Academic literature on the topic 'Kvinnlig patient'

Introduktion: Sjuksköterskan har ett lagstadgat ansvar för att omvårdnaden ska vara jämställd och av god kvalitet oavsett vem patienten är. Ett flertal studier talar dock för att det kan finnas en skillnad i vårdkvalitet beroende på patientens kön. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa betydelsen av patientens genustillhörighet i mötet med sjuksköterskan. Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Polit & Becks niostegsmodell. Data samlades in genom systematiska sökningar i de vetenskapliga databaserna Cinahl och PubMed. Urvalsprocessen inkluderade en kvalitetsgranskning och resulterade i 10 artiklar, varav 8 använde kvalitativ metod, en använde kvantitativ metod och en använde mixad metod. Resultat: Databearbetningen resulterade i två huvudteman: “ Skillnader mellan manliga och kvinnliga patienters erfarenheter av mötet med vården och sjuksköterskan” och “Skillnader i sjuksköterskans förhållningssätt till manliga och kvinnliga patienter”. Slutsats: Patientens genustillhörighet har betydelse både för patientens upplevelse av mötet med sjuksköterskan samt för sjuksköterskans förståelse för patienten.

Idag väljer allt fler män att utbilda sig till röntgensjuksköterska. Därmed har också intima vårdhandlingar mellan manlig röntgensjuksköterska och kvinnlig patient i samband med radiologiska undersökningar blivit vanligare. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka manliga röntgensjuksköterskors upplevelser av att undersöka kvinnliga patienter vid intima radiologiska undersökningar. Studien grundas på fem semistrukturerade intervjuer som resulterade i tre övergripande kategorier. Härvid har innebörden av intimitet riktats mot radiologisk verksamhet. Vidare har faktorer som inverkar på vårdmötet både hos röntgensjuksköterskan och hos patienten belysts. Slutligen framkom att röntgensjuksköterskorna använde sig av diverse strategier för att underlätta vårdrelationen vid intima radiologiska undersökningar. Således visar denna studie på att svårigheter kan uppkomma vid intima vårdsituationer. Enligt författarnas vetskap är denna studie den första som undersöker intimitet på radiologisk verksamhet. Denna kartläggning är följaktligen angelägen då intima vårdmoment riskerar att upplevas som generande eller påträngande och därmed äventyra en god vård.

Bakgrund: Tidigare genomförd forskning visar att kvinnliga patienter kan känna sig obekväma då omvårdnaden utövas av manliga sjuksköterskor. Troliga förklaringar till detta är den manliga sjuksköterskans särställning som minoritet i hälso- och sjukvården. Vidare att rollen att ta hand om och vårda inte alltid varit ett attribut som vanligen tillskrivs män. Syfte: Därav syftar denna studie till att identifiera hur manliga sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter upplever utövandet av omvårdnadsåtgärder då patienten är en kvinna. Metod: Föreliggande studie har designats som en litteraturstudie baserad på 11 artiklar med kvalitativ ansats som analyserats utifrån metoden för metasyntes. Resultat: Under analysen kunde fyra teman identifieras: “Intim omvårdnad”, “Beröring”, “Religiösa och kulturella hinder”, “Strategier”. Konklusion: Kartläggningen vittnar om att manliga sjuksköterskor stöter på problem på grund av sin könstillhörighet. Problem som i sin tur orsakar ångest och stress i olika omvårdnadssituationer vilket kan ha en direkt inverkan på den vård de ger patienter av motsatt könstillhörighet. Vidare kan det påverka vilken inriktning den manligen sjuksköterskan väljer efter avslutad utbildning.
Background: Previous research shows that female patients may feel uncomfortable when nursing is performed by male nurses. Probable explanations for this are the male nurse's special position as a minority in health care. Furthermore, the role of caring for and nurturing has not always been an attribute commonly ascribed to men. Purpose: Therefore, this study aims to identify how male nurses and nursing students experience the practice of nursing measures when the patient is a woman. Method: The present study has been designed as a literature review based on 11 articles with a qualitative approach that were analyzed based on the method of metasynthesis. Result: During the analysis, four themes could be identified: "Intimate care", "Touch", "Religious and cultural barriers", "Strategies". Conclusion: The mapping shows that male nurses encounter problems due to their gender. Problems that in turn cause anxiety and stress in different nursing situations which can have a direct impact on the care they provide to patients of the opposite sex. Furthermore, it can affect which specialization the male nurse chooses after completing the education.

The number of people with another culture is

increasing in Sweden. This change in society brings

consequences in health care that has not any methods

to manage. The Muslim woman’s meeting with the

health care is one of those areas. The aim with this

study was to describe the nurses meeting with female

Muslim patient. The study carried out as a literature

study and the results which based on 9 articles

showed the lack of knowledge about culture and

religion among health care staff. The authors further

believed that to achieve an adequate result with

meeting between staff and patient requires

knowledge about different culture and religion. The

study shows furthermore a necessity for nurses

training individually to create instinct in how their

own cultural opinion affects the nurse in her/his

profession. The patients felt like nurses had a

stereotype to doing their job and got very difficult to

satisfy patients with the needs. In view of the

circumstances it notifies proposals to improvement in

the existing health care through curses and seminars

about culture and religion but even concrete

information about Islam and Muslim female patient’s

needed in an institutional care. Madeleine

Leininger’s theory of culture care was used as the

conceptual framework and support for the study.

Sannolikheten att manliga sjuksköterskor väljer att avsluta sin yrkeskarriär är fyra gånger större än för kvinnliga sjuksköterskor – en anledning kan vara svårigheterna att utföra intim omvårdnad på kvinnliga patienter. Syftet med studien var att belysa manliga sjuksköterskors upplevelser av intim omvårdnad på kvinnliga patienter samt vilka strategier som användes i omvårdnadssituationerna. Intim omvårdnad innebär omvårdnadsåtgärder som involverar patientens kroppsfunktioner, personlig hygien samt blottning av könsdelar. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio resultatartiklar granskades och sammanställdes i subteman. Resultatet visar att manliga sjuksköterskor upplever den intima omvårdnaden av kvinnliga patienter som genant samt känner oro för att bli missförstådda och anklagade för sexuella trakasserier. För att undvika det har manliga sjuksköterskor utvecklat särskilda strategier. Dessa strategier har erfarits genom praktisk erfarenhet, inte från evidensbaserad utbildning. Manliga sjuksköterskor upplever att deras sjuksköterskeutbildningar inte tillhandhåller nödvändig kunskap om hur intim omvårdnad ska utföras på kvinnliga patienter, vilket resulterar i att de känner sig dåligt förberedda inför det praktiska arbetslivet. Studiens resultat rekommenderas vara till grund för en implementering av problemet i sjuksköterskeutbildningen men även i den kliniska vårdverksamheten för att förbättra den kvinnliga patientupplevelsen och arbetsmiljön för manlig hälso- och sjukvårdspersonal.

Bakgrund: Kvinnor som utsätts för våld i nära relation söker oftare vård, men alla får inte den hjälp som behövs. Vårdpersonal kan sakna beredskap och kunskap för att identifiera våldsutsatta kvinnor. Oupptäckt våld i nära relation medför negativa konsekvenser för kvinnan och samhället. Syfte: Undersöka hur kvinnliga patienter upplever att få frågan om våld i nära relation, hur de vill bli tillfrågade och hur de upplever det att inte bli tillfrågad. Metod: En integrativ litteraturöversikt baserad på 10 kvalitativa artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Kategorier som framkom ur resultatet var upplevelser av att bli tillfrågad, upplevelser av olika tillvägagångssätt och upplevelser av att inte bli tillfrågad. Från dessa kategorier bildades underkategorier som samlade patienters tankar och känslor. De flesta kvinnor uppskattade att bli tillfrågade om våld i nära relation, för andra uppstod det en rädsla inför frågan. Kvinnor som inte blev tillfrågade kände att de inte var prioriterade Vårdpersonalen behöver definiera våld, eftersom våldet kan ha normaliserats och deras bemötande vid tillfrågandet samt miljön har betydelse om kvinnan väljer att erkänna sin våldsutsatthet. Frågan bör ställas vid olika tillfällen. Slutsats: Frågan om våld i nära relation är uppskattad, kvinnor kan dock uppleva rädsla av att svara på frågan. Det är viktigt att sjuksköterskan vågar fråga om våldsutsatthet vid olika tillfällen och ger ett bra bemötande i en trygg miljö. Kvinnor kan känna sig mindre prioriterade om inte frågan ställs.
Background: Women that are victims of intimate partner violence seek care more often, but not all of them receive the care that they need. Caregivers can lack knowledge and preparedness to identify abused women. Undetected intimate partner violence can result in negative consequences for both the woman and society. Aim: To describe women’s experiences of being asked about violence in intimate partnership, how they want to be questioned and how they felt when they did not get the question. Method: An integrative literature review based on 10 qualitative articles from the databases PubMed and CINAHL. Results: The categories that emerged was; experiences of being questioned, experiences of different approaches, and experiences of not being asked. From these categories, subcategories were built that gathered patients’ thoughts and feelings. Most of the women appreciated being asked about intimate partner violence, but some felt scared when they got the question. Women who were not asked felt that they were not prioritized. Caregivers should define abuse, because the abuse could have been normalized. The caregivers’approach when questioning and the environment are significant if the women choose to admit they are exposed to violence. The question should be asked at different occasions. Conclusion: The question about intimate partner violence is appreciated, but it can also lead to a feeling of fear when answering the question. It is important that nurses dare to ask about violence exposure at different occasions and that the women are well treated in a safe environment. Women can experience that they are not prioritized if no one asks the question.

SAMMANFATTNING Kirurgiska ingrepp ger symtom så som smärta. Smärta har en naturlig skyddsfunktion och kan samtidig fördröja läkningsprocessen. Således är smärtbehandling en viktig del inom vården och läkningsprocessen. Patienter brukar ombes att uppskatta upplevelsen i sin smärta. Att anpassa behovet av smärtstillande läkemedel bidrar till att den postoperativa smärtupplevelsen förbättras. I ett flertal studier undersöks upplevelsen av smärta och hur smärtupplevelsen kan ha påverkan av miljön. God postoperativ smärtlindring är även av ekonomiskt intresse. Forskningen visar att kommunikation och förberedelse inför en operation har stort inflytande på patientens postoperativa smärtupplevelse. Bara tanken på en sjukhusvistelse kan orsaka rädsla för smärta hos många patienter. En god kommunikation i hela vårdteamet är därför avgörande. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att smärtlindra kvinnliga patienter postoperativt. Kvalitativ metod valdes med användning av en semistrukturerad intervjuguide. Åtta sjuksköterskor, som har erfarenhet av att smärtlindra kvinnliga patienter postoperativt, intervjuades. Data analyserades med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat i studien visade att det fanns faktorer som påverkar postoperativ smärtlindring hos kvinnliga patienter. Inte enbart sjuksköterskans erfarenhet och möjligheten till att bidra med sina kunskaper i utveckling av smärtlindringsmetoder hade betydelse utan även hur kommunikationen mellan sjukvårdpersonalen fungerade. Särskilt viktig var om det fanns tydliga ordinationer från läkaren. Slutsatsen var att sjuksköterskorna upplevelse i smärtlindringsprocessen var en viktig faktor vid kirurgiska ingrepp hos kvinnor. En viktig del i detta är att en bra kommunikation förekommer mellan patient och sjuksköterska och mellan olika yrkeskategorier. För att utföra omvårdnaden på bästa sätt är läkarens ordinationer av smärtlindring avgörande. På så sätt optimeras patientens säkerhet och tillfredsställelse. Resultaten understryker behovet av förändringar inom vården för att hantera smärta.

Bakgrund Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där migrationen de senaste åren varit stor, huvudsakligen från muslimska länder. I sjuksköterskans professionella ansvar ingår att tillhandahålla en jämlik vård, oavsett kulturell bakgrund. Forskning visar att muslimska kvinnor drar sig för att söka vård av rädsla för att behov som exempelvis åtskillnad mellan könen, eller täckande kläder, inte ska respekteras. Svensk sjukvård ska sträva efter en transkulturell medvetenhet, trots att sjuksköterskorna sällan har utbildning i ämnet. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att möta muslimska kvinnor i den somatiska vården. Metod En kvalitativ intervjustudie genomfördes för att besvara syftet. Nio sjuksköterskor från fem olika sjukhus och vårdcentraler i Stockholm intervjuades med hjälp av semistrukturerade frågor. Metoden för analysen var en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat Studiens resultat visade att sjuksköterskorna upplevde att de var öppna och arbetade personcentrerat i mötet med muslimska kvinnor. Kommunikationssvårigheter ledde till frustration över att inte kunna ge patienten fullödig information om behandling och omvårdnadsåtgärder. Närstående upplevdes vara en integrerad del i mötet med patienten, genom hög närvaro och delaktighet. Detta beskrevs både som en tillgång och en utmaning. Slutsats Sjuksköterskorna värderar förmågan till öppenhet i mötet med kvinnliga muslimska patienter, som de inte ser som en homogen grupp. När kommunikationssvårigheter inte kan överbryggas med hjälp av exempelvis tolk, tekniska hjälpmedel eller flerspråkiga kollegor upplever sjuksköterskorna att kravet på informerat samtycke hotas. Såväl tid som rum behöver avsättas för anhöriga, i mötet med den kvinnliga muslimska patienten.

Syftet med studien var att undersöka kvinnliga patienters upplevelse av ronden. Undersökningen har gjorts som en empirisk studie. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med manifest innehållstextanalys. Inklusionskriterierna var kvinna som varit inlagd på vårdavdelningen minst två dygn. Informanten bör kunna förstå och behärska det svenska språket. Resultatet från intervjuer med tio informanter visade att de flesta patienterna tyckte att den givna informationen var tydlig och begriplig. En del av patienterna upplevde dock att ronden var hastig. Det gavs inte tillfälle till att ställa frågor personalen lyssnade inte på patienterna. En utav patienterna hade en känsla av att vara i underläge under ronden. De kände oro över att inte veta något, samt frustration och aggressivitet då ronden fungerade dåligt. All personal har enligt patienten inte samma enhetliga kvalité. Fynden av denna studie visade att majoriteten av patienterna hade positiva upplevelser av ronden. Patienterna upplevde ett bra bemötande från personalen och att tydlig information gavs. Dock visar resultatet att då inte tydlig information ges och då inte öppenhet mellan patient och vårdpersonal finns är det patienten som drabbas. Det är därför viktigt med öppenhet mellan patient och vårdpersonal samt att givandet av information är tydlig. Patienterna upplevde en känsla av trygghet då familjemedlemmar deltog vid ronden.
The aim of the study was to examine the female patient’s experience of the ward round. The survey was done as an empirical study. The method used was qualitative interview with manifest content analysis. The inclusion criteria was woman that has been on the nursing ward at least two days. And could understand and speak the Swedish language. The result from the interviews with ten informants showed that most patients thought that the information was clear and understandable. Some of the patients experienced however that the round was to rapid. There was not given occasion to setting questions and the personal did not listen to the patients. Some patients felt being in a weak position during the round. They experienced frustration and aggressiveness when the round functioned poorly. According to some patients the staffs do not have same uniform quality. The findings of this study showed that the majority of the patients had positive experiences of the ward round. The patients experienced good meetings from the staff and that clear information was given. However, the result shows that when clear information not was given and when openness with the patient and staff did not exist it is the patient that is hit. It is therefore important with openness between patient and staff and that the given information is clear. The patients experienced a feeling of safety when family members during the ward round were present.

Bakgrund: Sjukligt feta människor upplever ofta ohälsa eller minskad livskvalité i form av fysiska komplikationer, stigmatisering och diskriminering. En metod att hjälpa sjukligt feta personer att gå ner i vikt är obesitaskirurgi. Majoriteten av människorna som väljer obesitaskirurgi är kvinnor. Detta tros bero på att kvinnor blir mer stigmatiserade än män och att de blir psykiskt påverkade vid relativt lågt BMI. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnliga patienters upplevelser efter obesitaskirurgi. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på elva vetenskapliga artiklar. Resultat: Kvinnorna upplevde att tiden efter operationen förändrade deras liv, vilket upplevdes som både positivt och negativt. Upplevelsen att få en andra chans i livet och upplevelsen av att få en förändrad relation till mat var vanligt förekommande känslor. Slutsats: Operationen hjälper kvinnorna att äta mindre genom den förminskade magsäcken, men ingreppet botar inte de psykosociala problem som de eventuellt har innan operationen. Sjuksköterskor har en viktig uppgift i att stödja och vägleda dessa kvinnor.
Background: Obese people often experience illness and low quality of life which can be expressed in physical complications, stigma and discrimination. Obesity surgery is a method to help obese people to lose weight. The majority of people who chose obesity surgery are women. Women are thought to be more effected mentally by their obesity in lower BMI than men. Aim: The aim of this study was to describe the experiences of female patients after obesity surgery. Method: The study was constructed as a general literature review based on eleven scientific articles. Results: The patients experienced that the time after surgery had changed their lives. The experience was both positive and negative. The experience of getting a second chance in life and the experience of changed relationship to food was common feelings. Conclusion: The surgery helps women to eat smaller portions because of the diminished stomach, but doesn’t cure the underlying psychosocial problems they might have before surgery. Nurses have an important task in supporting and guiding these women.