To see the other types of publications on this topic, follow the link: Kvinnlig patient.
Dissertations / Theses on the topic 'Kvinnlig patient'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 25 dissertations / theses for your research on the topic 'Kvinnlig patient.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Fredriksson, Frida, and Johanna Thunberg. "Manlig eller kvinnlig patient - spelar det någon roll? : En litteraturstudie om betydelsen av genus i mötet mellan patient och sjuksköterska." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-48374.
Full textAbstract:
Introduktion: Sjuksköterskan har ett lagstadgat ansvar för att omvårdnaden ska vara jämställd och av god kvalitet oavsett vem patienten är. Ett flertal studier talar dock för att det kan finnas en skillnad i vårdkvalitet beroende på patientens kön. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa betydelsen av patientens genustillhörighet i mötet med sjuksköterskan. Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Polit & Becks niostegsmodell. Data samlades in genom systematiska sökningar i de vetenskapliga databaserna Cinahl och PubMed. Urvalsprocessen inkluderade en kvalitetsgranskning och resulterade i 10 artiklar, varav 8 använde kvalitativ metod, en använde kvantitativ metod och en använde mixad metod. Resultat: Databearbetningen resulterade i två huvudteman: “ Skillnader mellan manliga och kvinnliga patienters erfarenheter av mötet med vården och sjuksköterskan” och “Skillnader i sjuksköterskans förhållningssätt till manliga och kvinnliga patienter”. Slutsats: Patientens genustillhörighet har betydelse både för patientens upplevelse av mötet med sjuksköterskan samt för sjuksköterskans förståelse för patienten.
2
Glans, Anton, and Filip Jensen. "INTIMITET INOM RÖNTGENVERKSAMHET : Manliga röntgensjuksköterskors upplevelser av intima radiologiska undersökningar med kvinnliga patienter." Thesis, Linnaeus University, School of Health and Caring Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-5562.
Full textAbstract:
Idag väljer allt fler män att utbilda sig till röntgensjuksköterska. Därmed har också intima vårdhandlingar mellan manlig röntgensjuksköterska och kvinnlig patient i samband med radiologiska undersökningar blivit vanligare. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka manliga röntgensjuksköterskors upplevelser av att undersöka kvinnliga patienter vid intima radiologiska undersökningar. Studien grundas på fem semistrukturerade intervjuer som resulterade i tre övergripande kategorier. Härvid har innebörden av intimitet riktats mot radiologisk verksamhet. Vidare har faktorer som inverkar på vårdmötet både hos röntgensjuksköterskan och hos patienten belysts. Slutligen framkom att röntgensjuksköterskorna använde sig av diverse strategier för att underlätta vårdrelationen vid intima radiologiska undersökningar. Således visar denna studie på att svårigheter kan uppkomma vid intima vårdsituationer. Enligt författarnas vetskap är denna studie den första som undersöker intimitet på radiologisk verksamhet. Denna kartläggning är följaktligen angelägen då intima vårdmoment riskerar att upplevas som generande eller påträngande och därmed äventyra en god vård.
3
Ahmed, Kalid, and Rami Sleiman. "Manliga sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnliga patienter. : En litteraturstudie." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för vårdvetenskap (VV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41605.
Full textAbstract:
Bakgrund: Tidigare genomförd forskning visar att kvinnliga patienter kan känna sig obekväma då omvårdnaden utövas av manliga sjuksköterskor. Troliga förklaringar till detta är den manliga sjuksköterskans särställning som minoritet i hälso- och sjukvården. Vidare att rollen att ta hand om och vårda inte alltid varit ett attribut som vanligen tillskrivs män. Syfte: Därav syftar denna studie till att identifiera hur manliga sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter upplever utövandet av omvårdnadsåtgärder då patienten är en kvinna. Metod: Föreliggande studie har designats som en litteraturstudie baserad på 11 artiklar med kvalitativ ansats som analyserats utifrån metoden för metasyntes. Resultat: Under analysen kunde fyra teman identifieras: “Intim omvårdnad”, “Beröring”, “Religiösa och kulturella hinder”, “Strategier”. Konklusion: Kartläggningen vittnar om att manliga sjuksköterskor stöter på problem på grund av sin könstillhörighet. Problem som i sin tur orsakar ångest och stress i olika omvårdnadssituationer vilket kan ha en direkt inverkan på den vård de ger patienter av motsatt könstillhörighet. Vidare kan det påverka vilken inriktning den manligen sjuksköterskan väljer efter avslutad utbildning.Background: Previous research shows that female patients may feel uncomfortable when nursing is performed by male nurses. Probable explanations for this are the male nurse's special position as a minority in health care. Furthermore, the role of caring for and nurturing has not always been an attribute commonly ascribed to men. Purpose: Therefore, this study aims to identify how male nurses and nursing students experience the practice of nursing measures when the patient is a woman. Method: The present study has been designed as a literature review based on 11 articles with a qualitative approach that were analyzed based on the method of metasynthesis. Result: During the analysis, four themes could be identified: "Intimate care", "Touch", "Religious and cultural barriers", "Strategies". Conclusion: The mapping shows that male nurses encounter problems due to their gender. Problems that in turn cause anxiety and stress in different nursing situations which can have a direct impact on the care they provide to patients of the opposite sex. Furthermore, it can affect which specialization the male nurse chooses after completing the education.
4
Shirinzad, Kobra. "Sjuksköterskans möte med kvinnliga muslimska patienter." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-525.
Full textAbstract:
The number of people with another culture is
increasing in Sweden. This change in society brings
consequences in health care that has not any methods
to manage. The Muslim woman’s meeting with the
health care is one of those areas. The aim with this
study was to describe the nurses meeting with female
Muslim patient. The study carried out as a literature
study and the results which based on 9 articles
showed the lack of knowledge about culture and
religion among health care staff. The authors further
believed that to achieve an adequate result with
meeting between staff and patient requires
knowledge about different culture and religion. The
study shows furthermore a necessity for nurses
training individually to create instinct in how their
own cultural opinion affects the nurse in her/his
profession. The patients felt like nurses had a
stereotype to doing their job and got very difficult to
satisfy patients with the needs. In view of the
circumstances it notifies proposals to improvement in
the existing health care through curses and seminars
about culture and religion but even concrete
information about Islam and Muslim female patient’s
needed in an institutional care. Madeleine
Leininger’s theory of culture care was used as the
conceptual framework and support for the study.
5
Esati, Ergin, and Wolff Oliwer. "Intim omvårdnad av kvinnliga patienter : Manliga sjuksköterskors upplevelser och strategier." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-35238.
Full textAbstract:
Sannolikheten att manliga sjuksköterskor väljer att avsluta sin yrkeskarriär är fyra gånger större än för kvinnliga sjuksköterskor – en anledning kan vara svårigheterna att utföra intim omvårdnad på kvinnliga patienter. Syftet med studien var att belysa manliga sjuksköterskors upplevelser av intim omvårdnad på kvinnliga patienter samt vilka strategier som användes i omvårdnadssituationerna. Intim omvårdnad innebär omvårdnadsåtgärder som involverar patientens kroppsfunktioner, personlig hygien samt blottning av könsdelar. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio resultatartiklar granskades och sammanställdes i subteman. Resultatet visar att manliga sjuksköterskor upplever den intima omvårdnaden av kvinnliga patienter som genant samt känner oro för att bli missförstådda och anklagade för sexuella trakasserier. För att undvika det har manliga sjuksköterskor utvecklat särskilda strategier. Dessa strategier har erfarits genom praktisk erfarenhet, inte från evidensbaserad utbildning. Manliga sjuksköterskor upplever att deras sjuksköterskeutbildningar inte tillhandhåller nödvändig kunskap om hur intim omvårdnad ska utföras på kvinnliga patienter, vilket resulterar i att de känner sig dåligt förberedda inför det praktiska arbetslivet. Studiens resultat rekommenderas vara till grund för en implementering av problemet i sjuksköterskeutbildningen men även i den kliniska vårdverksamheten för att förbättra den kvinnliga patientupplevelsen och arbetsmiljön för manlig hälso- och sjukvårdspersonal.
6
Blank, Märit, and Alma Månson. "KVINNLIGA PATIENTERS UPPLEVELSER AV FRÅGANOM VÅLD I NÄRA RELATIONER." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-375419.
Full textAbstract:
Bakgrund: Kvinnor som utsätts för våld i nära relation söker oftare vård, men alla får inte den hjälp som behövs. Vårdpersonal kan sakna beredskap och kunskap för att identifiera våldsutsatta kvinnor. Oupptäckt våld i nära relation medför negativa konsekvenser för kvinnan och samhället. Syfte: Undersöka hur kvinnliga patienter upplever att få frågan om våld i nära relation, hur de vill bli tillfrågade och hur de upplever det att inte bli tillfrågad. Metod: En integrativ litteraturöversikt baserad på 10 kvalitativa artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Kategorier som framkom ur resultatet var upplevelser av att bli tillfrågad, upplevelser av olika tillvägagångssätt och upplevelser av att inte bli tillfrågad. Från dessa kategorier bildades underkategorier som samlade patienters tankar och känslor. De flesta kvinnor uppskattade att bli tillfrågade om våld i nära relation, för andra uppstod det en rädsla inför frågan. Kvinnor som inte blev tillfrågade kände att de inte var prioriterade Vårdpersonalen behöver definiera våld, eftersom våldet kan ha normaliserats och deras bemötande vid tillfrågandet samt miljön har betydelse om kvinnan väljer att erkänna sin våldsutsatthet. Frågan bör ställas vid olika tillfällen. Slutsats: Frågan om våld i nära relation är uppskattad, kvinnor kan dock uppleva rädsla av att svara på frågan. Det är viktigt att sjuksköterskan vågar fråga om våldsutsatthet vid olika tillfällen och ger ett bra bemötande i en trygg miljö. Kvinnor kan känna sig mindre prioriterade om inte frågan ställs.Background: Women that are victims of intimate partner violence seek care more often, but not all of them receive the care that they need. Caregivers can lack knowledge and preparedness to identify abused women. Undetected intimate partner violence can result in negative consequences for both the woman and society. Aim: To describe women’s experiences of being asked about violence in intimate partnership, how they want to be questioned and how they felt when they did not get the question. Method: An integrative literature review based on 10 qualitative articles from the databases PubMed and CINAHL. Results: The categories that emerged was; experiences of being questioned, experiences of different approaches, and experiences of not being asked. From these categories, subcategories were built that gathered patients’ thoughts and feelings. Most of the women appreciated being asked about intimate partner violence, but some felt scared when they got the question. Women who were not asked felt that they were not prioritized. Caregivers should define abuse, because the abuse could have been normalized. The caregivers’approach when questioning and the environment are significant if the women choose to admit they are exposed to violence. The question should be asked at different occasions. Conclusion: The question about intimate partner violence is appreciated, but it can also lead to a feeling of fear when answering the question. It is important that nurses dare to ask about violence exposure at different occasions and that the women are well treated in a safe environment. Women can experience that they are not prioritized if no one asks the question.
7
Glockner, Kerstin. "Postoperativ smärtlindring hos kvinnliga patienter : sjuksköterskors perspektiv." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1933.
Full textAbstract:
SAMMANFATTNING Kirurgiska ingrepp ger symtom så som smärta. Smärta har en naturlig skyddsfunktion och kan samtidig fördröja läkningsprocessen. Således är smärtbehandling en viktig del inom vården och läkningsprocessen. Patienter brukar ombes att uppskatta upplevelsen i sin smärta. Att anpassa behovet av smärtstillande läkemedel bidrar till att den postoperativa smärtupplevelsen förbättras. I ett flertal studier undersöks upplevelsen av smärta och hur smärtupplevelsen kan ha påverkan av miljön. God postoperativ smärtlindring är även av ekonomiskt intresse. Forskningen visar att kommunikation och förberedelse inför en operation har stort inflytande på patientens postoperativa smärtupplevelse. Bara tanken på en sjukhusvistelse kan orsaka rädsla för smärta hos många patienter. En god kommunikation i hela vårdteamet är därför avgörande. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att smärtlindra kvinnliga patienter postoperativt. Kvalitativ metod valdes med användning av en semistrukturerad intervjuguide. Åtta sjuksköterskor, som har erfarenhet av att smärtlindra kvinnliga patienter postoperativt, intervjuades. Data analyserades med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat i studien visade att det fanns faktorer som påverkar postoperativ smärtlindring hos kvinnliga patienter. Inte enbart sjuksköterskans erfarenhet och möjligheten till att bidra med sina kunskaper i utveckling av smärtlindringsmetoder hade betydelse utan även hur kommunikationen mellan sjukvårdpersonalen fungerade. Särskilt viktig var om det fanns tydliga ordinationer från läkaren. Slutsatsen var att sjuksköterskorna upplevelse i smärtlindringsprocessen var en viktig faktor vid kirurgiska ingrepp hos kvinnor. En viktig del i detta är att en bra kommunikation förekommer mellan patient och sjuksköterska och mellan olika yrkeskategorier. För att utföra omvårdnaden på bästa sätt är läkarens ordinationer av smärtlindring avgörande. På så sätt optimeras patientens säkerhet och tillfredsställelse. Resultaten understryker behovet av förändringar inom vården för att hantera smärta.
8
Candell, Malin, and Linda Lundqvist. "Transkulturell omvårdnad - sjuksköterskors möte med kvinnliga muslimska patienter." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2921.
Full textAbstract:
Bakgrund Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där migrationen de senaste åren varit stor, huvudsakligen från muslimska länder. I sjuksköterskans professionella ansvar ingår att tillhandahålla en jämlik vård, oavsett kulturell bakgrund. Forskning visar att muslimska kvinnor drar sig för att söka vård av rädsla för att behov som exempelvis åtskillnad mellan könen, eller täckande kläder, inte ska respekteras. Svensk sjukvård ska sträva efter en transkulturell medvetenhet, trots att sjuksköterskorna sällan har utbildning i ämnet. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att möta muslimska kvinnor i den somatiska vården. Metod En kvalitativ intervjustudie genomfördes för att besvara syftet. Nio sjuksköterskor från fem olika sjukhus och vårdcentraler i Stockholm intervjuades med hjälp av semistrukturerade frågor. Metoden för analysen var en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat Studiens resultat visade att sjuksköterskorna upplevde att de var öppna och arbetade personcentrerat i mötet med muslimska kvinnor. Kommunikationssvårigheter ledde till frustration över att inte kunna ge patienten fullödig information om behandling och omvårdnadsåtgärder. Närstående upplevdes vara en integrerad del i mötet med patienten, genom hög närvaro och delaktighet. Detta beskrevs både som en tillgång och en utmaning. Slutsats Sjuksköterskorna värderar förmågan till öppenhet i mötet med kvinnliga muslimska patienter, som de inte ser som en homogen grupp. När kommunikationssvårigheter inte kan överbryggas med hjälp av exempelvis tolk, tekniska hjälpmedel eller flerspråkiga kollegor upplever sjuksköterskorna att kravet på informerat samtycke hotas. Såväl tid som rum behöver avsättas för anhöriga, i mötet med den kvinnliga muslimska patienten.
9
Persson, Rebecka, and Theres Willman. "Kvinnliga patienters upplevelse av ronden." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24850.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att undersöka kvinnliga patienters upplevelse av ronden. Undersökningen har gjorts som en empirisk studie. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med manifest innehållstextanalys. Inklusionskriterierna var kvinna som varit inlagd på vårdavdelningen minst två dygn. Informanten bör kunna förstå och behärska det svenska språket. Resultatet från intervjuer med tio informanter visade att de flesta patienterna tyckte att den givna informationen var tydlig och begriplig. En del av patienterna upplevde dock att ronden var hastig. Det gavs inte tillfälle till att ställa frågor personalen lyssnade inte på patienterna. En utav patienterna hade en känsla av att vara i underläge under ronden. De kände oro över att inte veta något, samt frustration och aggressivitet då ronden fungerade dåligt. All personal har enligt patienten inte samma enhetliga kvalité. Fynden av denna studie visade att majoriteten av patienterna hade positiva upplevelser av ronden. Patienterna upplevde ett bra bemötande från personalen och att tydlig information gavs. Dock visar resultatet att då inte tydlig information ges och då inte öppenhet mellan patient och vårdpersonal finns är det patienten som drabbas. Det är därför viktigt med öppenhet mellan patient och vårdpersonal samt att givandet av information är tydlig. Patienterna upplevde en känsla av trygghet då familjemedlemmar deltog vid ronden.The aim of the study was to examine the female patient’s experience of the ward round. The survey was done as an empirical study. The method used was qualitative interview with manifest content analysis. The inclusion criteria was woman that has been on the nursing ward at least two days. And could understand and speak the Swedish language. The result from the interviews with ten informants showed that most patients thought that the information was clear and understandable. Some of the patients experienced however that the round was to rapid. There was not given occasion to setting questions and the personal did not listen to the patients. Some patients felt being in a weak position during the round. They experienced frustration and aggressiveness when the round functioned poorly. According to some patients the staffs do not have same uniform quality. The findings of this study showed that the majority of the patients had positive experiences of the ward round. The patients experienced good meetings from the staff and that clear information was given. However, the result shows that when clear information not was given and when openness with the patient and staff did not exist it is the patient that is hit. It is therefore important with openness between patient and staff and that the given information is clear. The patients experienced a feeling of safety when family members during the ward round were present.
10
Nilsson, Elin, and Linn Svensson. "Upplevelser efter obesitaskirurgi." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-7883.
Full textAbstract:
Bakgrund: Sjukligt feta människor upplever ofta ohälsa eller minskad livskvalité i form av fysiska komplikationer, stigmatisering och diskriminering. En metod att hjälpa sjukligt feta personer att gå ner i vikt är obesitaskirurgi. Majoriteten av människorna som väljer obesitaskirurgi är kvinnor. Detta tros bero på att kvinnor blir mer stigmatiserade än män och att de blir psykiskt påverkade vid relativt lågt BMI. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnliga patienters upplevelser efter obesitaskirurgi. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på elva vetenskapliga artiklar. Resultat: Kvinnorna upplevde att tiden efter operationen förändrade deras liv, vilket upplevdes som både positivt och negativt. Upplevelsen att få en andra chans i livet och upplevelsen av att få en förändrad relation till mat var vanligt förekommande känslor. Slutsats: Operationen hjälper kvinnorna att äta mindre genom den förminskade magsäcken, men ingreppet botar inte de psykosociala problem som de eventuellt har innan operationen. Sjuksköterskor har en viktig uppgift i att stödja och vägleda dessa kvinnor.Background: Obese people often experience illness and low quality of life which can be expressed in physical complications, stigma and discrimination. Obesity surgery is a method to help obese people to lose weight. The majority of people who chose obesity surgery are women. Women are thought to be more effected mentally by their obesity in lower BMI than men. Aim: The aim of this study was to describe the experiences of female patients after obesity surgery. Method: The study was constructed as a general literature review based on eleven scientific articles. Results: The patients experienced that the time after surgery had changed their lives. The experience was both positive and negative. The experience of getting a second chance in life and the experience of changed relationship to food was common feelings. Conclusion: The surgery helps women to eat smaller portions because of the diminished stomach, but doesn’t cure the underlying psychosocial problems they might have before surgery. Nurses have an important task in supporting and guiding these women.
11
Nilsson, Daniel, and Andreas Mårtensson. "MANLIGA SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV ATT VÅRDA KVINNLIGA PATIENTER I INTIMA VÅRDSITUATIONER INOM DEN SOMATISKA VÅRDEN." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24738.
Full textAbstract:
Bakgrund: Yrket sjuksköterska har bland personalen präglats av kvinnodominans och själva yrkestiteln i sig har en feminin ändelse. När män i större utsträckning väljer att utbilda sig till sjuksköterskor så uppstår nya situationer som inte förekommit tidigare när det bara funnits kvinnlig personal att förhålla sig till. Syfte: Att undersöka och beskriva manliga sjuksköterskors erfarenhet av att vårda och bemöta kvinnliga patienter i nära vårdsituationer inom den somatiska vården, samt kvinnliga patienters emotionella erfarenhet av att ha blivit vårdade av manliga sjuksköterskor. Metod: Studien bedrevs som en litteraturstudie med sökningar i databaser för omvårdnadsforskning. Både kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar användes vid kvalitetsgranskning. En beprövad innehållsanalysmodell användes till att finna gemensamma teman ur artiklarna som till skulle bli resultatet. Resultat: Studien visade att manliga sjuksköterskor ofta är rädda för att bli anklagade för sexuella olägenheter av kvinnliga patienter. För att undvika missförstånd och tvetydigheter använde manliga sjuksköterskor sig av olika strategier som hjälp till att klara av att utföra intim vård. Intima samtal kunde enligt den manliga sjuksköterskan upplevas som lika intimt som intimberöring. Ur ett patientperspektiv framkom det att yngre kvinnliga patienter önskade att få vård av samma kön, medan äldre kvinnliga patienter inte hade samma preferenser för könet på sjuksköterskan som utförde vården. Beröring av intim karaktär var något som kunde väcka starka känslor hos den kvinnliga patienten.Background: Nursing has traditionally been predominantly staffed by women and the work title itself has had a female connotation. When men to a larger degree enter nursing, new situations arise which didn’t before when the patients only had female staff to take into consideration. Aim: To investigate and describe the experience of nurses who are male in their care and treatment of women patients in intimate care situations in a hospital setting, as we as the emotional experience of the women clients of having been cared for by nurses who are male. Method: The study was carried out as a literature review through searches in databases containing nursing sciences. Both qualitative and quantitative review templates were used to carry out the quality review. A proven method for content analysis was used to find common themes in the articles, which eventually formed the basis for the result. Result: The study found that male nurses often were afraid of being accused of improprieties by the female patients. In order to avoid misunderstandings, male nurses used different strategies in order to be able to perform intimate care. Conversations of an intimate nature were seen as an equally sensitive matter to the male nurses. From a patient perspective it was discovered that younger female patients preferred to be cared for by nurses of the same gender, while older female patients did not specify the same preference. Intimate touch was something that could evoke strong feelings in the female patient.
12
Åsbring, Pia. "Osäkra "sjukdomar" - dilemman och möjligheter : kvinnliga "patienters" och läkares erfarenheter av kroniskt trötthetssyndrom och fibromyalgi /." Stockholm, 2003. http://diss.kib.ki.se/2003/91-7349-603-0/.
Full text
13
Jakobsson, Sara, and Camilla Olsson. "Manlig och kvinnlig rehabilitering : -en kvalitativ studie om mötet med patienten ur ett genusperspektiv." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för hälsovetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-22950.
Full text
14
Hjalmarsson, Sofie, and Jessica Ekholm. "Hälso- och sjukvårdspersonalens erfarenheter av att vårda patienter som genomgått kvinnlig könsstympning : En litteraturöversikt." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-5296.
Full textAbstract:
Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är ett ingrepp som länge utförts i stora delar av världen. 196 medlemsländer har anslutit sig till Förenta Nationens (FN) konvention om barns rättigheter för att gemensamt arbeta för att avskaffa denna typ av skadliga sedvänja. Genom kontinuerliga datainsamlingar om kvinnlig könsstympning förutspås en signifikant ökning i takt med att världens befolkning ökar. Hälso- och sjukvårdspersonal känner till ingreppet men få kan identifiera dess olika typer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vad hälso- och sjukvårdspersonal har för erfarenheter av att vårda patienter som genomgått kvinnlig könsstympning. Metod: Metoden är en litteraturöversikt baserad på sju kvalitativa artiklar, tre kvantitativa artiklar samt en artikel med mixad metod vilka var inhämtade från tre olika databaser; Cinahl Complete, PubMed och Academic Search Complete. Resultat: Resultatet presenteras under två kategorier: Bristande kunskap samt Det komplexa vårdandet. Hälso- och sjukvårdspersonal uttryckte att de hade bristande kunskaper och erfarenheter med att vårda och möta kvinnor som genomgått kvinnlig könsstympning. Många ansåg att de upplevde omtumlande känslor vid möten med kvinnor som genomgått kvinnlig könsstympning och deras familjer. Att se det kvinnliga könsorganets förändrade anatomi med mycket ärrbildning var svårhanterbart för många hälso- och sjukvårdare. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Leiningers transkulturella omvårdnadsteori samt konsensusbegreppet människan. Den transkulturella medvetenheten och förmågan att bortse från det egna etnocentriska synsättet ligger till grund för det professionella vårdandet.Background: Female genital mutilation is a procedure that has long been carried out in many parts of the world. 196 member countries have joined United Nation's (UN) Convention on the rights of children, to work together to eliminate this kind of malicious practice. Through continuous data collection of female genital mutilation, it predicts a significant rise as the world population increases. Health professionals are familiar with the procedure, but few can identify its different types. Aim: The aim was to describe health professionals’ experiences of caring for patients who have undergone female genital mutilation. Method: The method consists of a literature review based on seven qualitative articles, three quantitative articles and one with mixed method retrieved from three different databases; Cinahl Complete, PubMed and Academic Search Complete. Results: The results are presented under two categories: Lack of knowledge and The complexity of caring. Health professionals expressed a lack of knowledge and experience to nurture and meet women who have undergone female genital mutilation. Many felt that they experienced tumultuous feelings at meetings with women who have undergone female genital mutilation and their families. Seeing the female genitalia altered anatomy with very severe scarring was unmanageable for many health professionals. Discussion: The results were discussed on the basis of Leininger's transcultural nursing theory and the concept of consensus human. The transcultural awareness and the ability of health professionals' to ignore their own ethnocentric approach is the basis for the professional caring.
15
Signorini, Andreas, and Linn Lauridsen. "Genusbias i behandling av patienter på sjukhus." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-426411.
Full textAbstract:
Bakgrund: Med ett genusperspektiv inom medicinsk vetenskap är det vanligt att arbeta med att identifiera tecken på genusbias. Genusbias kan vara mycket[KL1] [LL2] riskfyllt och kan leda till felaktiga handlingar som har konsekvenser för vård, bemötande och behandling. Genusbias är oförenligt med kontexten i den svenska hälso- och sjukvårdslagen, där det står att sjukvården ska erbjuda och ge god vård till alla på lika villkor, en sjukvård utan könsdiskriminering. Syfte: Syftet med studien var att belysa ifall kön har betydelse för eventuella skillnader män och kvinnor får vid medicinsk, psykiatrisk och kirurgisk behandling, inom slutenvården på sjukhus. Metod: Arbetet är utformat som en litteraturöversikt med kvantitativa artiklar. Till litteraturöversikten har 10 artiklar från databasen PubMed analyserats och bearbetats. Artiklarna är publicerade mellan åren 2010-2020 och har lästs i fulltext samt kontrollerats med en granskningsmall för kvalitativa studier från Uppsala Universitet. Resultat: Inom den kirurgiska behandlingen visade resultatet att samtalen med kvinnor berörde färre IDM-kriterier och samtalen varade under en kortare tid. Kvinnor fick i större utsträckning konservativ behandling. Vid psykiatrisk behandling fanns skillnader mellan könen i val av behandlingsmetod gällande utskrivning av läkemedel, kvinnor får i större utsträckning sekundärprofylaktiska medel och män det primära behandlingsalternativet. Inom den medicinska behandlingen fanns skillnader mellan könen i väntetid, där kvinnor över 65 år får vänta 12 minuter längre på konsultation av läkare. Kvinnor under 65 år fick i snitt vänta 6 minuter längre. Kvinnor under 50 år erbjuds inte lika ofta behandling med PCI som män, trots riktlinjer om en likvärdig utredning och behandling av hjärtinfarkt. Slutsats: Resultatet visar att skillnader mellan könen i medicinsk, kirurgisk och psykiatrisk behandling inom slutenvården på sjukhus existerar, samt skillnader mellan könen beträffande val av behandlingsmetod, utskrivning av läkemedel och i väntetid på konsultation av läkare. [KL1] [LL2]fixar
16
Backström, Fanny, and Maria Holmberg. "Sjuksköterskors benägenhet att ställa frågor om våldsutsatthet till kvinnliga patienter inom primärvården." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-200584.
Full textAbstract:
Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning sjuksköterskor på vårdcentraler ställer frågor om våldsutsatthet i nära relationer till kvinnliga patienter och vad som påverkar sjuksköterskornas ställningstagande till att fråga. Metod: Tvärsnittsstudie i form av en enkätundersökning. Sjuksköterskor (n=81) vid 11 vårdcentraler i ett mellansvenskt län besvarade en enkät med 13 frågor. Svarsfrekvensen var 77 procent. Resultat: Sjuksköterskor inom primärvården frågar i liten utsträckning sina kvinnliga patienter om de utsatts för våld i en nära relation. Den vanligast angivna faktorn till att sjuksköterskan ställer frågor om våld var misstanke om våld. Inga statistiskt säkerställda skillnader påvisades mellan sjuksköterskors benägenhet att ställa frågor om våld och om de erhållit utbildning i ämnet eller inte. Inga statistiska skillnader kunde heller ses i jämförelsen mellan de som använde handlingsplan i det kliniska arbetet och de som inte gjorde det med benägenheten att ställa frågor. Slutsats: Sjuksköterskor inom primärvården frågar i liten utsträckning sina kvinnliga patienter om de utsatts för våld i nära relationer. Sjuksköterskor saknar tillräcklig utbildning inom ämnet och använder i liten utsträckning befintlig handlingsplan.Aim: To examine the extent to which nurses in primary health care ask questions about intimate partner violence to female patients and factors that influence nurses tendency to raise the question. Method: Cross-sectional study in the form of a survey. Nurses (n=81) at 11 primary health care clinics in a Swedish county answered a questionnaire with 13 questions. The response rate was 77 percent. Result: Nurses in primary health care clinics ask their female patients to a small extent if they have experienced violence in an intimate relationship. The most frequently mentioned factor to a nurse asking questions about violence was the suspicion of violence. No statistically significant differences were found between the nurses' tendency to ask questions about violence and whether they had received training on the subject or not. There were no statistical differences seen in the tendency to ask questions when looking at the comparison between those who used the action plan in their clinical work and those who did not. Conclusion: Nurses in health clinics ask, to a small extent, their female patients if they have experienced domestic violence. Nurses lack adequate training on the subject and only use existing action plans to a small extent.
17
Lundgren, Caroline, and Samuel Oliv. "Manliga sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters upplevelser av intim omvårdnad av kvinnliga patienter. : En litteraturstudie." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-6810.
Full textAbstract:
Bakgrund: I dagen samhälle förknippas sjuksköterskeyrket med feminina egenskaper och yrket är starkt kvinnodominerat. Den ojämna könsfördelningen inom yrkeskategorin kan förstås utifrån samhällets stereotypa uppfattning av kön, som skapas utifrån idéer, handlingar och föreställningar som tilldelas kvinnor och män. Sjuksköterskans huvudsakliga uppgift är omvårdnad och denna skall utföras utifrån vetenskap och beprövad metod och styras utifrån ett etiskt förhållningsätt. Den intima omvårdnaden inbegriper fysisk beröring av patientens intima kroppsdelar. Intim beröring kan vara problematisk för manliga sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter då den kan sexualiseras eller missuppfattas. Syfte: Att belysa manliga sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters upplevelser av intim omvårdnad på kvinnliga patienter. Metod: Författarna har genomfört en litteraturöversikt för att skaffa sig en övergripande bild över det valda omvårdnadsområdet. Totalt nio stycken artiklar har används från databaserna CINAHL samt Nursing & Allied Health Database. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman och två underteman. I det första huvudtemat emotionella barriärer och rädslor vid intim omvårdnad framgår det att de manliga sjuksköterskorna och sjuksköterskestudenterna upplevde rädslor för sexuella anklagelser vid intim omvårdnad av kvinnliga patienter. I det andra huvudtemat skapandet av strategier visar resultatet att de manliga sjuksköterskorna och sjuksköterskestudenterna skapade strategier och förhållningsätt för att underlätta de intima omvårdnadssituationerna. Diskussion: I diskussionen diskuterade författarna resultatet utifrån tre delar. Dessa delar berör samhällets stereotypa bild av den manliga sjuksköterskan, de kvinnliga patienternas bild av intim omvårdnad samt bristen på utbildning.
18
Silverliden, Viktoria. "Kroppmissnöje hos kvinnliga patienter med ätsörning -Utvärdering av gruppbehandling med fokus på kroppsuppfattning." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-49017.
Full text
19
Karlsson, Anne-Marie. "Preoperativ näringsdryck och postoperativt obehag : -En randomiserad studie vid gastric bypasskirurgi hos kvinnliga patienter." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40520.
Full textAbstract:
Bakgrund: Fetma är ett ökande problem i dagens samhälle. Laparoskopiskt Gastric bypass (LGBP) utförs för att hjälpa personer med fetma till viktminskning och det är vanligt att dessa patienter upplever postoperativt illamående, buksmärta och huvudvärk efter ett operativt ingrepp. Det råder meningsskiljaktigheter i tidigare studier hur väl preoperativ näringsdryck kan ha ett samband gällande det postoperativa förloppet.Syfte: Syftet var att jämföra tre olika preoperativa dryckers effekt på postoperativt illamående, buksmärta och huvudvärk efter LGBP under de 24 första timmarna.Metod: En randomiserad studie med kvantitativ design utfördes på en av Nordens största kliniker inom fetmakirurgi. Totalt tillfrågades n=90 kvinnor och tilldelades slutna kuvert med antingen kolhydratdryck, proteindryck eller kranvatten.Resultat: Illamående toppade ca åtta timmar efter operation, det vill säga kl.19.00 på kvällen, för att sedan under natten återgå till preoperativa värden uppmätta kl.06.00. Skillnad mellan kolhydratrik- och proteinberikadryck gav p= 0, 2046 och för kolhydratrikdryck och kranvatten p= 0.8722. Buksmärtan var som högst vid ankomst till uppvakningsavdelningen och stabiliserades två timmar senare och minskade något under natten men försvann inte helt. Huvudvärk låg stabilt i alla grupperna med en ökning runt kl. 19:00 på kvällen för att sedan plana ut under natten. Inga skillnader mellan buksmärta och huvudvärk, p= 0,1569. Det sågs ingen statistisk signifikans hos någon av grupperna i de olika variablerna.Slutsats: Preoperativ vätskebehandling med kolhydratdryck, proteindryck eller kranvatten inför en LGBP operation påverkar inte signifikant illamående, buksmärta och huvudvärk efter operation.Background: Obesity is a growing problem in today’s society. Laparoscopic Gastric bypass is performed to help people with obesity lose weight and it is common for these patients to experience postoperative nausea, stomach pains, and headaches after a surgical procedure. There are differences in opinion in earlier studies as to the extent that preoperative nutritional beverages can correlate to the postoperative process.Aim: The aim of this paper was to compare three different preoperative beverages’ effect on postoperative nausea, stomach pains, and headaches after LGBP during the first 24 hours after surgery.Method: A randomised study of quantitative design was performed on one of the Nordic countries’ largest clinics specializing in obesity surgery. A total tally of n=90 women were asked to participate and each received sealed packages containing either carbohydrate beverage, protein beverage, or tap water.Results: Nausea peaked eight hours after surgery, at 7.00 PM, and then returned during the night to preoperative values measured at 6.00 AM. The difference between the carbohydrate and protein beverages is expressed as p=0.2046, and the difference between the carbohydrate beverage and the tap water is expressed as p=0.8722. Stomach pains peaked at arrival to the recovery ward and stabilized two hours later, followed by a slight drop-off during the night but without subsiding entirely. Headache was experienced at stable values in all groups, with some increase at 7.00 PM only to level out during the night. There were no differences between stomach pains and headaches, as expressed by p=0.1569. No statistical significance was observed in any group in the different variables.Conclusion: Preoperative fluid treatment with carbohydrate beverages, protein beverages, or tap water before a LGBP surgery does not significantly affect nausea, stomach pain, or headache after the surgery.
20
Bjerre, Emma, and Fanny Schultz. "Sjuksköterskors upplevelser och attityder kring våld i nära relation - i möten med kvinnliga patienter." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-3418.
Full textAbstract:
Bakgrund: Våld i nära relation mot kvinnor är ett pågående folkhälsoproblem i Sverige och globalt. Patienter reagerar olika på våldet och har ibland svårt att identifiera sig med sin våldsutsatthet. Hälso- och sjukvården utgör ofta första instans när kvinnor söker hjälp och har ett ansvar i att identifiera våldsutsatthet. Sjuksköterskan ska främja hälsa och lindra lidande och spelar en viktig bidragande roll som omvårdnadsansvarig. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser och attityder kring möten med kvinnliga patienter, där våld i nära relation berörs. Metod: En allmän litteraturstudie med nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet består av tre identifierade teman: Strategier i mötet, Attityder och känslor och Brist på inre och yttre resurser. Slutsats: Sjuksköterskor saknar adekvat utbildning i ämnet och upplever känslomässiga barriärer till att initiera frågan om våld. Rutinmässig screening och en stödjande arbetsplats är återkommande önskemål. Sjuksköterskor och övriga bärande samhällsaktörer behöver utbildning, resurser och stöd på arbetsplatsen då det sannolikt skulle bidra till att stigmat och lidandet kring våld i nära relation minskar. Ytterligare forskning föreslås fokusera på hur förekomsten av etablerade riktlinjer påverkar sjuksköterskors upplevelser och omvårdnad.Background: Intimate partner violence against women is an ongoing public health issue in Sweden and globally. Patients react differently to the violence and sometimes struggle to identify with their exposedness to violence. The healthcare frequently constitutes as first agency for women’s help-seeking and has a responsibility in detecting exposure. The nurse should promote health and ease suffering and plays an important contributive role, in charge of nursing care. Aim: To explore nurses’ experiences and attitudes from meeting with female patients, in an intimate partner violence context. Method: A general literature review with nine qualitative research articles. Results: The result consists of three identified themes: Meeting strategies, Attitudes and feelings and Lack of internal and external resources. Conclusion: Nurses lack adequate training in the subject and experience emotional barriers towards initiating the question of violence. Mandatory routine screening and a supportive workplace were recurrent requests. Nurses and other significant society participants need education and support from the workplace as this probably would conduce to decrease the stigma and suffering of intimate partner violence. Further research is suggested to focus on how the presence of established guidelines may affect nurses’ experiences and care.
21
Georgio, Sofie, and Larsson Marie-Louise Lindquist. "Bröstcancer En litteraturstudie om sjuksköterskans stödjande och informativa roll gentemot kvinnliga patienter med bröstcancer." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25920.
Full textAbstract:
Med en miljon nya fall årligen är bröstcancer den vanligaste formen av cancer hos kvinnan. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans stödjande och informativa roll gentemot kvinnor med bröstcancer samt betydelsen av detta. Vi ville ta reda på vad sjuksköterskans stödjande och informativa roll innebär, vilka de bröstcancersjuka kvinnornas behov är och slutligen hur sjuksköterskan kan bemöta dessa behov. Metoden var en litteraturstudie av 11 vetenskapliga artiklar som granskades enligt Polit, Beck och Hunglers (2001) kriterier för vetenskaplighet. Resultatet visar att man kan se på stöd och information, i form av omvårdnadsåtgärder, som komponenter i en multidimensionell konstruktion istället för två separata åtgärder. Patientens behov av stöd och information kan komma att ändras under sjukdomsprocessen, vilket sjuksköterskan måste vara lyhörd för. Detta förutsätter att sjuksköterskan utvecklar en god relation till patienten. En adekvat utbildning som ger sjuksköterskan säkerhet att kunna agera professionellt gentemot patienten är av stor betydelseWith one million new cases in the world each year, breast cancer is the most common malignancy in women. The aim of this literature review was to highlight the registered nurse´s supportive and informative role concerning female breast cancer patients and to illustrate the meaning of this. We wanted to examine what the nurse´s supportive and informative roll involves, what the women´s needs are and finally how the nurse is going to meet those needs. The method was a literature review of 11 scientific articles that was analysed according to Polit, Beck and Hungler (2001). The result shows that there are possibilities to look at information and support, in terms of nursing, as components in a multidimensional construction instead of two separate proceedings. The patient´s need of support and information may change along the course of the disease, a fact the nurse must be sensitive to. This also implies that the nurse establishes a good relationship to the patient. An adequate education that provides the nurse with skills and confidence to perform her work with professionalism is of great importance.
22
Hallqvist, Susanne, and Therese Wilhelmsson. "Sjuksköterskors attityder gentemot kvinnliga patienter som har blivit utsatta för misshandel av sin partner– en litteraturstudie." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-5612.
Full textAbstract:
The aim of this literature study was to describe nurses' attitudes toward female patients who have been victims of spouse abuse. In this descriptive literature study, fifteen scientific articles were used in the result. The articles were of both qualitative and quantitative nature. The nurses felt that domestic violence was a social problem and that they had an important role in the detection of such violence. Several had themselves experienced violence but couldn‟t believe that so many in their vicinity or in the care were affected. Nurses thought that abused women had low self esteem and factors such as economics and children played into why the woman stayed in the violent relationship. The nurses often had a lack of education about the subject and felt uncomfortable in the situation that routinely screening all female patients for domestic violence. Education increased awareness and nurses felt more confident to talk about domestic violence with their female patients. The study found barriers to routine screening, as time constraints and lack of opportunity to talk separately with the patient. More education and knowledge of the subject is desirable so these women can be discovered and be helped by the health services.
23
Lindskog, Åsa. "“Du kan inte tro hvad jag längtar efter mitt kära hem och mina kära” : En inblick i fem kvinnliga patienters sjukdomsberättelser under tidigt 1900-tal, utifrån patient- och läkarperspektiv." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-72078.
Full textAbstract:
Under den andra halvan av 1800-talet genomgick den svenska sinnessjukvården stora förändringar. Nya sjukhus byggdes, den ekonomiska situationen förbättrades och sinnessjukvården i stort genomgick en professionalisering. Det fanns även en behandlingsoptimism som bidrog till en övertygelse om att de patienter som blivit intagna skulle komma att lämna sjukhusen som nya människor. Detta blev dock inte fallet. Istället blev sinnessjukhusen överfulla med patienter som aldrig skulle bli utskrivna. Vården kom istället att bestå av vila och övervakning. Under denna tid fanns det även tydliga motsättningar mellan läkarens bild av sina patienter och patientens egna bild av sig själv och systemet hon befann sig i. I denna uppsats möter vi fem kvinnliga patienter som var intagna på Vänersborgs hospital och asyl i början av 1900-talet. Kvinnorna var intagna av olika anledningar och hade olika bakgrund, men trots det möttes de ändå av samma inställning, där nästan allt de sade och gjorde tolkades av deras läkare som tydliga sjukdomssymptom. Patienterna såg inte sig själva som sinnessjuka, och de ville därför bli utskrivna från sjukhuset och återvända till sina nära och kära. Kontrasten mellan läkaren och patientens upplevelser utforskas i denna uppsats. Slutsatsen är att patienterna utlämnades helt till läkarna och deras bedömningar och tolkningar, då de varken hade möjligheterna eller resurserna som hade krävts för att stå upp emot dessa inflytelserika och mäktiga män. Det finns dock en ljusglimt, för trots alla försök att isolera och avskärma dessa kvinnor bröts aldrig bandet mellan de fem patienterna och deras familjer. I slutändan fick samtliga återvända till sina nära och kära, döda eller levande.
24
Karlsson, Helén. "Sexuella dysfunktioner hos kvinnliga patienter med multipel skleros. En litteraturstudie om sjuksköterskors delaktighet i sexuell information och rådgivning till kvinnor med multipel skleros." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25558.
Full textAbstract:
Sexual dysfunctions concerning women with multiple sclerosis (MS) are common. Since the disease preferably affects young individuals when establishment of family occurs, the result of these problems have a great impact on the individual and her family. The purpose of this literature review is to throw light upon these problems and respond the questions if the nurse may be the right person to give sexual counselling and in which way this may be done. The theoretical framework was Antonovsky´s concept "sense of coherence". The result is presented in four themes: bodily aspects, social aspects, information/counselling, and practical implications for nurses. Women with MS seemed to find other ways of sexual experience than sexual intercourse if they did not give it up completely due to reduced libido. Good communication and positive problem focused coping strategies seemed to predict lower levels of sexual dysfunctions. Nurses should discuss sexual concerns with their patients and the PLISSIT-model of sexual health intervention could be a tool in this work.Sexuella dysfunktioner hos kvinnor med multipel skleros (MS) är vanligen förekommande. Eftersom sjukdomen företrädesvis drabbar yngre personer i en tid då familjebildning ofta sker får problemen en stor genomslagskraft hos både individen och dennes familj. Syftet med denna litteraturstudie har varit att belysa dessa problem och besvara frågorna om sjuksköterskan kan vara en lämplig person att bedriva sexuell rådgivning samt att studera på vilket sätt detta kan ske. Den teoretiska referensramen har varit Antonovskys KASAM-begrepp. Resultatet presenteras under fyra rubriker: Kroppsliga aspekter, sociala aspekter, information/rådgivning samt praktiska implikationer för sjuksköterskan. Kvinnor med MS verkar hitta andra vägar än samlag för att uppleva sexualitet om de inte resignerar helt p g a nedsatt libido. God kommunikation och positiv problembaserad copingstrategi verkade vara kopplat till lägre grad av sexuella dysfunktioner. Sjuksköterskan bör diskutera sexuella frågor med sina patienter och PLISSIT-modellen kan vara ett bra verktyg i denna gärning.
25
Larsson, Sanna, and Maria Åhlander. "Mer än en påse på magen : En litteraturöversikt om patienter med enterostomi och hur de upplever sin sexualitet." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-6762.
Full textAbstract:
Bakgrund: Det finns många olika tillstånd som kan leda till att en person får en tarmstomi, och detta kan påverka en persons syn på den egna kroppen. En persons kroppsuppfattning är starkt kopplad till sexualiteten som är en viktig del i människors liv. Stomioperationer kan även ge fysiska skador som medför problem i opererade människors sexualliv. Patienter med stomi finns i alla vårdinriktningar, och det är därför viktigt för alla sjuksköterskor att kunna bemöta dem. Syfte: Syftet var att belysa hur patienter med enterostomi upplever sin sexualitet. Metod: Metoden var en litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar granskades, varav fem var kvalitativa, nio kvantitativa och en använde mixad metod. Artiklarna söktes fram genom kombinationer av olika sökord i databaserna CINAHL Complete och Pubmed med ett tidsspann på år 2008-2017. Resultat: I resultatet kunde fyra huvudteman och sex underteman identifieras. De huvudteman som hittades var En förändrad kropp, Fysisk sexuell funktion, Ett förändrat sexliv och Stöd från omgivningen. Resultatet visade på att många patienter upplever problem med sin sexualitet relaterat till stomin, både fysiska problem och hinder som följd av patientens egna tankar om sin stomi. Ett ökat behov av stöd och information kunde också identifieras hos patienterna, både från en eventuell partner, men även från sjukvårdens sida. Diskussion: Resultatet diskuteras med utgångspunkt i Parse's teori om humanbecoming. I diskussionen tas upp teman kring hur stöd och information från vården saknas av patienterna. Även bristen på forskning kring kvinnors sexuella upplevelser med stomi i jämförelse med den forskning som finns kring män diskuteras.Background: There are many reasons as to why a person receives a bowel ostomy, and this can affect the person’s view of their own body. A person's perception of the body is strongly linked to sexuality that is an important part of people's lives. Stoma surgery can also cause physical damage that causes problems in the sex life of the operated person. Patients with stoma will appear in all care settings, and it is therefore important for all nurses to be able to treat them. Aim: The aim was to illustrate how patients with an ostomy experience their sexuality Method: The method was a literature review where 15 scientific articles were reviewed, five of which were qualitative, nine quantitative and one used mixed method. The articles were identified through combinations of different keywords in the databases CINAHL Complete and Pubmed with a time span of the years 2008-2017. Results: In the results four main themes and six sub themes could be identified. The main themes were A Changed Body, Physical Sexual Function, A Changed Sex Life and Support from the Surroundings. The results showed that many patients experience problems with their sexuality related to their stoma, both physical problems and obstacles as a result of the patient's own thoughts about one's stoma. An increased need for support and information was also identified by the patients, both from an eventual partner and from the healthcare. Discussion: The result is discussed based on Parse's theory of humanbecoming. The discussion addresses topics about the lack of support and information for patients from the healthcare. The lack of research into women's sexual experiences with a stoma in comparison to the research that exists around men is also discussed.