To see the other types of publications on this topic, follow the link: Kvantitativ litteraturöversikt.
Dissertations / Theses on the topic 'Kvantitativ litteraturöversikt'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 23 dissertations / theses for your research on the topic 'Kvantitativ litteraturöversikt.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Tarja, Boström, and Funehag Sanne. "Att sova på sjukhus : - En kvantitativ litteraturöversikt." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-39615.
Full text
2
Claar, Claes, Sawsan Fakhereddin, and Albin Jepping. "Sjuksköterskors följsamhet till trycksårsprevention : En kvantitativ litteraturöversikt." Thesis, Jönköping University, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-51649.
Full textAbstract:
Trycksår är en vårdskada som orsakas av flera faktorer och skapar lidande för patienter. Årligen medför trycksår 50 000 extra vårddagar i Sverige och förlänger de redan belastade vårdköerna. Upp till 90 % av alla trycksår kan förebyggas med preventiva åtgärder. Trots riktlinjer och preventiva åtgärder mot trycksår uppstår fortfarande vårdskadan trycksår. Säker vård kännetecknas av att minimera riskerna för vårdskador. Syftet var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till trycksårsprevention inom slutenvården. En kvantitativ litteraturöversikt har utförts med 12 artiklar, varav 10 inhämtade från Cinahl och Medline och två från manuell sökning. Litteraturöversiktens resultat visar att flera faktorer påverkar sjuksköterskors följsamhet till trycksårsprevention där kunskap var den största faktorn. Signifikanta skillnader sågs i att högre utbildning gav förbättrad trycksårsprevention och fördjupad kunskap medförde positiva attityder. Slutsatsen av litteraturöversikten ger en bild av hur kompetens, hög arbetsbelastning, organisationen och omvårdnadsarbetet påverkar sjuksköterskors följsamhet till trycksårsprevention. Studien ger en begränsad bild av hur dessa faktorer påverkar följsamheten, där kvalitativ forskning skulle kunna fastställa specifika problem sjuksköterskor upplever kring faktorerna mer djupgående.Pressure ulcers is a care injury and is caused by several factors and cause patients suffering. Annually pressure ulcers entail 50 000 extra care days in Sweden and increases the already burdened care queues. Up to 90% of all pressure ulcers can be prevented with preventive measures. Despite guidelines and preventive measures the care injury pressure ulcers still occurs. Safe care is characterized by minimizing risks for care injuries. The aim was to examine factors that affect nurses’ compliance with pressure ulcer prevention in inpatient care. A quantitative literature review has been performed with 12 articles, 10 were collected from Cinahl and Medline and two with manual search. The result shows that several factors affected nurse’s compliance to pressure ulcer prevention where knowledge were the biggest factor. Significant differences were seen with that higher education gave better pressure ulcer prevention and higher education gave better attitude. Conclusion of this literature review provides a picture of how competence, heavy workload, the organization and nursing work affects nurse's compliance with pressure ulcer prevention. This study provides a limited picture of how these factors affect compliance, where qualitative research could determine specific problems nurses experience around these factors more in depth.
3
Hussein, Leyla Abdi, Michelle Antonsen, and Lars Filip Björkman. "Sjuksköterskors attityder till patienter med fetma : En kvantitativ litteraturöversikt." Thesis, Hälsohögskolan, Jönköping University, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-48606.
Full textAbstract:
Bakgrund: Sjuksköterskor kommer inom vården i kontakt med patienter med fetma. Förutfattade meningar kring fetma skapar attityder. Sjuksköterskors attityder som framkommer i det vårdande mötet kan leda till att patienter med fetma upplever sig diskriminerade. Patienter med fetma undviker vården i högre grad jämfört med patienter med lägre BMI-värde. Attityder som förekommer i det vårdande mötet riskerar att påverka förhållandet mellan sjuksköterska och patient. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskors attityder till patienter med fetma i det vårdande mötet. Metod: Litteraturöversikt med en induktiv ansats. Resultatet är baserat på elva kvantitativa artiklar som analyserats med Fribergs trestegsmodell. Resultat: Resultatet visar flera olika attityder som framkommer mot patienter med fetma. Fem olika teman skapades med attityderna som framkom: Vårdandet av patienter med fetma, beroende av patienters livsstil, patienters personliga egenskaper, patienters fysiska hälsa och patienters utseende. Slutsats: Examensarbetet visar att det framkommer olika attityder till patienter med fetma bland sjuksköterskor. Sjuksköterskor bör ha en kännedom om sina attityder för att värna om relationen till patienter med fetma.Background: Nurses encounters obese patients when working. Perceptions form attitudes, and the attitudes that occurs during given care can lead to obese patients feeling discriminated against. Obese patients have a higher tendency of avoiding care, compared to patients with normal BMI. Attitudes that exist between nurse and patient can affect the nursing relationship. Risk of delayed or cancelled care is present when attitudes of nurses influence the care given to obese patients. Aim: To investigate nurses' attitudes towards obese patients in care. Method: A literature review with an inductive approach. Articles with quantitative design has been used. The results were based on eleven quantitative articles that were analyzed using the Friberg’s three step model. Results: The result shows that different types of attitudes exist against obese patients. Five different themes were created with the attitudes that emerged: the care of obese patients, depending on patients’ lifestyle, patients' personal characteristics, physical health of patients and the appearance of patients. Conclusion: This thesis shows that there are different attitudes towards obese patients among nurses. Nurses should be aware of their attitudes to safeguard the relationship with obese patients.
4
Wartanian, Pärla, and Dijana Vujicic. "Hjärtsvikt – motivationen till egenvård : En litteraturöversikt." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-18173.
Full textAbstract:
Bakgrund: Hjärtsvikt anses idag vara ett av de vanligast förekommande tillstånden inom hjärt- och kärlsjukdomar. Det beräknas att till år 2030 kommer 8 miljoner människor att drabbas av hjärtsvikt i världen. Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd som innebär stora förändringar i livet och som ger ett lidande för personerna. Egenvård är en stor del av behandlingen inom hjärtsvikt och för att personer med hjärtsvikt ska kunna bedriva egenvård krävs det motivation och engagemang. Sjuksköterskan har en viktig roll inom egenvård då det ingår i omvårdnadsarbetet att informera, utbilda, stötta samt motivera personer med hjärtsvikt. Syfte: Att undersöka vad som påverkar motivationen till egenvård hos personer med hjärtsvikt Metod: Litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar. Metod och analys inspirerad av Friberg, 2017, Kapitel 12. Resultat: Hjärtsvikt är ett tillstånd där personer behöver utbildning och information när det gäller egenvård. Ur analysen framkom teman som förklarade vad som motiverade personer med hjärtsvikt till egenvård.De 3 huvudteman var drivkrafter till motivationmed subteman självförtroende, självständighet och livsmål, psykiska faktorer med subteman rädsla och oro, bristande ekonomi och socialt stöd samt personers kunskap om hälsamed subteman information och utbildning, motiverande samtal med sjuksköterska samtpersoners förväntningar på sjuksköterskan Slutsats: Det behövs mer fokus från vården att utbilda och informera personer med hjärtsvikt gällande egenvård. Det är även viktigt att personerna förstår vad egenvård innebär och vikten av att sköta den. Det sociala stödet styrker även självförtroendet och därmed egenvård. Litteraturöversikten kan ge sjuksköterskor ny kunskap angående vad som motiverar personer med hjärtsvikt till egenvård. Nyckelord:egenvård, hjärtsvikt, hälsokunskap, kvalitativ, kvantitativ, motivation, personer
5
Johansson, Mikaela, and Jasmin Scheffler. "Personer som genomgått njurtransplantation och deras skattade livskvalitet : En litteraturöversikt." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30424.
Full textAbstract:
Genom åren har njurtransplantation förbättrats och utvecklats till den bästa och mest kostnadseffektiva behandlingen för personer med njursvikt (Prihodova, et al., 2014a). Forskning har visat att behovet av njurtransplantationer ökar med 7% för varje år (Heaphya, et al., 2013). I Januari 2016 var det 646 personer i Sverige som var i behov av en njure (Livsviktigt, 2016). Syftet med litteraturöversikten var att undersöka hur personer ≥18år som genomgått njurtransplantation värderar sin livskvalitet i jämförelse med personer med kronisk njursvikt och den allmänna befolkningen. Litteraturöversikten har genomförts utifrån en kvantitativ metod med deduktiv ansats. Sammanlagt ingick tio vetenskapliga artiklar i resultatet. Artiklarna söktes fram från databaserna CINAHL, Medline och PsycInfo. Inklusionskriterierna var att de skulle ha en kvantitativ ansatts, peer reviewed, inte äldre än 2005 samt att personerna skulle ha genomgått en njurtransplantation och vara över 18år. Resultatet analyserades enligt Fribergs tre stegs analysmodell (2012a) och visade att ålder påverkade den upplevda livskvaliteten hos njurtransplanterade personer. Livskvaliteten ökar hos njurtransplanterade efter transplantationen i jämförelse med personer med kronisk njursvikt, men är sämre än hos den allmänna befolkningen. Litteraturöversiktens sammanställning kan bidra till att få en bättre överblick om vad som behöver förbättras inom sjuksköterskans omvårdnadsarbete i relation till njurtransplanterade personer.Through the years, kidney transplants have improved into the best and most cost-effective treatment for people with kidney failure (Prihodova, et al., 2014a). Research has shown that the need of kidney transplant is increasing by 7% per year (Heaphya, et al., 2013). In January 2016, 646 Swedish people needed a kidney (Livsviktigt, 2016). The purpose of the literature review was to examine how people ≥18 years value their quality of life after a completed kidney transplantation in comparison to kidney failure people and the general population. Literature review has been carried out on the basis of a quantitative method with deductive approach. The result included ten scientific articles, which were sought out from the databases CINAHL, Medline and PsycInfo. The inclusion criteria was that they should be quantitative, peer reviewed, published after 2005 and include people older than 18years who received a kidney transplantation. The results were analyzed by Fribergs three steps analysis model (2012a) and showed that age seem to affect quality of life of renal transplant recipients. Quality of life increases after a kidney transplantation in comparison to kidney failure patients, but is worse than the general population. The compilation of the literature review may obtain a better overview of nursing after kidney transplantation.
6
Jonasson, Ida, and Sofie Jonsson. "Att leva med endometrios : En kvantitativ litteraturöversikt av påverkan på livskvaliteten." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-37802.
Full text
7
Delshad, Meti Jennifer, and Mariam Abbas. "Sexuell hälsa och kardiovaskulära sjukdomar – “A Silent Gap”. : - en kvantitativ litteraturöversikt." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-47489.
Full textAbstract:
Background: Cardiovascular disease (CVD) are some of the most common illnesses globally. It has been proven that there is a connection between CVD and sexual concerns. Patients sexual health is a fundamental factor and should be provided with proper care from a nursing perspective. Aim: To describe factors that influence the nurse’s work on sexual health for patients with cardiovascular disease. Method: A quantitative literature review with an inductive approach was implemented and based on 13 scientific articles. Results: The analysis resulted in two main themes; “The nurses’ perspective affects” and “Organizational obstacles affects” that are followed by six subthemes; “Attitudes, beliefs and emotions”, “Experience, knowledge and education”, “Responsibility”, “Patients’ gender and age”, “Guidelines and routines” and lastly “Lack of time and prioritizing”. Conclusion: Based on nurses globally, there should be a development of the area sexual health among patients with CVD. There are several obstacles that persuades the area into being secluded. Negative attitudes, incompetence, prejudice and organizational barriers are some of the common mentioned difficulties.Bakgrund: Kardiovaskulära sjukdomar är några av de vanligaste sjukdomarna runtom i världen. Det är påvisat att det finns en koppling mellan kardiovaskulära sjukdomar och sexuell ohälsa. Den sexuella hälsan är en väsentlig del av individens liv och bör behandlas med respekt utifrån sjuksköterskans ansvarsområde. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans arbete med sexuell hälsa för patienter med kardiovaskulär sjukdom. Metod: En kvantitativ litteraturöversikt med induktiv ansats sammanställdes utifrån 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman; “Sjuksköterskans perspektiv påverkar” och “Organisatoriska hinder påverkar” som följs av sex subteman; ”Attityder, värderingar och känslor”, “Erfarenhet, kunskap och utbildning”, “Ansvar”, “Patientens ålder och kön”, “Riktlinjer och rutiner” samt “Tidsbrist och prioritering”. Slutsats: Baserat på sjuksköterskor globalt, bör det ske en utveckling kring området sexuell hälsa hos patienter med kardiovaskulära sjukdomar. Det finns flera hinder i arbetet som leder till att området hamnat i skymundan. Negativa attityder, inkompetens, fördomar och organisationsrelaterade faktorer är några av de barriärer som framkommer bland sjuksköterskor.
8
Berg, Angelica, Agnes Polsten, and Maja Rudén. "Har hjärtat ett kön, behandlingsinsatser av kvinnor med hjärtinfarkt : - En kvantitativ litteraturöversikt." Thesis, Jönköping University, Hälsohögskolan, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-52709.
Full textAbstract:
Bakgrund: Hjärtinfarkt är den största folksjukdomen både i Sverige och internationellt. Det är flest män som insjuknar, trots det är det fler kvinnor som dör. En hjärtinfarkt uppstår när det syrerika blodet inte når fram till hjärtats kranskärl till följd av en blockering. Hjärtinfarkt kan delas in i två typer, ST-elevation myocardial infarction (STEMI) och Non-ST-elevation myocardial infarction (NSTEMI). Sjukdomen kan uppstå av både påverkbara och opåverkadbara orsaker. Sjukdomstillståndet kan behandlas med kirurgisk och farmakologisk behandling. Litteraturöversiktens teoretiska ram var säker vård som är en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser. Syfte: Att undersöka behandlingsinsatser vid hjärtinfarkt hos kvinnor. Metod: En litteraturöversikt med kvantitativ design har utförts för att undersöka kvinnors behandlingsinsatser vid en hjärtinfarkt i jämförelse med män. Resultatartiklarna har kvalitetsgranskats enligt kvalitetsprotokollet utfärdat av Avdelningen för Omvårdnad på Hälsohögskolan i Jönköping och analyserats enligt Fribergs trestegsstruktur. Resultat: Resultatet visar att kvinnorna får osäkrare vård av lägre kvalitet jämfört med männen. Kvinnor fick inte ett adekvat omhändertagande vid insjuknandet eller under vårdtiden. Fynden presenteras i fyra kategorier och tio underkategorier som innefattar Undersökning (fördröjd undersökning, utebliven undersökning), Tid till behandling (dörr-till-ballongtid, fördröjd behandling, sen diagnos), Kirurgisk behandling (PCI, reperfusionsterapi, kranskärlskirurgi) och Farmakologisk behandling (på sjukhus, vid utskrivning). Slutsats: För att bidra till en mer jämställd och säker vård behöver kunskapen kring kvinnors behandling vid hjärtinfarkt öka. Vidare forskning krävs för att bidra till räddade liv, längre livslängd och ökat välbefinnande för drabbade kvinnor.Background: Myocardial infarction is the largest widespread disease both in Sweden and in an international perspective. More men are affected, despite this more women die. Myocardial infarction occurs when the blood no longer reaches the coronary arteries because of a blockage. Myocardial infarction can be categorized in two types, ST-elevation myocardial infarction (STEMI) and Non-ST-elevation myocardial infarction (NSTEMI). The disease can occur from both influenceable and unaffected causes. Myocardial infarction can be treated with both surgical and pharmacological treatment. The literature reviews theoretical framework was safe care which is one of the nurses six core competences. Aim: To investigate the treatment interventions of myocardial infarction in women. Method: A literature review with quantitative design has been performed to investigate women's treatment interventions when having a myocardial infarction compared with men. The quality of the articles has been ensured with a quality protocol developed by the Department of Nursing at The School of Health and Welfare in Jönköping. The three-step structure by Friberg has been used to analyse the result. Results: The results show that women receive an insecure care with lower quality compared with men. Women did not receive an adequate care in either the acute stage or during the hospital stay. The findings are presented in four categories and ten subcategories that includes Examination (delayed examination, defaulted examination), Time to treatment (door-to-balloon time, delayed treatment, late diagnose), Surgical treatment (PCI, reperfusion therapy) and Pharmacological treatment (in hospital, at discharge). Conclusion: To contribute to a more equal and safe care, knowledge about women's treatment for myocardial infarction needs to increase. Further research is needed to contribute to saved lives, longer life expectancy and increased well-being for affected women.
9
Olofsgård, Anna, and Sandra Lindén. "Fysisk aktivitet för patienter med hjärtsvikt – ur ett livskvalitetsperspektiv : En kvantitativ litteraturöversikt." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-35717.
Full textAbstract:
Cirka 200 000 personer i Sverige lever med hjärtsvikt. Tidiga symtom är andfåddhet, trötthet och mindre ork i vardagen. Oro, sömnsvårigheter och depression drabbar ofta patienten när sjukdomen förvärras, med sämre livskvalitet som följd. Det finns en korrelation mellan upplevelsen av fysiska begränsningar och upplevd livskvalitet. Många patienter med hjärtsvikt undviker att träna på grund av osäkerhet. Sjuksköterskans roll är att förmedla kunskap om fysisk aktivitet för att göra patienten trygg. Det är också viktigt att kunna identifiera en lämplig nivå och form på träningen, som ska vara individanpassad. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilka effekter fysisk aktivitet har på livskvaliteten för patienter med hjärtsvikt. 16 kvantitativa artiklar valdes ut och analyserades. Resultatet visar att det finns god vetenskaplig evidens för att fysisk träning påverkar livskvaliteten positivt hos patienter med hjärtsvikt. Graden av deltagande har större betydelse för effekten än typen av träning. Övervakad träning har visat sig öka deltagandet, liksom social gemenskap. Genom att sjuksköterskan förmedlar individanpassad information och lyckas identifiera en träningsform som passar patientens intressen, resurser och behov ökar chansen till högt deltagande i fysisk aktivitet, vilket i sin tur kan leda till förbättrad livskvalitet.Approximately 200 000 persons in Sweden are living with heart failure. Early symptoms are dyspnea, fatigue and difficulties in daily activities due to lack of energy. As the heart failure proceeds the patients are often facing anxiety, sleep deprivation and depression. Perceived physical limitations has shown to correlate well with perceived quality of life. Many patients with heart failure avoids physical activity due to feelings of uncertainty. The role of the nurse is to make the patient feel comfortable and safe to engage in physical training, by providing knowledge. It is important to identify a suitable level and form of individually tailored training. The purpose of the literary review was to describe how various forms of physical activities affects quality of life in patients with heart failure. 16 quantitative articles were chosen and analyzed. The result shows that physical training affects quality of life in a positive manner in heart failure patients. Level of participation is of greater importance than the form of training. Supervised training has shown to increase participation, as well as social interaction. By providing individually adjusted information and by identifying a form of training suitable to the patient, the nurse is able to influence the patient towards an increased engagement in physical activities, presumably leading to improved quality of life.
10
Lärkfeldt, Elisa, and Erica Gustavsson. "Hur patientsäkerheten påverkas av sjuksköterskans sömnsituation : En litteraturöversikt." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-42689.
Full textAbstract:
Bakgrund: Sömn är en subjektiv upplevelse och påverkas av olika faktorer som kan ge inverkan på arbetsförmågan. Omvårdnad är en av sjuksköterskans huvuduppgifter och att arbeta patientsäkerhet är grundläggande för att skydda patienter från vårdskada. Vårdskador skapar både individuellt lidande och kostar samhället stora summor pengar. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur patientsäkerheten påverkas av sjuksköterskans sömnsituation. Metod: En litteraturöversikt gjordes med elva kvantitativa artiklar. Dessa analyserades med hjälp av Fribergs trestegsmodell. Resultat: Studien visade att medicinska misstag och bristande omvårdnad ökade då sjuksköterskan hade sämre sömnkvalitet eller var drabbad av fatigue. Huruvida antal sömntimmar påverkar patientsäkerheten var tvetydigt. Slutsats: För att minska riskerna som en sömnsituation medför är det väsentligt för sjuksköterskan att ta hand om sin egen hälsa och att åstadkomma en god sömnhygien.Background: Sleep is a subjective experience and is affected by different factors that can impact the work ability. Nursing is one of the nurse’s main tasks and to work with patient safety is essential to protect the patient from harm. Adverse events create both individual suffering and costs the society large amount of money. Aim: The aim of the study was to describe how the patient safety was effected by the nurses sleep situation. Method: A literature review was made with eleven quantitative studies. These were analysed with Fribergs three stage model. Result: This study showed that medical errors and inadequate nursing increased when the nurse was sleep deprived or fatigued. Whether the number of sleep hours affected the patient safety was ambiguous. Conclusion: To decrease the risk that follows from a sleep situation, it is essential for the nurse to take care of her own health and to achieve a good sleep hygiene.
11
Höglund, Erika, and Hanna Bergström. "När sjuksköterskor lider, lider patienterna : En kvantitativ litteraturöversikt om psykisk ohälsa, vårdens baksida." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-17947.
Full textAbstract:
Bakgrund: Sjuksköterskans yrke är präglat av stor arbetsbelastning, ett högt tempo och många olika arbetsuppgifter som oftast ska utföras under tidspress. Andelen akuta patienter ökar samtidigt som att resurser begränsas och effekten av detta har en direkt påverkan på sjuksköterskans psykiska hälsa. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa faktorer som orsakar psykisk ohälsa hos sjuksköterskor inom akutsjukvården. Metod: En litteraturöversikt bestående av 10 vetenskapliga artiklar med kvantitativ forskningsmetodik. Artikelsökningen utfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman som visade sig påverka sjuksköterskans hälsa; dessa är Arbetsrelaterade faktorer och Psykosociala faktorer. Subteman är arbetsmiljö, ledarskap och organisation gällande huvudtemat arbetsrelaterade faktorer, trauma och lidanden, återhämtning samt stressorer vid huvudtemat psykosociala faktorer. Konklusion: Genom kunskap om psykisk ohälsa samt utveckling av coping-strategier med förebyggande åtgärder kan en mer hälsosam och stödjande arbetsmiljö skapas för sjuksköterskor inom akutsjukvården.Background: The nurse´s profession is characterized by a high workload, a high tempo and many different tasks that are usually performed under enormous time pressure. The proportion of acute patients increases drastically while the resources are limited and the effect of this has a direct impact on the nurse. Purpose: The purpose of the litterature review is to highlight factors that causes mental illness in nurses in the emergency care. Method: The litterature review consists of 10 scientific articles with quantitative researsh methodology. The article research was done in the databases CINAHL and PubMed. Result: The analysis resulted in two main themes that were found to affect the nurse´s health, these are work-related factors and psychosocial factors. The subthemes are working enviroment, leadership and organization to the main theme of workrelated factors. Suffering and trauma, recovery and stressors regarding the main theme psychsocial factors. Conclusion: Through knowledge about mental illness and development of coping strategies with preventive measures, a healthier and more supportive working enviroment can be created for nurses in emergency care.
12
Emilsson, Hanna. "Hur sjukvårdspersonalens följsamhet av hygienrutiner kan förbättras : En allmän litteraturöversikt av kvantitativ forskning." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-18383.
Full textAbstract:
Bakgrund: Basala hygienrutiner är en avgörande åtgärd för att förbygga vårdrelaterade infektioner och förhindra att patienten utsätts för smitta och vårdlidande vid kontakt med sjukvården. Sjukvårdspersonalens följsamhet till befintliga hygienrutiner är globalt låg och behöver förbättras för att förhindra smittspridning.Syfte: Syftet med studien är att identifiera strategier som förbättrar sjukvårdpersonalens följsamhet av hygienrutiner.Metod: En allmän litteraturöversikt med analys av kvantitativ forskning har genomförts för att sammanställa vilka insatser som resulterar i förbättrad hygienföljsamhet.Resultat: Tre teman visar vilka insatser som har en positiv effekt på hygienföljsamheten: Utbildning, delaktighet i förbättringsarbetet och ökad tillgång till hygienfaciliteter.Konklusion: Smittspridning förebyggs med förbättrade hygienrutiner. Examensarbetet visar att det går att förbättra sjukvårdspersonalens följsamhet av hygienrutiner och bidrar med kunskap om hur det kan verkställas i verksamheten för en hållbar lösning.
13
Andersson, Katarina, Cecilia Söderman, and Holgersson Kajsa Öberg. "Vad som påverkar hälsorelaterad livskvalitet för personer i palliativt skede : En kvantitativ litteraturöversikt." Thesis, Hälsohögskolan, Jönköping University, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-50726.
Full textAbstract:
Bakgrund: Syftet med palliativ omvårdnad är att främja hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) för personer som vårdas och att ge stöd till anhöriga. För att kunna erbjuda god palliativ omvårdnad i öppenvård, slutenvård eller hemsjukvård krävs att sjuksköterskan har en förståelse för hur personer i palliativt skede skattar sin HRQoL. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar HRQoL för personer i palliativt skede. Metod: Litteraturöversikt av 14 vetenskapliga artiklar med kvantitativ design. Sökningen har skett i databaserna CINAHL och Pub Med. Analys har skett med hjälp av Fribergs trestegsanalys. Resultat: Resultatet visar att flera faktorer samverkar i personers självskattning av HRQoL. Faktorerna sammanfattas i tre beskrivningskategorier; symtombörda (social och emotionell påverkan, sista tiden i livet), vårdens påverkan (tidigt insättande av palliativ vård) och behandling (positiv, negativ) på HRQoL. Slutsats: För att sjuksköterskan ska kunna stödja personer som vårdas i palliativt skede, och de anhöriga, att kunna uppleva god HRQoL behöver sjuksköterskan kunskap om vilka faktorer som påverkar HRQoL för den de vårdar. Examensarbetet kan ge sjuksköterskan fördjupad förståelse för faktorer som påverkar HRQoL för personer som vårdas i palliativt skede och därmed möjliggöra förbättrat personcentrerat omhändertagande 0ch främja upplevd HRQOL. Nyckelord: Hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL), kvantitativ, palliativ vård och vuxna.Factors that affect health-related quality of life for people in palliative phase – a literature review Background: The purpose of palliative care is to promote health-related quality of life (HRQoL) of the person as well as providing support for relatives. In order to provide good palliative care in day care centers, inpatient units or home care it is vital that the nurse understands how people in the palliative phase values and self-reports their HRQoL. Aim: The purpose was to describe factors that affect HRQoL for people in palliative phase. Method: Literature review of 14 scientific articles with quantitative design. The search has been conducted in the databases CINAHL and Pub Med. The analysis was implemented using Friberg’s three-step analysis model. Result: The results show that several factors interact in people’s self-assessment of HRQoL. The factors are summarized in three descriptive categories; the impact on HRQoL from symptom burden (symptoms; social and emotional impact; end of life), care (access to; early access) and treatment (positive impact; negative impact) respectively. Conclusion: In order for the nurse to be able to promote the experience of good quality of life for people in palliative phase, and their relatives, knowledge is vital about which factors affect the quality of life for the person they care for. The degree project can provide the nurse with an immersed understanding of theese factors and thus enable improved person-centered care and promote the perceived HRQoL. Keywords: Health-related quality of life (HRQoL), quantitative, palliative care and adults.
14
Andersson, Rosalie, and Josefine Sandh. "IT-baserade interventioner och dess hälsoeffekter vid egenvård hos personer med typ 2 diabetes : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan i Jönköping, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30364.
Full text
15
Al-Samraye, Ali. "Arbetsterapeutiska interventioner för barn med autismspektrumtillstånd och dess effekter. : En litteraturöversikt." Thesis, Umeå universitet, Avdelningen för arbetsterapi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-181747.
Full textAbstract:
Autismspektrumtillstånd (AST) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som bland annat innebär svårigheter i social interaktion, sensorisk hantering och bearbetning samt motoriska färdigheter för individen. Barn med AST löper högre risk än andra barn att inte utveckla nödvändiga färdigheter som behövs för att vara delaktig i olika aktiviteter samt i utveckling mot självständighet. Syftet med denna litteraturöversikt är att redogöra för arbetsterapeutiska interventioner för barn med AST och interventionernas effekter. Litteraturöversikt valdes som metod för studien och artiklar hämtades från databaserna PubMed och CINAHL. Sju kvantitativa originalartiklar som var publicerade mellan år 2010 och 2018 har granskats, analyserats och redovisats i fyra olika kategorier; Interventioner för motoriska färdigheter, Interventioner för bearbetning och integrering av sensorisk information, Interventioner för social interaktion samt Intervention för arbetsminne. I studiens resultat framkommer det att samtliga interventioner hade effekt på olika färdigheter hos barnen. Artiklarna som inkluderades i resultatet hade alla en ojämn könsfördelning, studier med jämnare könsfördelning eller flickor och pojkar var för sig är därför väsentligt i framtida studier. Slutsatsen är att arbetsterapeutiska interventioner är effektiva för barn med AST avseende färdigheter inom sensorik, motorik, sociala och arbetsminne, men att ytterligare forskning inom området behövs för att öka kunskapen om effektiva interventioner för barn med AST.
16
Andersson, Johanna, and Emmeli Kolsut. "Skolbarnets risk för övervikt och fetma : Sambandet mellan familjen och dess socioekonomiska status. En kvantitativ litteraturöversikt." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-101020.
Full text
17
Asplind, Anna, and Annika Friberg. "Effekten av musik som åtgärd vid preoperativ ångest och oro : En litteraturöversikt." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30318.
Full textAbstract:
Bakgrund: Ångest och oro är vanligt förekommande hos patienter inför kirurgiska ingrepp. Studier har visat att högre grad av preoperativ ångest och oro är associerat med större behov av lugnande premedicinering, högre doser av narkosläkemedel, förhöjt blodtryck, ökad hjärtfrekvens, högre postoperativ smärta samt en långsammare och mer komplicerad postoperativ återhämtning. Den preoperativa vårdmiljön är väl lämpad för alternativa, icke-farmakologiska åtgärder där musikintervention är ett alternativ. Syfte: Syftet var att beskriva effekten av musik som åtgärd vid preoperativ ångest och oro. Metod: En litteraturöversikt där artiklar med kvantitativ ansats har analyserats, med motivet att skapa överblick över kunskapsläget. Analysen har gjorts enligt Fribergs trestegsmodell. Resultat: Resultatet är en sammanställning av totalt nio kvantitativa artiklar baserade på studier där effekten av musikintervention som preoperativ omvårdnadsåtgärd har studerats. I samtliga studier minskade musikinterventionen patientens subjektiva upplevelse av preoperativ ångest och oro, däremot sågs inga entydiga effekter för de objektiva parametrarna, såsom tex hjärtfrekvens och blodtryck. Slutsats: Musik bör användas som ett icke-farmakologiskt komplement inom vården eftersom det är en säker metod utan kända biverkningar och med god effekt.Background: Preoperative anxiety is common among patients undergoing surgery. Studies have shown that a high level of preoperative anxiety is associated with increased need for sedatives, higher doses of anesthetic drugs, increased blood pressure, increased heart rate, higher postoperative pain and a slower and more complicated postoperative recovery. The preoperative environment is well suited for alternative, non-pharmacological interventions, where music is one of them. Objective: The objective was to describe the effect of music intervention on preoperative anxiety. Method: A literature review where articles with quantitative approach has been analysed, with the purpose of getting an overview of the current knowledge. The analysis has been done according to the three-step model, described by Friberg. Results: The result includes a review of nine quantitative articles, based on studies where the effect of music intervention on preoperative anxiety has been studied. The music intervention showed a positive effect on the reduction of patient reported experience of anxiety in all studies, however, no consistent positive effects were seen on the objective parameters, such as heart rate and blood pressure. Conclusion: Music intervention should be implemented as a compliment to standard preoperative care, as it has shown to be a safe method with no known side effects, and with good results.
18
Persson, Frida, and Sara Vensjö. "Personer med Parkinsons sjukdom och deras skattning av sin hälsorelaterade livskvalitet : En litteraturöversikt." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-35755.
Full textAbstract:
Bakgrund: Parkinsons sjukdom [eng. Parkinson´s Disease - PD] är en neurologisk och progressiv sjukdom, med motoriska och icke motoriska symtom. Forskning visar att personer med PD ofta är oroliga för hur sjukdomen kommer att påverka deras hälsorelaterade livskvalitet [eng. Health Related Quality of Life - HRQoL], och de tenderar att skatta sin HRQoL sämre än övrig befolkning. HRQoL beskrivs som innebörden av hur hälsan påverkar livskvaliteten [eng. Quality of Life - QoL] och är viktig att ta hänsyn till i omvårdnadsarbetet. Syfte: Att beskriva personer med Parkinsons sjukdom och deras skattning av sin hälsorelaterade livskvalitet. Metod: En litteraturöversikt bestående av tolv vetenskapliga artiklar med kvantitativ design och deduktiv ansats analyserades enligt Fribergs trestegsmodell. Artiklar där HRQoL mäts med PDQ-39SI inkluderades. Resultat: Flera olika faktorer var negativt relaterade med HRQoL såsom längre sjukdomstid, tidig sjukdomsdebut och hög grad av symtom. Vissa behandlingar hade en positiv effekt på HRQoL såsom behandling med infusion av levodopa, följsamhetsterapi av läkemedelsbehandling, fysisk aktivitet och djup hjärnstimulering. Slutsats: Denna litteraturöversikt har bidragit med kunskap om hur olika faktorer påverkar HRQoL vid PD. Kunskapen kan hjälpa sjuksköterskor att bemöta denna patientgrupp, då flera faktorer har en negativ påverkan på HRQoL.Main title: People with Parkinson's disease and their assessment of their health-related quality of life. Subtitle: A literature review Background: PD is a neurological and progressive disease, with motor and non-motor symptoms. Research shows that people with PD are often worried about how the disease will affect their QoL and they tend to estimate their HRQoL poorer than other parts of the population. The HRQoL is described as the meaning of how health affects the QoL and is important to take into account in nursing work. Aim: To describe people with Parkinson's disease and their assessment of their health-related quality of life. Method: A literature review consisting twelve scientific articles with quantitative approaches was analyzed according to Friberg's three-dimensional model. Articles where the HRQoL is measured with PDQ-39SI was included. Results: Several different factors were negatively related to the HRQoL such as longer illness, an early disease outcome and a high degree of symptoms. Some treatments had a positive effect on the HRQoL such as treatment with levodopa infusion, drug therapy compliance, physical activity and deep brain stimulation. Conclusion: This literature review has contributed with knowledge of how different factors affect the HRQoL in PD. Knowledge can help nurses to respond to this patient group, as several factors have a negative impact on the HRQoL.
19
Enell, Tina, and Linda Claésson. "Sjuksköterskans arbete för tidig upptäckt och behandling vid sepsis : En litteraturöversikt." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-47391.
Full textAbstract:
Bakgrund: Sepsis är ett akut sjukdomstillstånd med varierande symtom och är därför svårt att upptäcka. Tillståndet innebär lidande för patienten och mortaliteten bland drabbade är hög. Snabb identifiering och behandling är av betydelse för patientens hälsa och överlevnad. Sjuksköterskan har ansvar för omvårdnaden, såväl för beroende som oberoende omvårdnadsåtgärder. För att möjliggöra god och säker vård ska sjuksköterskan arbeta förebyggande med patientsäkerhetsarbete. Syfte: Syftet var att undersöka faktorer i sjuksköterskans arbete som är viktiga för att tidigt upptäcka och behandla patienter med sepsis. Metod: Artiklar med kvantitativ design har sammanställts till en litteraturöversikt och analyserats med deduktiv ansats. I urval och datainsamling har Polit och Becks niostegsmodell används och totalt gick 11 artiklar vidare från kvalitetsgranskning till resultat. Resultat: Tre faktorer hittades; Utbildning, screeningverktyg samt riktlinjer för behandling vid sepsis. Utbildning ledde till ökad kunskap och ökade sjuksköterskans förmåga att identifiera sepsis. Vid användning av riktlinjer ökade följsamheten till behandlingsåtgärder och tiden till behandling minskade. Screeningverktyg och riktlinjer för behandling minskade mortaliteten. Slutsats: Sjuksköterskans är central i arbetet för tidig upptäckt och behandling, då sjuksköterskan screenade patienter för sepsis, initierade till och utförde behandlingsåtgärder. För att säker vård ska möjliggöras vid sepsis krävs såväl kunskap, screeningverktyg samt riktlinjer för behandling.Background: Sepsis is a critical condition with varying symptoms that makes it difficult to detect. The mortality is high and the condition causes the patient suffering. Early identification and rapid treatment is important for the patient's health and survival. The nurse is responsible for nursing care, both independent interventions and ordered by physicians. The nurse needs to work preventing regards patients and providers safety to provide good care. Aim: To survey factors for early detection and treatment in the nurse's work with patients having sepsis. Method: A literature overview with quantitative articles and a deductive approach. For selection and collection of data Polit and Becks nine-way model was used. A total of 11 articles was quality reviewed and included to the result. Results: Three factors were found; Education, screening tools and guidelines for treatment of sepsis. Education led to increased knowledge and increased the nurse's ability to identify sepsis. When using guidelines, adherence to treatment measures increased and time to treatment decreased. Furthermore, screening tools and treatment guidelines were found to reduce mortality. Conclusion: The nurse is central in the work of early detection and treatment. The nurse screened patients for sepsis, initiated and fulfilled treatment measures. Knowledge, screening tools and guidelines for treatment are required to enable safe care in the case of sepsis.
20
Ohlson, Moa, Josefin Olofsson, and Hanna Persson. "Faktorer som påverkar följsamheten till egenvård vid diabetes mellitus typ 2 : En litteraturöversikt." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-43959.
Full textAbstract:
Bakgrund: Antalet individer med diabetes mellitus typ 2 ökar i världen. Diabetes ökar risken för komplikationer som hjärt- och kärlsjukdomar, njurpåverkan och synbortfall. Komplikationer relaterat till diabetes bidrar till ökade kostnader för samhället samt ett onödigt lidande för den drabbade individen. Uppkomsten av typ 2 diabetes kan dock förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor. Sjuksköterskan kan hjälpa individen genom att ge information angående sjukdomen och hur sjukdomen kan förebyggas. Sjuksköterskor upplever dock att de har begränsade kunskaper om egenvårdsrådgivning. Syfte: Att undersöka faktorer som kan påverka patientens följsamhet till egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Metod: En litteraturöversikt grundad på artiklar med kvantitativ ansats. Dataanalysen genomfördes med hjälp av Fribergs trestegsmodell. Artiklar insamlades in i databaserna Medline och Cinahl. Resultat: Resultatet för litteraturöversikten påvisade 28 faktorer som kan påverka följsamhet till egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Faktorer som förekom mest gånger var ålder, utbildningsnivå, sysselsättning, kön, biokemiska markörer, vårdpersonalens kompetens, komplikationer, undervisning samt self-efficacy. Slutsats: Det finns flera faktorer som kan påverka patientens följsamhet till egenvård. Det är viktigt att sjuksköterskan identifierar faktorer som kan påverka patientens följsamhet till egenvård och anpassar omvårdnaden efter varje enskild individs behov. En fortsatt forskning kan vara att belysa hur en hög nivå av self-efficacy påverkar egenvårdskapaciteten.Background: The number of individuals with type 2 diabetes mellitus increases in the world. Diabetes increases the risk of complications such as cardiovascular diseases, kidney effects and loss of vision. Complications related to diabetes contribute to increased costs for society and an unnecessary suffering for the affected individual. The emergence of type 2 diabetes can be prevented with healthy living habits. Nurses feel that they have limited knowledge of self-care counseling. Aim: To examine factors that may affect the patient's adherence to self-care in diabetes mellitus type 2. Method: A literature review based on articles with quantitative approach. The data analysis was performed using Friberg's three-step model. Articles were collected from Medline and Cinahl. Result:The result of the literature review showed 28 factors that affects adherence to self-care in diabetes mellitus type 2. Factors that occurred most often were age, educational level, work situation, sex, biochemical markers, caregiver’s competence, complications, teaching and self-efficacy. Conclusion: There are several factors that can affect the patient's adherence to self-care. It is important that the nurse identifies factors that can affect adherence to self-care and adjusts the care to each individual. Future research can be to examine how a high level of self-efficacy affects self-care agency.
21
Jusufi, Eleonora, and Martin Bremer. "Motiverande samtal : Effekten på livsstilsförändringar och kliniska värden hos patienter med typ 2 diabetes mellitus - En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-19239.
Full textAbstract:
Bakgrund: Typ 2 diabetes mellitus är en av de stora folksjukdomarna och förekomsten av sjukdomen ökar i hela världen. Typ 2 diabetes mellitus kan medföra allvarliga komplikationer om sjukdomen inte behandlas korrekt. Det går inte att bli frisk från sjukdomen, men genom livsstilsförändringar kan blodsockret sänkas till normala nivåer. Detta innebär att vården har en stor uppgift att hantera för att främja hälsan hos dessa patienter. För att stödja patienten i att hantera sin situation kan sjuksköterskan använda sig av motiverande samtal. Syfte: Beskriva effekten av motiverande samtal hos patienter med typ 2 diabetes mellitus gällande levnadsvanor. Metod: En kvantitativ litteraturöversikt med 14 vetenskapliga artiklar. Resultat: Motiverande samtal visar en varierad effekt. Positiv effekt kunde ses på egenvård, midjemått samt fysisk aktivitet. Ingen effekt kunde påvisas gällande övriga utfallsmått. Vid summering av samtliga utfallsmått från artiklarna visade motiverande samtal endast ha 35% signifikant effekt. Konklusion: Trots varierande effekt av motiverande samtal kan det vara en möjlig metod för sjuksköterskor i mötet med patienter med typ 2 diabetes mellitus för att minska risken för komplikationer.Sjuksköterskan kan med hjälp av motiverande samtal främja motivation, men för att detta ska ha effekt krävs att patienten själv har motivationen att förändra sin livsstil.Background: Type 2 diabetes mellitus is one of our primary public diseases, and the incidence of the disease is increasing worldwide. Type 2 diabetes mellitus can lead to severe complications if the disease is not controlled. It is not possible to cure the disease, but blood sugar can be lowered to normal levels through lifestyle changes. This means that healthcare has a major task to handle to promote the health of these patients. To support the patient in managing their situation, the nurse can use motivational interviewing. Aim:To describe the effect of motivational interviewing in patients with type 2 diabetes mellitus regarding lifestyle. Method: A quantitative review with 14 scientific articles. Result: Motivational interviewing showed a varying effect. The positive effects could be seen onself-care, waist measurements, and physical activity. No effect is shown regarding other outcome measures. When summarizing all outcome measures from the articles, motivational interviewing showed only a 35% significant effect. Conclusion: Despite the varying effect of motivational interviewing, it may be possible for nurses to use in care for patients with type 2 diabetes mellitus to reduce the risk of complications. With the help of motivational interviewing, the nurse can promote motivation, but for this to have an effect,the patient himself must have the motivation to change his lifestyle.
22
Kronqvist, Tora, and Ida Wallerstig. "Specialistsjuksköterskor på IVA kan lindra lidande hos patienten som vårdas oralt intuberad genom munvårdsåtgärder : En kvantitativ litteraturstudie." Thesis, Uppsala universitet, Sjuksköterskeutbildningar, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-444901.
Full textAbstract:
Bakgrund: Patienten som vårdas oralt intuberad på intensivvårdsavdelning får successivt försämrad munhälsa. Endotrakealtuben orsakar muntorrhet, risk för trycksår samt ansamling av bakterier och plack, vilket innebär ett lidande för patienten i form av påverkad munhälsa. Studien fokuserar på specialistsjuksköterskans roll att förebygga och lindra patientens lidande genom att undersöka munvårdsåtgärder som påverkar munhälsa. Syfte: Att sammanställa munvårdsåtgärder som påverkar munhälsa hos patienter som vårdas oralt intuberade. Metod: Kvantitativ litteraturstudie med systematisk ansats. Munvårdsåtgärdernas påverkan på munhälsa har i studierna undersökts genom olika utfallsmått och metoder. Resultatet av munvårdsåtgärdernas påverkan på munhälsa sammanställdes genom kategorierna munskölj, mekanisk rengöring, munvårdsprotokoll och fixation av endotrakealtub, uppdelat på utfallsmåtten bakterier och plack samt munslemhinnans status. Resultat: De munskölj som undersöktes resulterade i varierat positiv, utebliven och negativ påverkan på bakterier och plack samt munslemhinnan. Alla metoder av mekanisk rengöring hade positiv påverkan på munhälsa. Munvårdsprotokoll med individanpassad frekvens och ompositionering av endotrakealtuben hade positiv påverkan på munhälsa. Fixationer av endotrakealtuben påverkade munslemhinnan både positivt och negativt. Slutsats: Munvårdsåtgärder påverkar munhälsa hos patienten som vårdas oralt intuberad med både positiv, utebliven och negativ påverkan. Specialistsjuksköterskan kan förebygga samtlindra patientens lidande genom bedömning av munhälsan och tillämpning av individanpassade munvårdsåtgärder. Eftersom munvårdsåtgärder även kan leda till negativ påverkan på munhälsa är det av stor vikt att specialistsjuksköterskan även utvärderar effekten av tillämpade munvårdsåtgärder.Background: Patients who is orally intubated in intensive care units gradually deteriorates oral health. Endotracheal tubes causes dry mouth, pressure ulcers, bacteria and plaque, which implies suffering from affected oral health. The study focuses in the specialist nurse's role in preventing and alleviating patients’ suffering by examining measures of oral care whichaffects oral health. Aim: To compile measures of oral care that affect oral health in patients who are orally intubated. Method: Quantitative literature review with systematic approach. The impact of oral care on oral health has in the studies been measured through different outcomes and methods. The result of the oral cares’ impact on oral health were compiled through the categories mouthwash, mechanical cleaning, oral care protocol and endotracheal tube fixation, divided by the outcomes bacteria and plaque and the status of oral mucosa. Results: Mouthwashes resulted in varied positive, absent and negative effects on bacteria and plaque as well as the oral mucosa. All methods of mechanical cleaning had a positive effect on oral health. Oral care protocols with individualized frequency and repositioning of the endotracheal tube had a positive effect on oral health. Endotracheal tube fixations affected the oral mucosa both positively and negatively. Conclusion: Oral care affects oral health of patients who are orally intubated with both positively, absent and negatively effect. Specialist nurses can prevent and alleviate thepatient's suffering with assessment of oral health and individualized oral care. It is of utmost importance that the nurse evaluates the effect since oral care also can result in negative impact on oral health.
23
Ahnfeldt, Sophie, Jennie Barona, and Sofia Petersson. "Sjuksköterskans attityder mot patienter med självskadebeteende : - En litteraturöversikt." Thesis, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-51657.
Full textAbstract:
Sammanfattning Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett samhällsproblem både i Sverige och internationellt. Ett uttryck för psykisk ohälsa är självskadebeteende vilket kan upplevas som komplext för sjuksköterskor att hantera. En patient med självskador kommer vanligtvis först i kontakt med somatisk akutmottagning där sjuksköterskan har stor betydelse i bedömning, behandling och vård. Sjuksköterskans attityd kan leda till att patienter med självskadebeteende kan uppleva att de får ett mindre bra bemötande. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans attityd mot patienter med självskadebeteende i somatisk vård. Metod: Litteraturöversikt med 12 vetenskapliga artiklar med kvantitativ design. Dataanalys har gjorts med hjälp av Fribergs analys i tre steg. Resultat: Resultatet visar faktorer som påverkar sjuksköterskans attityd mot patienter med självskadebeteende. Faktorerna sammanfattas i fem kategorier: Värderingar, klinisk erfarenhet, ålder, kön och kunskap. Slutsats: För att sjuksköterskan ska kunna vårda patienter med självskadebeteende behövs kunskap om hur attityder påverkar bemötandet. Brist på kunskap och utbildning samt sjuksköterskans egna värderingar kan leda till osäkerhet, hjälplöshet och frustration i mötet med patienterna vilket kan leda till en negativ attityd. Nyckelord: Attityder, kvantitativ design, personcentrerad omvårdnad, sjuksköterska, självskadebeteende.Abstract Background: Mental illness is a problem in society today, in Sweden and internationally. An expression of mental illness is self-harm which can be experienced as complex for nurses to deal with. A patient with self-injuries usually first meets the emergency department and the nurse, who has a big importance of assessment,treatment and care. The nurse’s attitude can lead to patients experiencing being treated negatively. Aim: The aim was to describe factors that affect the nurse’s attitudes towards patients with self-harming behavior in somatic care. Method: Literature overview of 12 scientific articles with quantitative design. Dataanalysis has been done with Friberg’s analysis in three steps. Result: The results show factors that affect the nurse’s attitude towards patients with self-harming behaviors. The factors are summarized in five categories: Values, clinical experience, age, gender and knowledge. Conclusion: In order for the nurse to be able to care for patients with self-harming behavior, knowledge of how attitudes affect the interactions with the patients is needed. Lack of knowledge and education as well as the nurse’s own values can lead to insecurity, helplessness and frustration in the meeting with patients, which can lead to a negative attitude. Keywords: Attitudes, nurse, person-centered care, quantitative design, self-harming behavior.