämställdhetsarbete ur två olika perspektiv - första linjens chefer och arbetstagare. Syftet var att undersöka yrkesverksamma socionomers erfarenheter av vad som förändrar eller reproducerar ojämställdhet och undersöka deras erfarenheter av det interna jämställdhetsarbetet på arbetsplatser inom socialtjänsten. Syftet undersöktes kvalitativt genom sex intervjuer, med tre informanter från respektive perspektiv. Den insamlade empirin analyserades utifrån olika teoretiska begrepp samt Hirdmans genusteori, som varit det huvudsakliga perspektivet. I intervjuerna framkom att stereotypa föreställningar utifrån kön var förekommande på arbetsplatserna. Arbetstagarna vittnade även om att det inte stannade vid enbart föreställningar, då dem uppfattade att särbehandling utifrån kön förekom där männen premierades framför kvinnorna. Denna uppfattning skilde sig mellan perspektiven, där första linjens chefer inte såg någon särbehandling utifrån kön. Framträdande resultat var även att majoriteten av informanterna inte hade ett integrerat internt jämställdhetsarbete på sina arbetsplatser. Samtliga informanter uppgav att de såg ett behov av detta arbete, men det beskrevs generellt inte vara något som prioriterades. Således drogs slutsatsen att det fanns ett behov av ett ökat internt jämställdhetsarbete inom socialtjänsten.
Social workers are an occupational group who usually work close to people in different vulnerable life situations. Therefore, it is of great importance to have a good approach as a social worker, where the customer is given the same conditions regardless of, for example, ethnicity, sexual orientation or gender. But what does it look like in the workplaces for social workers, are everyone equally valued there? This study focused on internal gender equality work from two different perspectives - first-line managers and employees. The purpose was to examine the professional social workers experiences in what changes or reproduces inequality and examine their experiences of the internal gender equality work in workplaces within the social services. The purpose has been examined qualitatively through six interviews, with three informants from each perspective. The collected data has been analyzed based on various theoretical concepts as well as Hirdman's gender theory, which has been the main perspective. The interviews showed that stereotypical beliefs based on gender was prevalent in the workplaces. The employees testified that it did not stop at beliefs alone, as they found that special treatment based on gender occurred where the men was rewarded ahead of the women. This experience differed between the perspectives, where first-line managers did not see any special treatment based on gender. Prominent results were also that the majority of the informants did not have integrated internal gender equality work at their workplaces. All informants stated that they saw the need for this work, but generally it was not described as being a priority. Our conclusion was that there was a need for increased internal gender equality work within the social services.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Telbrant, Rebecka, and Sophia Watson. "Fyra organisationers jämställdhetsarbete : En kvalitativ intervjustudie om upplevd rättvisa inom IT-branschen." Thesis, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-45620.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Ahlin, Judith, and Joar Sandahl. "Uppföljningsarbete, jämställdhetsarbete och pedagogiskt ledarskap : En kvalitativ studie om rektorers ledarskap utifrån tre centrala områden." Thesis, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-443109.

Full text

Abstract:

Rektorsrollen är komplex och inbegriper många olika dimensioner. Föreliggande studies syfte är att få en inblick i rektorers egen syn på sitt ledarskap utifrån tre centrala områden: (i) uppföljning av resultat och undervisning, (ii) jämställdhetsarbete och (iii) pedagogiskt ledarskap. Fem rektorer har i studien intervjuats med utgångspunkt i ett fenomenologiskt intresse, vilket är en erfarenhetsfilosofi där begreppet livsvärld är centralt. Studiens resultat kommer synliggöra hur rektorerna förhåller sig till dessa centrala områden för att utföra sitt uppdrag. Resultatet av studien visar att rektorerna som intervjuats har en tydlig pedagogisk orientering vad gäller organisation, personalansvar och elevsyn, däremot lyfte ingen av respondenterna jämställdhetsaspekten i sina svar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Kvalitativt jämställdhetsarbete'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles