Dissertations / Theses on the topic 'Kvinnohistoria'

Sammanfattning

Genusperspektiv på undervisning och lärande är något som allt mer efterfrågas i samhällsdebatten, och föreskrivs även i de övergripande målen i styrdokumenten. Syftet med denna studie är att utifrån dessa tankar om behovet av ett genusperspektiv belysa hur mycket och på vilket sätt kvinnan genom historien tas upp i gymnasiets historieundervisning och relatera detta till de genusteorier som finns angående historieforskning och historieundervisning.

Den metod som använts är en kombination av kvantitativa enkäter med elever och kvalitativa intervjuer med såväl lärare som elever på gymnasiet. Undersökningen omfattar 51 enkäter, 4 elevintervjuer, samt 2 lärarintervjuer. Genom denna variation i insamlingsmetoder hoppas jag få fram en heltäckande och nyanserad bild.

De resultat som uppnåtts visar bl.a. på en ganska traditionell syn hos såväl lärare som elever på kvinnans roll genom historien, då man menar att kvinnan haft en underordnad roll i den politiska utvecklingen: Undantagen är enskilda, historiskt kända kvinnor med makt som fokuserats i stor utsträckning. De gånger kvinnor ändå tas upp är det i viss mån genom tillägg till de texter som redan finns i läroböckerna, inte genom någon omskrivning av historien. Många av såväl elever som lärare verkar också mena att det utrymme som ges till kvinnor i undervisningen är svårt att utöka på grund av brist på källmaterial. Vidare verkar eleverna i något högre utsträckning än lärarna vilja ha mer fokusering på kvinnans situation genom historien, medan lärarna anser att kunskapsbrist från deras egen sida och tidsbrist på historiekurserna inte medger detta.

Verklighetens skolundervisning verkar alltså inte i så stor utsträckning som föreskrivs i läroplanen (Lpf 94) aktivt verka för jämställdhet och ett genusperspektiv på historien.

Arbetet med textilier går som en röd tråd genom kvinnors historia, och den textila kunskapen ingår i kvinnlig tradition och kvinnlig kultur.Vadstena med omnejd har under århundraden varit centrum för knyppling. Här knypplade man inte bara för husbehov, utan försäljning av knypplade alster utgjorde ofta ett viktigt bidrag till hushållet. Knyppling och knypplad spets kan främst förknippas med tre områden. Här återfinns själva knypplingen och knypplerskorna, försäljningen via förläggare och spetsgångare, och till sist de som köpte alstren.

Knyppling har både en kulturell och social historia. Det finns mycket litet dokumenterat kring de kvinnor som producerade knypplade spetsar. I de flesta böcker om knyppling är knypplerskorna i stort sätt anonyma, och de flesta källor tiger still om den stora gruppen av knypplande kvinnor. Med tanke på den betydelse som knyppling haft för Vadstena med omnejd så är det något av en paradox att de människor som varit sysselsatta med hantverket i stort sätt är okända för oss. Mycket kvinnoarbete har utförts i hemmen och därmed fått en stämpel av anonymitet, och därför har kvinnornas liv och levnadsöden inte dokumenterats. I uppsatsen belyses frågor om klasstillhörighet för knypplerskor, spetsgångare och förläggare och vilka relationer som fanns mellan grupperna. Vilken betydelse arbetet med textilt arbete haft socialt, kulturellt och ekonomiskt belyses även , liksom hur man från feministiskt håll sett på kvinnor och textilt arbete

Syftet med följande uppsats är att påvisa hur synen på kvinnan förändrades i och med Vasa-tiden, och den roll reformationen kom att spela, och vilka andra faktorer som påverkade synen på kvinnan från att vara medeltida helgon till att bli reformationens häxor. En poäng är att visa hur attityder till kvinnan är intimt beroende av den officiella religionens föreställningsvärld och värderingar.

För att svar på syftet har uppsatsen delats in i två delar.

• Del I. Ger en kortfattad bild av det svenska medeltida samhället. I denna första del ligger fokus på helgonens betydelse under medeltiden, och en fördjupad studie görs av Heliga Birgitta. Den kvinna som nådde positionsmakt och blev Sveriges enda officiella helgon.
• Del II. Innehåller en kortfattad skildring av det svenska samhället under Vasa-tiden, för att försöka ge läsaren en känsla av det nya samhälle, som växer fram under denna tid. I denna andra del undersöks orsaker till att kvinnor började betraktas som häxor. Orsaker som klostrens avveckling, vidskepelserna som växer fram hos allmogen och reformationens bidragande roll till händelseförloppet.

Abstract

This paper is a study in press reception with the intent to examine how twelve female actionheroes have been portrayed in Swedish media between 1974 – 2006. The purpose is to discern patterns and differences in how the female movie character is received by their contemporary journalists and to relate their views to social and gender related theories.

 The female actionhero is an independent and brutal character, often alone and without a mother or a child. This separates her from typical female roles, which historically been characterized by passivity, fear and dependency on the male characters in the movie.

 The female actionhero as a character opens up for complex reception. One perspective in the research identifies the independent woman as a feministic icon. Other researchers and writers relate her masculine attributes, sexual charisma and the movies' financial driving force as a projection of male fantasies.

 The summarization of the critique expressed by Swedish press journalists based on 124 movie reviews and other film related articles expose noticeable differences. From a girl who stood in the shadow of male heroes to a coarse woman who surpass them. But there are still areas in which 30 years haven’t changed a thing. Critics still fixate on the female heroe's physical appearance and her achievements are with few exceptions compared to men, and not other women. The critic reception also establishes that journalists since 1974 have become less inclined to apply gender or other social theories to the movies and female heroes. A gender related perspective is despite an independent and strong woman in the background for other perspectives while male critics are in comparison to female critics significantly more inclined to apply feministic theories to movies with female actionheroes.

Denna studie utgår från en poststrukturalistisk teori med feministisk

perspektiv och har som syfte att förstå och se olika kontexts betydelse för subjektets skapande för läraren i grundskoleämnet hem- och konsumentkunskap (förkortning HK) Genom reflexiva intervjuer med verksamma HK-lärare och med en poststrukturalistisk analys studeras hur lärarnas upplevelser och erfarenheter kan relateras dels till schablonbilden och dels till hur den genom samtida och historiska texter kan förstås.

Studien behandlar en existerande bild eller en schablon om hur läraren i hem och konsumentkunskap, förväntas vara och agera. En bild som beskriver en präktig, lite gnällig och petig kvinna, en praktisk person som lägger sig i det mesta och dessutom är något fyrkantig. I studien framkom att HK-läraren känner till schablonens existens men känner varken igen sig eller kollegor genom den.

Med en poststrukturalistisk teori om subjektivisering, identitetsskapande och individuella förhållningssätt diskuteras i studien i vilka olika kontext HK-läraren lär

sig att vara. Med andra ord diskuteras i studien på vilka olika historiska och samtida sociala arenor som HK-lärarens subjektivitet är konstruerad.

20160120: författaren har numera efternamnet Drugge. /ME

Kvinnor och mäns sexuella relationer innebär ofta att kvinnor blir gravida och barn föds och därmed även till att parterna ingår äktenskap. I de flesta samhällen är äktenskapet en social institution som fyller olika funktioner för familjelivet. Äktenskap innebär även, enligt samhällssynen, tillåtet sexuellt umgänge som i många fall leder till olika sätt att se på kvinnokroppen, gemensamt boende, familjebildning med barnuppfostran. Det innebär även att man anser vissa sjukdomar som typiskt kvinnliga. Historiskt sett har kvinnorna tillhört det underordnade könet i samhället, kvinnorna värderades lägre än männen, kvinnor relaterade sig till männen, dessa erfarenheter har präglat deras behov som kvinna.

Syftet med undersökningen är först och främst så långt källmaterialet tillåter jämföra skillnaden mellan andelen utomäktenskapligt födda barn i Gävle och Ovanåker under åren 1850 - 1855 och följa dessa utomäktenskapligt födda barn fram till 1860. En avsikt har även varit att genom denna studie få belägg för min hypotes att kvinnorna i Gävle föder fler ”oäkta” barn än kvinnorna i Ovanåker samt att de Gävle-födda barnens levnadslängd är kortare. Dessutom vill jag även se hur dessa kvinnors livssituation är och eventuellt ändras i och med barnens födelse.

Som bakgrund till min undersökning ger jag en sammanfattande studie för att se vilken funktion äktenskapet har haft för kvinnor. Genom att arbeta efter frågor t.ex. Hur har äktenskapets karaktär ändrats sedan 1600-talet? Till vilka orsaker har kvinnor ingått äktenskap, enbart av ekonomiska eller rent av för en kärleksrelation? Hur har kyrkan och samhället sett på kvinnor och äktenskap? Den röda tråd som kommer att löpa genom hela uppsatsen är ett genusperspektiv på religion, kvinnor och deras sexualitet.

Contains a summary in English

This study deals with knowledge organization of feminist research, in bibliographic catalogues and in a Swedish context. The thesis develops a definition of feminist discourse which incorporates but is not limited to feminist research. Feminist research, in turn, is understood as articulating a critical approach aimed at critiquing and changing inequitable gender relations. The thesis analyzes the meaning of a range of feminist perspectives through a close text analysis of feminist PhD-dissertations. Two universal knowledge organization systems: Svenska ämnesord and Klassifikationssystem för svenska bibliotek; and one subject-specific system: Kvinnohistoriska samlingarnas ämnesord, are studied in order to discuss the extent to which they are able to articulate feminist perspectives, as well as how they actually articulate such perspectives in practice. The two universal systems studied tend to marginalize feminist perspectives as forms of knowledge. This thesis interprets this marginalization in the light of these systems’ putative objectivistic and universalistic epistemology and ontology. It is suggested that they privilege disciplinary knowledge over interdisciplinary knowledge forms, and substantive topics over conceptual perspectives. Guidelines for knowledge organizatory practice tend to encourage indexers and classifiers to search for central substantive themes. In this schema, feminism is understood as a field relating to socio-political women’s issues. Feminist knowledge qua knowledge is marginalized by the systems studied, and is at times given a plain wrong classifycation. further, this thesis suggests that the subject-specific knowledge organization system studied: Kvinnohistoriska samlingarnas ämnesord, is only able to deal with feminist research in an incomplete and inadequate way. Although this index is designed to classify texts within the broad subject field of: women’s studies, masculinity studies and gender research, as well as other material relevant to the field, the structure of the index is too simple and does not allow for associative relationships between terms; nor does it define feminist discourse. The premises and guidelines for knowledge organization practice are also under-developed or not well defined. Successful organization of feminist knowledge needs instead to be based on a particular understanding of knowledge and knowledge organization as contextually shaped (and shaping). Feminist literature is first and foremost about expressing feminist discourse qua theme, perspective, and part of the feminist tradition (such as critical, women-centring, and reflexive feminisms) – an observation that needs to be reflected in the knowledge organization.