Academic literature on the topic 'Kvinnohat'

Under de senaste åren har flera uppmärksammade våldsdåd kunnat knytas till en grupp arga, mestadels vita män. Dessa män identifierar sig själva som incels, ofrivilligt celibata. Denna grupp har också gjort sig ökänd genom att besitta extrema, sexistiska åsikter som de fritt delar med sig med varandra. Denna uppsats syftar till att undersöka vilka åsikter dessa personer har om jämställdhet, maskulinitet, och sexuella relationer genom att samla in 100 trådar på ett av de forum där dessa män samlas och diskuterar för att sedan med en kvalitativ ansats tillämpa tematisk analys för att besvara frågan. Genom att återkoppla till studiens teoretiska referensram om sexuellt medborgarskap och hegemonisk maskulinitet så visar resultatet av studien att incels har en väldigt hierarkisk syn på relationen mellan kvinnor och män, samt mellan olika sorters män. En människas placering i denna hierarki grundar sig i sexuell framgång, vilket paradoxalt nog innebär att incelmännen anser sig själva befinna sig längst ner i denna hierarki.

Denna studie utgår från teorin om patriarkatet som rådande samhällssystem. Kvinnan är förtryckt av mannen som är en dominant grupp i dagens samhälle. Studien kommer att utgå från Teun A. van Dijks tankar om att en dominant grupp i samhället kontinuerligt måste producera och reproducera sin makt med hjälp av bland annat språket. Medlemmarna i den dominanta gruppen gör dock inte detta hur som helst. En person vill inte riskera att skada sitt sociala ansikte vilket gör att hen använder sig av olika strategier för att reproducera sin dominans. Extrema beteenden så som kvinnohat skulle kunna ses som en sådan strategi. Tidigare forskning har visat att extrema beteenden som mobbing eller fysiskt och psykiskt kvinnovåld ofta sker i det dolda, antingen innanför hemmets väggar, skyddade av den privata sfären, eller av Internets anonymitet. I denna studie undersöks patriarkatets reproduktion av dominans på Internet, vilka strategier som används för detta samt hur olika grader av anonymitet eller censur påverkar valet av strategier. För att undersöka detta har åtta artiklars kommentarsfält eller forumtrådar studerats. Sammanlagt har 698 kommentarer analyserats. Denna studie har visat att användandet av subtila strategier är vanligare än användandet av direkta sådana, oavsett grad av anonymitet, vilket visar att medlemmarna i den dominanta gruppen är mån om att skydda sitt sociala ansikte. Dock är extrema beteenden såväl som direkta reproduktionsstrategier vanligare i internetbaserade kontexter med hög grad av anonymitet. Vilket döljer aktören och minskar risken för att denne ska skada sitt sociala ansikte.

An ordinary gamer - a qualitative analysis of the treatment of women in CS:GO is an essay with the aim to examine the treatment of women who play CS:GO, and the influence of the response and to highlight the player interaction and communication in the game and its influence on the individual. With questions concerning treatment, the consequences of treatment and future interest in gaming and the gaming industry, the paper examines how a selection of women look at the treatment they receive in CS:GO. The essay also focuses on player interaction and communication in the game, and examines the importance of communication in the game, and the impact on the individual. To analyze the result, gender theories regarding femininity, masculinity, queer, gender hierarchy and patriarchal structures was used. The study was conducted with 10 qualitative interviews of girls aged 14-24 years who play or have played CS:GO. The study also uses a more ethnographic method where I play the game to observe the communication, treatment and response at close range. The result show a broad picture of the response to that woman gets, and contains stories about the good, bad and neutral approach. The results also show that the treatment is something very subjective and different for all individuals. Furthermore, the results also shows patriarchal structures within the game and how men use power and violence in order to organize women. Regarding communication and play interaction, is it through interviews and observations clear that communication plays an important role in the game and affect the individual to either play better or worse depending on what type of response and treatment the player gets. Conclusions are that women that play CS:GO are treated in different ways, some take it more personally than other and some are affected bigger than other. Some women choose not to play the game or only play with friends while other choose to play with an anonymous profile and to distort their voice.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur incels talar om våld, vilken betydelse våld har för incel-kulturen och incels identitetsskapande. Incels är ett relativt nytt fenomen, som ägnats mer uppmärksamhet i samband med ett antal våldsamma incel-attacker under 2010-talet. Attackerna har riktat sig mot civilsamhället, och har enligt Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) ofta föregåtts av att gärningsmannen spenderat tid på incel-forum (2020, s. 1). Denna iakttagelse om korrelationen mellan incelforum och incel-attacker föranledde utförandet av den här studien. Studiens material utgörs av 511 inlägg från våldsrelaterade diskussionstrådar på hemsidorna incels.net och incels.is, vilka undersöktes med en kvalitativ analys av meningsinnehåll. Resultatet visade att inlägg av våldsbejakande karaktär var mycket vanligt förekommande. Resultatet visade även att teman som kvinnohat, offerskap och icke-våldsbejakande ofta återkom. Det teoretiska ramverket för studien har varit en triangulering av Agnews teori om General strain, Connells maskulinitetsteori och Goffmans teori om stigma. Utifrån dessa teorier kan våldsbejakande diskurs förstås som en hantering av strain, ett iscensättande av maskulinitet och en reaktion på stigma. Resultatet i den här studien bekräftar till stor del tidigare forskning på incels, men det går att konstatera att ytterligare forskning krävs för att förstå varför incels är våldsbejakande, och vilken betydelse internetforum har för incel-kulturen och incel-attacker.
The aim of this study was to examine in what way incels discuss violence, as well as how significant violence is for the incel-culture and their identity. Incels are a relatively new phenomenon, which has been more closely examined following recent attacks perpetrated by incels. The attacks have been aimed at civilians, and according to the Swedish Defence Research Agency (FOI), these attacks have often been preceded by the perpetrator spending time on incel forums (2020). This observation regarding the correlation between incel forums and incel attacks inspired the approach of this study, which aims to shed light on how incels talk about violence, and what role violence plays within the online incel community. The empirical material for this study consisted of 511 posts made on violence related threads from the websites incels.net and incels.is. The study applied qualitative analysis of data to examine the research questions, and the result showed that pro-violence was a common theme within the material. The result also showed that misogyny, feelings of injustice and anti-violence were recurring themes. Agnew’s General strain theory, Connell’s theory of masculinity and Goffman’s theory of stigma was used as a theoretical framework to analyse the material. Using these theories, the study explains the identified themes as coping strategies for strain, attempted staging of masculinity and a reaction to stigma. The results in this study confirm previous research made on the subject, but more research is needed to fully understand the ways incels talk about violence and the significance of violence within the incel community.

At the Women’s House in Örebro, a children’s project has started where the work method “Oasen” [Oasis] model has been developed by two children’s educationists. The aim of this study is, with the “Oasen” model as a starting point, to deepen the knowledge of (1) how to meet children’s central needs while staying at a Women’s House and (2) what the “Oasen” model may contribute to the children. The theoretical framework consists of a cognitive approach to the progress of children experiencing domestic violence and a presentation of conceptions concerning children’s needs. It was necessary to identify children’s essential needs while staying at a Women’s House, to be able to answer the aim of the study. A qualitative research method has been conducted with semistructured interviews as the method of data collection. The respondents consisted of the two children’s educationists working with the “Oasen” model. The study results in three different characteristic themes, in which the children’s needs can be supplied; the significance of the practical pedagogy, individual flexibility as a fundamental structure and striving of continuity. The “Oasen” model can meet several of the essential needs, such as; routines and continuity, safety, identification of further needs, individual treatment from a children’s perspective and above all; the need of making the children’s experience valid. On the contrary, the “Oasen” model cannot be considered meeting the needs of relation support. The conclusion drawn by this study shows a possible flow where the “Oasen” model may contribute to intensively making children’s experiences valid, which enables them to create the necessary conditions to process the violent experience and obtain an increased cognitive understanding.

Vid kvinnohuset i Örebro har ett barnprojekt startats där två barnpedagoger utvecklat en arbetsmetod som kallas Oasenmodellen. Syftet med studien är att utifrån Oasenmodellens arbetsmetod fördjupa kunskapen om (1) hur de centrala behov hos barn som vistas på kvinnohus kan mötas, och (2) vad en sådan arbetsmetod kan tillföra barnet. Tolkningsramen består av två delar; en teoretisk del och en begreppspresentation. Den teoretiska delen är avgränsad till att röra det kognitiva perspektivet vilket ansågs särskilt relevant med tanke på hur barnets tankar och uppfattning om sin situation kan raseras och omorganiseras i och med ett uppbrott från hemmiljön och en flytt till ett kvinnohus. För att kunna besvara syftet om hur barns behov på kvinnohus kan mötas behövdes först en identifiering av vilka centrala behov som föreligger för denna specifika grupp av barn, vilka presenteras i den andra delen av tolkningsramen. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod valts med semi-strukturerade intervjuer som undersökningsmetod och respondenterna består av de barnpedagoger som arbetar med barnverksamheten. I studien redogörs för hur en arbetsmetod som Oasenmodellen kan möta behov hos barn på kvinnohus genom tre olika teman som betecknar följande karaktäristiska särdrag i modellen; den praktiska pedagogikens betydelse, individuell följsamhet som grundstruktur och strävan efter kontinuitet. Resultatet visar att en arbetsmetod som Oasenmodellen kan möta ett flertal av barns centrala behov såsom rutiner och kontinuitet, säkerhet, identifierande av vidare behov, individuellt bemötande utifrån ett barnperspektiv och framför allt behovet av giltiggörande av barnets upplevelse. Däremot kan inte Oasenmodellen anses aktivt möta barnets behov av relationsstöd. Sammanfattningsvis visar studiens slutsats på ett möjligt flöde där en arbetsmetod som Oasenmodellen kan tillföra ett intensivt giltiggörande av barnets upplevelse vilket kan skapa förutsättningar för barn som vistas på kvinnohus att bearbeta sina upplevelser samt erhålla en ökad kognitiv förståelse.

A qualitative study of the Swedish Instagram account Kvinnohat´s framing of media criticism. The Instagram account Kvinnohat is an example when citizens with a feminist agenda participate in a public debate. With a critical point of view Kvinnohat approach society; which media is a part of. Social network with photo-sharing implement such as Instagram is a quite new type of social media. Instagram has quickly become a part of many peoples everyday life, especially among adolescents. Kvinnohat allows guest admins to do personal photo-sharing from the account Kvinnohat so that different feminist users have an opportunity to express their opinions. We have analyzed how Kvinnohat use rhetorical strategies and frames to express their opinions about media. By analyzing the frames with help of Robert Entmans (2004) Cascading Activation Model the result of the study shows how Kvinnohat frame their content. The semiotic analysis reveals the visual rhetoric in the post and is a supplement for the rhetorical analysis in which the strategies appears. The result of the study showed that the attitude in Kvinnohat's media criticism is both negative and positive. Kvinnohat and like-minded followers are not only consuming media but also questioning the content and the media industry. The founders of Kvinnohat often recommend their followers a positive media content where the content shows a norm critical perspective. The negative critique practiced by Kvinnohat tend to inform and educate their audience of a problem. To strengthen a relationship between Kvinnohat and its followers, Kvinnohat tend to be personal in their posts by relating to their followers, and inspire them to interact.

Uppsatsen är en rumslig läsning av Ulla Isakssons Kvinnohuset (1952) där romanens rumsliga aspekter och Huset som motiv undersöks med narratologiska verktyg. Romanen diskuteras också utifrån rollteori och sin ideologiska kontext i det socialdemokratiska välfärdssamhället. Romanen kretsar kring några av de kvinnor som bor i “Huset” - ett kollektivhus för självförsörjande kvinnor. Triangeldramat mellan Tryggve (en regissör med en våning på Stan), Anna (som är hans fru men bor i Huset) och Eva (en skådespelerska och Tryggves nya älskarinna) är centralt i romanen då Tryggve ordnar en lägenhet åt Eva i Huset. Studien visar att det i Kvinnohuset finns en stark sammanlänkning av rumslig, social och känslomässig ordning. De rum de olika kvinnorna tillskrivs hjälper till att definiera både dem själva och deras relationer - i romanen finns det ett tematiserat samband mellan den plats där kärleksrelationer utspelas och den karaktär dessa relationer har. Trapphuset är det främsta rummet för interaktion mellan kvinnorna och därigenom ett rum där de tydligast kämpar om att definiera situationer och upprätthålla roller och masker. Huset fungerar som en viktig organiserande princip för romanen, vilket märks på fabulaplan men också genom att narrerandet placeras i Husets lägenheter, även när de händelser som beskrivs skett på andra platser. Huset beskrivs i romanen både som ett väsen och som ett begrepp för kvinnokollektivet. Att vara bosatt i Huset är i romanen starkt förknippat med att inneha en viss erfarenhetsposition - den erfarna och svikna kvinnans. I uppsatsen undersöker jag också konstruktionen av manligt och kvinligt i relation till hem och offentliga platser. Trots att kvinnorna inte bor tillsammans med män fokuserar de flesta av kvinnorna sin längtan på män, och flera av dem får under romanen tillfälle att agera värdinnor i det egna hemmet.
This thesis is a spatial reading of the Ulla Isaksson novel Kvinnohuset (first published in 1952) where the focus is on the spatial aspects of the novel and the House as a motif. Kvinnohuset is set in 1952 and revolves around a group of women who live in a residential building for single working women, Stockholm. The main plot is a love triangle between the director Tryggve, his wife Anna and his new mistress Eva, an actress. For the analysis I use contextualization on both an internallevel and an external level and an interdisciplinary selection of theories are used – performativity theory, spatial theory, narratology. The novel is also seen in relation to the historic context of socialdemocrat twentieth century Sweden. The house is found to function as a main organizing principle of the novel. The novel is also found to be a rich example of narrative space being intertwined with the social and emotional aspects of the text. The fabula revolves around the house – from Eva moving in to Anna being brought out – and narrating is often situated within the apartments, even when the events narrated take place in the city or elsewhere. The House is referred to as a creature, sometimes at the sametime referring to the collective of women residents as a social unit. The character of The House depends on the focalizor, and therefore shifts. Individual women characters' spaces are also used tocharacterize them and their relations – to the House, the novel and the narrative universe. The interplay between rooms and human relationships are thematized in the novel – each love affair isassigned its own space. The interaction in the stairways and the connection between the collectiveand the outside male world are also found to be central for the novel. In this thesis the construction of female and male in relation to homes and public space is also explored, since the novel is set in the 1950's when the idea of the woman as a housewifepeaked in popularity. The women are found to act as hostesses in their homes, using housework as acomforting practice in difficult situations.