Academic literature on the topic 'Kvinna Kropp Ideal Kroppsideal'

Detta är ett kandidatarbete med illustration av kvinnokroppen som tema. Frågor som tas upp, söks svar till och diskuteras är frågor som: vart har illustration av kvinnokroppen varit, vad har den fått utstå, hur är den idag och vad kan vi lära oss av allt detta? Metoder som Kritisk design och Situerad kunskap används för att studera och utmana de olika idealen. Resultatet består av svar på de ovanstående frågorna och en utveckling i vetandet om kvinnokroppens porträttering. En gestaltning presenterar även hur jag utvecklats illustrativt efter undersökningen och visar upp en samling av olika kroppsideal för kvinnor som funnits.   Nyckelord: Illustration, Kvinnokroppen, Situerad kunskap, Kroppsuppfattning, Ideal.

Syftet var att undersöka svenska kastartjejers, alltså kvinnor som sysslar med friidrottens kastgrenars, syn på kroppen och hur de ser på paradoxen med samhällets ideal kontra idrottens. Även frågor rörande genus, tränare och omgivningens syn togs upp. Studien genomfördes i två fokusgrupper med vardera fyra deltagare. Resultatet visade, i enlighet med tidigare forskning, att kropp och ideal upplevdes olika beroende på miljö. De idrottsliga idealen samstämde inte med samhällets. Tjejerna var nöjda med sina kroppar, men kunde utanför idrotten ibland känna sig annorlunda och önska sig en annan kropp. Under resans gång hade deltagarna ändå kommit att accepterat sina kroppar och det den kunde göra i form av idrottslig prestation. Tränarna talade alltid om kroppen ur synen att den skulle prestera, vilket också var fokus för deltagarna. Feminina ideal fick stå åt sidan, samtidigt som de ändå ville ses som tjejer. Utanför idrotten sågs de som starka, inom friidrotten möttes de ibland av fördomar och utanförskap. Särskilt kläderna bidrog till detta och förstärkte känslan av att vara onormal och okvinnlig även i idrottsmiljön.   Med hjälp av Self Discrepancy Theory och The Social Comparsion Theory analyserades sedan resultaten. Förslag till vidare studier är bland annat hur kroppsbilden påverkas av skada eller avslutad karriär.

Syftet med denna studie var att undersöka hur unga flickor ser på sina egna kroppar och hur dessa flickor serpå de normer som förmedlas om hur man ”ska” se ut. Samt hur detta märks i det vardagliga livet. Studienbygger på 6 intervjuer med flickor som är mellan 14 och 15 år gamla och går på en högstadieskola i Umeå.Materialet har analyserats med kvantitativ innehållsanalys. De teoretiska ramverk som studien utgår från ärgenerella sociologiska teorier om kroppen, genus och flickforskning. De normer som förmedlas presenteras itvå typer. Ena sidan har vi de utseendemässiga ideal som fram för allt media presenterar där en snygg kropp,enligt flickorna är en kropp som är smal, har lätt för att bli solbränd, har fin hy och långt hår. Å andra sidanhar vi det sociala idealet, där det gäller att presentera sig själv som en aktiv och social individ. Dessautseendemässiga ideal märks främst genom vissa handlingar som respondenterna vidtar för att likna idealet,eller för att passa in i gemenskapen. Det innebär att man sminkar sig lagom mycket, man gör sig i ordning påmorgonen, man tränar och tänker på vad man äter. För att passa in i det sociala idealet finns Facebook därsom ett medel som hjälper en att bättra på det sociala kapitalet. Där man i form av bilder, uppdateringar ochandra applikationer kan berätta för sina vänner vad man har för sig och vad man har gjort. Flickorna har enambivalent inställning till sina egna kroppar och detta är ett resultat av den konflikt som uppstår mellanidealbilden och den egna identiteten. Överlag uttrycker respondenterna att de är nöjda med sina kroppar föratt sedan i samma mening uttrycka att det finns saker på kroppen som de skulle vilja ändra på. Detintressanta att notera var att ”inte nöjd” var ett slags normaltillstånd, något som man är hela tiden medanmissnöjdheten var något som uppkom i specifika situationer t. ex. som när man pratar om kroppen, när manska bada eller går på stan.

Abstrakt Introduktion: Graviditet är en tid som medför att kvinnornas kroppar omformas. Med ett klart formulerat kvinnoideal medför detta att de gravida kvinnorna evaluerar sin självbild till följd av att förändringen sker i motsats till samhällets utseende trend. Kvinnorna känner sig ful och oattraktiv, likväl får barnets hicka och sparkar i livmodern kvinnorna att känna fascination samt stolthet. Syfte: Syftet med examensarbetet är att belysa hur kvinnor beskriver sin självbild i samband med en graviditet. Metod: Sex kvinnor som var gravid i vecka 28-35 intervjuades med semi-strukturerade öppna frågor. Data har analyserats med inspiration från grundad teori. Resultat: Analysen resulterade i en huvudkategori, fyra kategorier och sexton underkategorier. De gravida kvinnorna har till följd av samhällets ideal en generellt dålig självbild. I takt med kvinnornas fysiska omformning upplevdes självbilden väldigt negativ, kvinnorna försökte aktivt sträva efter en positiv upplevelse genom att använda små hjälpmedel. Magen väcker oönskad uppmärksamhet, grad av uppmärksamhet styrs utifrån magen storlek. Kvinnorna uttryckte ett stort behov av stöd från partner, familj och vänner för att kunna acceptera samt hantera graviditetens påfrestningar. Barnmorskorna erbjöd god medicinsk kunskap men saknade den empatiska förmågan vilken medförde att kvinnorna upplevde sig nonchalerad. Slutsats: De gravida kvinnorna har till följd av samhällets ideal en generellt dålig självbild, utifrån de gravida kvinnornas relation till den egna kroppen, men tack vare små hjälpmedel kunde självbilden accepteras. Stöd från partner och familj var det viktigaste komponenterna som medverkade till en god anpassning till graviditeten.
Abstract Background: A pregnancy forces the female body to change. Today we can identify clearly defined feminine ideal, during the time of pregnancy the body change in the direct opposite direction to societal trends which causes the pregnant women to question their self-image. The pregnancy causes the women to feel ugly and unattractive. However, feeling the baby´s hiccups or kicks make women fascinated and full of pride. Objective: The aim of the present study was to illustrate how women describe their self-image during pregnancy Methods: Semi-structured open-ended interviews were conducted with a total of six women who were pregnant in week 28-35. Data were analyzed inspired of grounded theory. Results: The analysis presented one main code, four categories and sixteen subcategories. Pregnant women have in general a poor self-image as a result of the society's ideal about the female body. Despite the negative feelings towards the body the women actively tried to strive for a positive experience with help of small appliances. The women expressed a greater need for support from their partners, families and friends to accept and cope with the stressful mental strain that the pregnancy creates. The midwives had a good medical knowledge but lacked empathy, which caused the women to feel neglected. Conclusion: The pregnant women had in generally a poorer self-image as a result of the body ideal in society. Acceptance of the pregnant self-image could be accomplished with a good relation to their own body. Also support from partners and families were the main components for a good ability to adapt oneself to pregnancy.

Det har länge varit känt att de kropps- och skönhetsideal som råder i samhället långt ifrån inkluderar alla typer av kroppar. Modebranschen har framförallt utmärkt sig på den här punkten, och det är väl känt att det allt som oftast är smala modeller som representeras i branschen. Vår valda problemformulering grundar sig i att normbrytande kroppar är underrepresenterande i samhället och i modebranschen. Vårt syfte med den här uppsatsen var att undersöka hur Veckorevyn förhåller sig till sitt manifest de kallar Size Hero. Det här manifestet grundar sig i en protest mot de rådande kropps- och skönhetsideal som råder i samhället. I samband med detta ska vi även analysera hur många normativa kontra normbrytande kroppar som totalt finns representerande i tidningen, och hur de framställs. Vi ämnar även att problematisera begreppet ”plus size”, dess användning och betydelse. Den valda metoden för vår analys grundar sig i flermetodsforskning, och valet av den här metoden gjordes då vi ville ha svar på hur underrepresenterade de är men även hur de framställs när dem väl gör det. Vårt material består av alla Veckorevyns utgivna tidningar under ett år. Vi har analyserat dessa med hjälp av en semiotisk bildanalys och genom en kvantitativ metod. Tillsammans med den semiotiska bildanalysen så har vi använt oss av Hansen och Machins bärare av denotationer och konnotationer för att analysera bilderna. Vårt resultat visade att Veckorevyn uppfyller sitt manifest men i det stora hela är de modeller med normbrytande kroppar fortfarande väldigt underrepresenterade.
It has been known for a long period of time that the body and beauty ideals in society do not include all types of bodies. The fashion industry is known to be exceptional good at excluding bigger bodytypes, and it is well known that it is slim models that is representing majority of it. Our chosen problem for this essay is based on the fact that norm-breaking bodies are underrepresented in society and in the fashion industry. Our purpose with this essay was to investigate how the fashion magazine Veckorevyn relates to their manifest, called Size Hero. This manifest is based on a protest against the prevailing body and beauty ideals that exists in society. We will also analyse how many normative vs. norm-breaking bodies there are as a total representation in the magazine, and how they are presented. We also intend to problematize the concept of the word "plus size", its use and meaning. The chosen method for our analysis is based on a multimethod research and the choice of this method was made because we wanted to have an answer to how underrepresented the norm-breaking bodies are and how they are being portrayed when so. Our material consists of all of Veckorevyn's published magazines for one year. We have analyzed them with the help of a semiotic image analysis and through a quantitative method. Together with the semiotic image analysis, we have used Hansen and Machin's bearers of denotations and connotations in order to analyze the images. Our result showed that Veckorevyn is fulfilling their manifest but on the whole the norm- breaking bodies were still very underrepresented.