Academic literature on the topic 'Kvinnlig sexualitet'

De traditionella kvinnliga initieringsriterna i Mogambique fördöms som kvinnoförtryckande av regeringen och kvinnoorganisationen. Men kvinnorna på landsbygden försvarar dem. Signe Arnfred menar att riterna uttrycker en självmedveten kvinnlig sexualitet och kvinnostyrka som undergrävs i takt med den ekonomiska utvecklingen.

Det passiva kvinnoidealet har speglats också i den erotiska konsten. Denna har hittills varit helt manlig och patriarkaliskt definierad. Men kvinnornas 1970-talskonst visar nu fram en självmedveten kvinnlig sexualitet. Bland uttrycken finns mannen som motiv och en vaginal ikonologi.

1880-talet var en brytningstid mellan ett traditionellt och ett nytt kvinnoliv, mellan mödrar och döttrar. En brytningstid som ännu utspelas inom ett gemensamt 'socialt rumen stad, där kvinnokulturen var en levande och livsnödvändig realitet. Mer än den formella emancipationskampen var det sexualiteten som bröt banden mellan mödrar och döttrar och försvagade det kvinnliga kulturinflytandet över det då framväxande moderna samhället.

Per Stam om CAROLINE HAUXFRAMKALLNING. SKRIFT, KONSUMTION OCH SEXUALITET I KARIN BOYES ASTARTE OCH HENRY PARLANDS SÖNDERGöteborg/Stockholm: Makadam, 2013, 359 s. (diss. Stockholm) Sofia Pulls om EVA SÖDERBERG, MIA ÖSTERLUND & BODIL FORMARK (RED.)FLICKTION. PERSPEKTIV PÅ FLICKAN I FIKTIONENMalmö: Universus Academic Press, 2013, 328 s. Johan Alfredsson om MARTIN GLAZ SERUPRELATIONEL POESIOdense: Syddansk Universitetsforlag, 2013, 115 s. Lisbeth Stenberg om MARIA M. BERGLUNDVÄRV OCH VERK. FÖRNYELSE OCH TRADITION I NORDISK KVINNOLITTERATURHISTORIA FRÅN TILLKOMST TILL TRYCKT BOKKarlstad University Studies, 2013:21. Karlstad: Institutionen för språk, litteratur och interkultur, Karlstads universitet, 320 s. (diss. Karlstad) Åsa Arping om EIVIND TJØNNELAND (RED.)KRITIKK FØR 1814. 1700-TALLETS POLITISKE OG LITTERÆRE OFFENTLIGHETOslo: Dreyers forlag, 2014, 639 s. Jesper Olsson om MARKUS HUSSMOTSTÅNDETS AKUSTIK. SPRÅK OCH (O)LJUD HOS PETER WEISS 1946–1960Lund: ellerströms, 2014, 297 s. (diss. Södertörn/Stockholm) Frida Beckman om MAGNUS ULLÉN (RED.)VÅLDSAMMA FANTASIER. STUDIER I FIKTIONSVÅLDETS FUNKTION OCH ATTRAKTIONKulturvetenskapliga skriftserien, 2:2014 Karlstad: Karlstads universitet, 2014, 230 s. Per-Olof Mattsson om CHRISTIAN BERRENBERG”ES IST DEINE PFLICHT ZU BENUTZEN, WAS DU WEIßT!” LITERATUR UND LITERARISCHE PRAKTIKEN IN DER NORWEGISCHEN ARBEITERBEWEGUNG 1900–1931Literarische Praktiken in Skandinavien; 3. Würzburg: Ergon, 2014, 476 s. (diss. Köln) Tilda Maria Forselius om EVA HÆTTNER AURELIUS, HEDDA GUNNENG & JON HELGASON (RED.)WOMEN’S LANGUAGE. AN ANALYSIS OF STYLE AND EXPRESSION IN LETTERS BEFORE 1800Lund: Nordic Academic Press, 2012, 260 s. Jennie Nell om PETER LIND”STRUNT ALT HVAD DU ORERAR”. CARL MICHAEL BELLMAN, ORDENSRETORIKEN OCH BACCHI ORDENStudia Rhetorica Upsaliensa 4, red. Otto Fischer, Uppsala: Uppsala universitet, 2014, 322 s. (diss. Uppsala) Marianne Sandels om CARIN FRANZÉNJAG GAV HONOM INTE MIN KÄRLEK. OM HÖVISK KÄRLEK SOM KVINNLIG STRATEGIStockholm: Ersatz, 2012, 174 s. Johannes Björk om MAGNUS NILSSONLITERATURE AND CLASS. AESTHETICAL-POLITICAL STRATEGIES IN MODERN SWEDISH WORKING-CLASS LITERATUREBerlin: Berliner Beiträge zur Skandinavistik Band 21, 2014, 172 s. Hilda Jakobsson om KRISTINA FJELKESTAM, HELENA HILL & DAVID TJEDER (RED.)KVINNORNA GÖR MANNEN. MASKULINITETSKONSTRUKTIONER I KVINNORS TEXT OCH BILD 1500–2000,Göteborg/Stockholm: Makadam, 2013, 351 s. Thomas Götselius om KNUT OVE ELIASSEN, ANNE FASTRUP & TUE ANDERSEN NEXØ (RED.)EUROPEISK LITTERATUR 1500–1800. BIND 1. VERDEN: FRA COLUMBUS TILL NAPOLEONAarhus: Aarhus universitetsforlag, 2013, 260 s.

Det kan finnas problem med att utgå från djurvärlden för att undervisa om människans sexualitet. En ny studie har undersökt hur föreställningar om manligt och kvinnligt kan komma till uttryck i naturkunskapsundervisningen. Bilden som förmedlas är att sexualitet handlar om reproduktion och att manligt och kvinnligt är varandras motsatser.

The purpose of this thesis is to find out how young girls reason about norms and attitudes towards female sexuality. Through a qualitative research approach ten girls in grade 9 has discussed in two focus-groups on what is typically female, the ideal images of the ultimate woman as well as what is considered to be characteristic of female sexuality. The results were analyzed using Tina Mattson's theory of intersectionality, Beverly Skeggs theory of respectability and Göran Burenhults thoughts about biology and sexuality. Some of the main findings are that the girls in the study associate femininity primarily with external attributes and beauty and the ideal image of the woman is beautiful, yet independent. Further they describe different conditions for boys and girls to explore their own sexuality, and also that for girls the risk of being branded a "whore" is ever present. Moreover, the results reflect an overall heteronormativity and that ethnicity and culture play a role in how girls relate to the topic.

I denna kvalitativa uppsats har jag fokus på kvinnors sexualitet och hur samhällets normer påverkar och begränsar kvinnor i utövandet av deras sexualitet. Data kommer från Kerstin Thorvalls bok ”Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig” (2000) där hon som huvudkaraktär i boken berättar om sina sexuella möten med män och hur hon upplever detta samt hur samhället och andra individer bemöter henne och särskilt då hennes sexualitet.Teoretiska utgångspunkter i uppsatsen är Gayle Rubins sexuella värdehierarkier samt Judith Butlers och Lena Gemzöes tankar om genus och genusdualism. Även begreppet skam används med hjälp av teoretikerna Norbert Elias och William McDougall.Vad uppsatsen visade på var att Thorvall i vissa fall upplevde sig begränsad i utövandet av sin sexualitet på grund av de rådande normerna om kvinnors sexualitet i samhället. Men man kunde även se att dessa normer inte alltid fungerar som ett absolut avgörande i hennes handlingar vilket visar på att normer inte alltid har fullt inflytande över individers handlingar. Vad man även kunde se var att normer kring kvinnors sexualitet begränsas utifrån normer om ålder, promiskuitet, otrohet, casual sex med mera samt att kvinnors och mäns sexuella beteende bedöms olika utifrån deras kön.

Sverige har under en längre period utgjort de OECD-land med ett av de högsta antal förlossningsskador. Historiskt har förlossningsvården varit en sfär för kvinnor. Medicinvetenskapen intog emellertid en allt mer betydande roll under 1800-talet och läkarkåren utgjordes av män. Den gravida kvinnan blev en patologisk kropp. Följden har lett till att kvinnor föder i gynställning och bristningar är standard. Syftet med studien har utgjorts av att, genom Foucaults teori om biomakt undersöka hur en svensk, samhällelig och medicinsk normalisering av förlossningsskador kan förstås som en följd av medikalisering av kvinnlig sexualitet och reproduktion. Med ett konstruktivistiskt angreppssätt baserat på upplevelser och definitionsprocesser har kvinnors subjektiva erfarenheter av sina skador studerats genom strukturerade intervjuer. Resultatet skildrar en statlig inverkan i reproduktionsfrågor och dess disciplinerande kontrollorgan, inte minst inom mödra- och barnahälsovården. Känslor av skam, skuld, litenhet och förminskande är upplevelser bemötandet i vården orsakat. Samhället är aktiva i att upprätthålla realiteten för kvinnorna och förmedlas diskursivt, då kvinnan som gör anspråk på den egna kroppen kategoriseras som avvikande. Det saknas ett psykosocialt inriktat stöd i vårdkedjan.
For a long period of time Sweden has been an OECD-country with one of the highest quantity of obstetric injuries. Childbirth has mainly been a sphere for women historically. Medical science however took an increasingly significant role during the 19th century and the profession mainly contained men. The pregnant woman became a pathological body. The consequence has led to women giving birth in lithotomy position and obstetric trauma is standard. The aim of this study has been, through Foucaults theory of bio power, analyse how a Swedish, social and medical normalization of obstetric injuries can be understood as a result of medicalization of the female sexuality and reproductivity. With a constructivist approach, the subjective experiences of their obstetric injuries has been analysed via structured interviews with women. The result shows a public impact in questions regarding female reproductivity and sexuality from the institute administrators. Emotional states of shame, guilt, pity and diminishing occur by the encounter with the institutes. Societies maintain the reality for women and mediate it discursively, since women who claim their bodies as their own are abnormal. Psychosocial support lacks in the care chain.

Previous research shows that sexual violence is a central part when the study focus on pornography. The purpose of this study is to gain knowledge of how sexual violence that pornography mediates affect women in general. What consequences the pornography has for women's sexuality and the extent to which women feel objectified in today's society. The study also aims to investigate whether pornography has consequences or limited the woman's sexual relations and experiences and whether there is an experience of being exposed to sexualized violence or whether it’s considered normalized acts. To gain this knowledge we conducted a qualitative study which included interviews with eight women. The central theoretical points are de los Reyes & Mulinari's theory about intersectionality, Simone de Beauvoir's theory about women as the “Other” and Thomas J. Scheff's theory about social bonds and shame. The main result that emerged is that pornography contributes to an invisible power that works throughout society. It mediates sexualised violence that restricts the woman in choices over her own sexuality, since sexualized violence is what women “should” enjoy. It is norms of aggressiveness and sexualized violence that have become normalized to relate to, the woman's sexuality is limited to humiliation and abuse.

Anledningen till att författarna gjorde denna studie var att bröstcancer är en av de vanligaste cancertyperna som drabbar kvinnor. Diagnosen innebär för de flesta kvinnor att hela eller delar av bröstet opereras bort. För många kvinnor representerar bröstet sexualitet och kvinnlighet. Syftet var att beskriva hur kvinnors sexualitet och sexuella relation förändras efter genomgången kirurgisk bröstcanceroperation och efterföljande behandling. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie. Studien resulterade i tre huvudkategorier: (1) en förändrad kropp – en förändrad sexualitet, (2) en förändrad sexualitet – en förändrad sexuell relation, (3) emotionella förändringar i sexualiteten, samt tretton underkategorier. Resultatet visar att kvinnors sexualitet förändras både fysiskt och psykiskt. De flesta upplever en förändrad kroppsbild, minskad sexuell lust och njutning. Samlagen blir ofta smärtsamma vilket gör att många kvinnor drar sig undan sin partner. Många kvinnor upplever svårigheter i att prata om sin förändrade sexualitet med sin partner. Resultatet visar också att sjukvården ibland ger bristfällig information till kvinnor om eventuella biverkningar till följd av en bröstcanceroperation och efterföljande behandling. Då många bröstcancerdrabbade kvinnor upplever sexuella problem bör sjuksköterskor ge bättre information om eventuella biverkningar av behandlingen samt uppmärksamma dessa problem mer. Sjuksköterskor bör även möjliggöra till samtal med kvinnan om hennes funderingar kring sin förändrade sexualitet.

The reason why the authors conducted this study was that breast cancer is one of the most common types of cancer among women. For most women the diagnosis means that the entire or parts of the breast will have to be removed. For most women the breast represents sexuality and femininity. The aim was to describe how female sexuality and sexual relationship change after breast cancer surgery and subsequent treatment. The method was a qualitative litterature review. The study resulted in three main categories: (1) a changed body – a changed sexuality, (2) a changed sexuality – a changed sexual relationship, (3) emotional changes in sexuality, and thirteen subcategories. The result shows that female sexuality changes physically as well as psychically. Most women experience changes in body image, decreased sexual desire and pleasure. Intercourse becomes painful which makes many women withdraw from their partner. Many women experience difficulties in communicating about their changed sexuality with their partner. The result also shows that sometimes health care providers give poor information to women about plausible side effects due to breast cancer surgery and subsequent treatment. Because many women with breast cancer experience sexual problems nurses should give better information about plausible side effects from the treatment and highlight these problems. Nurses should also enable conversations with women regarding their thoughts concerning their changed sexuality.

Skogsrået är ett mystiskt kvinnligt väsen som florerat i den svenska folktron, till största del från 1600-talet fram till 1900-talet. Hon beskrivs som en mycket vacker kvinna men hon sägs också ha haft svans, trädliknande rygg eller djurisk behåring. Hon är en farlig kvinna med makt att vilseleda, lura, ge otur, skada eller till och med mörda. Hon beskrivs som älskogslysten och tar sig ofta friheten att ha sexuella förbindelser med män som befunnit sig i skogen. Detta kvinnliga väsen beskrivs bara som farlig för män, inte kvinnor. I detta arbete har vi gjort en undersökning för att besvara frågan hur en tolkning av detta väsen kan ge en djupare förståelse av synen på kvinnlig sexualitet i den dåtida kulturen. Detta gjorde vi genom att göra en undersökning om skogsrået i de aktuella århundradena samt en undersökning om kvinnlig sexualitet i samma period. I analysen gjorde vi sedan en tolkning med hjälp av teorin om ett semiotiskt kulturbegrepp. Det visar sig att myten om skogsrået har mycket att berätta om kulturen kring kvinnlig sexualitet och även visat sig vara ett kvinnligt väsen som gått emot normer och regler. Hon är självständig, har en fri sexualitet och är oberoende av mannen för att överleva.

Using a symbolic interactionistic analytical approach, this essay aims to study the socialisation of young women’s sexuality in treatment institutions for young women. Through qualitative interviews with staff members at said institutions, concerning their views on young female sexuality, and how they discuss sexuality with the young women in the institutions, my aim was to identify the socialisation of young women’s sexuality. I have also investigated how the staff experiences their own sex as an important factor in conversations about sexuality with young women, as well as the possible effect sexually mixed or sexually segregated institutions exert upon conversations about sexuality. I have therefore interviewed both male and female staff, as well as staff of both sexually mixed and sexually segregated treatment institutions.

The results indicate that the staff does talk about sexuality with the young women, but in varying degree and form. Treatment ideology seems to have an impact on the conversations of sexuality. The staff perceives their sex to be of importance for the conversations about sexuality but they also emphasise the importance of trusting relationships. They believe that sexuality as a subject arises more often in sexually mixed treatment institutions than in sexually segregated institutions. The staffs’ view on young female sexuality is not characterized by a discourse of desire, but rather by concern for the young women’s vulnerability, triggered by their own behaviour, as well as doubts about the young women’s own sexual desire.

Kvinnlig ejakulation har på olika sätt skildrats sedan början av vår tideräkning och beskrivningar av den och av kvinnans sexualitet har varierat beroende på historisk kontext. Syftet med denna studie var att undersöka vilken roll forskning kan spela i att definiera den kvinnliga sexualiteten, med debatten om den kvinnliga ejakulationen mellan 1978-2018 som exempel. För att kontextualisera debatten har även feministiska skildringar under samma period inkluderats. Materialet har bestått av vetenskapliga artiklar, annan litteratur samt olika typer av internetkällor som berör den kvinnliga ejakulationen. Materialet har analyserats med hjälp av en foucauldiansk genealogisk diskursanalys, med socialkonstruktivism som grund. Debatten kan delas upp i tre diskursiva spår som följer varandra kronologiskt. Det första diskursiva spåret fokuserar på det forskningsfält som växte fram under 1980-talet där huvudsyftet var att normalisera och ge vetenskapligt underlag för den kvinnliga ejakulationen. Det andra diskursiva spåret skildrar hur företrädare för den sexpositiva feminismen anammade kvinnlig ejakulation som en symbol för makt över den egna kroppen och sexualiteten. Det tredje diskursiva spåret skildrar hur fenomenet återupptäcktes med hjälp av andra forskningsmetoder men också hur kvinnlig ejakulation beskrevs som en dysfunktion, vilket väckt starka motreaktioner utanför forskningsfältet. Trots att fenomenet är känt sedan lång tid tillbaka går uppfattningarna fortfarande isär och bilden av den kvinnliga ejakulationen varierar beroende på vilken sorts kunskap som har legitimitet. Förståelsen av kvinnlig ejakulation är starkt beroende av forskningens definition av den. Detta synliggörs när den kvinnliga ejakulationen går från att beskrivas som ett sexuellt fenomen till ett sjukligt till följd av att urinmarkörer uppmärksammats i den utsöndrade vätskan. Forskares agerande kan förstås som en patologisering av den kvinnliga sexualiteten.
Female ejaculation has been portrayed in various ways since the beginning of our era and descriptions of it and of women’s sexuality have varied depending on historical context. The aim of this study was to investigate the possible role of scientific research in defining female sexuality, with the debate on female ejaculation between 1978-2018 as an example. In order to contextualize the debate, the feminist portrayal during the same period has also been included. The material has consisted of scientific literature, other literature and various types of internet sources that refers to the female ejaculation. We analyzed the material using a Foucauldian genealogical discourse analysis, with social constructivism at the core. The debate can be divided into three discursive tracks that follow each other chronologically. The first discursive track focuses on the research field that emerged during the 1980s, in which the main intention was to normalize and provide scientific evidence for the female ejaculation. The second discursive track describes how representatives of sex-positive feminism embraced female ejaculation as a symbol of power over one’s own body and sexuality. The third discursive track portrays how the phenomenon was rediscovered using other research methods, but also how female ejaculation was described as a dysfunction, which caused strong counter-reactions outside of the scientific research field. Although this phenomenon has been known for a long time, perceptions still differ and the image of it varies depending on what kind of knowledge that is legitimate at a certain point in time. The understanding of female ejaculation is strongly dependent on definition of it in scientific research. This is made visible when the female ejaculation changes from being described as a sexual phenomenon to a diseased one due to the fact that urinary markers have been detected in the emission fluid. Scientists' actions can be understood as a pathologization of female sexuality.

Baaam is a Swedish digitized lifestyle magazine for young women that, among other things, writes about sex, sexuality and relationships. Baaam is a feminist platform that claims to be a guiding companion to young women. The purpose of this study was to examine how Baaam portrays female sexuality and thus what messages they convey to young women regarding female sexuality. The research questions were: How is female sexuality portrayed in the lifestyle magazine Baaam? Does the selected articles from Baaam confirm or change the traditional, dominant view of female sexuality? Norman Fairclough’s critical discourse analysis (CDA) was conducted to find and then analyze discourses in the selected articles. A total of 23 articles published between 2016 and 2019 were analyzed. This was carried out from a social constructionist perspective together with representation theories and gender theories. Based on the analysis, different themes were used to explain how the sexual woman is constructed through different sub-discourses: ”The female sexual identity”, ”The woman’s sexual pleasure”, ”The sexual woman in relation to the man” and ”The performing sexual woman”. The sexual woman is portrayed both in a way that confirm and change the traditional, dominant view of female sexuality.