Dissertations / Theses on the topic 'Kvantitativa metoder'

Syftet med detta examensarbete var att undersöka, utifrån en etnografisk och kvalitativ ståndpunkt, möjligheten till att utöka kunskapen om Situation Awareness (SA). Forskning inom området har länge präglats av ett kvantitativt förhållningssätt vilket anses ha missgynnat och till en viss del hindrat alternativa kvalitativa forsningsansatser för att studera detta intressanta fenomen. Detta arbete försöker, i form av två studier (en litteraturstudie och en fallstudie), bryta trenden av kvalitativ forskning och presentera en annan infallsvinkel för hur SA kan vara organiserat och ett annat förhållningssätt för hur forskning kring SA kan bedrivas. Utgångspunkten för detta försök är teorierna bakom Distributed Cognition (DC), vilka föreslår studien av mänsklig kognition i ett större sammanhang där hjärna, kropp och omgivning bildar ett kognitivt system.

Resultatet från litteraturstudien visar på att det finns stöd för användningen av DC då utifrån dessa teorier uppstår möjligheten till att studera andra aspekter och förhållanden kring SA. Resultatet från fallstudien i sin tur ger indikationer på att inom forskningsområdet finns ett dominerat kvantitativt förhållningssätt samt går det att identifiera ett behov av kvalitativa ansatser som ett sätt att komplettera den nuvarande forskningen.

Sammanfattningsvis uppvisar detta arbete indicier som tyder på att DC och kvalitativa ansatser erbjuder andra användbara utgångspunkter och forskningsmöjligheter för studier av SA.

One must consider cost effectiveness when deciding how resources within the health sector should be distributed. Quality adjusted life years (QALYs) are used to measure the value of different medical treatments. QALY is based on utility maximization theory, which suggests that a QALY is always a QALY regardless of who receives it. Therefore, a produced QALY is worth the same regardless of the age or the initial health of the patient. Previous research has shown that these assumptions do not seem to fit the real preferences of individuals. Further, there are different methods of acquiring QALYs that give different outcomes. Two of these methods are Time Trade Off (TTO), in which respondents are confronted with a valuation of health change in time, and Person Trade Off (PTO), where respondents are confronted with a valuation in persons. Arguably, PTO is the preferred method that takes greater account of how individuals wish to allocate the resources of the society. From a distribution perspective focusing on age and initial health status, this paper aims to empirically identify the differences between TTO and PTO considering the measurement of preferences for life quality. The aim is also to examine whether the results obtained are consistent with the theoretical assumptions that are required for the preference to be accepted as a cardinal utility. A quantitative survey was carried out with 58 medical and 61 economics students. Half of the students received PTO and the other half TTO questions. The data collected was analyzed comparing the methods, the two student groups and men against women.

The results from the survey show that, both with TTO and PTO, respondents on average believe that patients who are at a lower initial health level should be given priority over patients who are at a higher initial health level, and younger patients should be given priority over older patients. No significant differences were seen between PTO and TTO when it came to the age of the patient. Conversely, there was a significant difference between the methods for the valuation based on initial health status of patients. Measured with PTO a treatment for patients who are at a lower initial level is valued 28% higher than a treatment for those patients who are at a higher initial level, while the corresponding figure for TTO was 8%. Between medical students and economic students, there were significant differences in the question of age in the PTO. Between men and women differences were found in both methods.

Kostnadseffektivitet är en av faktorerna som ska tas i beaktande vid beslut om hur resurser inom hälso- och sjukvården ska fördelas. Kvalitetsjusterade levnadsår (QALY) används för att mäta effekten av olika insatser. Måttet baseras på nyttomaximeringsteori vilket leder till att en QALY alltid är en QALY oavsett vem den tillfaller - med andra ord är en QALY som produceras hos en patient lika mycket värd oavsett exempelvis patientens ålder eller initiala tillstånd. Dessa antaganden har i tidigare undersökningar visat sig stämma dåligt med individers preferenser men olika metoder för att ta fram QALY verkar ta olika mycket hänsyn till dem. Två av flera metoder är Time Trade Off (TTO), där respondenter ställs inför en värdering av hälsoförändringar i tid och Person Trade Off (PTO) där respondenter ställs inför en värdering i personer. PTO har påståtts vara en mer rättvisande metod som tar större hänsyn till hur individer vill att samhälleliga resurser ska fördelas. Denna uppsats syftar till att, utifrån ett fördelningsperspektiv med fokus på ålder och initialt hälsotillstånd, empiriskt kartlägga förekomsten av skillnader i preferenser för livskvalitet mätt med PTO respektive TTO, samt att undersöka om de erhållna resultaten överensstämmer med de teoretiska grundantagandena som krävs för att preferenser ska accepteras som kardinala nyttor. För att svara mot syftet utfördes en kvantitativ undersökning på 58 läkar- samt 61 ekonomistudenter. Hälften av studenterna fick PTO-frågor och den andra hälften TTO-frågor. En statistisk bearbetning av insamlad data har gjorts där svaren har jämförts mellan metoderna samt mellan läkar- och ekonomistudenter och kvinnor och män.

Resultaten från undersökningen visar att både med TTO och PTO anser respondenterna att patienter som befinner sig på en lägre initial nivå ska prioriteras framför patienter som befinner sig på en högre initial nivå samt yngre patienter ska prioriteras framför äldre patienter. Vad gäller hänsyn till patienters ålder uppmättes inga signifikanta skillnader mellan PTO och TTO. Däremot uppmättes en signifikant skillnad mellan metoderna vad gäller hänsyn till initialt hälsotillstånd hos patienter. Mätt med PTO värderas en behandling för de patienter som befinner sig på en lägre initial nivå 28 % högre än en behandling för de patienter som befinner sig på en högre initial nivå medan motsvarande siffra för TTO var 8%. Mellan läkare och ekonomer fanns signifikanta skillnader i frågan gällande ålder i PTO och mellan kvinnor och män återfanns skillnader i båda metoder.

Denna uppsats undersöker den kvantitativa och den kvalitativa forskningsmetoden ur ett kunskapsteoretiskt och ett vetenskapsteoretiskt perspektiv. I fråga om kvalitativ forskning har metoderna hermeneutik och fenomenologi studerats särskilt grundligt. Uppsatsen argumenterar för att kunskapsteoretiska och vetenskapsteoretiska antaganden måste vara gemensamma för de båda typerna av metod, om man anser att båda typerna ska betraktas som vetenskapliga. Vidare hävdas att de kvalitativa metoderna är sammankopplade med en rad problem beträffande objektivitet, generaliserbarhet, rättfärdigande av kunskap och teoriers empiriska stöd. I många fall utger sig dessa metoder för att leva upp till de krav man ställer på vetenskaplig forskning i dessa avseenden i lika hög grad som kvantitativ metod, men en av uppsatsens teser är att de misslyckas med detta. I uppsatsen hävdas att vetenskapens mål är att generera generaliserbar kunskap. På grund av de kunskapsteoretiska problem kvalitativ forskning stöter på, kan sådan forskning inte ensam nå detta mål och således inte ha någon självständig plats i vetenskapen, utan kan endast tjäna ett förvetenskapligt syfte, genom att, i vissa fall, formulera frågor och hypoteser som sedan besvaras respektive testas av kvantitativ forskning.

This paper examines the quantitative and the qualitative research methods with respect to both epistemology and the philosophy of science. With regards to qualitative research, the paper takes a closer look at the hermeneutic and the phenomenological methods in particular. The paper argues that the different types of method must have the same epistemological assumptions, if it is held that both types ought to be considered scientific. It is further claimed that the qualitative methods are connected to several problems concerning objectivity, generalizability, the justification of knowledge and the empirical support of theories. In many cases, these methods purport to live up to the requirements that are made on scientific research in these respects to the same degree as the quantitative method, but one of the theses of this paper is that they fail to do this. In the paper, it is maintained that the goal of science is to generate generalizable knowledge. Due to the epistemological problems qualitative research are faced with, such research cannot reach that goal alone and thus cannot hold an independent position in science, but can only serve a prescientific purpose, by, in some cases, drawing up questions and hypotheses which are then answered and tested respectively, by quantitative research.

Den problemformulering som ligger till grund för studien är: I vilken utsträckning arbetar de svenska bankerna med styrverktygen under kredituppföljningen av små företag? Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning bankerna arbetar med de styrverktyg som kan användas under kredituppföljning av små företag, samt hur användningen av dessa påverkas av bankens relation med företaget. Detta görs genom att beskriva bankernas arbetssätt under kredituppföljningen, undersöka i vilken utsträckning styrverktygen används samt kontrollera om det finns några samband mellan relationen och styrverktygens användning. Studiens problemformulering besvaras genom en kvantitativ metod och empirin har samlats in genom enkäter som besvarats av respondenter på Swedbank, Nordea, SEB, Handelsbanken och Danske Bank. Resultatet från undersökningen visar att de svenska bankerna följer upp sina krediter till små företag minst en gång per år men att det sker oftare för vissa typer av företag. Redovisningsinformation är det styrverktyg som bankerna använder i störst utsträckning under kredituppföljningen, och relationen mellan banken och företaget kan i olika utsträckning påverka hur styrverktygen används.

Problem: Hur tillfredställda är bankkunder med sin banks tillgänglighet? Vilka kundsegment efterfrågar utökad service och hur lönsamma är de?

Syfte: Genom vår studie av bankernas olika kundsegment och med dessas innehavande ekonomiska engagemang i banken, avser vi att belysa kundernas attityder och uppfattningar kring bankernas utökade tillgänglighet, och vad de efterfrågar i sitt möte med banken.

Teori I vår teoretiska referensram behandlar vi främst fem olika teoriområden; försäljningsarbetets utveckling, positionering, banktjänster, service, relationsmarknadsföring samt gruppsegmentering.

Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod för vår studie. Vår undersökning omfattas av 103 svarande respondenter med en genomförd enkät.

Resultat: Banktillgängligheten överlag är en mycket viktig servicefaktor. Studiens respondenter är nöjda med tillgängligheten, samtidigt som efterfrågan mot en utökad tillgänglighet är mycket låg. Vidare visar vår studie att de kunder som har ett stort ekonomiskt engagemang också är de kunder med högst lönsamhet. Vad kunderna initialt efterfrågar är låga priser, samtidigt som efterfrågan av personlig rådgivning är stor.

Denna studie berör friskvårdsförmåner och dess utnyttjande, som anställda kan få betalda av sin arbetsgivare samt hur detta utnyttjande kan påverka arbetsmotivationen. Detta sker inledningsvis genom en beskrivning av friskvård mer generellt, därefter följer en skildring kring skapandet av arbetsmotivation samt dess utformande. Vårt syfte med denna studie var först att undersöka utnyttjandet av betald friskvård och den upplevda arbetsmotivationen hos de anställda i Trollhättans Stad. Efter denna kartläggning var syftet att identifiera hur det differentierade utnyttjandet kunde samvariera med den upplevda arbetsmotivationen.

 Studien grundar sig på en kvantitativ undersökning i enkätform, vilken har utförts inom den offentliga verksamheten i Trollhättans Stad. Av de 440 stycken utskickade enkäterna fick vi totalt in 282 stycken, vilket gav undersökningen en svarsfrekvens på 64 procent. Könsfördelningen hos respondenterna i undersökningen var 78 procent kvinnor och 22 procent män. Bland våra respondenter kan det utläsas att det generellt existerar en positiv upplevelse kring att Trollhättan Stad som arbetsgivare väljer att erbjuda någon form av friskvård till sina anställda. Dock är inte utnyttjandet av dessa lika stort i relation till respondenternas positiva attityder till friskvård. Dessutom uppvisas en generell tillfredsställelse i upplevd arbetsmotivation, vilket delvis exemplifieras genom en hög meningsfullhet och motivationsnivå bland respondenterna. Resultatet påvisar genomgående att det existerar tendenser, som uppvisar att regelbundet friskvårdsutnyttjande är en faktor som kan samvariera med den upplevda motivationen hos de anställda på en arbetsplats. Däremot får dessa tendenser ses som relativt svaga då det är komplicerat att identifiera kausaliteten mellan dessa ämnesområden.

 Vi menar att eventuella insatser för att förbättra de kommunanställdas utnyttjande av betald friskvård, främst bör inriktas på de som mer sällan eller aldrig väljer att utnyttja någon form av betald friskvård. Detta då det troligen hade gett störst effekt på organisationens verksamhet, då ett brett utnyttjande av samt positiva attityder till friskvårdsförmånerna, är en god förutsättning för en främjande arbetssituation. Dessutom menar vi att det krävs ett långsiktigt strategiskt arbete för att uppnå denna främjande arbetssituation, vilket i sig skulle kunna bidra till en ökad arbetsmotivation för den enskilde individen.

Syftet med detta arbete är att jämföra vilka vanor eleverna i två skolor med avsevärda skillnader i studieresultat har när det gäller läxläsning. Eleverna vi tillfrågat går i årskurs nio i totalt fem klasser. Genom en kvantitativ metod i form av en enkätstudie undersöks vad som påverkar elevernas läxläsning. Totalt har vi i de fem klasserna samlat in 97 enkäter av 130 möjliga. Utifrån nationell och internationell forskning analyseras frågeställningen om vilka läxvanor eleverna i de två skolorna har och vilka bakomliggande variabler som har störst påverkan på elevernas läxläsning. Vi tittar bl.a. på vilken påverkan inställning till läxor och fortsatta studier har i förhållande till läxorna. Vi har kommit fram till att tiden för läxläsning är väldigt lika mellan skolorna samt att variablerna boende, etnicitet och läxhjälp från skolan, inte har någon påverkan på läxläsningstiden. Kön, antalet läxor, hjälp hemifrån, inställningen till läxor och val av gymnasielinje påverkar däremot den tid som används till läxor.

Katrineholms kommun har tillsammans med landstinget Sörmland och Apoteket AB ingått i en gemensam satsning när det gäller Hälsotorget. Målgruppen som Hälsotorget vänder aktiviteterna till är individer med behov eller intresse av hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande insatser, vägledning till självhjälp, gemenskap och behov av stöd. Hälsotorget riktas även till den friska delen av befolkningen i syfte till att behålla en god hälsa och förebygga sjukdom. Exempel på aktiviteter som Hälsotorget anordnar är promenader, rökslutarstöd, samtalsstöd, livsstilsgrupper och temakvällar. Syftet med studien är att redogöra för deltagarnas uppfattning om Hälsotorget och dess aktiviteter och hur Hälsotorget kan utvecklas för att fortsätta som stödjande arena för befolkningen i Katrineholms kommun, när det gäller det hälsofrämjande arbetet. En kvantitativ metod har använts och en enkät delades ut bland deltagarna på Hälsotorget för att ta reda på uppfattningar och åsikter. Majoriteten av deltagarna var kvinnor och pensionärer och både män och kvinnor var nöjda med verksamheten och det personliga bemötandet. Vissa av deltagarna hade förslag på hur verksamheten kan utvecklas för att bättre passa fler av befolkningen i Katrineholm. Verksamheten fungerar som en social arena med tillgång till råd och stöd och fysisk aktivitet.

Nyckelord: hälsofrämjande arbete, Hälsotorget, kvantitativ metod, projektteori

Osnovni cilj ove disertacije iz oblasti primenjene lingvistike je da ispita postojanje i uticaj jezičke anksioznosti na učenje engleskog jezika jer su istraživanja pokazala da se veliki broj osoba koje uče engleski jezik, bez obzira da li su to učenici mlađeg uzrasta, adolescenti ili odrasli, susreće se sa problemom jezičke anksioznosti. S obzirom da se dosadašnja istraživanja na ovu temu uglavnom fokusiraju na studente i odrasle polaznike, ova disertacija se bavi proučavanjem problema jezičke anksioznosti među učenicima viših razreda osnovne škole koji se često, učeći jezik u razrednoj situaciji, susreću s nemogućnošću da se adekvatno izraze na engleskom jeziku, što ne samo da utiče na njihov stav prema učenju jezika, već i na uspešnost u savladavanju istog. Uzroci jezičke anksioznosti, kao i situacije koje doprinose pojavi straha od izražavanja na stranom jeziku, dobro su poznate i detaljno opisane u literaturi, a sagledavanje problema sa tačke gledišta onih koji su ga iskusili od izuzetne je važnosti da bi ovaj problem mogaoda se sagleda u celini. Prema tome, u okviru ovog istraživanja, problem jezičke anksioznosti među učenicima viših razreda osnovne škole sagledan je iz više uglova i predstavlja sveobuhvatnu analizu ove pojave na osnovnoškolskom uzrastu.
Istraživanje za ovu doktorsku disertaciju sprovedeno je među učenicima šestog i osmog razreda osnovne škole, a bazirano je na istraživanju mešovitim metodama. Upotrebom ankete čiji je sastavni deo upitnik skaler ispitano je 287 učenika s ciljem da se otkrije da li je i u kojoj meri jezička anksioznost prisutna među učenicima koji engleski jezik uče u razrednoj situaciji. Kvantitativno istraživanje je potom dopunjeno kvalitativnim, gde su putem intervjua ispitana 22 učenika šestog razreda, koji su zahvaljujući ovoj metodi imali priliku da svojim rečima opišu stavove, iskustva i probleme sa kojima se susreću učeći engleski jezik u okviru redovne nastave.
Rezultati dobijeni putem ankete analizirani su kvantitativno, dok su podaci dobijeni putem intervjua analizirani kvalitativno. Na osnovu konačnih rezultata dobijenih u ovom istraživanju može da se zaključi da je jezička anksioznost prisutna među učenicima viših razreda osnovne škole i da je njen uticaj na učenje engleskog jezika u razrednoj situaciji značajan. Drugim rečima, analizom dobijenih rezultata uočeni su stvarni uzroci jezičke anksioznosti u razrednoj situaciji, što daje značajan potencijal ovom istraživanju. Sagledavajući problem jezičke anksioznost iz perspektive učenika jasnije su vidljivi faktori koji direktno utiču na stvaranje pozitivnih stavova prema stranom jeziku što, ukoliko se shvati ozbiljno, može da doprinese smanjenju nivoa jezičke anksioznosti u razrednoj situaciji, a samim tim i da motiviše učenike da engleski jezik što bolje savladaju.