Academic literature on the topic 'Kvinnligt ledarskap'

Kvinnliga chefer sitter i en minoritetsställning eftersom det fortfarande är mest män som är chefer (Bohlin, 2006). Könsfördelningen i byggbranschen är 4 % för kvinnor och 96 % för män (SCB, 2010). Det finns starka skäl att tro att kvinnor inte har en plats i byggbranschen eftersom kvinnorna är ett andrahandsval. När det är högkonjunktur och brist på arbetskraft rekryteras kvinnor men annars anses byggyrkena för tunga, trots att fysisk styrka inte krävs inom vissa befattningar. Dessutom finns en manlig jargong som hindrar kvinnorna att komma in i branschen (Olofsson, 2000). Gary Yukl (2002) har identifierat och delat upp ledarskap i olika förhållningssätt, ett av dessa är egenskapsperspektivet som säger att en del människor är naturliga ledare och har särskilda egenskaper. Detta med fokus på ledarens personliga egenskaper. Litteraturen diskuterar kvinnliga ledarstilar men det finns inga studier som visar om män och kvinnor använder sina egenskaper på olika sätt trots deras olika socialisering (Isaac, Behar-Horenstein, Koro-Ljungberg, 2009). Eftersom det inte finns några studier om kvinnor och män använder sina egenskaper på olika sätt vill vi utreda vilka dessa är och hur de skiljer sig åt i ledarskapet. Trots alla hinder finns det kvinnor som lyckats och har ledarpositioner inom byggbranschen. Vi vill ta reda på vilka egenskaper dessa kvinnor har som ledare i en väldigt mansdominerad bransch. Vår frågeformulering för uppsatsen är: Vilka egenskaper präglas en kvinnas ledarskap i byggbransch av? Syftet med vår studie är att se hur kvinnliga ledare uppfattar kvinnligt ledarskap och deras egenskaper inom en mansdominerad bransch som byggbranschen. För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ metod med deduktiv ansats. Fyra olika respondenter i byggbranschen har intervjuats där alla fyra var kvinnor i ledande positioner. Intervjufrågor som vi ställde var formulerade utefter vår teoretiska referensram. Det vi har kommit fram till genom vår studie är att det finns egenskaper som präglar en kvinnas ledarskap inom byggbranschen. Vi har även kommit fram till att det finns en del hinder och därför är det viktigt att vara anpassningsbar. Vårt bidrag med denna studie är att visa vilka egenskaper som kvinnor har, samt att vi vill visa att kvinnor har en plats som ledare i byggbranschen.

Titel: Kvinnligt och Manligt perspektiv – Förmågan att motivera genom att behålla kontrollen över sina arbetsuppgifter.

Slutseminarium: 2008-05-28

Ämne: Företagsekonomi ledarskap, kandidatuppsats 15 hp.

Författare: Sofia Pellbring och Julia Ramirios

Handledare: Jenny Ståhl

Företag: Äldreomsorgen, Anonyma respondenter

Centrala begrepp: Kvinnligt ledarskap, Manligt ledarskap, Planering,

Delegering, Chef/Ledare, Motivation

Problemformulering: Vilka skillnader och likheter finns det i kvinnligt respektive

manligt ledarskap i samband med att behålla kontrollen genom planering och delegering?

Syfte: Utforska vilka skillnader och likheter det finns mellan

kvinnlig och manlig förmåga att planera och delegera.

Teoretisk referensram: Baserad på teorier kring de centrala begreppen men även på den sociala konstruktionen.

Metod: Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden. Vi har gjort 4 intervjuer med två kvinnliga och två manliga respondenter inom likvärdiga verksamheter och positioner.

Empiri: Här presenteras en mer koncist och förkortad version av vad som kom upp under våra intervjuer.

Analys: I den här delen analyseras den framtagna empirin mot den teori som vi fått fram för att se om det stämmer överens med verkligheten.

Slutsats: Avslutningsvis sammanfattar vi resultaten i en kritisk diskussion. I den här studien fann vi att likheterna var större än skillnaderna mellan kvinnlig och manlig planering och delegering. Det handlar mer om egenskaperna än själva könet.

Problemet med framgångsrikt ledarskap är av stor praktisk betydelse. Alltför ofta ställs man inför uppgiften att identifiera ett porträtt "av en ledare". När allt kommer omkring beror framgång för varje organisation på chefernas ledarskap, det vill säga ledare som sätter mål inom organisationen. Fortsatta studier av ledare/chefer tillåter utvecklandet av evidensbaserade riktlinjer vid bedömningar och valet av ”rätt” personer till tjänsterna. Denna typ av studier kan naturligtvis bidra till mycket mer, som till exempel att förbättra samarbetet mellan chefen och laget, att uppnå de uppsatta målen och att hjälpa till att växa till en framgångsrik organisation. Huvudtemat som intresserar mig i denna studie är porträttet av en kvinnlig ledare inom mansdominerade branscher. Under det senaste årtiondet har det blivit mer eller mindre trendigt med ämnet ledarskap och termen "framgångsrika ledare" används ofta i modern litteratur. Men en ingående analys av litteraturen, såväl den inhemska som utländska, visade en brist på kvinnliga ledares perspektiv i allmänhet och kvinnliga ledares egen syn på sin roll i manliga yrken i synnerhet. Av denna anledning fann jag att en grundlig undersökning och beskrivning av ämnesområdet är ett nödvändigt bidrag för forskningsområdet. I följande studie har jag valt att avgränsa mig till kvinnliga ledares perspektiv i mansdominerade branscher. De perspektiv och teorier som ligger till grund för analys är situationsanpassat ledarskap, “Contingency Theories” och ”Path-Goal Theory of Leadership”. Resultatet visade att det fanns betydelsefulla belägg och tydliga kontraster att tala om i termer av kvinnligt respektive manligt ledarskap i mansdominerade branscher. Det visade sig att könsskillnader i ledarskap var av betydelse för kvinnliga ledare i manliga yrken. Samtidigt som ledarskapsegenskaper verkar vara universella och betydelsen av individuella egenskaper verkar vara angelägna i frågan om gott ledarskap återstår det att fortsätta att undersöka könets betydelse för hur det påverkar kvinnor i mansdominerade branscher och i ledarroller utifrån andra synvinklar och frågeställningar, då det visar sig vara en viktig aspekt i ämnesområdet kvinnligt ledarskap.

I denna studie undersöks det ledarskap som idag bedrivs inom Skånes kommunala verksamheter, utifrån nio ledarskapsstilar som är kompatibla med organisatorisk framgång världen över. Frågeställningen ”Finns det några skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap i Skånes samtliga kommuner, studerat utifrån McKinseys nio ledarskapsstilar?” har syftet att undersöka eventuella könsskillnader i ledarskap.Fördelningen i studiens population har syftet att kartlägga samt studera de skillnader det manliga och kvinnliga ledarskapet kan ge exempel på. Urvalsgruppen har således fått svara på en enkät behandlande de områden de eventuellt kommit i kontakt med under sin chefskarriär och därmed fått bedöma sitt agerande.Enkäten skickades ut till totalt 101 chefer, fördelat på 54 män och 47 kvinnor, inom Skånes samtliga 33 kommuner. 65 svar erhölls, fördelat på 31 kvinnor och 34 män. Deltagarnas chefstitlar var bland annat ekonomichef, personalchef samt informationschef.Resultatet visade att vi inte kunde redovisa någon signifikant skillnad mellan kvinnor och mäns ledarskapsstilar. Inte heller kunde ett utmärkande medeltal, dvs. en större skillnad mellan de manliga och kvinnliga medelvärdena, påvisa märkbara skillnader delfrågorna emellan. Endast 5 av 38 frågor visade sig avvika ifrån det generella resultatet. Där vi kunde se en antydan till signifikanta skillnader mellan könsgruppernas svar. Studiens slutsats blir därmed att vi, med hjälp av egen utformad enkät, inte har kunnat finna några skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap i Skånes samtliga kommuner.

The subject of female leadership has been widely discussed during the last decades and previous studies has shown that the management is unequal in terms of gender. Previous studies regarding female leadership has often been compared to management administered by male leaders. In this study we want to eliminate the thoughts and norms about male leadership and instead focus on differences within a group of female leaders. Therefore, is the aim of this essay to examine how six female leaders experience their leadership and determine if age and former experiences have an effect. The method follows a qualitative research design based on six semi structured interviews. To unveil potential social differences and distinctions between diverse generations, we have compared responses form three older female leaders with at least 25 years of experience, with three younger leaders with less experience. The applied theories in this paper cover gender roles, leadership, habitus and different kinds of recruitment processes. The outcome shows that the differences between the two age groups are relative small. Despite this, the results shows that the perceived gender roles and its obstacles tend to diminish with increased age and experience.
Kvinnligt ledarskap har sedan flera årtionden tillbaka varit ett omtalat ämne där majoriteten av tidigare forskning studerat kvinnligt ledarskap i relation till det manliga. Eftersom samhället successivt förändras, i en riktning där allt fler kvinnliga ledare träder fram, har vi valt att inrikta oss på kvinnligt ledarskap. Syftet med denna studie är att undersöka kvinnliga ledares upplevelser av hur det är att arbeta i en ledande position inom den privata sektorn. Vi har valt att jämföra äldre kvinnliga ledare med minst 25 års erfarenhet med yngre kvinnliga ledare med mindre erfarenhet av ledarskap. Anledningen till detta är för att undersöka om eventuella samhälls- och generationsskillnader har en inverkan. Studien tar utgångspunkt i ledarskapsteorier, genusteorier, Bourdieus habitusbegrepp samt olika rekryteringsstrategier. Då fokus har varit att studera kvinnornas upplevelser har vi valt en kvalitativ metod där vi genomfört sex stycken semistrukturerade intervjuer. Studien visade att det är en förvånansvärt liten skillnad i upplevelsen av ledarskap mellan yngre och äldre kvinnliga ledare. Det går dock att konstatera att ökad erfarenhet samt ökande ålder minskar upplevelsen av könsstrukturernas begränsningar.

The purpose of the study was to examine if preferred stereotypical leadership and gender could predict women’s employability to leading positions. The survey, which was selfconstructed containing a scenario module was conducted on co-workers (N=97) in the Vaxjo area. The result showed that the female candidate in the scenario was preferred as leader prior to the male candidate. However, there were no gender differences between the male and female participants’ preferred stereotypical leadership. The findings did not support the hypotheses.

Syftet med vår studie är att belysa och tydliggöra likheter och olikheter mellan hur kvinnor och män som ledare styr sina medarbetare. Vår studie är en kvalitativ studie som har en kvantitativ intervjumetod. Primärdata får vi genom en webbaserad enkätundersökning. Sekundärdata samlas in genom litteratur i ämnet samt vetenskapliga artiklar och uppsatser. Analysen av primärdata genomförs genom att jämföra de olika respondenternas svar med varandra. Resultatet av studien visar att de kvinnliga respondenterna i vår studie tenderar att styra på kvinnligt vis i vissa frågar och de manliga respondenterna tenderar att styra på manligt vis i vissa frågor. I andra frågor styr kvinnorna och männen lika, mer likt ett kvinnligt styrsätt. Det vill säga, det är vanligare bland våra respondenter att en ledare styr genom ett typiskt kvinnligt styrsätt. Förslag till vidare studier är att göra en liknande undersökning hos ett större urval respondenter, detta för att nå ett trovärdigare resultat.  Denna studies bidrag är att vi visar på att det bland våra respondenter tycks finnas vissa likheter och även olikheter mellan hur kvinnliga och manliga ledare styr sina medarbetare.

Studien undersöker ledare från sex olika medieföretag i Sverige, och jämför dessa utifrån deras upplevelser samt åsikter gällande ledarskap, genus och organisationskultur. Studien har i syfte att bidra med kunskaper om diskurser avseende manligt och kvinnligt ledarskap på strategisk nivå inom mediebranschen. De utvalda företagen kommer att diskuteras respektive analyseras utifrån frågeställningarna: “Upplever ledare inom mediebranschen att kvinnor måste anpassa sitt ledarskap?” samt “Påverkar företagens bild av genus ledarnas utförande av sina ledningsfunktioner?”.För att besvara studiens frågeställningar har olika metoder valts ut, för att på så vis lyckas utvinna ett relevant material. Inledningsvis utfördes en litteraturstudie, för att på så vis kunna kartlägga tidigare forskning inom ämnesområdet. Därefter utfördes sex kvalitativa intervjuer på vardera av de olika medieföretagen, med tre kvinnor och tre män. Avslutningsvis genomfördes innehållsanalyser av samtliga transkriberingar. Dessa utfördes med målsättningen att underlätta det fortsatta arbetet med studien, samt för att lättare hitta sammanhang mellan respondenternas svar. Med hjälp av innehållsanalysen kunde tre centrala teman utkristalliseras, vilka även nämnts ovan; ledarskap, genus och organisationskultur. Med utgångspunkt i studiens resultat- respektive diskussionskapitel framgår de utvalda företagen sträva efter att ha en hållbar samt jämställd organisationskultur. Orsaker som bidrar till Glastakets fortsatta upprätthållande framgår vara många. Förslagsvis hade en implementering av Blanchards (2001) modell avseende situationsanpassat ledarskap kunnat vara en rekommendation, för att på så vis motverka uppkomsten av förlegade strukturer som i slutändan gynnar Glastakets fortsatta uppkomst. Genom en sådan implementering hade en mer jämlik fördelning av de krav som ställs på män och kvinnor inom arbetslivet möjligen kunnat uppnås.
The study examines leaders from six different media companies in Sweden, and compares them based on their experiences and opinions regarding leadership, gender and organizational culture. The study aims to contribute knowledge about discourses regarding male and female leadership on a strategic level, within the media industry. The selected companies will be discussed and analyzed based on the following questions: “Do leaders within the media industry feel that women need to adapt their leadership?” and “Do the companies image of gender affect the leaders performance of their leadership functions?”.In order to answer the study's questions, different methods have been selected, in order to succeed in extracting relevant material. Initially, a literature study was conducted to be able to map previous research within the subject. Subsequently, six qualitative interviews were conducted at each of the various media companies, with three women and three men. Finally, a content analysis of the transcripts was made. The analysis was carried out with the aim to facilitate the continued work of the study, as well as to more easily locate connections between the respondents' answers. With the help of the content analysis, three central themes were crystallized, which are also mentioned above; leadership, gender and organizational culture.Based on the study's results and discussion chapters, the selected companies appear to strive after having a sustainable and equal organizational culture. Causes that result in the Glass roof's continued maintenance appear to be numerous. Proposedly, an implementation of Blanchard's (2001) model regarding situational leadership could be a recommendation, in order to counteract the emergence of outdated structures that contribute to the Glass roof's continued emergence. Through such an implementation, a more equal distribution of the demands placed on men and women within working life possibly could be achieved.

Denna studie kom till för att undersöka hur kvinnligt ledarskap tolkas på det statligt ägda företaget Svenska Spel. Sverige är ett land som har klara riktlinjer för hur jämställdhetsarbete skall bedrivas och allt fler kvinnor framträder idag på höga positioner. Syftet med föreliggande undersökning var att öka vår förståelse för hur kvinnligt ledarskap på Svenska Spel uppfattas och få en inblick i de kvinnliga chefernas upplevelse samt ta del av de manliga chefernas resonemang. Elva chefer har intervjuats och sedan bearbetades dessa intervjuer utifrån en induktiv tematisk analys. Resultatet visade att kvinnorna upplever en viss ambivalens i sin roll som kvinna och chef. Deras ambitioner och den kvinnliga könsrollen kan både vara för- och nackdel i ledarskapet. De uppfattas dels som mjukare än sina manliga kollegor, men även med förmågan att kunna ta svåra beslut. Det framhölls dock att individen, inte könet, anses avgörande för hur ledarskapet ter sig.