Dissertations / Theses on the topic 'Kvinnlig sexualitet'

Anledningen till att författarna gjorde denna studie var att bröstcancer är en av de vanligaste cancertyperna som drabbar kvinnor. Diagnosen innebär för de flesta kvinnor att hela eller delar av bröstet opereras bort. För många kvinnor representerar bröstet sexualitet och kvinnlighet. Syftet var att beskriva hur kvinnors sexualitet och sexuella relation förändras efter genomgången kirurgisk bröstcanceroperation och efterföljande behandling. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie. Studien resulterade i tre huvudkategorier: (1) en förändrad kropp – en förändrad sexualitet, (2) en förändrad sexualitet – en förändrad sexuell relation, (3) emotionella förändringar i sexualiteten, samt tretton underkategorier. Resultatet visar att kvinnors sexualitet förändras både fysiskt och psykiskt. De flesta upplever en förändrad kroppsbild, minskad sexuell lust och njutning. Samlagen blir ofta smärtsamma vilket gör att många kvinnor drar sig undan sin partner. Många kvinnor upplever svårigheter i att prata om sin förändrade sexualitet med sin partner. Resultatet visar också att sjukvården ibland ger bristfällig information till kvinnor om eventuella biverkningar till följd av en bröstcanceroperation och efterföljande behandling. Då många bröstcancerdrabbade kvinnor upplever sexuella problem bör sjuksköterskor ge bättre information om eventuella biverkningar av behandlingen samt uppmärksamma dessa problem mer. Sjuksköterskor bör även möjliggöra till samtal med kvinnan om hennes funderingar kring sin förändrade sexualitet.

The reason why the authors conducted this study was that breast cancer is one of the most common types of cancer among women. For most women the diagnosis means that the entire or parts of the breast will have to be removed. For most women the breast represents sexuality and femininity. The aim was to describe how female sexuality and sexual relationship change after breast cancer surgery and subsequent treatment. The method was a qualitative litterature review. The study resulted in three main categories: (1) a changed body – a changed sexuality, (2) a changed sexuality – a changed sexual relationship, (3) emotional changes in sexuality, and thirteen subcategories. The result shows that female sexuality changes physically as well as psychically. Most women experience changes in body image, decreased sexual desire and pleasure. Intercourse becomes painful which makes many women withdraw from their partner. Many women experience difficulties in communicating about their changed sexuality with their partner. The result also shows that sometimes health care providers give poor information to women about plausible side effects due to breast cancer surgery and subsequent treatment. Because many women with breast cancer experience sexual problems nurses should give better information about plausible side effects from the treatment and highlight these problems. Nurses should also enable conversations with women regarding their thoughts concerning their changed sexuality.

Using a symbolic interactionistic analytical approach, this essay aims to study the socialisation of young women’s sexuality in treatment institutions for young women. Through qualitative interviews with staff members at said institutions, concerning their views on young female sexuality, and how they discuss sexuality with the young women in the institutions, my aim was to identify the socialisation of young women’s sexuality. I have also investigated how the staff experiences their own sex as an important factor in conversations about sexuality with young women, as well as the possible effect sexually mixed or sexually segregated institutions exert upon conversations about sexuality. I have therefore interviewed both male and female staff, as well as staff of both sexually mixed and sexually segregated treatment institutions.

The results indicate that the staff does talk about sexuality with the young women, but in varying degree and form. Treatment ideology seems to have an impact on the conversations of sexuality. The staff perceives their sex to be of importance for the conversations about sexuality but they also emphasise the importance of trusting relationships. They believe that sexuality as a subject arises more often in sexually mixed treatment institutions than in sexually segregated institutions. The staffs’ view on young female sexuality is not characterized by a discourse of desire, but rather by concern for the young women’s vulnerability, triggered by their own behaviour, as well as doubts about the young women’s own sexual desire.

Syftet med uppsatsen är att studera hur maskulinitet, femininitet och sexualitet framställs i tjej- och killtidningar. Materialet har begränsats till artiklar på temat sex och samlevnad. Uppsatsen innehåller en kort inledning där materialet beskrivs och ungas förhållande till tidningarna diskuteras. Därefter följer teorier och tidigare forskning som är av intresse för uppsatsen. Som metod används valda delar av den kritiska diskursanalysen. Tidningarna har analyserats utifrån vilken publik de riktar sig till, tjejer eller killar. I analysen berörs bland annat tidningens förhållande till läsaren och hur kvinnlig sexualitet beskrivs i killtidningar och tvärt om. Uppsatsen avslutas med några reflektioner om resultatet och det material som utlämnats.

The purpose of this essay is to analyze the view on sexuality held by Sweden’s first woman doctor Karolina Widerström, by using ideologycritical textanalysis on the written scriptures of dr. Widerström that focus on sexualpolitics. In doing this I use the theory of speech by Foucault. In this study I focus on Widerström’s scriptures, what she wrote about, how she wrote about it but also what she couldn't write due to the historical context and how omission can still speak of power. I mean that Widerström intentionally tried to write about immoral subjects in a moral way and that her sexualpolitic scriptures give a rare expression of a positive view on sexuality, which is even clearer in comparison with Elizabeth Blackwell, another woman doctor and gynaecologist active in USA. By examining the threats and ideals in their works I come to the conclusion that Widerström’s view on sexuality as beautiful, natural and positive is very different from Blackwell’s point of view.

Ulla Isaksson (1916 – 2000) wrote many novels, often with a woman or several women as protagonists. In Dit du icke vill (“Where Thou Willst Not”) from 1956 she depicts a crisis of faith in a woman, which would not have been successful had she chosen a contemporary setting. She uses an adequate historical framework, the prosecution of witches in Sweden in the 17^th century, well documented in reliable sources. Her novel includes a message about oppression of women, manifest in patriarchal ambition to control ancient wisdom about healing and herbs and the denial of pre-Christian habits that include knowledge about female fertility, earlier exercised by midwives and wise women and men.

In “The Root of Evil” the novel is placed in a feminist tradition, where the author, like older writers like Fredrika Bremer, Ellen Key and Elin Wägner, pleads for “social mothering”.  A major difference is that, in her own life, Ulla Isaksson has experienced pregnancy, giving birth and breastfeeding which none of the pioneering Swedish feminist writers had. Emilia Fogelklou, pioneering theologian, wrote about witches as wise women, a study that influenced Ulla Isaksson. The witches are described as mirroring Hanna “the Good Mother”. Their fantasies about life at “Blåkulla” are similar to the everyday life at a wealthy farmstead. This kind of mirroring reminds of the theories of Gilbert and Gubar, who assume that female writers in the 19^th Century hid their revolt against patriarchy in mad women, like “The Madwoman in the Attic” in Jane Eyre. In the 1950s, golden age of the Swedish housewife, a female writer might well hide her anger at the circumscribed role model dedicated to women in a similar use of Anti-Women. The real witches clearly contrast the obedient protagonist, a true “Angel in the house”.

The villagers´ struggle to clear the ground from the ensnaring roots that hinder the male prosecution of witches imply a symbolic reading: this evil root is ancient matriarchal knowledge of childbearing and birth control. A theory on the original causes for the witch hunts in western Europe is introduced: the population sank in the 15^th century and one reason, beside plagues, starvation and warfare, was that women aware of how to prevent childbearing and giving birth to a lot of children were killed during the witch hunt. Churches and kings introduced the prosecution of witches and wise women, including midwives.

Aim

The aim of the study is to find out if, and in that case how, the sports movement creates and reproduces norms and values regarding sex and sexuality. Questions to be answered are: Which experiences do non-heterosexual women have of everyday activities in the Swedish sports movement? How are norms on sex and sexuality visible in practice? Are there mechanisms/practices that challenge these norms? Finally, the results are discussed in relation to two policy documents from the National Organization of Sports (RF); “Sports Wants” and “Policy and plan of action against sexual harassment and sexual discrimination within sports”.

Method

Since the aim was to understand, and not to generalize and quantify, a procedure of qualitative interviews was chosen. Ten non-heterosexual women were interviewed concerning their experiences of the Swedish sports movement. They were active (or had recently been) at different levels in the following sports: basketball, soccer, floor ball, ice hockey, bandy and volleyball. The interviewees were found through advertisements and through a so called snowball method.

Results:

When it comes to treatment by team mates, leaders and coaches, three main themes are apparent in the interviewees’ narratives: 1) expressive silence 2) discrimination, harassment and insulting behaviour and 3) sports as a free and allowing space. Heteronormative discourses on sex and sexuality are reproduced and confirmed in everyday activities of sports, e.g. through demands of femaleness, denials that lesbian sportswomen exist in the team/club, silence and a focus on SEX when talking about homo- and bisexuality. At the same time, the interviewees are challenging dominant, heteronormative discourses within sports, e.g. through: choosing not to look or act in a traditional female manner, living openly as homosexuals, creating or participating in small communities that give support and function as free spaces and through sending out forbidden glances (e.g. signals of non-heterosexual attraction and flirting).

Conclusions:

In this study, it emerges how sex and sexuality are constantly “done” in everyday life of sports. The structure of sports, with its clear division between women/men, femaleness/maleness and its strong connection to masculinity, seems to result either in a positive or a negative environment for non-heterosexual female athletes. On one hand, sports can be characterized by strict norms on sex and sexuality, homophobic tendencies, discrimination and insulting behaviours. On the other hand, sports can also be an environment, where norms on sex and sexuality are less tight than in society at large and a place where it is allowed to challenge heteronormative discourses. According to the findings in this study it seems more important to stress your femininity the more “masculine” your sport is considered to be – to a certain limit. After having exceeded this limit you are freer to act in a more unconventional matter. It emerges from the interviewees’ narratives that sports have the potential to be, but seldom are, the open and allowing environment that is described in “Sports Wants”. Neither does it seem as if leaders and coaches are working actively with implementation of the “Policy and plan of action against sexual harassment and sexual discrimination within sports”.

Syfte och frågeställningar

Det övergripande problemområdet handlar om idrott och heteronormativitet. Avsikten är att studera om och i sådana fall hur idrottsrörelsen är med och skapar samt reproducerar attityder, normer och värderingar kring sexualitet och kön. De frågor jag vill besvara är: Vilka upplevelser och erfarenheter har icke-heterosexuella idrottare av vardagen inom svensk idrottsrörelse? Hur iscensätts normer kring kön och sexualitet i de aktivas berättelser? Finns det även mekanismer/praktiker som utmanar dessa normer? Slutligen diskuteras resultatet i relation till två av RF: s policydokument; ”Idrotten vill” samt ”Policy och handlingsplan mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering inom idrotten”.

Metod

Då syftet var att förstå, inte att generalisera och ange frekvenser, valdes ett tillvägagångssätt med kvalitativa intervjuer. Tio icke-heterosexuella kvinnor mellan 17 och 36 år intervjuades om sina upplevelser och erfarenheter av idrottsrörelsen. De var aktiva (eller hade nyligen varit) på olika nivåer inom idrotterna basket, fotboll, bandy, innebandy, hockey och volleyboll. Intervjupersonerna hittades genom annonsering och genom en s.k. snöbollsmetod.

Resultat

När det gäller bemötandet från lagkamrater, ledare och tränare, framträder tre huvudsakliga teman i intervjupersonernas berättelser: 1) en talande tystnad 2) förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och 3) upplevelsen av idrotten som en frizon. Heteronormativa diskurser kring kön och sexualitet reproduceras och befästs i den idrottsliga vardagen, exempelvis genom: krav på kvinnlighet och uppvisandet av en heterosexig image, förnekanden av att det finns lesbiska i laget/klubben, tystnad och fokus på SEX när man pratar om homo- och bisexualitet. Samtidigt utmanar intervjupersonerna de dominerande heteronormativa diskurserna inom idrotten, bl. a genom: att välja att inte se ut eller bete sig traditionellt kvinnligt, att leva öppet som homosexuella, att skapa eller vara delaktiga i gemenskaper som ger stöd och som fungerar som frizoner och att sända ut förbjudna blickar (d.v.s. icke heterosexuellt riktad attraktion och flirtande)

Slutsats

Det framkommer i denna uppsats hur kön och sexualitet ständigt ”görs” i den idrottsliga vardagen. Idrottens struktur, med dess tydliga uppdelning mellan män/kvinnor, manligt/kvinnligt och dess koppling till maskulinitet verkar kunna resultera antingen i en negativ eller i en positiv miljö för icke-heterosexuella kvinnor. Å ena sidan kan idrotten präglas av strikta normer kring kön och sexualitet, homofoba tendenser, diskriminering och kränkande behandling. Å andra sidan kan idrotten också vara en miljö, där normer kring kön och sexualitet är mindre snäva än i samhället i övrigt och en plats där det är tillåtet att utmana heteronormativa diskurser. I denna studie verkar det vara viktigare att betona sin femininitet och heterosexualitet ju mer maskulint kodad en idrott är – fram till en viss gräns. Har man passerat denna gräns blir friheten att se ut och agera på ett okonventionellt sätt sedan större. Det framkommer av intervjupersonernas berättelser att idrotten har en potential att vara, men sällan är, den öppna och tillåtande miljö som beskrivs i RF:s policydokument ”Idrotten Vill”. Det verkar inte heller som SF arbetar aktivt med ”Policy och handlingsplan mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering”.

Utifrån fem damfotbollsspelares egna berättelser avser den här studien att belysa hur damfotbollsspelare förhandlar med normer och föreställningar som omgärdar fotboll och genus samt illustrera vilka strategier som tillämpas i detta förhandlingsprojekt.

Min empiri visar att de två genuskodade föreställningar/myter som omgärdar damfotbollsspelare är att alla är (1) lesbiska och (2) maskulina. Bilden av ”den lesbiska och maskulina damfotbollsspelaren” är stereotyp och att stereotypisera damfotbollsspelare är ett sätt att befästa dem som avvikande och icke-normala eftersom de spelar fotboll, en idrott ursprungligen av och för män, och inte för kvinnor. Min empiri visar också att fotbollstjejerna förhåller sig till kroppsliga ideal som de vill uppnå både som kvinnor och som fotbollsspelare. De ser en önskvärd och ideal kvinnokropp som feminin vilket, för dem, innebär en kropp utan stora muskler. En kropp med stora muskler (främst på benen) är vidare, enligt dem, vad som kännetecknar en fotbollskropp. Den muskulösa fotbollskroppen är således svårförenlig med den ideala/feminint könade kroppen.

I fotbollstjejernas förhandlingsprojekt med normer och föreställningar som omgärdar fotboll och genus gör de en viss sorts maskulinitet, vilket är en strategi för att betraktas som ”riktiga” fotbollsspelare trots att de är kvinnor, samtidigt som de gör en viss sorts femininitet vilket är en strategi för att betraktas som ”riktiga” kvinnor trots att de spelar fotboll. De förkroppsligar på grund av sitt görande av olika genus en motsägelsefullhet.

SAMMANFATTNING

Hedersrelaterade frågor har fått allt mer utrymme i media och staten ökar sina insatser kring problematiken kontinuerligt. Jag har valt att utvärdera projektet ”samordning av kommunala verksamheter i kampen mot hedersrelaterat våld”. Förtryck i hederns namn existerar på grund av många olika faktorer. De jag har valt att belysa är kvinnans underordning i patriarkala samhällen, heder som något kulturbundet samt heder som maktmedel över den kvinnliga sexualiteten. Utvärderingen visar att fler förändringar behöver göras för att projektet ska fungera. Hedersetiken har funnits i flera tusen år som en del av en patriarkalisk kultur och kommer inte att försvinna än på ett tag. Undersökningen redovisar olika former av förebyggande arbete. Respondenterna framhåller framförallt utåtriktat arbete som ett starkt verktyg i kampen mot hedersrelaterade frågor.

Undersökningen visar också att en samordning av kommunala verksamheter kan vara otroligt nyttigt. Dock måste det ske vissa förändringar i Eskilstuna för att det ska vara ett fungerande nätverk.

Recorded sound and image material of the presentation is available for private use.