Dissertations / Theses on the topic 'Kvinnligt ledarskap'

Titel: Kvinnligt och Manligt perspektiv – Förmågan att motivera genom att behålla kontrollen över sina arbetsuppgifter.

Slutseminarium: 2008-05-28

Ämne: Företagsekonomi ledarskap, kandidatuppsats 15 hp.

Författare: Sofia Pellbring och Julia Ramirios

Handledare: Jenny Ståhl

Företag: Äldreomsorgen, Anonyma respondenter

Centrala begrepp: Kvinnligt ledarskap, Manligt ledarskap, Planering,

Delegering, Chef/Ledare, Motivation

Problemformulering: Vilka skillnader och likheter finns det i kvinnligt respektive

manligt ledarskap i samband med att behålla kontrollen genom planering och delegering?

Syfte: Utforska vilka skillnader och likheter det finns mellan

kvinnlig och manlig förmåga att planera och delegera.

Teoretisk referensram: Baserad på teorier kring de centrala begreppen men även på den sociala konstruktionen.

Metod: Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden. Vi har gjort 4 intervjuer med två kvinnliga och två manliga respondenter inom likvärdiga verksamheter och positioner.

Empiri: Här presenteras en mer koncist och förkortad version av vad som kom upp under våra intervjuer.

Analys: I den här delen analyseras den framtagna empirin mot den teori som vi fått fram för att se om det stämmer överens med verkligheten.

Slutsats: Avslutningsvis sammanfattar vi resultaten i en kritisk diskussion. I den här studien fann vi att likheterna var större än skillnaderna mellan kvinnlig och manlig planering och delegering. Det handlar mer om egenskaperna än själva könet.

The purpose of the study was to examine if preferred stereotypical leadership and gender could predict women’s employability to leading positions. The survey, which was selfconstructed containing a scenario module was conducted on co-workers (N=97) in the Vaxjo area. The result showed that the female candidate in the scenario was preferred as leader prior to the male candidate. However, there were no gender differences between the male and female participants’ preferred stereotypical leadership. The findings did not support the hypotheses.

Denna studie kom till för att undersöka hur kvinnligt ledarskap tolkas på det statligt ägda företaget Svenska Spel. Sverige är ett land som har klara riktlinjer för hur jämställdhetsarbete skall bedrivas och allt fler kvinnor framträder idag på höga positioner. Syftet med föreliggande undersökning var att öka vår förståelse för hur kvinnligt ledarskap på Svenska Spel uppfattas och få en inblick i de kvinnliga chefernas upplevelse samt ta del av de manliga chefernas resonemang. Elva chefer har intervjuats och sedan bearbetades dessa intervjuer utifrån en induktiv tematisk analys. Resultatet visade att kvinnorna upplever en viss ambivalens i sin roll som kvinna och chef. Deras ambitioner och den kvinnliga könsrollen kan både vara för- och nackdel i ledarskapet. De uppfattas dels som mjukare än sina manliga kollegor, men även med förmågan att kunna ta svåra beslut. Det framhölls dock att individen, inte könet, anses avgörande för hur ledarskapet ter sig.

Bakgrund: Vi har idag en relativt jämn könsfördelning på den svenska arbetsmarknaden, men ju högre upp i företagens hierarkier vi klättar desto ojämnare blir fördelningen mellan kvinnor och män. År 2007 var 28 % av alla chefer i de svenska börsnoterade bolagen kvinnor och endast 2 % av VD:arna i dessa bolag var kvinnor. Varför situationen ser ut som den gör finns det inget givet svar på, men något som de allra flesta är överens om är att det behövs fler kvinnor på de höga chefsnivåerna. Det börjar bli allmänt känt att bristen på kvinnliga toppchefer är en riskfaktor för företagens kompetensutveckling, ledarskap och konkurrenskraft. Den senaste tidens intensiva debatt kring den låga andelen kvinnliga toppchefer har fått många ledare inom svenskt näringsliv att öppna ögonen och uttrycka en vilja till förändring. Frågan är nu vad som kan göras åt saken?

Syfte: Vi vill skapa en förståelse för hur företag inom svensk banksektor kan agera för att få in fler kvinnor på ledande befattningar.

Genomförande: För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ undersökning genomförts. Vi har genomfört sex stycken besöksintervjuer med kvinnor som är nyutexaminerade, befinner sig på mellanchefsnivå och på toppchefsnivå. Samtliga respondenter arbetar inom banksektorn.

Resultat: Vi har konstaterat att det finns fyra huvudsakliga faktorer som företagen kan fokusera på för att öka andelen kvinnliga toppchefer. Familjen är något som de allra flesta kvinnorna prioriterar väldigt högt. Går det inte att kombinera familjeliv med yrkesliv kommer karriären att väljas bort. För att inte gå miste om kompetenta kvinnor är det viktigt att företagen har en inställning att det är okej att vara ledig när barnen är små och att det går att kombinera familjen och karriären.

Eftersom huvudansvaret för hushållet oftast fortfarande faller på kvinnan är det många gånger svårt för kvinnor att hinna med både hushållet och karriären. För att lyckas avancera på karriärstegen är det viktigt att ha någon att dela på ansvaret för hushållet med. En faktor som kan underlätta är om företagen kan subventionera utomstående städhjälp.

Vi har tydligt kunnat konstatera att mentorskap och nätverk är viktiga hjälpmedel om man vill göra karriär. För att öka andelen kvinnliga toppchefer kan företagen i så stor utsträckning som möjligt försöka bistå med mentorer och uppmuntra kvinnliga medarbetare att delta i nätverk.

Kvinnliga chefer hamnar idag ofta på så kallade ”dead-end-jobs”, det vill säga positioner med få eller inga utvecklingsmöjligheter. För att motverka detta och främja kvinnors karriärutveckling är det viktigt att företagen har som policy att alltid ha en kvinnlig och en manlig kandidat kvar till slutomgången vid rekrytering till alla chefspositioner.

Ovanstående faktorer är sådana som vi menar att företagen kan ha i åtanke för att öka andelen kvinnliga toppchefer. Vi anser dock att hela ansvaret inte kan läggas på företagen utan att även kvinnorna själva har en del i frågan. Utifrån denna studie har vi kunnat konstatera att det många gånger handlar om att det är kvinnorna som sätter hinder för sig själva.

The more leadership you get, the more power you will receive. Unfortunately, not everyone is given the same opportunities. This can be seen and proved on the basis of studies in media companies. Our purpose concerns attitudes towards female leadership in Moscow, Russia. This thesis was based on two study methods, qualitative interviews and observations. The respondents in our study were divided into three groups,students, media teachers and a media company. The study focused on subject areas suchas female leadership today, the future of female leadership, creative leadership, political

and historical influences, Russian leader style as well as the existence of the glass-ceiling.Our conclusion is that Russia is not ready for a female leadership, mainly because of their historical context.

För att ett företag ska överleva på marknaden samt kunna nå framgång krävs ett effektivt ledarskap. Trots det faktum att kvinnor har varit aktiva i yrkeslivet i många år är de fortfarande underrepresenterade på positioner med makt och ansvar. Syftet med denna undersökning var att undersöka chefers uppfattning om bra chefsegenskaper, skillnader mellan manliga och kvinnliga chefer samt varför kvinnor är så underrepresenterade på chefspositioner inom den privata sektorn. Halvstrukturerade intervjuer gjordes med fem kvinnor och sex män som samtliga besitter en hög chefsposition inom den privata sektorn. Analysmetoden var kvalitativ och en deduktiv tematisk analys genomfördes. Den transformativa ledarens egenskaper anses vara överlägsna och stämmer till stor del väl överens med hur det kvinnliga ledarskapet beskrivs. Vidare pekar resultatet på att kvinnors förmåga som ledare inte värderas och tillvaratas tillräckligt väl av företag beroende på de förutfattade meningar som existerar kring kön och ledarskap.

Syfte:

Denna studie handlar om kvinnor och män som ledare samt deras förutsättningar på deras respektive företag. Syfte med detta arbete är att lyfta fram hur de båda könen kvinna och man har ställt sig gällande kvinnligt respektive manligt ledarskap inom näringslivet på Åland. Går det att utläsa olikheter och/eller likheter om hur kvinnor och män upplever sitt ledarskap? På vilket sätt har de båda könen kvinna/man ställt sig till om det finns kvinnligt respektive manligt ledarskap?

Metod:

Jag har valt att studera två privata företag, ett kvinnodominerat och ett mansdominerat genom att intervjua ledarna samt deras anställda som fick delta i en enkätundersökning. I mitt arbete likställer jag orden chef och ledare. Begreppet ledare utgör således enbart en synonym för ordet chef.

Resultat & slutsats:

Min slutsats i detta arbete är att båda ledarna var positiva till manligt och kvinnligt ledarskap. Jag anser att kvinnor och män skiljer sig åt som ledare. Kvinnor i hög grad behöver diskutera, de förväntar sig att man lyssnar och visar att man känner empati. Män redogör för problemet, gör en analys och frågar efter åsikter. Enligt resultatet hindras kvinnorna hindras från en karriär på grund av hushåll och barn, eftersom en del män anser att kvinnan inte är kvalificerad för rollen som ledare.

Förslag till fortsatt forskning:

Hur ska samhället tolerera kvinnligt ledarskap på ett mera effektivt sätt samt vilka tillvägagångssätt bör man tillämpa för att kvinnan ska bli högre i samhällets rang?

Arbetets bidrag:

Denna studie bidrar till ny kunskap över vad ledarskap i en könsdominerad arbetsplats på Åland innebär.

Sammanfattning;

Avsikten med detta examinationsarbete är undersöka om ledarskapsutbildningen Future Executive Women (FEW) med manligt mentorskap är en fungerande metod för att öka möjligheten för kvinnliga chefer inom det skånska näringslivet att avancera i karriären. För att få svar på våra frågeställningar, har vi genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med sex av deltagare från utbildningen FEW. De teoriområdena som ligger till grund för examinationsuppgiften, är Kön och organisation, Ledarskap och Ledarskapsutveckling. I början av arbetet antog vi att denna typ av utbildning skulle ge deltagarna någon form av konkreta verktyg för att bryta den mansdominans som råder inom det skånska näringslivet. Nu i efterhand har vi förstått att utbildningen i ett kort tidsperspektiv inte lyckades med det i någon större utsträckning. För att möjliggöra en sådan förändring måste vissa delar av utbildningen förändras och förbättras. Vår tolkning är att en vidareutveckling av ledarutbildningen FEW skulle innebära ökade möjligheter för de kvinnliga cheferna att avancera. Avsikten med examinationsarbetet är att belysa och tolka deltagarnas åsikter om utbildningen och på så vis skapa en bild av om detta är en fungerande metod för att kunna motarbeta den ojämlikhet som råder. Vikten av att möjliggöra för kvinnorna att dels skapa egna nätverk och dels få tillgång till mansdominerade nätverk blir tydlig i undersökningen. Vårt arbete tyder på att flera faktorer i utbildningen måste förbättras för att detta skall uppnås.

The purpose of this research was to find how supervisors in the care of elderly experience their leadership in everyday work and their view on the factors which are important for their leadership. In the research a qualitative method has been used to do interviews with six supervisors and to do analysis of material. By the help of literature studies, I explained leadership. Result of the study indicate that leadership concerned supervisor should prepared to do the right thing in every situation and to find best solution of different situation that come up on the work. The way to do all this is important to create leadership. Supervisors have the same capacity as creativity and flexibility which seem to be demand in this work. They find stimulation and high satisfaction in the leadership.

En mängd forskning har gjorts kring kvinnors hinder att nå chefspositioner och vilka fördomar kvinnliga chefer möter. Många studier visar att fördomar bottnar i bristande överensstämmelse mellan den kvinnliga könsrollen och ledarskapsrollen. Syftet med studien (n = 683) var att undersöka attityder till ledarskap och jämföra hur män och kvinnor inom två könssegregerade yrkesgrupper, sjuksköterskor och poliser, attribuerar manliga respektive kvinnliga egenskaper till ledaregenskaper. Hypoteserna baserades bland annat

på social identitetsteori. Resultatet visade att bägge yrkesgrupper förknippade framgångsrikt ledarskap med både kvinnliga och manliga egenskaper. Dock var sjuksköterskors skattning av kvinnliga egenskaper kontra ledaregenskaper högre än deras skattning av manliga egenskaper i förhållande till ledaregenskaper. Signifikant högre grad av fördomsbenägenhet gentemot kvinnliga ledare kunde påvisas bland poliserna.

It has been shown that barriers and prejudice’s impede women’s progress to managerial levels. Studies show that prejudice’s derives from perceived sextyping of the managerial role. The aim of the present (n = 683) study was to examine attitudes towards leadership and compare how men and women within two gender segregated occupational groups, nurses and polices, attributes male and female characteristics to successful management. The hypotheses were based on social identity theory. Results revealed that both occupational groups associate successful management with both male and female characteristics. However, nurses’ valuation of female characteristics counter managerial characteristics was higher than their valuation of male characteristics versus managerial characteristics. A significant higher level of prejudice towards female leaders was found among polices.

Studien bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 14 tjejer som går på Porthälla gymnasium i Partille kommun och som läsåret 2008-2009 var med i organisationen Systerskap. Systerskap är ett samverkansprojekt mellan Ungdomsmottagningen i Partille kommun, högstadieskolorna i Partille kommun och Porthälla gymnasium med syfte att stärka unga tjejer genom att de får komma samma i grupp och utvecklas och samarbeta. Gymnasietjejerna leder i par en tjejgrupp med högstadietjejer på ca 10 deltagare och har träffar där relevanta ämnen för de yngre tjejerna tas upp. Huvudsyftet med studien är att fånga tjejgruppsledarnas upplevelse av att vara unga kvinnliga ledare men även hur de upplevde sitt delade ledarskap. Jag har i detta arbete använt mig av det socialkonstruktionistiska perspektivet och även begrepp som in-grupp/ut-grupp, Thomasteoremet, den generaliserade andre, självuppfyllande profetia och tre olika ledarskapsteorier som situationsanpassat ledarskap, transformativt ledarskap och egenskapssynsättet. Det huvudsakliga resultatet i studien är att projekt som Systerskap är till gagn, både för de yngre tjejerna som är gruppdeltagare och för de gymnasietjejer som är ledare för grupperna, då både de yngre och äldre tjejerna fick bättre självförtroende efter tiden i Systerskap. Ytterligare en slutsats är att Systerskapstjejerna inte såg någon större skillnad på manligt och kvinnligt ledarskap. För dem var det personliga faktorer och ålder som spelade in mest i hur man är som ledare, inte kön.

Sammanfattning

Kvinnans närvaro på arbetsmarknaden har varit under fokus de senaste decennierna. Det har aldrig förr varit så populärt och omdebatterat med kvinnor på ledande positioner som det är idag. Den befintliga forskningen handlar till stor del om vad kvinnor kan bidra med och

åstadkomma på chefspositioner men ej hur fler kvinnor skall få tillträde till dessa positioner. Åsikterna och tankarna kring könskvotering skiljer sig åt mellan olika individer. Somliga är

positiva, andra negativa och vissa ställer sig mer neutrala. Vi anser att det är bra att det idag förs en aktiv debatt kring könskvotering och vill med denna studie undersöka hur könskvotering uppfattas av olika parter i det svenska samhället.

Syftet med denna studie är att ta reda på vad kvinnliga och manliga beslutsfattare samt studenter anser om huruvida könskvotering är en lämplig metod för att åstadkomma jämställdhet på ledande positioner. Studien visar på hur könskvotering uppfattas av olika parter. Vi har även utrett om kvinnliga och manliga beslutsfattare ser några alternativa lösningar till könskvotering. Studien är uppbyggd av en kvantitativ enkätstudie med studenter samt kvalitativa intervjuer med nio respondenter som påverkar dagens näringsliv. Vårt intresse för ledarskap och viljan att en dag själva bli chefer är en av anledningarna till att vi finner ämnet könskvotering intressant och valt att göra denna studie.

Könskvotering bör enligt teori endast tillämpas vid tillfällen där jämställdhet ej kan åstadkommas på naturlig väg. Studien visar att de flesta av respondenterna ställer sig negativa till könskvotering med anledningen av att det finns andra metoder att tillämpa för att nå jämställdhet. Utvecklingen går åt rätt håll och således finns inget behov av könskvotering i dagsläget. Många av respondenterna menar att det finns en risk att kvinnor inte kommer tas på lika stort allvar och att de inte ses som tillräckligt kompetenta om de får en tjänst eftersom de är kvinnor. För att få balans och jämställdhet på ledande positioner måste samhällets alla aktörer arbeta systematiskt med aktiva åtgärder. De hinder som kvinnor idag stöter på kan, till skillnad från vid tillämpning av könskvotering, avlägsnas med hjälp av aktiva åtgärder. De åtgärder som föreslårs och som har framförts i denna studie är att synliggöra kvinnliga

prestationer så att det uppkommer fler kvinnliga förebilder, ge kvinnor verktyg för att våga och vilja satsa på sin karriär, förbättra den problematik som uppstår i rekryteringsprocessens,

utarbeta system som underlättar för familjer att sköta hem och familj samt att alla tar sitt ansvar och bidrar till en förändring av de attityder som idag finns i samhället.

I denna studie analyserar vi kvinnligt ledarskap i en mansdominerad bransch. Genom åtta kvalitativa intervjuer undersöker vi vilka gemensamma egenskaper, strategier samt hinder och möjligheter kvinnliga mellanchefer upplever i sin ledarroll. Vår teoretiska referensram tar utgångspunkt i Hirdmans genussystemteori, vilken bidrar till att förklara hur kvinnlighet och manlighet skapas, samt aspekter kring det maktförhållande som råder mellan kvinnor och män. I den teoretiska referensramen tar vi även upp organisationsteorin utifrån Wahl, Alvesson och Due Billing, där kvinnans underordning inom organisationer beskrivs. Resultatet från vår studie visar att det finns flera gemensamma strategier, egenskaper och upplevda hinder och möjligheter hos kvinnorna. Bland annat lyfte alla respondenter fram att de är lyhörda, tydliga, strukturerade och organiserade. Resultatet visade även att majoriteten av respondenterna upplevde att de i egenskap av att vara kvinnor måste arbeta hårdare för att vinna samma respekt som manliga chefer har. Resultatet från vår studie stämmer dessutom väl överens med tidigare forskning inom ämnet.