To see the other types of publications on this topic, follow the link: Kvinnliga chefer.

Dissertations / Theses on the topic 'Kvinnliga chefer'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Kvinnliga chefer.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Wallström, Astrid. "Attityder till kvinnliga chefer." Thesis, Högskolan Väst, Avd för psykologi och organisationsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-3774.

Full text
Abstract:
Ojämställdhet råder, framför allt inom det privata näringslivet, på chefsnivå i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer män, endast 33 % av cheferna är kvinnor. Inom den privata sektorn är andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn råder det omvända; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn är kvinnor, i landstingen är andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer påverkar kvinnors karriärmöjligheter. Föreliggande studie syftade därför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns någon skillnad i attityder beroende på respondentens karaktäristika. Studien omfattade 57 deltagare och genomfördes med hjälp av Women As Managers Scale (WAMS). Signifikanta skillnader i attityd till kvinnliga chefer uppvisades på basis av respondentens kön, akademiska bakgrund och erfarenhet av kvinnliga chefer. Inga signifikanta skillnader mellan den yngre och äldre respondentgruppen uppvisades. Studien visade därmed att det inte är rimligt att anta att ett generationsskifte på arbetsmarknaden kommer att förändra attityderna till kvinnliga chefer. De respondenter som hade negativa attityder till kvinnliga chefer ansåg att det är större skillnad mellan kvinnliga och manliga chefer än de respondenter som hade positiva attityder till kvinnliga chefer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Jonasson, Mattias, and Emelie Ferm. "Kvinnligt chefskap : En kvalitativ studie av socialarbterares förväntingar på kvinnliga chefer." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, SA, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-23771.

Full text
Abstract:
The purpose of this study is to use a qualitative approach to get an understanding of what is expected of social workers targeted towards women managers in social services. Nine social workers were interviewed. The empirical data was then analyzed on the basis of gender theory. Respondents did not see their supervisor as a manager but more as a social worker with special tasks. Our empirical data indicates that there is a strong belief that men and women possess different properties. The social workers thought that men were likely to make a career and women were considered to work in the area of social care. It was considered to have a different leadership in social services than in other organizations.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Antar, Ornella Jennifer. "Kvinnliga chefer? : En kvalitativ studie om hur vägen till kvinnligt ledarskap upplevs." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-137700.

Full text
Abstract:
Denna studie fokuserar på hur kvinnliga chefer upplever sin ”resa” mot ledar- och chefskap. En kvalitativ datainsamlingsmetod har tillämpats där intervjuer med sex nu- och dåvarande kvinnliga chefer har genomförts för att komma närmare in på mina frågeställningar: Hur upplever respondenterna att vägen till chefspositioner påverkats av just den anledningen att de är kvinnor? Vilka erfarenheter lyfts upp i förhållande till samhällets attityder om kvinnligt och manligt? Hur beskrivs ledarskapets karaktär i förhållande till attityder om kvinnliga och manliga roller? Materialet har analyserats med hjälp av teoretiska perspektiv om kvinnligt ledarskap. Studien visar för hur dessa kvinnor upplever att deras framgång har påverkats av den orsaken att de är kvinnor. Det framgår i intervjuerna att deltagarna mer eller mindre upplever att en kvinna kan beröras av den anledningen att hon är en kvinna till att klättra sig upp i karriären. Detta, då det enligt respondenterna visar sig att kvinnor oftast behöver bevisa att de har tillräckligt hög kompetens för att erhålla sig en hög position i arbetslivet. Det visar sig även att de oftast prioriterar privatlivet framför karriär i vilket utgör en annan orsak till hinder som kan påverka dem. Trots allt det här visar det sig ändå att de flesta respondenterna själva inte har influerats av detta i stor utsträckning då de menar att de ändå har lyckats med sin karriär. Studien visar dessutom att beteende och självförtroende är en viktig aspekt som med fördel kan bidra till att man vågar ta för sig mer i livet. Slutsatsen är att kvinnor mer eller mindre kan komma att stöta på hinder i livet som påverkar deras karriär. Allt ifrån barn och familj till den personliga karaktären som upplevs skilja sig markant från mannens.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Berggren, Oliver, and Fredriksson Jakob Uggla. "Kvinnligt ledarskap i en mansdominerad bransch : Anställdas uppfattningar av sina kvinnliga chefer." Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-36789.

Full text
Abstract:
According to previous research there is no doubt about the existence of genderrole stereotypes. These stereotypes have been described as an obstacle for women to reach management positions largely because the stereotypes assigned to women are not deemed as leader characteristics. This study aims to examine how women who have reached these positions actually lead to explore the possibility to lead with stereotypical female attributes. This is examined by interviewing eight employees in the male dominated construction industry and more specific the construction company NCC. The employees were asked questions to describe their female managers. The study shows that the majority of the examined managers primarily display characteristics typically assigned to women.
Enligt tidigare forskning råder det inga tvivel om att det existerar stereotyper kring vilka egenskaper kvinnor och män förväntas besitta. Många menar att dessa stereotyper är ett hinder för kvinnor att nå ledande positioner då de stereotypiskt kvinnliga egenskaperna inte anses som de mest lämpade för en ledare. Denna kvalitativa studie ämnar därför att undersöka hur de kvinnor som nått ledande positioner leder, för att undersöka möjligheten att leda med de stereotypa kvinnliga egenskaperna. Undersökningen genomförs i den mansdominerade byggbranschen genom att intervjua åtta anställda på företaget NCC om sina kvinnliga chefer. Resultatet visar att majoriteten av de undersökta cheferna främst uppvisar stereotypiskt kvinnliga egenskaper.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Regnö, Klara. "Det osynliggjorda ledarskapet : Kvinnliga chefer i majoritet." Doctoral thesis, KTH, Organisation och ledning, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-134379.

Full text
Abstract:
This study focuses on women managers in women-dominated organisations. They are leaders in organisations where the majority of the managers as well as the employees are women. In Sweden today most women and men of working age carry out paid work. Women’s salaried employment in Sweden, along with other Nordic countries, is well above the EU-average. The labour market is however divided both horizontally and vertically according to gender. Men and women tend to work in different sectors and industries, perform different tasks and hold different positions. In the public sector, 64 per cent of all managers are women. This means that quite a large proportion of women managers in Sweden work in the public sector. The empirical material consists of interviews with managers, employed in the public sector, working with care for the elderly and disabled. The results were also based on observations of the managers’ places of work as well as written material. The overall aim of the thesis is to: understand how gender power relations are produced, reproduced and changed through describing and analysing the working conditions of women managers, their room for manoeuvre, and how this (re)produces and changes in organisations dominated by women. The studied organizations are large organisations that supply a vast number of care services. The managers describe their job as compelling and stimulating and they enjoy having the power to shape the organization. Results of the analysis suggest that being in majority opens up for various ways of challenging male constructions of management. The managers do not have to relate to pre-existing notions of management. They are comfortable in the power position. They constitute the norm for management in the sense that it is what they do at work that defines management. Moreover, they do not perceive themselves as part of a gendered category as managers. The manager’s working conditions are characterized by large areas of responsibility. They are responsible for budget, staff, organizational development and day-to-day operations. Despite this, managers in woman-dominated operations are paid lower salaries than managers in both male-dominated municipality activities and in the private sector. How can it be that such highly qualified and challenging managerial practice is not rewarded high status and high salaries? In the analysis a misogyny discourse is identified which exists at the level of society and is passed on to the organisations studied. The misogyny discourse contributes to devaluing and making women’s work invisible. In parallel with misogyny, there is also a discourse glorifying men. The glorification of men gives men in minority a dominant status above the women in majority. Power relations are nevertheless not only reproduced. The results show that the women managers apply both individual and collective resistance strategies to alter subordination. The prevailing unequal conditions are thus both reproduced and challenged.

QC 20131125

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Pham, Sofia, and Pettersson Tove Franzén. "Kvinnliga chefer i föräldraskap och yrkesliv : En kvalitativ studie om hur kvinnliga chefers föräldraskap och yrkesliv samverkar med varandra." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsstudier (SS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96681.

Full text
Abstract:
The aim of our study was to investigate how women in management positions experience the relationship between parenthood and their careers. We also wanted to study how these women experienced expectations from society on parenting in relation to their careers. The study's empirical data is based on semi-structured interviews with eight women in management positions. We analyzed the data from a gender perspective with the help of authors Connell's and Pearse's (2015) concepts of gender domain, gender regime, gender order and gender roles. We also used Elvin-Nowak's and Thomsson's (2001) discourses maintain separate spheres and availability and immunization. Magnusson's (2006) concepts of limitations and delimitations as well as West´s and Zimmerman's (1987) concept doing gender were also applied to the data analysis. The results from our study showed that female managers could be divided into two groups. One group where parenthood was valued higher than professional life and where the female managers had longer parental leave and more days of child care than their partners. The second group valued professional life higher than parenthood and the female managers in this group had shorter parental leave and fewer days of child care than their partners. However, all study participants, no matter the group, felt that parenting and professional life interacted with each other and that one sphere affected the other. Thus, the study participants could not at the same time be as involved in parenting as in their professional life or vice versa. Participants who chose to take greater responsibility for child care did not experience any views from society whilst participants who took less responsibility for child care did. The views were based on the expectations from society on motherhood in relation to a management position.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Larsson, Beatrice, and Evelina Larsson. "Ledarskap och sociala relationer mellan kvinnliga chefer och kvinnliga medarbetare inom HR : En grundad teori om tillgänglighet hos närvarande chefer." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48691.

Full text
Abstract:
Ledarskap innebär enligt en av många definitioner en process som involverar avsiktlig påverkan över andra människor för att guida, strukturera och förenkla relationer såväl som aktiviteter inom organisationer. Med avstamp i denna definition har vi valt ett intresseområde att utforska som berör ledarskap och sociala relationer mellan kvinnliga chefer och kvinnliga medarbetare inom HR. Vi intresserar oss för det kvinnliga chefskapet i en kommun där majoriteten i chefspositioner är män. Detta gör det intressant att belysa det kvinnliga perspektivet på ledarskap. Med grundad teori som metodansats genomfördes totalt sex semistrukturerade intervjuer i vår kvalitativa studie, varav två stycken med två kvinnliga HR chefer och resterande intervjuer med kvinnliga medarbetare under respektive chef. Resultatet i studien visar att intervjupersonernas huvudangelägenhet är närvarande chef, vilket hanteras genom kärnkategorin tillgänglighet tillsammans med resterande sex underkategorier. Underkategorierna innefattar tydlig kommunikation, ömsesidigt förtroende, anpassade personliga relationer, coaching med konstruktiv kritik, helhetsperspektiv och engagemang samtdelaktighet och gemenskap. Huvudangelägenheten utgör tillsammans med kärnkategorin och underkategorierna en teoretisk modell som förklarar vår grundade teori om tillgänglighet hos närvarande chefer. Vidare kopplas studiens resultat till en teoretisk referensram som består av social konstruktionism, symbolisk interaktionism och LMX-teorin.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Fredriksson, Ida. "Kvinnliga och manliga chefer i kris : En kvalitativ studie om hur dags- och kvällspress framställer kvinnliga och manliga chefer i krissituation." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-85344.

Full text
Abstract:
Female and male managers in crisis - A qualitative study of how daily and evening newspapers produce female and male managers in crisis The purpose of this studie was to investigate how female and male managers are produced in daily and evening newspapers. The newspapers that has been used in this study is Dagens Nyheter, as a representation for daily newspapers, and Aftonbladet, as an representation for evening tabloids. To answer the purpose three issues has been formulated: what are the female and male managers importance in emergency situations in the articles? How are power attributed to women and men in the articles? What similarities and differences are there between the representations from Dagens Nyheter and Aftonbladet? The theories that has been used in this studie are mainly gender theory, critical discourse analysis (CDA). The results of the analysis showed that female managers in subjectivily presented articles reports are produced in a more negative way than male managers. Further could the male managers be interpreted to be attributed more power in the articles than the female managers.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Mattsson, Elisabeth, and Fatima Rouass. "Ledarskapsutbildning för kvinnliga chefer : En kvalitativ studie om ledarskapsutbildningsprogrammet Future Executive Women." Thesis, Örebro University, Department of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-2294.

Full text
Abstract:

Sammanfattning;

Avsikten med detta examinationsarbete är undersöka om ledarskapsutbildningen Future Executive Women (FEW) med manligt mentorskap är en fungerande metod för att öka möjligheten för kvinnliga chefer inom det skånska näringslivet att avancera i karriären. För att få svar på våra frågeställningar, har vi genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med sex av deltagare från utbildningen FEW. De teoriområdena som ligger till grund för examinationsuppgiften, är Kön och organisation, Ledarskap och Ledarskapsutveckling. I början av arbetet antog vi att denna typ av utbildning skulle ge deltagarna någon form av konkreta verktyg för att bryta den mansdominans som råder inom det skånska näringslivet. Nu i efterhand har vi förstått att utbildningen i ett kort tidsperspektiv inte lyckades med det i någon större utsträckning. För att möjliggöra en sådan förändring måste vissa delar av utbildningen förändras och förbättras. Vår tolkning är att en vidareutveckling av ledarutbildningen FEW skulle innebära ökade möjligheter för de kvinnliga cheferna att avancera. Avsikten med examinationsarbetet är att belysa och tolka deltagarnas åsikter om utbildningen och på så vis skapa en bild av om detta är en fungerande metod för att kunna motarbeta den ojämlikhet som råder. Vikten av att möjliggöra för kvinnorna att dels skapa egna nätverk och dels få tillgång till mansdominerade nätverk blir tydlig i undersökningen. Vårt arbete tyder på att flera faktorer i utbildningen måste förbättras för att detta skall uppnås.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Markendahl, Simon, and Emma Johansson. "Vad driver kvinnliga chefer? : En djupstudie för ökad förståelse." Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-27792.

Full text
Abstract:
De interna faktorerna är vad som huvudsakligen driver kvinnor till att göra karriär och klättra på den hierarkiska stegen. Främst är det de interna faktorerna utmaning, intresse samt målet att utvecklas som är aktuella för respondenterna. Emellertid har även den externa faktorn uppmuntran och beröm visats ha en effekt på drivkraften att göra karriär.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Wassberg, Margareta, and Elin Hellström. "Kvinnligt chefskap : En kvalitativ studie av Saab Aerotechs kvinnliga och manliga chefers erfarenheter." Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-5795.

Full text
Abstract:

Företag i Sverige styrs till största delen av män, Saab Aerotech är inget undantag. Med anledningen av detta är vårt syfte med den här studien att undersöka Saab Aerotechs chefers erfarenheter av kvinnligt chefskap.

Uppsatsen är kvalitativ och baserad på intervjuer, urvalet består av fyra kvinnliga och fyra manliga chefer på Saab Aerotech. Vi har i vårt arbete valt att använda oss av Human Relations där den teoretiska grunden är organisationsteorin vilken bidrar till att förstå och förklara organisationer, samt Hirdmans genussystem och Kanters möjlighetsstruktur som belyser strukturella bestämmelser över beteende i organisationer.

Resultatet visar att både individuella och organisatoriska faktorer möjliggör kvinnligt chefskap, Saab Aerotech är en öppen organisation som arbetar aktivt med att försöka ge kvinnorna möjligheten att avancera och är inte i sig hindret för kvinnligt chefskap. Detta stämmer inte riktigt överens med vad som framkommit av tidigare forskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Gustafsson, Maria, and AnnLouise Nilsson. "Kvinna & chef : samband mellan ledarstilar och kommunikationsformer." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1313.

Full text
Abstract:

Similarities in earlier research between leadership styles and communication forms were found, partly concerning relations and partly concerning work assignments. Our approach was based on the notion that there could be a correlation between the manager\2019s choice of communication mode (informal/formal) and leadership style i.e. Relation-Oriented Behaviour Leadership style/Task-Oriented Behaviour Leadership style. A gender perspective was used in the research. The method was quantitative with a questionnaire to women managers (N=78) in the private and the public sectors. The results show that the manager\2019s used both leadership styles. They correlated with one another (.33). There was a correlation between a Relation-Oriented Behaviour Leadership style and informal communication (.30**) and also between a Task-Oriented Behaviour Leadership style and formal communication (.44**). Task-Oriented Behaviour Leadership Style explained for 19 % of the variance in formal communication and Relations-Oriented Behaviour Leadership style for 9 % in informal communication.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Appelbom, Sophia, and Johanna Nordin. "Kvinnor i ledande positioner i organisatorisk motgång - chefers syn på glasklippan." Thesis, Stockholms universitet, Arbets- och organisationspsykologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-132135.

Full text
Abstract:
Glasklippan symboliserar fenomenet att kvinnor oftare befordras till ledande positioner i motgång än framgång. Syftet med föreliggande studie var att hos chefer i Sverige undersöka upplevelser och förhållningssätt till glasklippan, vad den tros bero på samt hur kvinnor anses påverkas av den i arbetslivet. Semistrukturerade intervjuer där ett scenario om glasklippan diskuterades utfördes med 12 chefer. Induktiv tematisk analys användes. Några intervjupersoner hade själva hamnat på glasklippan utan att ha verkat medvetna om det. Deltagarna förde ofta motstridiga resonemang och deras uppfattningar var inte samstämmiga. Det lyftes även hur kvinnors situation ser ut på organisationer idag, varför det är viktigt att medvetandegöra fenomenet, och förklaringar till glasklippan. Trots glasklippans närvaro i organisationer verkar den vara svår att se och förstå. Olika förväntningar som ställs på kvinnor skapar en svårhanterlig situation för dem på glasklippan. Att fenomenet förekommer i Sverige men är svårupptäckt visar på vikten av att uppmärksamma glasklippan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Lingmar, Helena. "Trivsel och handlingsutrymme : Kvinnliga chefer inom kommunal vård och omsorg." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-31223.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Frykholm, Sarka, and Matilda Stenberg. "Kvinnliga chefers upplevelser av ledarskap : En intervjustudie om hur sex kvinnliga mellanchefer inom kommunal verksamhet upplever ledarskap." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-55782.

Full text
Abstract:
Denna studie syftar till att öka kunskapen om kvinnliga chefers upplevelser av ledarskap. Hur kvinnorna beskriver sig själva som ledare, vad de upplever att drivkraften i deras arbete som ledare är och vilka hinder och möjligheter de upplever i sitt ledarskap. Studien vilar på en hermeneutisk grund då vi tolkar och förstår, vilket är överensstämmande med hermeneutikens grundtankar. I denna kvalitativa studie har intervjuer används för att samla in empiriskt material. Intervjuerna har varit semistrukturerade och följt en intervjuguide med teman och förslag på frågor. Sex kvinnliga mellanchefer i kommunal verksamhet har intervjuats individuellt, samtliga vid ett enda tillfälle. Empirin har transkriberats och analyserats och utifrån detta har kategorier skapats. Dessa är: demokratiskt ledarskap, omhändertagande ledarskap, samhällsnyttan som drivkraft, utveckling av verksamheten som drivkraft samt balansering av maktstrukturer. Det resultat vi kom fram till är att de kvinnliga cheferna upplever sig som demokratiska och omhändertagande ledare. Deras drivkraft är att göra samhällsnytta och utveckla verksamheten. Som hinder i ledarskapet upplever de att en makt utspelar sig gentemot chefen själv eller mellan medarbetare. Som möjliggörande faktorer i ledarskapet ser de intervjuade mellancheferna sin relation till sina överordnade chefer, vilka bygger på ömsesidig tillit och acceptans. Det som skiljer vår studie från tidigare forskning är att vi enbart intervjuat kvinnliga chefer samt att vi inte har gjort jämförelser mellan kvinnliga och manliga chefers ledarskap. Att lyfta fram enbart de kvinnliga chefers upplevelser bidrar till ökad kunskap om kvinnor som ledare och kan i förlängningen betyda att den rådande genusordningen kan komma att förändras. Detta skulle kunna innebära en mer jämställd fördelning även av de högsta chefspositionerna mellan könen, i vårt land.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Brenander, Andrea. "Avgörande faktorer för att öka andelen kvinnliga chfer." Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-1107.

Full text
Abstract:

I svenskt näringsliv är andelen kvinnliga chefer endast 22 procent. Ett av Ericssons bolag har arbetat med att få lika stor andel kvinnliga chefer, dvs. 30 procent, som andelen kvinnliga anställda. Syftet med studien var att förstå hur företaget gjort för att nå sitt mål och hur berörda personer har upplevt detta. Studien genomfördes med sammanlagt sju intervjuer, från HR-avdelningen, rekryterande chefer och kvinnliga chefer, med efterföljande tematisk induktiv analys för att få fram de faktorer, som upplevs vara avgörande för att nå målet. De faktorer som uppgavs ha betydelse är att kvinnan måste vilja själv och om hon har barn, en man som tar lika stort ansvar för barn och hem. Arbetsgivaren kan bistå med flexibla villkor och förstående chefer samt att se till att få en så könsneutral rekryteringsprocess som möjligt. Ledningens roll är viktig, först ta beslut och sen göra som man sagt och visa med goda exempel.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Håkanson, Elin, and Annika Hermansson. "Hur manliga respektive kvinnliga HR-chefer motiverar sina medarbetare i arbetet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-273788.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Nielsen, Malin, and Nedy Obreykov. "Att visa att man duger : En etnografisk studie om unga kvinnliga chefer." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28379.

Full text
Abstract:
Att vara ung kvinnlig chef är ett outforskat område som behöver belysas. Denna studie syftar till att undersöka vad det innebär att arbeta som offentligt anställd ung kvinnlig chef. Urvalet bestod av fyra unga kvinnliga chefer verksamma inom en stor kommun i Sverige. Med en etnografisk metodansats utfördes åtta deltagande observationer inklusive en fokusgruppsintervju. Resultatet påvisade att cheferna ansåg att faktorer som ålder och kön inte spelade roll när det gällde ledarskap. Trots detta uppfattades en känsla av ambivalens i synen på betydelsen av sin ålder och kön genom att man gjorde skillnad på sina medarbetares ålder och kön. Då ansåg cheferna att yngre, äldre, manliga och kvinnliga medarbetare behövde olika bemötanden. För att förstå studiens resultat i sin helhet användes teorier med inspiration från Charon och den symboliska interaktionismen som betonar att vi blir till i den sociala interaktionen med andra. Systemteori användes även för att synliggöra hur cheferna påverkas och påverkar den samhälleliga bilden av chefsrollen.
Being a young female manager is an unexplored area that needs to be highlighted. This study therefore aims to explore what it means to work as a young female public servant manager. The sample consisted of four young female managers in a large municipality in Sweden. With an ethnographic research approach, eight participating observations including a focus group interview was performed. The result showed that the managers felt that factors such as age and gender did not play a role in their leadership. Despite this, we perceived a sense of ambivalence in the view of the importance of age and gender by making a difference in their employees’ age and gender. The managers considered that younger, older, male and female employees were needed different treatment. To understand the result of the study in its entirety, theories inspired by Charon and symbolic interactionism was used which emphasizes that we become us by the social interaction with others. Systems theory was also used to show how the managers are affected and also affecting the society’s image of the general management role.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Andersson, Ellinor, and Amanda Hådén. "Könsmönster och könssegregration i skönlitteratur för barn : Kan kvinnliga karaktärer vara chefer?" Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-414094.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Johansson, Malin, and Viktoria Elmbro. "Chefen och hennes personal : En studie om hur kvinnliga chefer inom äldreomsorgen befäster sin klassposition i det sociala rummet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsstudier (SS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49283.

Full text
Abstract:
This sociological study discusses the topics perceptions, organizations and social relations and has its base in the context of female managers within elderly care. The study is written in the field of human resources and the purpose is to contribute to the understanding of how social and organizational relations shape female managers’ perceptions of their situation.         When collecting data, a qualitative method containing semi-structured interviews was used and documents were gathered. The result was analyzed with Skegg’s theory about social class which includes concepts like respectability and disidentification. Skegg’s takes inspiration from Bourdieu and the capital theory, whereon we also find concepts like social- and cultural capital, valid for this study.         The study shows that the structure of the organization together with the social relations within it, affect managers to distance themselves from the employees with whom they used to be in the same social class. There are several examples that originate and make the distance clear, mainly the fact that there are large difficulties with communication between the managers and their employees, but also the fact that the managers agree on that you shouldn’t be friends privately with your employees.         The distance which is negotiated between the manager and her staff serves to bolster and protect the respect and respectability that comes with her relocation in social space.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Ringvall, Sjöberger Elin. "Kvinnlig chef i mansdominerat yrke : En kvalitativ studie om hur kvinnliga chefer i mansdominerade yrken ser på sin chefsroll." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-115412.

Full text
Abstract:
Syftet med denna uppsats är att tolka och förstå hur kvinnliga chefer i mansdominerade yrken ser på sin chefsroll. Uppsatsen tar reda på hur de kvinnliga cheferna identifierar sig med sin chefsroll och hur de kvinnliga chefernas chefsidentitet påverkas av att arbeta i ett mansdominerat yrke. Tidigare forskning och teoriavsnittet ger en övergripande bild om vilka problem och hinder kvinnliga chefer står inför i mansdominerade yrken. Den teoretiska referensramen består dels av genusforskning om kvinnor och kvinnliga chefer i organisationer, och dels av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Uppsatsen använder en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem kvinnliga chefer för att förstå deras syn på den egna positionen som chefer i mansdominerade yrken. Resultatet av uppsatsen presenterar en sammanfattande beskrivning av intervjupersonernas svar kopplat till teorin. Nästan alla av de kvinnliga cheferna säger att de kan identifiera sig med sin chefsroll, men att det finns en skillnad i hur de är i den professionella och privata rollen. Kvinnorna berättade även att de måste kämpa mer än männen för att få samma respekt i sin chefsroll. Kvinnliga chefer hamnar dessutom ofta i en symbolisk ställning för att de syns mer än de manliga kollegorna i ett mansdominerat yrke och vissa kan därför tvingas anamma ett ”manligt beteende” för att de inte ska sticka ut för mycket från gruppen. Det framkom även att de kvinnliga cheferna saknar förebilder inom organisationer. Det som resultatet visar stämmer överens med tidigare forskning och teori vilket antyder att stereotypen för vad som är kvinnligt och manligt fortfarande lever kvar. Men även om resultatet tyder på att de kvinnliga cheferna har det tufft i sin chefsroll så visade det sig ändå att de föredrog att arbeta i ett mansdominerat yrke framför ett kvinnodominerat yrke, vilket är förvånande med tanke på att teorin inte tar upp detta. De kvinnliga cheferna vill att det ska bli fler kvinnor på chefspositioner i samhället så att det blir mer jämställt i toppen av hierarkierna. Dock trodde de att den enda lösningen för att det fortare ska bli en strukturförändring är om man inför kvotering till chefspositioner.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Gannby, Lisa, and Hanne Rosenkvist. "Kvinnor möter utmaningar i chefsrollen : En studie av sex kvinnliga chefers perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49505.

Full text
Abstract:
The aim of this survey is to examine if female leaders develop through challenges in work life. It will also examine which learning theories that can be identified when they meet challenges. The survey is written from a workplace learning perspective.This qualitative survey is based on six interviews with female leaders in various business categories and the result is analyzed with a method described in Kvale (2014). This method is based on analysis from current studies and theories.Among other things this survey reveals that female leaders develop through challenges in work life. This survey also shows that the female leaders are learning through experience and social participation. How they learn depends on which challenge they meet and their individual skills.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Envall, Josefin, and Therese Erixon. "”Hur svårt kan det vara?” : en studie av kvinnliga chefer i mansdominerade branscher." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-155558.

Full text
Abstract:
Studien syftar till att undersöka vad som påverkar kvinnors möjlighet till karriärutveckling i mansdominerade branscher. En induktiv studie har genomförts där kvinnor i ledande positioner samt HR- chefer på respektive företag har intervjuats. Från det empiriska materialet formades en analysmodell. Det teoretiska arbetet inleddes sedan och mynnade ut i en modell om vad som kan påverka kvinnors karriärutveckling. Med hjälp av modellen analyserades det empiriska materialet. De slutsatser som studien kom fram till är att de främsta områdena som påverkar är: organisationskulturen, aktiva åtgärder, rekryteringen och individen själv.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Losell, Josefine. "Förväntningar på kvinnliga chefer : En kvalitativ studie av livspusslet i den svenska musikbranschen." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21803.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att beskriva vilka förutsättningar och hinder kvinnliga chefer inom musikbranschen upplever för att nå balans mellan arbetsliv och privatliv. För att besvara syftet har två forskningsfrågor tillämpats: Vilka förväntningar upplever cheferna att det finns på dem i arbetslivet respektive privatlivet? Vilka förutsättningar och hinder upplever cheferna finns för att möta förväntningarna från arbetslivet respektive privatlivet, och hur påverkar det deras upplevelse av balans? Den tidigare forskningen och det teoretiska ramverket belyser ämnena work life balance, genus, hälsa samt krav, kontroll och stöd i arbetslivet. Det empiriska materialet i studien har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex stycken kvinnliga chefer inom musikbranschen. I studien definieras förväntningar både som interna förväntningar och externa förväntningar. De interna förväntningarna är de förväntningar som individen själv har angående sin egen prestation, samt externa förväntningar som är de förväntningar andra har på dem. De externa förväntningarna kan vara både utryckt av någon men också ett antagande från individen själv. Individens förväntningar på sig själv skapas ur omgivningens förväntningar på individen. Studien visar också att arbetet tenderar att spilla över mer på privatlivet än vice versa och att stödfunktionerna i privatlivet är av stor vikt för upplevelsen av balans. Sammantaget visar studien att kombinationen av hur individen identifierar sig själv och upplever sina egna förväntningar på sig själv både i arbetslivet och familjelivet är avgörande för upplevelsen av balans. Studien visar också exempel på där de egna förväntningarna över sin prestation har varit så höga att det har gått ut över hälsan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Åström, Viktor. "Högt uppsatta kvinnliga chefer. : – En studie om valet att sluta på ett stort svenskt företag." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-86473.

Full text
Abstract:
Det finns idag fler personer som heter Johan som är VD i börsnoterade bolag än vad det finns kvinnliga VD:ar i Sverige. Uppsatsen är skriven om ett stort svenskt företag i näringslivet. Syfte med studien var att utvärdera varför kvinnliga chefer på höga positioner inom ett större svenskt företag i näringslivet har valt att sluta samt vad företaget kan förbättra för att bli en mer jämställd och attraktiv arbetsplats för kvinnor i chefsbefattningar. Forskning visar på att det idag 2013 fortfarande finns en hel del ojämställda arbetsplatser. Via kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sju kvinnliga före detta chefer på företaget har en bild av vad detta kan bero på skapats. Det som uppdagades i uppsatsen var att många av informanterna ansåg att företaget hade en gubbig struktur som de ansåg att företaget måste arbeta med att sudda ut för att bli en attraktivare arbetsplats samt att kvinnor generellt har svårare att nå högre positioner inom företaget jämfört med deras manliga kollegor. Det uppdagades även att ett antal av informanterna som företaget ansåg var high potential inte var medvetna om det.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Hartzell, Emmelie, and Linnea Lennartsson. "Att vara den förstående och tillgängliga chefen : En kvalitativ studie om förväntningar och krav på kvinnliga chefer inom arbetsliv och familjeliv." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-49670.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Magnusson, Petra. "Transformell, transaktionell och laissez-faire ledarskapsstil : en kvantitativ studie gällande manliga och kvinnliga chefer." Thesis, Växjö University, School of Social Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-775.

Full text
Abstract:

The aim of this study was to see if there existed any differences between male and female superiors. The theoretical framework was based on transformational, transactional and laissez-faire leaderships styles. The sample was employees in three companys (n=24). Three hypothesis were formulated: (1) female superiors are more transformational than male, (2) male superiors are more transactional than female and (3) male superiors are more laissez-faire than felmale. The method of measurement was a modified version of the Multifactor Leadership Questionnaire. The findings of the study did not confirm any differences between female and male superiors in the components of transformational and transactional leadership styles. The result of the hypothes that male superiors are more laissez-faire than female was confirmed. Male superiors applied behavios of the laissez-faire style more than female superiors. The findings were also related to previously research. It is important to point out that the findings of this study can not be generalized based on a smal sample.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Edlund, Nathalie, and Erika Nordlund. "Kvinnan som chef : En diskurspsykologisk analys av hur tid- ningen Chef framställer kvinnliga chefer." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-45335.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Ayari, Nadine, and Banna Veronica Al. "Kvinnliga chefer i byggbranschen : En kvalitativ studie om kvinnors upplevelser och arbetslivserfarenheter av byggbranschen." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-40041.

Full text
Abstract:
Denna uppsats avser att fokusera på kvinnor i mansdominerade branscher, i synnerhet inom byggbranschen för att göra en avgränsning. Vi vill se vilka upplevelser kvinnor i en mansdominerad bransch har kring ledarskap bland män. Detta på grund av att arbetsdelningen som existerar på arbetsmarknaden många gånger har bidragit till svårigheter för kvinnor att avancera sig till chefspositioner i arbetslivet. Både under proceduren till att nå en chefsposition men även under den tilldelade tjänsten som chef, stöter kvinnliga chefer på svårigheter i sin roll. Vi har av avsikt att belysa eventuella hinder som uppstår för kvinnliga chefer på mansdominerade yrken på grund av deras kön. Detta genom att testa våra utvalda teoretiska perspektiv och begrepp och för att se om det råder ojämlikhet på grund av kön, homosocialitet, glastak samt glashiss. Kvalitativa intervjuer utfördes och utifrån våra fyra intervjupersoners uttalanden fick vi fram ett resultat som gav oss svar på våra frågeställningar kring kvinnliga chefer i ett mansdominerat yrke. Resultatet tyder på att majoriteten av våra intervjupersoner än idag upplever mer särbehandling och hinder än möjligheter på den mansdominerade branschen de befinner sig i, på grund av att de är kvinnor. Dock upplevs känslor av att det är mer jämställt numera, i jämförelse med tidigare decennier. Därmed har vi utifrån våra intervjupersoner kunnat konstatera att problematiken i våra utvalda teoretiska perspektiv förekommer ännu i dagens samhälle och i Sverige som betraktas som ett civiliserat samhälle. Problematik i form av hinder, särbehandling samt orättvisan mellan olika kön där kvinnor är underordnade män.   Nyckelord: Könsroller, genussystem, glastak, glashiss, glasklippa, kvinnlig ledare/chef, mansdominerat yrke, särbehandling, segregerad arbetsmarknad, upplevelse.
This essay refers to have its focus on women in male-dominated industries, especially within the construction industry to make a differentiation. We want to see what kind of experience women in a male-dominated industry have around leadership among men. Therefore, the separation existing in the work environment has brought difficulties for the women to advance to manager rolls in their work-life. Women encounter difficulties in their role as a manager also during the procedure to reach an executive position. We have the motive to clear obstacles that eventually come up for female managers in male-dominated professions due to their gender. By testing through our selected ideal point of view and term, to see if it counsels the inequality that exists between the two genders and homosociality, also when it comes to the glass ceiling. When evaluating numbers of interviews that were set up with four different people, their responses guided answers to questions regarding female managers in a male-dominated industry.  The results indicate that the majority of our numbers still experience more privileges and barriers than opportunities in the male-dominated industry that they occupy themselves in, because of their gender as females. However, feelings are felt that it is more equated nowadays compared to previous decades. We are able to conclude from our interviewers that the issue in our ideal point of view still exists in today's world, even in Sweden's civilized society, Through different obstacles, special treatments, and injustice between different sexes, women end up being subordinate to men. Key Words: Gender roles, gender system, glassceiling, glass elevator, glass cliff, female manager, man dominated, special treatment, segregated labor market, experience.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Olsson, Ida, and Ingrid Hammarstrand. "Kvinnliga chefers upplevelser av sin ledarskapsroll i en mansdominerad bransch." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-33014.

Full text
Abstract:
Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur kvinnliga chefer inom en mansdominerad bransch upplever sin ledarskapsroll. Genom en kvalitativ studie genomfördes sex intervjuer med kvinnor i en ledarskapsroll inom mansdominerade branscher. Dataanalysen genomfördes utifrån en induktiv tematisk analys och utifrån det transkriberade materialet framkom fyra huvudteman; ledarskapsrollen, hinder som kvinna och chef, branschkultur och stereotypa attityder. Resultatet visade att flertalet kvinnor upplevde att deras ledarskap är av mjuk karaktär vilket de menade var en väsentlig skillnad i jämförelse med deras manliga kollegors ledarskapsstil i samma position. Utifrån respondenternas upplevelser framkom även att kvinnorna upplevde hinder och utmaningar som inte män i samma position står inför i en mansdominerad bransch. Dessa hinder var bland annat en tuff jargong och kultur samt låga förväntningar och höga prestationskrav som grundar sig i stereotypa föreställningar.
The aim of the present study was to examine how female managers perceive their role as a leader in a male-dominated industry. To investigate this, a qualitative method was applied, using semistructured interviews with sex female leaders within a male-dominated branch. The data collection was analysed using inductive thematic analysis where four themes was identified: the leadership role, obstacles for female managers, branch culture and gender stereotyped attitudes. The result revealed that most of the women experienced that their leadership style was characterized by a soft nature, which they believed was a significant difference compared to their male colleagues’ leadership style in the same position. Based on the respondents experiences it was found that women experienced obstacles that not men in the same position face in a male-dominated industry. These obstacles were a tough jargon and culture as well as low expectations and high-performance requirements based on stereotypical conceptions.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Byström, Daniel. "En (o)möjlig kombination? : Polisen-chefen-kvinnan." Thesis, Södertörn University College, School of Business Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-707.

Full text
Abstract:

Vilka roller män och kvinnor spelar i samhället har bland annat genom åren uttryckts genom den könssegregering som givit en uppdelning i manliga och kvinnliga arbeten. Den offentliga sfären har präglats av den manliga närvaron medan kvinnor ofta har tagit plats inom den privata sfären, det vill säga hemmet. Kvinnans roll inom en organisation som polisen har genom åren inte alltid varit fullt ut accepterad och deras roll som chef har exempelvis av många inte förknippats med kvinnlighet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kvinnliga chefer idag, upplever sin omgivning och relation till medarbetare. Medarbetarnas syn på det kvinnliga ledarskapet samt hur de upplever kvinnliga chefers roll i samma organisation har utgjort ett annat perspektiv. Den insamlande empirin, som skett genom intervjuer av berörda personer, har analyserats utifrån teorier kring ledarskap, organisationskultur och genus.

De resultat som framkommit visar på att den omgivning cheferna upplever inte är särskilt förändringsvänlig och delvis påverkad av manlighetsideal. Kvinnliga chefer ser medarbetares deltagande i relationen mellan chef och medarbetare som viktig. Den omgivning som de upplever utgår ifrån lagkänslan och anser sig ha god acceptans bland medarbetarna. Medarbetarna anser att kvinnliga chefer uppmärksammas mer än manliga chefer och att de därmed sticker ut. Medarbetarna menar även att kvinnliga chefer vill ha med sig medarbetarna och få ett bredare stöd innan de tar ett beslut.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Höök, Pia. "Stridspiloter i vida kjolar : om ledarutveckling och jämställdhet /." Stockholm : Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögsk. (EFI), 2001. http://www.hhs.se/efi/summary/575.htm.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Leander, Maria, and Lena Eriksson. "Rå men hjärtlig : Kvinnors upplevelser av att vara chef i en mansdominerad miljö." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24697.

Full text
Abstract:
Denna studie har gjorts inom en mansdominerad industri och syftet har varit att undersöka vilka utmaningar kvinnliga chefer upplever i sin chefsroll och som kan härledas till att de är kvinnor i en mansdominerad miljö. Undersökningsmetoden var kvalitativ och utfördes genom semistrukturerade intervjuer. Åtta kvinnor deltog, vilka valts ut utifrån kriteriet att de var chefer i en mansdominerad miljö. Resultatet analyserades därefter med en induktiv tematisk analys där fyra teman lokaliserades: Ledarskap, Arbetsplatskultur, Karriär och Prestation. Samtliga respondenter definierade sitt ledarskap i första hand utifrån sig själv som person och inte utifrån att de är kvinna. Exempel på en utmaning respondenterna upplevde gällde bemötande från andra kollegor, framförallt från andra kvinnliga medarbetare och äldre män. Viljan att avancera uppåt i bolaget var svagt hos samtliga åtta respondenter. Orsaken till detta handlade om ointresse för att avancera, faktorer kopplade till work life balance eller brist på tillit inför sin egen kompetens.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Karlsson, Jenny, and Michaela Trulsson. "Ledarskap och kommunikation : en studie om hur manliga och kvinnliga chefer uttrycker och beskriver sitt ledarskap." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16732.

Full text
Abstract:
Att särskilja manligt och kvinnligt ledarskap är ett problem för samtidens organisationeroch samhällets utveckling. Den debatt som förts kring ämnet har huvudsakligen handlatom möjligheten att dela upp ledarstilar efter genus med avseende på personlighetsdrag,språkbruk och taktik. Diskussionen har lett fram till två inriktningar gällande området,den ena hävdar på att det finns skillnader i det manliga respektive kvinnliga ledarskapetmedan den andra att det inte gör det och att skillnaderna beror på individ och situation.Ledarskap och kommunikation är tätt sammankopplat, därför har syftet med studien varitatt utveckla en befintlig kommunikationsmodell med ett genusperspektiv. Därförundersöks manliga och kvinnliga chefers sätt att beskriva och uttrycka sig angående sittledarskap. Undersökningens fokus ligger på personlighetsdrag, språkbruk ochtaktik. Uppsatsen är avgränsad till operativa chefer inom den privata sektorn. Ensemistrukturerad intervju har gjorts på åtta chefer, fyra manliga respektive fyra kvinnliga.Cheferna hade olika bakgrund såsom ålder och yrkesområde, det för att undersökachefers beskrivningar och uttryck i allmänhet. Det empiriska materialet från intervjuernahar analyserats med hjälp av en teoretisk referensram med forskning som underlag.Empirin har analyserats utifrån de tre aspekterna; personlighetsdrag, språkbruk samttaktik. Den har även analyserats ihop med den befintliga kommunikationsmodellen för attse om det går att se samband mellan chefernas beskrivningar och modellen. Resultatet istudien blev att de manliga och kvinnliga cheferna uttrycker och beskriver sig relativtsnarlikt. Det är enbart i avseendet språkbruk det går att se skillnader mellan derasbeskrivningar och uttryck. När det gäller chefernas kommunikation utifrån deras sätt attbeskriva och uttrycka sig går det att se samband mellan att de kvinnliga cheferna är mersymmetriska medan männen mer asymmetriska. Utifrån resultatet drogs en slutsats att detgår att utveckla den befintliga kommunikationsmodellen med ett genusperspektiv menendast med avseende på språkbruk.
Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Hansson, Anton, and Josefin Marjomaa. "Genus i ekonomijournalistik : En kvalitativ studie om gestaltningen av manliga och kvinnliga chefer i Di Weekend." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59863.

Full text
Abstract:
A qualitative study aimed at examining how business executives get portrayed in economy journalism from a gender perspective. The study aspired to explore possible differences and similarities in the portrayal of male and female executives. We investigated a selection of 12 feature-styled portraits of male and female business executives from swedish financial magazine Di Weekend. By using framing analysis the text was deconstructed and consequently reconstructed into the most salient frames extracted from the analysis. The frames identified were the competitive person, the self-made person, the mentor, the family, the question of competence and the question of equality. Within these frames, we identified several aspects where the journalistic representation differed between male and female subjects. We found that male subjects were portrayed as confident, natural leaders and career-oriented providers for their families. Female subjects were to a greater extent portrayed as doubtful, ideology-driven, maternal caretakers. The importance of competitiveness, as well as the presence of mentors, were found with both genders. However, male subjects were portrayed as equals in regard to their mentors, whereas female subjects as more dependent and inferior to their mentors.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Hedström, Jenny. "Kvinnors karriärvillkor : Kvinnliga chefers upplevelser av hinder och möjligheter för karriär och chefskap." Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-387.

Full text
Abstract:

I föreliggande undersökning har fem kvinnliga mellanchefer, inom den offentliga sektorn intervjuats om sina upplevelser och erfarenheter av hinder och möjligheter för deras karriärutveckling och chefskap. I undersökningen har jag använt kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. Resultat och analysdelen indelas i fyra olika teman: beskrivning av ledarskap, män och kvinnors chefsegenskaper och ledarstilar, karriär – ambitioner och möjligheter samt familjens betydelse. Under dessa rubriker redovisas resultaten och paralleller dras till human relationsteori, kön som social konstruktion, homosocialitet, möjlighetsstruktur och familjeorientering. Kopplingar görs även till tidigare forskning. Resultaten visar att möjlighetsstruktur, familjeorientering, social konstruktion av ledarskap och kön samt kvinnlig heterosocialitet tolkas som hindrande faktorer samtidigt som ledaregenskaper och sociala nätverk tolkas som möjlighetsfaktorer för kvinnors karriärutveckling och chefskap.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Sjöstrand, Julia, and Mårten Stålnacke. "Kvinnlig chefskarriär i ”gubbväldet” : - En studie om kvinnliga chefers upplevelser av möjligheter och hinder i karriären, i en mansdominerad organisation." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-9986.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för kvinnliga chefers upplevelser av möjligheter och hinder i sin karriär i en mansdominerad organisation. Vi vill även undersöka inom vilka livssfärer dessa hinder och möjligheter uppstår. Vi ställer frågor om hur kvinnliga chefer upplever sin karriär i en mansdominerad organisation samt vilka möjligheter och hinder de upplevt och stött på under sin karriär och hur kvinnliga chefer kan skapa en balans mellan de olika livssfärerna, arbetsliv och privatliv. Studien är av kvalitativ art och tar sig an syftet med inspiration från ett narrativt synsätt för att på bästa möjliga sätt förstå deltagarnas personliga berättelser. Datainsamlingsmetoden har skett genom ett tiotal semistrukturerade intervjuer där resultatet visade att möjligheter och hinder främst konstitueras i arbetsorganisationen, att betydelsen av stöd, både från chefer och från privatlivet visade sig vara betydelsefullt och att privatlivet inte påverkar karriären negativt i lika hög grad som karriären påverkar privatlivet.
The purpose of this study is to create a deeper understanding for women managers and how they have experience opportunities and obstacles during their career in a male-dominated organization. We would also examine in which part of life this opportunities and obstacles really exist. We are investigating questions about how women managers experience their career in a male-dominated industry, what opportunities and obstacles they met during their career and also how women managers create a work life balance. This study is based on qualitative data and aims to describe the purpose from a narrative approach. The data have been collected from ten unstructured interviews, the result showed that opportunities and obstacles mainly occurs inside the work organization, and that the support from managers, but also from the private life is very important. The result also showed that the private life does not affect the career negatively as much as career affect the private life.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Karlsson, Evelina, and Livia Hazer. "Kvinnor - Lika självklara chefer som män? : En kvalitativ studie om förutsättningar och normer om ledarskap ur kvinnliga ledaresperspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för psykologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-434489.

Full text
Abstract:
Kvinnligt ledarskap har studerats under årtionden och en av de mest inflytelserika teoriernaom synen på kvinnliga ledare är “Role Congruity Theory”. Enligt detta ramverköverensstämmer inte kvinnliga könsnormer med normen om ledarskap, vilket påverkarkvinnors möjligheter att bli chefer. Eftersom dessa normer verkar ha förändrats över tid, finnsdock möjligheten att de olika normerna har blivit mer överensstämmande på senare tid. Dennastudie undersöker därför kvalitativt förutsättningar och normer om ledarskap som påverkarkvinnors möjligheter att bli chefer i Sverige idag. Studien baseras på kvinnornas personligaerfarenheter och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som har analyseratsgenom induktiv tematisk analys. Denna metod hittar konkreta exempel på hur sådanaförutsättningar och normer kan se ut i praktiken och abstraherar dem till kategorier. Studiensresultat indikerar både för- och nackdelar för kvinnors förutsättningar på arbetsmarknaden,där upplevelsen om stöd från omgivningen och av att ha samma förutsättningar som sinamanliga kollegor identifierats som fördelar. Vissa gamla strukturer som begränsat kvinnorsmöjligheter att bli chefer lever emellertid kvar. Resultatet belyser också att ett skifte verkar haskett i synen på ledarskap där ett mer demokratiskt och mellanmänskligt ledarskap bliviteftertraktat, vilket utifrån tidigare forskning är egenskaper som är förenliga med kvinnligakönsnormer. Eftersom den nya synen på ledarskap är mer förenlig med kvinnliga egenskaper,indikerar resultaten att kvinnliga könsnormer och normer om ledarskap är mer kongruentaidag. Fortsatta studier behövs dock för att uppskatta i vilken grad detta generaliserar till enbredare samhällsnivå. Studien diskuterar både teoretiska och praktiska implikationer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Sandebjer, Isabel. "Konstruktionen av genus i media : En jämförande diskursanalys över framställningen av kvinnliga respektive manliga chefer i Dagens industri." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-143526.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur genus konstrueras i dagstidningar genom att undersöka vilka diskurser som finns i Dagens industri, detta med ett fokus på personer i ledande positioner. Studien syftar även till att jämföra de diskurser som återfinns om kvinnliga respektive manliga chefer med grund i att studera hur denna skillnad påverkar könsrepresentationen i tidningen. Med en kvalitativ utgångspunkt genomförs en kritisk diskursanalys på 92 artiklar publicerade i Dagens industri under en tidperiod mellan 2017-01-01 till 2017-03-01. Studiens resultat visar på professionalitetsdiskursen som vanligast förekommande för båda könen. Även resterande diskurser var till stor del samma för båda könen då endast två diskurser skiljde sig åt. Dock syntes en skillnad på innehållet i diskurserna och framställningen av män respektive kvinnor. Utöver detta så var den största skillnaden mellan kvinnor och män den låga förekomsten av kvinnor i artiklarna och den könsuppdelade representationen inom olika områden. Männen framställdes främst utifrån ämnen som ekonomi och politik medan kvinnornas representation var mer blandad med ämnen som inte gick i linje med näringslivsprofilen. Detta mönster återkom även vid en närmare inblick i diskurserna då en tydlig skillnad framkom just i det professionella och det personliga, då männen kopplades till det professionella och kvinnorna till det personliga. Detta resultat går i linje med tidigare forskning och kan kopplas till de normer som finns i samhället som medierna både är med och skapar och reproducerar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Onerhed, Carolin. ""Går inte att vara superkvinna" : Kvinnliga chefers upplevelse av ”work-family conflict”." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-36219.

Full text
Abstract:
Tidigare forskning visar på att en konflikt mellan arbete och familj är något som kan drabba alla, har olika bakomliggande faktorer och påverkar bland annat det subjektiva välbefinnandet. Det som har störst påverkan på konflikten är arbetsrelaterade faktorer. Syftet med studien var att undersöka kvinnliga chefers upplevelse av konflikten samt olika aspekter som de upplever kan påverka konflikten, både positivt och negativt. Deltagarna i den studien var 8 kvinnliga chefer som har eller har haft barn i åldern 2–10 år under perioden som chef. Resultatet visar på att konflikten varierar i grad utefter arbetsbelastning och kan påverkas med hjälp av en öppen och förstående arbetsplats som möjliggör planering och skapandet av sociala relationer. Förhoppningar finns om att studien ska bidra till att minska konflikten hos de individer som upplever den och öka det subjektiva välbefinnandet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Torbjörnsson, Matilda, and Amanda Zetterlund. "Sociala strategier för att nå ledarpositioner i arbetslivet : En hermeneutisk studie om kvinnliga chefers möjligheter och hinder till karriäravancemang." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-40070.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Frisk, Julia, and Linnéa Johansson. "Mitt jobb är mitt jobb och mitt liv är mitt liv : En kvalitativ studie om kvinnliga enhetschefers psykosociala arbetsmiljö inom den kommunala äldreomsorgen." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23710.

Full text
Abstract:
Allt högre krav ställs på såväl samhälle, organisation som individ. Dagens organisationer präglas av ett högt arbetstempo som innefattar höga krav. Det leder till en ansträngd arbetsmiljö, vilket i sin tur kan vara en bidragande faktor till den psykiska ohälsa som breder ut sig i samhället. Kvinnodominerade branscher innehar en hög grad av psykosocial arbetsbelastning vilket avspeglas i sjukfrånvarostatistiken. Denna studie syftar till att skapa en djupare förståelse om kvinnliga enhetschefers psykosociala arbetsmiljö. Resultaten tolkas med hjälp av teorier tillämpbara på arbetsmiljöområdet. En kvalitativ metod har tillämpats genom sex stycken semistrukturerade intervjuer som genomförts med enhetschefer verksamma inom vård- och omsorgssektorn. Resultaten visar att enhetscheferna har ett stort arbetsengagemang, en hög arbetsbelastning, ett till viss del begränsat handlingsutrymme, en känsla av otillräcklighet men ett starkt socialt stöd från närmaste chef och chefskollegor. Förutsättningar som understödjer en hälsorelaterad hållbarhet hos kvinnliga enhetschefer inbegriper bland annat tydligare gränsdragningar och arbetsbeskrivningar, en kartläggning av kompetens, minskade personalgrupper och utrymme för dialog.
Increasing demands are placed on society, organizations and the individual. Today's organizations are characterized by a high pace of work that includes high demands. This leads to a strained working environment, which in turn can be a contributing factor to the mental illness that is spreading in society. Female-dominated industries have a high degree of psychosocial workload, which is reflected in sick leave statistics. This study aims to create a deeper understanding of the psychosocial work environment of female unit managers. The results are interpreted using theories applicable in the field of occupational safety and health. A qualitative method has been applied through six semi-structured interviews conducted with unit managers active in the health care sector. The results show that unit managers have a high level of work involvement, a high workload, to some extent limited latitude, a sense of inadequacy, but a strong social support from the immediate manager and senior colleagues. Conditions supporting the health-related sustainability of female unit managers include clearer boundaries and job descriptions, skills mapping, reduced staff groups and room for dialogue.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Höök, Pia. "Stridspiloter i vida kjolar : om ledarutveckling och jämställdhet." Doctoral thesis, Handelshögskolan i Stockholm, Företagslednings- och Arbetslivsfrågor (A), 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hhs:diva-602.

Full text
Abstract:
Sverige är andelen kvinnor på chefspositioner liten. I många organisationer arbetar man med att försöka förändra detta. En vanlig förändringsmetod är ledarutvecklingsprogram för kvinnor. Det är vad som händer inom ramen för ett sådant program - ett ledarutvecklingsprogram med syfte att öka andelen kvinnor på chefspositioner - som studeras i dennabok. Frågor som diskuteras är: Hur kan ett sådant program vara utformat?Vilka föreställningar om ledarskap, manlighet och kvinnlighet återskapas inom ramen för programmet och hur går detta till? Öppnar programmet upp för ett ifrågasättande och en förändring av mansdominerade strukturer, eller bidrar de snarare till att återskapa dessa? Vad säger detta i så fall om jämställdhetsarbete i organisationer? Boken grundar sig på en fallstudie av ett ledarutvecklingsprogram som bestod av ett tiotal 2-5 dagar långa utbildningar som handlade om ledarskap och/eller kön, samt ett mentorprogram. Beroende på könsfördelningen bland deltagarna och hur innehållet behandlar (eller inte behandlar) kön, ger de olika delarna upphov till olika föreställningar om ledarskap och kön. En del av föreställningarna innebär ett ifrågasättande, medan andra innebär ett återskapande av organisationens könsordning. Bokens titel, Stridspiloter i vida kjolar, syftar på de delvis motsägelsefulla föreställningar som återfinns inom ramen för programmet. I studien framkommer hur ledarutvecklingsprogram för kvinnor kan förstås som en kompromiss mellan traditionell ledarutveckling, med syfte att återskapa befintliga maktrelationer, och traditionellt jämställdhetsarbete, med syfte att ifrågasätta dessa. Studien visar i och med detta hur förändringsförsök som innebär att befintliga maktstrukturer ifrågasätts leder till både återskapande och förändring.   Innehåll: 1.  Problembakgrund och syfte2.  En skapad, könsmärkt verklighet3.  Organisation och kön4.  Jämställdhetsarbete i organisationer5.  Ledarutveckling i organisationer6.  Metod7.  Programmet - från början till slut8.  Programmet - deltagarnas reflektioner9.  Moduler med könsperspektiv10. Könsblinda moduler11. Ledarutveckling och jämställdhet12. Sammanfattning och slutsatserLitteraturförteckningEnglish SummaryBilaga 1Bilaga 2
Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2001
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Möller, Maria, and Sanna Nilsson. "Övertidsnormen : ett organisatoriskt hinder för en jämställd arbetsplats." Thesis, Högskolan Väst, Avd för företagsekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-16935.

Full text
Abstract:
Trots att flera åtgärder genom jämställdhetsplaner på global nivå och lagstiftning harupprättats, samt regler och föreskrifter för organisationer att förhålla sig till finns, kvarstårdet faktum att det är ojämnt fördelat bland män och kvinnor på chefspositioner i dagensorganisationer. Samtidigt visar forskning och statistik, en ojämn fördelning vad gäller ansvaret för hem och barn, där det kan ses att kvinnan tar det största ansvaret. Eftersom det på senare tid redovisats om en övertidsnorm på dagens chefspositioner valdes syftet att belysa och skapa förståelse för problematiken kring den rådande övertidsnormen utifrån ett kvinnligt perspektiv, samt övertidsnormens inverkan på organisationers jämställdhetsarbete inom den privata sektorn i Sverige. För att uppfylla studiens syfte valdes kvalitativa djupintervjuer där respondenternas egna erfarenheter och syn på ämnet efterfrågades. Åtta respondenter deltog i studien och tolkning av empiri i förhållande till vetenskapliga studier visade att övertidsnormen är försvårande för kvinnor som vill inneha chefspositioner. Resultatet visar att respondenterna inte hade haft någon möjlighet att besitta en chefsposition om de inte hade haft en partner som kunde ta ett större ansvar för barnen och hemmet. Resultatet är dock inte generaliserbart eftersom endast åtta respondenter deltagit. Däremot finns en indikation på att övertidsnormen är ett problem som många kvinnor får tampas med. Det fanns även indikationer på att kvinnor drar sig från att söka chefspositioner på grund av oförenligheten med barn som övertidsnormen skapat. Baserat på resultatet drogs slutsatsen att dagens organisationer måste tänka om vad gäller kraven och förväntningarna kring övertid, samt se över arbetsbelastningen på chefspositionerna för att kunna genomföra ett mer hållbart jämställdhetsarbete i framtiden.
Despite that several measures like global gender equal plans and leglisation have been established, and the organizations have rules and regulations to follow, the fact that the managerial positions in organizations is unevenly distributed by men and women remains. At the same time, research and statistics show an uneven distrubution of responsibility for home and children, where women take more responsibility. Lately a norm of overtime has been reported at the managerial positions. Due to that the purpose was chosen to illuminate and create understanding for the problem of the norm of overtime from a womens perspective, and how the norm of overtime effect organizations gender equality work within the private sector in Sweden. Qualitative in-depth interviews with the intention to get the respondents to share their own experiences and thoughts about the subject was chosen to fulfill the purpose of this study. Eight respondents participated in this study and the results showed that women with children have difficulties to have a managerial position because of the norm of overtime. The results also show that women with children need to have a partner that take a greater responsibility for home and children if they should be able to have a managerial position. As this study only contained eight participans the result may not be generalized. Even so the results indicate that the norm om overtime is a problem for many women. The results also indicate that women may avoid a managerial position because of the difficulties to combine the job with children that the norm of overtime has created. Based on the results the conclusion became that if organizations want to have a sustainable gender equality work, they have to rethink. They must change the demands and expectations about overtime and create a reasonable workload for the managers within the organization.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Svensson, Charlotte. "Kvinnliga chefers upplevelser av chefsrollen." Thesis, Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4194.

Full text
Abstract:

Denna studie handlar om ledarskap ur ett genusperspektiv. I Sverige finns av regeringen fastställda mål om en jämställd arbetsmarknad. Trots detta är andelen kvinnliga chefer låg. Det finns många olika påståenden om kvinnligt ledarskap i litteratur och media till varför andelen kvinnliga chefer är så liten. Det är dock inte ofta som de kvinnor som lyckats bli ledare får göra sina röster hörda och berätta om sina upplevelser av hur det är att vara chef. Därför fokuserar denna uppsats på att låta kvinnliga chefer själva berätta vilka faktorer som har påverkat dem att välja en karriär som ledare. Uppsatsen syftar också till att försöka komma fram till om det finns några gemensamma egenskaper och någon gemensam bakgrund hos kvinnor som väljer att bli chef.

Undersökningen omfattade sex intervjuer med kvinnliga chefer på mellannivå. Studien visade inte på att de kvinnliga cheferna har någon gemensam uppväxtmiljö eller bakgrund. Däremot visade studien att respondenterna hade gemensamma egenskaper. Undersökningen visade också att de faktorer som oftast anges i litteraturen som hinder för kvinnor att bli chefer inte stämmer överens med de hinder som de intervjuade kvinnorna upplever. De största problemen de upplever med att vara kvinna och chef är att ha kvinnliga underordnade samt att bli chef över sina tidigare kollegor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Sandebrant, Emmy, and Tigerberg Emmelie Lavén. "KVINNORS VÄG TILLCHEFSPOSITION : - upplevelser av aspekter sompåverkat karriärutvecklingen." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-20008.

Full text
Abstract:
Background: Previous research focuses predominantly on the negative aspects that exist in women's careers and organizations have forgotten about the opportunities that exist and that can benefit women in working life. Since the 1960s, the proportion of women in the labor market has increased and today it is largely the same number of women as men who work. For today's women, there are no or few formal obstacles left and women can hold the same education and professions as men in the Swedish labor market. Thus, the essay will be focusing on female managers and the aspects they experience may have influenced the path to managerial positions. Purpose: The purpose of the essay is to describe, interpret and understand various circumstances that have affected women's career development. The authors 'contribution with the essay is to try to give a clearer picture of what female managers' career development can look like. Theoretical reference frame: The theoretical frame of reference highlights aspects that are believed to have influenced female managers' career development. Aspects selected are individual-related and situation-related and under these aspects there are associated categories. The concept of career is also defined in the theoretical frame of reference and a theoretical analysis model is presented. Method: To answer the purpose of the thesis, a qualitative method was chosen with semi-structured interviews that were conducted on five female managers at different hierarchical levels in a laboratory company. Conclusion: The aspects that emerge from all respondents follow the same pattern and the majority of the aspects are seen as opportunities, but challenges have also emerged. There are aspects that are considered to be prerequisites for women to have succeeded, but which have nevertheless been affected by the facilitating aspects. The respondents' personalities and the organization's commitment are two of the aspects that are prerequisites for women to reach a managerial position. Two of the facilitating aspects that have been identified and indirectly influenced and facilitated women's path towards managerial position are early socialization and education. In summary, the women's path to today's managerial position can be described through a collaboration between the various aspects that have influenced each other to varying degrees.
Bakgrund: Tidigare forskning fokuserar övervägande på de negativa aspekter som finns i kvinnors karriärer och organisationer har glömt av de möjligheter som finns och som kan gynna kvinnor i arbetslivet. Sedan 1960-talet har andelen kvinnor ökat på arbetsmarknaden och idag är det i stor sett samma mängd kvinnor som män som arbetar. För dagens kvinnor finns det inga eller få formella hinder kvar och kvinnor kan inneha samma utbildning och yrken som män på den svenska arbetsmarknaden. Därmed kommer uppsatsen riktas in mot kvinnliga chefer och de aspekter som de upplever kan ha påverkat vägen till chefspositioner. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva, tolka och förstå olika omständigheter som har påverkat kvinnors karriärutveckling. Författarnas bidrag med uppsatsen är att försöka ge en klarare bild av hur kvinnliga chefers karriärutveckling kan se ut. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen belyser aspekter som tros kan ha påverkat kvinnliga chefers karriärutveckling. Aspekter som valts ut är individrelaterade och situationsrelaterade och under de här aspekterna finns tillhörande kategorier. Begreppet karriär definieras också i den teoretiska referensramen samt att en teoretisk analysmodell presenteras. Metod: För att besvara uppsatsen syfte valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som genomfördes på fem kvinnliga chefer på olika hierarkiska nivåer i ett laboratorieföretag. Slutsats: Aspekterna som framkommer från samtliga respondenter följer samma mönster och majoriteten av aspekterna ses som möjligheter men det har även framkommit utmaningar. Det finns aspekter som ansetts vara förutsättningar för att kvinnorna ska ha lyckats men som ändå har påverkats av de underlättande aspekterna. Respondenternas personlighet och organisationens engagemang är två av de aspekter som är förutsättningar för kvinnorna att nå en chefsposition. Två av de underlättande aspekterna som har identifierats och indirekt påverkat och underlättat kvinnornas väg mot chefspositionen är den tidiga socialisationen och utbildning. Sammanfattningsvis kan kvinnornas väg till dagens chefsposition beskrivas genom en samverkan mellan de olika aspekterna som i olika utsträckning påverkat varandra.

Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Jansson, von Vultée Pia. "Physicians' work environment and health : a prospective controlled intervention study of management development programs targeting female physicians /." Uppsala : Acta Universitatis Upsaliensis : Univ.-bibl. [distributör], 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-4144.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Garå, Malin, and Kerstin Hallén. "Jag är normen här, men män har det lättare : Om kvinnligt chefskap, sociala roller och rollmotsättning." Thesis, Högskolan Väst, Avd för socialpedagogik och sociologi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-6436.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Män har genom historien dominerat på arbetsmarknadens chefspositioner och därmed utformat chefskapets innehåll. Chefskapet är sammankopplat med agentic attribut som anses "manliga". Hur kvinnor hanterar sitt chefskap har mest studerats vid mansdominerade arbetsplatser där kvinnan är avvikare. Det finns en kunskapslucka i forskningen när det gäller kvinnors sätt att hantera chefskapet vid en kvinnodominerad arbetsplats där kvinnan är normen. Syfte: Syftet var att studera hur kvinnliga chefer vid kvinnodominerade arbetsplatser uttalar sig om manliga och kvinnliga egenskaper i sitt chefskap. Metod: Studien har en kvalitativ ansats där sex semistrukturerade intervjuer gjorts med kvinnliga chefer inom den offentliga sektorn. Intervjuerna har spelats in och transkriberats och analyserats med tematisk analysmetod som tolkats med social role theoy, role congruity theory . De två teorierna används för att belysa skillnader som vi menar beror på sociala konstruktioner av kön och könsordning som också används i analysen. Resultat: Intervjupersonerna upplevde att de blev respekterade som chefer och uttryckte ingen konflikt i rollen, att vara kvinna och samtidigt chef. De utgjorde normen inom offentlig sektor där de flesta omkring dem var kvinnor. Flertalet av cheferna ansåg inte att de behövde använda några särskilda strategier för att bli tagna på allvar eller få sin röst hörd. Kvinnorna ansåg inte att de hade specifika förväntningar att uppfylla för att de var kvinnor. Samtliga chefer beskrev sitt chefskap utifrån både communal och agentic egenskaper. De beskrev fler communal egenskaper som viktiga i sitt chefskap, vilket är långt ifrån det stereotypa agentic dominerade chefskapet. Det framkom att de ser chefskapet som en balansgång mellan communal och agentic egenskaper men communal egenskaper betonades mest. Resultatet visade även på en del upplevda skillnader mellan manliga och kvinnliga chefers förutsättningar. Kvinnorna har ibland ansetts som sämre chefer vid tillsättning av tjänster och en av de chefer som har fler män kring sig har vid några tillfällen upplevt att männen vill ta steget framför och överta ledarskapet. Flera kvinnor beskrev att de upplevde att män hade det lättare när det gällde att bli accepterade i chefsrollen och lättare blev accepterade i sin auktoritet
Men has dominated the labour markets management positions through the history and formed the qualities of leadership. The leadership is linked to agentic attributes that are considered "male". How women deal with a manager role has mostly been studied in male- dominated environments where women are deviants. There is a knowledge gap in the research regarding women’s ways of handling managerial positions in a female- dominated environment where the women is the norm. The aim of this study was to see how women managers in female- dominated places of work comment on male and female qualities in the manager role. The study has a qualitative approach where six semi- structured interviews with female managers in the public sector. The interviews were recorded and transcribed. The material is processed and analyzed by thematic analysis method which has been interpreted by social role theory and role congruity theory. The two theories are used to illuminate the differences that we believe is due to the social constructions of gender and the gender order witch also is used in the analysis. The respondents felt that they were respected as managers and expressed no conflict in the role, to be a woman and at the same time manager. They constituted the norm in social services where most around them were women. The majority of the managers did not feel that they needed to use some specific strategies to be taken seriously or get their voice heard. The women felt that they did not have specific expectations because they were women; they felt that their own expectations influenced them the most. All managers describe their leadership from both communal and agentic characteristics. They describe more communal characteristics as important in the manager role, which is far from the stereotypical agentic dominated manager role. It appears that they see management to be a balance between communal and agentic qualities but that communal characteristics emphasized most. The results reveal, however, some perceived differences between male and female managers conditions. The women have sometimes been regarded as inferior managers in recruitment and one of the managers who have more men around here, sometimes felt that men wanted to step in front and take over the leadership. One manager mentions strategies to get men to handle her straight communication. Several women described that they felt that men have it easier when it comes to being accepted into the managerial role and easier accepted in its authority. It also appears that some women find that they were expected to solve more problematic situations just because they were women
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Ringhov, Sanne, and Tea Svensson. "Kvinnans väg till toppen - En kvalitativ studie om kvinnor som lyckats nå ett högre chefskap." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-355641.

Full text
Abstract:
Idag uppmärksammas kvinnors underrepresentation på högre chefspositioner i såväl media som undersökningar och rapporter. I dessa åskådliggörs det att det idag inte finns en logisk förklaring till varför kvinnor är underrepresenterade, vilket bland annat argumenteras utifrån att kvinnor i genomsnitt har en högre utbildningsnivå än män. Forskning förklarar att en bidragande faktor till att kvinnor fortfarande är underrepresenterade grundas i att chefskap enligt traditionen följer en maskulin norm. För att bidra med kunskap kring kvinnors underrepresentation i relation till chefskapet, har vi valt att fokusera på de kvinnor som lyckats nå ett högre chefskap. Syftet med uppsatsen är således att bidra med djupare förståelse för hur kvinnliga högre chefer upplever att de har formats på deras väg till chefskapet. Utifrån syftet har följande frågeställningar preciserats: “Hur upplever kvinnliga högre chefer den utveckling de gjort i karriären?” samt “Vilka faktorer tillskriver kvinnorna som betydande för deras utveckling i karriären?” Studien är en fallstudie med kvalitativ ansats i form av sex semistrukturerade intervjuer med kvinnliga högre chefer. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av Lave och Wengers teori om situerat lärande samt utifrån ett könsperspektiv som huvudsakligen grundas på West och Zimmermans teori att göra kön. De teoretiska perspektiven har valts med utgångspunkt i forskaren Salminen-Karlssons argumentation om att det saknas forskning där dessa teoretiska utgångspunkter kombineras. Vårt resultat visar bland annat att de kvinnliga högre cheferna påverkats i sin karriärutveckling av att arbetsplatsen har förväntat sig att de ska uppträda på könsspecifika sätt. Således har de kvinnliga högre cheferna anammat olika könsspecifika attribut, såväl “kvinnliga” som “manliga” för att passa in. Vidare visar resultaten att de kvinnliga högre cheferna tillskriver stödet från sin familj som väsentligt, även om de upplevt stödet på olika sätt. Även behovet av en förebild i form av en kvinnlig chef betonas som viktigt under karriärutvecklingen.
Today, media as well as research are paying attention to the underrepresentation of women on top management positions. For example, articles and reports highlight that there are no logical explanations to why women are underrepresented. In contrast, science show that women, in average, have a higher education than men and that a contributive reason to why women still are underrepresented is based on the fact that managers, according to tradition, are associated with masculinity. To contribute with knowledge regarding women’s underrepresentation related to the top management positions, we have decided to focus on women who have reached a top management position. The aim with this study is therefore to contribute with deeper understanding of how women in top management positions experience how they have been “shaped” on their way to the management position. From the selected purpose, two questions were derived: “How do the female top managers experience the development they have had throughout their career?” and “What factors do the women identify as meaningful for their career development?” This study is a case study based on a qualitative method using six semistructured interviews with female top managers. The empirical data has been analysed through Lave and Wenger’s theory about situated learning and from a gender perspective, that is based on West and Zimmerman’s theory about doing gender. The theoretical perspective have been chosen with support from the researcher Salminen-Karlsson’s argumentation, in which the researcher states that there is a lack of research combining these two theoretical perspectives. Our result shows, among other things, that the female top managers during their career have been affected by the workplace’s expectations saying that they should act according to gender standards. Because of the expectations, the female top managers have adopted these gender specific attributes, by acting like a “female” or a “man”, to fit in. Furthermore, the result shows that the female top managers claim that the support from their families is important, even if they have experienced the support in different ways. Also, the result shows that the need of a role model in terms of a female manager has been important during the career.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Bolmgren, Eva. "Kvinnliga chefers syn på begreppen makt och karriär." Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-655.

Full text
Abstract:

Forskning visar att kvinnliga chefer har andra förhållningssätt än manliga chefer till begrepp som makt och karriär. Det visar sig bland annat genom att kvinnliga cheferna inte använder ord som makt, eller inte har en tydlig karriärstrategi jämfört med män i motsvarande position. Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur kvinnliga chefer tänker kring begreppen makt och karriär. Åtta intervjuer genomfördes för att försöka ta reda på om tidigare forskningsresultat stämmer på dagens kvinnliga chefer, eller om det skett några förändringar. Resultatet visar att det i mångt och mycket stämmer med tidigare forskning, som visar på att det finns ett kvinnligt förhållningssätt till makt och karriär som också uttrycks genom ett kvinnligt språk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography