Academic literature on the topic 'Kvalitetskultur'

Befintlig forskning visar att det finns ett starkt samband mellan ledarskap och att skapakvalitetskultur för organisationers framgång. Denna studie syftar till att undersöka hu skap påverkar kvalitetskulturen. Dgenom att ta reda på vilka förutsättningarledare behöver för att kunna skapa kvalitetskultur, samt vilka faktorer i ledarskapet somfrämjar respektive hindrar skapandet av kvalitetskultur. Studien har en kvalitativ ansatsoch har genomförts genom litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer med femledare som anses vara förbilder på att skapa kvalitetskultur. I studien framkom blan annaatt skapa kvalitetskultur kräver tydliga incitamt, kunskap, enig ledning medinsikt och förståelse om vad det innebär att skapa en kvalitetskultur. Vidare visa resultatet att det är ett långsiktigt, hårt och svårt arbete som kräver strukturer som gerstöd till en kvalitetskultur och ett tränat ledarskap. De hindrande faktorer somframkommer är bland annat detaljstyrning, okunskap, adhoc-lösningar och kortsiktigh Studiens resultat bekräftar på många sätt den befintliga forskning som finns på området.Resultatet visar på att skapandet av kvalitetskultur ofta är ett förändringsledningsarbeteoch att det är komplext, svårt och tidskrävande. Det väcker frågor som; hur säkerställervi kunskap och förmåga som krävs i organisationer för att hantera den komplexitet somdet innebär att skapa kvalitetskultur och hur blir kvalitetskulturen bestående?
Exisg research shows that there is a strong connection between leadership andcreating quality culture for organizations' success. This study aims to investigate howleadership affects quality culture. This by finding out what conditions leaders need to bable to create quality culture, and what factors in leadership that promote or obstruct thecreation of quality culture. The study has a qualitative approach and has been carried outthrough literature studies and semi-structured interviews with five leaders who areconsidered being role models to creating quality culture within different organizations.The study indicates, among other things, that creating a culture of quality requires clearincentives, knowledge, agree management with insight and understanding of what itmeans to create a quality culture. Furthermore, the results show that it is a long-term,hard and difficult work. It requires structures that support a quality culture and trainedleadership. The obstructing factors that arise are detailed control, ignorance, ad hocsolutions and short-sightedness. The study's findings in many ways confirm the existingresearch that is in the field. The result shows that the creation of quality culture is often achange management and that it is complex, difficult and time consuming. It raise questions like; how do we ensure the knowledge and abilities required in organizationsto manage the complexity that it entails to create quality culture and how does the quality culture consist over time?

2019-06-27

Att utveckla kvalitetsarbete i organisationer är ett gediget arbete som kräver ett ledarskap som kan engagera medarbetare och skapa kundnöjdhet. Det finns flera olika verktyg och modeller att använda. I den här studien används hörnstensmodellen som grund. Syftet med denna studie har varit att analysera Riksbyggens processarbete och bidra med kunskap om vilka framgångsfaktorer som finns för utveckling av en stark kvalitetskultur. Studien har genomförts både som kvalitativ och kvantitativ metod med intervjuer och enkäter. Dokument såsom NKI-resultat och organisationskartor har även analyserats. I resultatet framkommer en organisation med tydliga processer, starkt kundfokus samt en hög kulturmognad. Även engagerade ledare och medarbetare var tydliga. Det framkom även utvecklingsområden inom förbättringsarbete samt delaktighet som redovisas i handlingsplan för Riksbyggen att ta del av.
Developing quality work in organizations is a sterling job that requires leadership that can engage employees and create customer satisfaction. There are several different tools and models to use. The TQM model has been used as a base in the study. The purpose of this study has been to analyze the process work of Riksbyggen and contribute with knowledge of the success factors that exist for the development of a strong quality culture. The study has been conducted both as a qualitative and quantitative method with interviews and surveys. Documents such as results of customer satisfaction and organizational charts have also been analyzed. The result shows an organization with clear processes, a strong customer focus and a high cultural maturity. Committed leaders and employees were also distinguishable. There were also development areas within improvement work and participation that are reported in the action plan for the Riksbyggen to take part of.

2020-06-26

Abstract Background The organisations actions are continuing to be disconnected from Earth system research and to what level organisations have an impact, if all to minimize risk of collapse of Earth systems are unknown (Whiteman etl al 2013) this is the problem this paper is seeking to address. By connecting organizations sustainability work with Earth boundaries research by developing the Swedish SIQ business excellence model. Purpose The purpose of this paper is to develop SIQ model so it contains what is necessary to identify organizations impact on Earth 9 boundaries.  Method A qualitative research method has been used and the analysis has been done by using the Planetary Boundaries research and top-down & bottom-up perspective as a lens to identify problem, solution and to analyse the SIQ model, then data has been collected by literature studies. Results The result chapter is the presentation of a model than show the relation between the Earth system and boundaries. This is followed by the analysis of the SIQ model that suggest main development needs in the environmental management criteria. The development should incorporate a top-down & bottom-up perspective in order to effectively consider external criteria’s such as Earth boundaries in the management of the organization at management and activity level. Discussion For organisations to consider external factors such as Earth boundaries the SIQ criteria’s and goals has to interact. And by interacting Earth boundaries with the SIQ model the gap between organizations and environmental science are reduces. By reducing this gap the organizations activities can contribute to minimize the degradation on Earth systems and risk for collapse
Bakgrund Företagens aktiviteter fortsätter att vara särkopplade från vetenskapen om Jordens globala system och till vilken utsträckning företagen motverkar kollaps av Jordens system är oklart (Whiteman et al. 2014) och det är denna utmaning som denna uppsats söker att utforska genom att koppla företagens hållbarhetsarbete med Jordens 9 gränser genom at utveckla SIQ modellen. Syfte Syfte med denna uppsats är att utveckla SIQ modellen så den innehåller det som krävs för att företagen skall identifiera sin inverkan på Jordens 9 gränser. Metod En kvalitativ metod har använts och för att analysera har gjorts genom att använda Jordens 9 gränser och top-down/bottom-up perspektivet som lins för att identifiera problem, lösningar och analysen av SIQ modellen och datainsamlingen har gjorts genom litteraturstudier. Resultat Resultatkapitlet introducerar en modell som visar samverkan mellan Jordens system och 9 gränser ner till företagen aktiviteter. Modellen följs av analysen av SIQ modellen som visar störst utvecklingspotential i miljöledningskriterierna. Utvecklingen bör samverka med top-down/bottom-up perspektiven för att modellen skall på bästa sätt omhänderta externa faktorer såsom Jordens gränser i styrningen av företagen på överordnad och utförarnivå. Diskussion För att företagen skall kunna omhänderta alla externa faktorer såsom Jordens gränser så måste SIQ kriterierna och företagens mål samverka. Genom att integrera Jordens gränser med SIQ modellen så har gapet mellan företagen och miljövetenskapen minskats. Genom att minska detta gap kan företagens aktiviteter bidra till att minimera nerbrytningen och risk för kollaps av Jordens system.

Avgörande för att organisationer ska lyckas medkvalitets- och verksamhetsutveckling är värderingar som stödjer enkvalitetskultur, där engagerat ledarskap är en av värderingarna. Ledarskap ochkultur är olika sidor av samma mynt. Trots att de påverkar varandra saknaskunskap om vad ledare faktiskt gör och hur de beter sig för att stärka enkvalitetskultur. Tidigare studier har visat att det framförallt är det mjukavärderingarna; engagerat ledarskap, allas delaktighet/samverkan ochkundorientering som ger goda resultat för kvalitets- och verksamhetsutveckling.Syftet med studien var att beskriva hur ledare stärker en kvalitetskultur ochbeskriva en struktur för att leda en kvalitetskultur enligtorganisationsmodellen Teal. Frågeställningarna var; vad gör ledare för attstärka en kvalitetskultur, och hur beter sig ledare för att stärka enkvalitetskultur. Metoden var en kvalitativ fallstudie med litteraturgenomgång,fokusintervjuer och egna observationer. Åtta intervjuer genomfördes på ettkunskaps- och programföretag med en kultur som stämmer väl in på Teal.Intervjuerna kodades utifrån värderingarna inom kvalitetskultur och resulteradei för fallstudien specifika värderingar, beskrivningar av dessa utifrånbeteenden och en struktur för att stärka en kvalitetskultur. Resultatet visadeatt det ledarna gjorde för att stärka kvalitetskulturen var att ha fokus påvärderingarna engagerat ledarskap och allas delaktighet/samverkan, det villsäga mjuka värderingar vilka är de som framförallt ger goda resultat inom kvalitets-och verksamhetsutveckling. Ledarnas beteende kopplat till värderingarnaresulterade i strukturer för att stärka en kvalitetskultur enligt Teal. Såvälfallstudiens specifika värderingar som strukturer kan ge kunskap, stöd ochinspiration till organisationer och ledare som vill stärka en kvalitetskultur.
For organizations to succeed in quality management   values ​​that support a quality culture are crucial, where committed   leadership is one of these values. Leadership and culture are different sides   of the same coin. But even though they affect each other, there is little   knowledge of what leaders actually do and how they behave and act to   strengthen a quality culture. Previous studies have shown that it´s   especially the soft values; committed leadership, everyone's   involvement/collaboration and customer orientation that amount to good   results regarding quality management. The purpose of the study was to   describe how leaders strengthen a quality culture and describe a structure to   lead a quality culture according to the organizational model Teal. The   research questions were; what do leaders do to strengthen a quality culture,   and how do leaders behave in order to strengthen a quality culture? The   method was a qualitative case study with literature studies, focus interviews   and observations. Eight interviews were conducted at a company with a culture   that foremost is Teal. The interviews were coded based on the values ​​in   quality culture and resulted in case studies specific values, behavior   despriptions of these and a structure to strengthen a quality culture. The   results showed that what the leaders did to strengthen the quality culture   was to focus on the values ​​of committed leadership and everyone's   participation/collaboration, that is, soft values ​​which are the ones that   above all provide good results in quality management. The conduct of the   leaders, linked to the values, ​​resulted in structures to strengthen a   quality culture according to Teal. Both the case study's specific values   ​​and structures can provide knowledge, support and inspiration to   organizations and leaders who aim to strengthen a quality culture.

2019-06-27

Engagerat ledarskap är grunden till att skapa en god kvalitetskultur och för attlyckas krävs medarbetarskapets delaktighet. Forskare menar att stödet förnärvarande ledare i vården har fram tills idag varit tämligen outvecklat. Syftetmed denna studie var att förstå framgångsfaktorer för hur kvalitetskulturen isvensk sjukvård kan kopplas mot ledarnas möjlighet att främja ett gottmedarbetarskap. Detta utifrån en förklarande sekventiell mixad metod med tvåkvantitativa mätningar som slutligen resulterade i en kvalitativ intervju. Enmätning av kvalitetskulturen vid svenska sjukhus utfördes utifrån ett tidigareframtaget mätinstrument för att mäta kvalitetskultur. Mätinstrumentetpresenterades genom 13 beteendepar som främjar respektive hindrar enkvalitetskultur. Denna mätning visade att det idag råder en generellt godkvalitetskultur vid svenska sjukhus. Genom denna mätning kunde enregressionsanalys utföras som kopplades samman mot sjukhusens resultat iNationell patientenkät. Ett statistiskt signifikant beteende kunde uppmätassom enligt denna mätning skapar nöjdare patienter ju mer medarbetarnaupplever att detta beteende förekommer i deras organisation. Beteendet ärnär vi har ett problem tar vi reda på grundorsaken innan vi beslutar om enlösning. Detta beteende togs med till två framgångsrika sjukhus för att djupareförstå hur dessa arbetar med medarbetarskapet i just detta beteende. Utifrånworkshop med dessa två sjukhus är slutsatsen att ledare behöver ha erfaritden kvalitetskultur och det medarbetarskap de ska bära för att främja ettmedarbetarskap som kopplats samman med kvalitetskulturen. I jakten på attnå framgång är en stark kvalitetskultur eftersträvansvärd men utifrånworkshoparna ser författarna ingen möjlig snabb lösning för att nå dit.Resultatet visar att dagens ledare i vården behöver stöd i form av mentor ellerreflektion kring ledarskap själv eller i grupp för att utvecklas. I konstruktiv andaär det med förbättringskunskap i grunden som allas delaktighet i arbetet medständiga förbättringar bedrivs. Detta kräver allas reflektion, ärlighet, mod,öppenhet och förtroende där allt grundar sig i att alla vill varandras väl!
Committed leadership is the foundation for creating a good quality culture andto succeed, the participation of employees is required. Researchers argue thatsupport for the current leaders in healthcare has until now been ratherundeveloped. The purpose of this study was to understand how the qualityculture in Swedish healthcare can be linked to the leaders' ability to promotegood co-workership. This study was based on an explanatory sequentialmixed method with two quantitative measurements that ultimately resulted in aqualitative interview. A measurement of the quality culture at Swedishhospitals was taken based on a previously developed instrument formeasuring quality culture . The measuring instrument comprises 13behavioral pairs that promote or hinder a quality culture. This measure showsthat there is generally a good quality culture at Swedish hospitals at present.Through this measurement, a regression analysis was done which links to thehospital's results in the National Patient Survey. A statistically significantbehavior was observed, and according to this measurement, is likely to createmore satisfied patients as more professions feel that this behavior occurs intheir organization. The behaviour in question can be described as: when wehave a problem, we find out the root cause before we decide on a solution.This behavior was brought into two successful hospitals in order to understandmore deeply how they work with the co-workership in this particular behavior.Based on the workshop with these two hospitals, we conclude that leadersneed to have experienced the quality culture and the co-workership they areassumed to carry in order to promote an employee culture that is linked to thequality culture. In pursuit of success, a strong quality culture is desirable, butbased on the workshops, the authors see no possible quick solution to reachit. The result shows that today's leaders in healthcare need support in the formof a mentor or time for reflection on leadership on their own or in groups inorder to develop. In constructive approach, it is with improvement knowledgethat everyone's involvement in the work of continuous improvement isconducted. This requires reflection, honesty, courage, openness and trustfrom everyone involved and intentions rooted in the wellness and prosperity ofall.

2019-06-27

Bröderna Axelssons är ett plåtslageri beläget i Karlskoga. Detta examensarbete har syftat till att undersöka kvalitetskulturen vid två olika ISO-införanden på företaget. Företaget har även fått hjälp med att skriva nya rutiner och instruktioner till processen Beredning/Produktion/Leverans.  För att undersöka kvalitetskulturen har metoder använts från Cronemyr P, Bäckström I och Rönnbäck Å (2016). Vid undersökning av kvalitetskulturen har intervjuer genomförts med VD, administratör, produktionstekniker och en enkät om beteenden på företaget. Svaren används sedan till analys för att se vilka värderingar som hindrar/stödjer kvalitetskulturen. Resultatet visade att den dåvarande kvalitetskulturen på företaget till stor del var hindrande, medan dagens kvalitetskultur är av blandad karaktär, alltså både stödjande och hindrande. Vid skapandet av de nya rutinerna och instruktionerna inspirerades strukturen och innehållet av material från Bergman B och Klefsjö B (2012). De färdiga rutinerna och instruktioner lämnades vid arbetets slut över till företaget som ska användas till deras nya ledningssystem som är ISO 9001:2015 integrerat med ISO 14001:2015. Resultatet visade att rutiner och instruktioner från det gamla ledningssystemet var felaktigt skrivna för de gjordes av en utomstående part. Dagens rutiner och instruktioner är gjorda tillsammans med dem som arbetar i processen. Utöver det följer allt material i det nya ledningssystemet samma dokumentationsstruktur, vilket de ej gjorde i det gamla ledningssystemet.   För ett fortsatt arbete rekommenderas att vidare undersöka kvalitetskulturen samt ge de    ISO-ansvariga på företaget dedikerad arbetstid för att få möjlighet att skriva klart det nya ledningssystemet. Utöver det minimera de värderingar som hindrar kvalitetskulturen.
Bröderna Axelssons is a sheet metal part producing company located in Karlskoga. This thesis aim has been to investigate the quality culture at the company at two different ISO implementation occasions. The company has also received guided help to write new routines and instructions for their process Preparation/Production/Delivery.  To investigate the quality culture, methods from Cronemyr P, Bäckström I and Rönnbäck Å (2016) have been used. In the investigation of the quality culture, interviews were conducted with the CEO, administrator, manufacturing engineer and a survey was conducted regarding the existing behaviours in the company. The responses from the interviews and survey were then used to analyse which values obstruct or support the quality culture. The results show that the former quality culture was for the most part obstructive, while the current quality culture is of mixed nature, i.e. both supportive and obstructive.      The creation of the new routines and instructions, structure and content were inspired by materials from Bergman B and Klefsjö B (2012). The completed routines and instructions were handed over to the company to be used in their new management system containing ISO 9001:2015 integrated with ISO 14001:2015. The result showed that routines and instructions from the old management system were written incorrectly because they were created by a third party. The new routines and instructions are made together with those who work in the process. In addition, all material in the new management system follows the same documentation structure, which they did not do in the old management system.     For continued work it is recommended to further investigate the quality culture and give the responsible for ISO implementation at the company dedicated time to complete the new management system. In addition, the company should minimize the values that obstruct the quality culture.

Allt snabbare förändringar i samhället ställer krav på att organisationerna hänger med i dessa förändringar; att de anpassar sig och utvecklar sig för att bibehålla sitt existensberättigande. Ett sätt att möta dessa utmaningar kan vara att arbeta med offensiv kvalitetsutveckling som karaktäriseras av kulturen och de värderingar den bygger på samt systemsynen. Syftet med studien var att undersöka hur denna typ av värderingar kan integreras i verksamheten. Vid studien tillämpades kvalitativ forskningsmetod med abduktiv slutledning. Studien utformades som en enfallstudie och datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer, dokumentstudier samt studier av audiovisuella data. Resultatet visade att värderingar för kvalitetskultur kan integreras i organisationens egen värdegrund samt policys samt att värderingar kan kopplas ihop med visionen. Värderingarna kan vidare levandegöras i organisationen genom en uppsättning av arbetssätt och verktyg. Studien visade även att värderingar för kvalitetskultur kan integreras i verksamheten i olika faser.
Increasingly rapid changes in society mean that organizations need to constantly adapt and develop, this is central to their continued existence. One way to meet these challenges can be to implement and apply Total Quality Management that is characterized by the culture and the values on which it is based, as well as the system view. The purpose of the study was to investigate how this type of values can be integrated into the organizations.  The study applied a qualitative research method with abductive approach. The study was designed as a single case study and data collection took place through semi-structured interviews, document studies and studies of audiovisual data.  The results showed that values for quality culture can be integrated into the organization's own core values and policies, and that values can be linked to the vision. The values can also be brought to life in the organization through a set of working methods and tools. The study also showed that values for quality culture can be integrated into the organizations in different phases

2021-06-06

Iden till arbetet fick författarna från en föreläsning om kultur (SIQ & SKI, 2018) och hur enligt Drucker kulturen i en organisation slår strategi utan problem. Syftet var att undersöka vilka beteenden som driver resultat i en processorienterad kultur, samt att utveckla en modell för att mäta detta.   Målet var att mäta beteende i organisationen för att hjälpa dem skapa en konkurrenskraftigare kultur och snabbare uppnå processorientering med en enkät i en kvantitativ pilotstudie. Trots att alla svarade var populationen får pilotstudien för liten för att ge signifikanta resultat. Studien bygger på teorin om kluster av fyra tillämpningar “fumlare”, “kartläggare”, “pratare” och “organiserare” från Hellström & Eriksson (2013) och resultaten redovisas i diagram och IPA-matris.   Slutasatsen är att organisationen lutar åt funktionsorientering, men strävar i riktning mot processorientering. Den sammanlagda bilden är att de tillhör klustret “pratare” med knapp marginal. De är dock på väg i riktningen att börja sin resa mot processorientering via fokus på kommunikation. Mätmodellen som används är i linje med forskning och ger svar på vilka hindrande och stödjande beteenden som finns i en organisation för en processorienterad kultur. Mätmodellen har även svagheten att den inte ger svar på andra frågor än för hörnstenen “att arbeta med processer” och att processorientering endast utgör en del av det som är en kvalitetskultur.
The authors of this thesis got the idea to this projekt from a lecture and from Drucker´s quote “Culture eats strategy for breakfast”. The purpose was to investigate what behaviours that drives results in a process oriented culture, and to develop a model for measuring these behaviours.   The goal was to measure the behaviours in the organisation and to help them obtain a culture that exceed the culture of their competitors, and reaching process orientation using a quantitative survey in a pilot study. Even though we got answers from all participants in the survey, the population was too small to generate statistically significant results. The study is based on the theory of four clusters; “fumblers”, “talkers”, “organisers”, and “mappers” by Eriksson and Hellström (2013) and the results are displayed in diagrams and an IPA-matrix.   The conclusion is that the organisation leans towards function orientation, but they are striving towards becoming process orientated. The total picture the authors got is they belong to the cluster “talkers” with a slight margin. They are heading in the direction of becoming process orientated by focusing on their communication though. The model was designed using research about what behaviours have a positive or a negative effect on the processorientated culture of the organisation. The weakness of the model is that it only takes the cornerstone “working with processes” into account and does not measure the other perspectives of quality culture.

2019-07-26

Enligt SOFS 2011: 9 ska kommuner ha ett kvalitetsledningssystem, detta ska generera kunskap och utveckling inom organisationen och respektive förvaltning. En del av denna utveckling, och således kvalitetssäkringen, är arbetet med avvikelsehantering inom de verksamheterna som bedrivs, både inom kommunen och i de av kommunen upphandlade verksamheter. Om arbetet med avvikelser inte återspeglas i organisationens samtliga nivåer kan brister inte åtgärdas långsiktigt och organisationen och verksamheternas utvecklingspotential uppmärksammas inte. Att låta medarbetare få återkoppling och bekräftelse samt att skapa förutsättning för kunskapsutveckling i verksamheter är nödvändigt för att hela organisationen ska kunna utvecklas. För att detta ska kunna realiseras måste kvalitetsperspektivet löpa som en röd tråd genom förvaltningar, ledarskapet, de digitala systemen och styrdokument måste sammanfogas till en helhet. Det krävs en sammanhållen bild av vad organisationen och förvaltningen står för och vad som är det primära målet. En bild, inte löst liggande pusselbitar utan eget syfte. Denna studie påvisar ett behov av att sammanfoga dessa pusselbitar till en bild som alla kan se tolka och vara med att lägga.
According to SOFS 2011: 9, municipalities must have a quality management system, this should generate knowledge and development within the organization and the respective administration. Part of this development and thus quality assurance is the work with deviation control within the different care facilities both run by municipality but also care facilities procured by the municipality. If the work with deviations is not reflected in all levels of the organization, deficiencies cannot be remedied in the long term, and the organization and the development potential of the businesses are not noticed. To allow employees to receive feedback and confirmation and to create the prerequisite for knowledge development in operations is necessary for the entire organization to develop. For this to be realized, the quality perspective must be the main thread through administrations, leadership, digital systems and governance documents must be joined together as a whole. A clear picture of what the organization and management stand for and what is the primary goal. A cohensive image, not single pieces of a jigsaw puzzle, pieces without their own purpose. This study demonstrates a need to join these jigsaw puzzle pieces into an image that everyone can see, interpret and contribute to.

2020-06-26

Traditionellt inom området för kvalitetsteknik har fokus legat på de så kallat "hårdare delarna" såsom statistisk uppföljning av processer, mätningar och problemlösningsmetoder. Tidigare forskning har identifierat att en av de huvudsakliga orsakerna till att kvalitetsinitiativ inte når framgång är att organisationen misslyckas med att skapa en kultur som stödjer förbättringsarbetet. Trots att kultur identifierats som en nyckel till framgång finns det en kunskapslucka kring hur och om kultur, och då kanske främst kvalitetskultur, kan skapas. Kultur består till stor del av dess värderingar och att dessa är accepterade av medarbetarna. Den här studien syftar till att bidra med kunskapsutveckling kring hur metoden Appreciative Inquiry (AI) kan användas i praktiken i organisationers arbete med värderingar och kultur, och identifiera möjliga effekter av detta. En deskriptiv fallstudie genomfördes inom en organisation i södra Sverige, genom två dialogbaserade workshops, en enkätstudie och dokumentstudie. Resultatet visar att AI är en metod som möjliggör strukturerad dialog gällande värderingar och beteenden kopplade till dessa. Vidare bidrar metoden till att levandegöra en organisations värderingar genom att medarbetare både upplever och uppvisar en förändring gällande enighet och förståelse för värderingarna inom den studerade organisationen.
Through tradition there has been a focus on "hard values" within total quality management, for an example statistical process measurements and problem-solving techniques. Research identifies the failure to create a supportive culture for improvements as one of the main reasons why organizations fail in their quality management initiatives. Despite the knowledge that culture is a mayor key to success, there is a gap of knowledge to how, and even if, it is possible to create a supportive quality culture. What defines culture is to a large extent the values it is based up on, and that the coworkers within an organization take ownership of these values. The purpose of this research is to contribute with knowledge towards how Appreciative Inquiry (AI) can be used within organizational work with values, culture, and to identify possible effects, if any, of the method. An explanatory case study at an organization in the south of Sweden was conducted through two dialogue-based workshops, an online survey, and a document study. The result shows that AI creates a structured dialogue about values and value-related behaviors and succeeds in bringing organizational values to life. This is shown though both the perceived and demonstrated changes within coworkers, towards being in agreement and understanding the values within an organization.

20180627