Academic literature on the topic 'Kvinnor upplevelse lidande hjärtinfarkt'

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av våra vanligaste folksjukdomar idag. Det är lika vanligt att avlida av hjärtinfarkt för båda könen. Vid hjärtinfarkt kan lidandet vara stort och se olika ut. Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av lidande i samband med hjärtinfarkt. Metod: Kvalitativa vetenskapligt granskade artiklar från databaserade sökningar användes i denna litteraturstudie. Resultat: Fyra kategorier framkom, dessa var: upplevelser av lidande innan hjärtinfarkten brutit ut, upplevelser av lidande vid insjuknandet, upplevelser av lidande under sjukhusvistelsen och upplevelser av lidande efter sjukhusvistelsen. Slutsats: Kvinnorna lider ofta av atypiska symtom vilket gör att kvinnornas lidande kan se annorlunda ut. En annan orsak som gör lidandet stort för kvinnorna är att de känner ett stort ansvar för hem och familj, vilket de inte klarar av efter att de blivit sjuka. Livet förändras radikalt efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Kvinnorna känner ofta en stor existentiell osäkerhet och en osäkerhet inför framtiden. Genom att ha kännedom om kvinnors lidande vid hjärtinfarkt kan ett annat synsätt och bemötande inom vården minska kvinnors lidande. Det är viktigt att sjuksköterskan kan tillgodose kvinnans individuella behov.

Bakgrund: Hjärtinfarkt har tidigare ansetts vara en sjukdom som främst drabbar män. Forskning har på senare år indikerat att även kvinnor i stor utsträckning drabbas av akut hjärtinfarkt med symtom som ofta skiljer sig från de ”klassiska” symtom som många män uppvisar. Detta har fört med sig att kvinnor fått en felaktig diagnos eller inte tagits på allvar när de sökt sjukvård. Detta för även med sig att många kvinnor negligerar sina symtom. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser i samband med hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats gjordes. Vetenskapliga artiklar söktes och fyra teman identifierades. Resultat: De identifierade teman bidrog till att skapa en bild över kvinnors behov av stöd och information. Det framkom även att kvinnor har svårigheter att hantera psykologiska problem samt att de upplever ett själsligt och kroppsligt lidande. Vissa drabbade kvinnor tenderade att dölja eller minimera sina symtom. Brist på adekvat information var framträdande och kunde bero på felaktiga föreställningar om att endast män drabbas av akut hjärtinfarkt.

Sammanfattning: Resultatet visar att drabbade kvinnor har ett stort behov av stöd och information för att kunna bemästra sin livssituation.

Background: Myocardial infarction has earlier been regarded as a disease that has struck mainly men. Research has in the recent years indicated that also women suffer from myocardial infarction, although they often show different symptoms compared to men. This

has caused incorrect diagnosis and treatment of women who suffer from myocardial infarction. Aim: The aim was to describe women’s experiences in relation to their myocardial infarction.

Method: A literature review was carried out with the intention to describe women’s experiences of myocardial infarction. Scientific articles were sought and four main themes and seven subthemes were identified. Result: The identified themes helped create an image of the women’s needs of support and information following myocardial infarction. It also emerged that the women experienced difficulties managing psychological issues and also that these women experience a suffering. Some affected women tended to hide or minimize their

symptoms. The lack of adequate information was prominent and was mainly caused by false conceptions that only men suffer from myocardial infarction. Conclusion: The result indicates that the affected women are in great need of support and information in order to cope with their lived situation.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom ansågs länge vara ett manligt problem, så det finns därför inte lika mycket forskning om kvinnor och hjärtinfarkt. Symtomen hos kvinnor är mer diffusa och svårtolkade än hos män. Som sjuksköterska är det viktigt att förstå hur kvinnor upplever en hjärtinfarkt för att kunna hjälpa och minska deras lidande. Syfte: Att studera kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt samt att undersöka hur deras livsvärld påverkas. Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ ansats med ett livsvärldsperspektiv. Tio artiklar analyserades utifrån Graneheim & Lundmans (2004) kvalitativa manifesta innehållsanalys. Resultat: I analysen framträdde sex olika kategorier. De var: Kvinnors beslut att söka vård, Behovet av kontroll, Upplevelsen av stöd och brist på stöd, Upplevelsen av en förändrad livsvärld, Förnekelse och Livsstilsförändring. Slutsatser: Det framkom att kvinnor med hjärtinfarkt hade en tendens att inte söka vård i tid. Kvinnornas hälsa påverkades av upplevelsen av stöd.  Ett positivt stöd genom rehabilitering, nätverk och samtal ökade välbefinnandet. Kvinnorna upplevde rädsla som hämmade dem i deras vardag. Kvinnorna ifrågasatte meningen med livet, vilket ledde till en existentiell osäkerhet. Insikten om livets sårbarhet gjorde att de omvärderade sina liv och använde hjärtinfarkten som starten till en positiv nyorientering.

Sammanfattning Syfte : Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors symtom och upplevelser vid och efter en hjärtinfarkt hos kvinnor. Design : Studien har utförts som en beskrivande litteraturstudie. Metod : Elva vetenskapliga artiklar av kvalitativ karaktär har granskats och analyserats för att svara på studiens syfte. Resultat : Huvudresultatet visade att bröstsmärta är ett av de vanligaste symtomen för hjärtinfarkt. Kvinnor har rapporterat symtom som smärta och obehag från rygg, nacke, hals eller käke. Andra symtom som illamående, kräkningar, trötthet, andfåddhet och svettningar kan också tillhöra symtombilden vid hjärtinfarkt. Dessa symtom kan i vissa fall leda till feldiagnostisering. Kvinnors upplevelser vid en hjärtinfarkt är att de av olika anledningar ofta förnekar sina symtom och att det kan leda till försenad vård. Resultatet visar också kvinnors upplevelser av förändrade livsvillkor efter hjärtinfarkten med psykiska och fysiska komplikationer och behovet av information. Slutsats : Kvinnor har ofta svårt att tolka sina symtom vid hjärtinfarkt då symtombilderna kan se olika ut från person till person, detta kan leda till försenad vård. Bättre kunskap krävs inom sjukvården för att bemöta kvinnor med hjärtinfarkt samt för att kunna ge rätt information till patienten.
Abstract Purpose: The purpose of this study was to describe women's symptoms and experiences during and after a heart attack in women. Design: The study was conducted as a descriptive literature review. Method: Eleven scientific articles of a qualitative nature have been reviewed and analyzed to answer the study's purpose. Result: The results showed that chest pain is one of the most common symptoms of heart attack. Women have reported symptoms such as pain and discomfort in the back, neck, throat or jaw. Other symptoms such as nausea, vomiting, fatigue, shortness of breath and sweating may also belong to the symptoms of myocardial infarction. These symptoms can sometimes lead to misdiagnosis. Women's experiences during a heart attack is that for various reasons they often deny their symptoms and that it may lead to delayed care. The result also shows women's experiences of changed conditions of life after myocardial infarction with mental and physical complications and the need for information. Conclusion: Women are often difficult to interpret their symptoms of heart attack symptoms, then the images may look different from person to person, this can lead to delayed care. Better knowledge needed in health care for the treatment of women with heart attacks, and to provide the right information to the patient.

Trots att hjärtinfarkt fortfarande är den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige har överlevnadsstatistiken ständigt ökat under det senaste decenniet. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka patientens upplevelse av att ha drabbats av hjärtinfarkt med fokus på upplevelse av mening, lidande och den mellanmänskliga relationen med sjuksköterskan. En modifierad version av Goodmans sju steg nyttjades som metod. Resultatet visar att en andlig övertygelse hos patienten kan hjälpa denne att finna mening med sitt insjuknande. Patienterna upplevde lidande i form av fatigue, fysiska begränsningar, oro inför framtiden, rädsla inför döden, förlust av kontroll samt ett förändrat självförtroende. I relationen med sjuksköterskan upplevde patienterna stöd och trygghet men likaså att de inte blev sedda eller att utrymme inte gavs för deras existentiella funderingar. Det är av vikt att sjuksköterskan har förståelse för patientens upplevelse då detta möjliggör en individanpassning av omvårdnaden och skapar mer gynnsamma förutsättningar för sjuksköterskan att identifiera patientens resurser och förmåga till egenvård.
Despite the fact that myocardial infarction is the most common cause of death in Sweden, the numbers of survivors have constantly increased over the last decade. The aim of this systematic literature review was to explore the patient´s experience of having a myocardial infarction with focus on the experience of meaning, suffering and the human to human relationship with the nurse. A modified version of Goodman´s seven steps was used as method. The results showed that a spiritual conviction could guide the patient to find meaning in the situation. The patients experienced suffering in terms of fatigue, physical limitations, anxiety about the future, fear of death, loss of control and changed self-esteem. In the human to human relationship with the nurse, patients experienced support and safety but also that they were not really acknowledged by the health-care personnel, neither that any space were given for their existential reflections. Understanding patient´s experience makes it possible for the nurse to individualize care and identify the patient´s resources and ability to self-care.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en vanligt förekommande diagnos. Sjukdomstillståndet innebär en stor förändring i livet och påverkar upplevelsen av hälsa. Syfte: Belysa kvinnors upplevelse av hälsa och deras sätt att hantera återhämtningen efter en hjärtinfarkt. Metod: Litteraturöversikt baserad på 17 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklar söktes fram genom PubMed och Cinahl. Materialet granskades, analyserades och sammanställdes för att skapa ett resultat. Resultat: Resultatet delades in i tre huvudrubriker, meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Att drabbas av en hjärtinfarkt påverkar hälsan hos kvinnor i stor grad. Stöd och livsstilsförändringar är nödvändiga för en god återhämtning. Diskussion: En kronisk sjukdom resulterar i ett förändrat liv och många upplevde ett lidande som begränsade dem i deras vardag. Trots en kronisk sjukdom upplevdes en positiv effekt på många av kvinnornas hälsa. Vid brist på meningsfullhet, begriplighet eller hanterbarhet sågs en minskad upplevelse av hälsa och välmående bland kvinnorna. Slutsats: Då hela livet påverkas av en hjärtinfarkt behöver dessa patienter stöd. Det är därför av stor vikt att vårdpersonal har förståelse för den situation en kroniskt sjuk person ställs inför. Genom stöd och gott omhändertagande kan vårdpersonal bidra till god hälsa och välmående.

Godkännande datum: 2017-03-11

Bakgrund: Hjärt-och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken bland både män och kvinnor i Sverige. I flera andra länder ökar mortaliteten i hjärtinfarkt bland kvinnor. Många kvinnor ser fortfarande hjärtinfarkt som i huvudsak en manlig åkomma. Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär för den drabbade ett livshotande tillstånd i vilken varje minut räknas Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelse och agerande i samband med insjuknande av hjärtinfarkt. Metod: I litteraturstudien har8 vetenskapliga artiklargranskats som överensstämmer med studiens syfte. Artiklarna har analyserats utifrån en innehållsanalytisk metod. Alla artiklar i studien var kvalitativt designade. Resultat: I samband med hjärninfarkt visade kvinnor svårigheter att associera symtom med en hjärtinfarkt. Många saknade kunskap om de kliniska symptom kvinnor kan uppleva vid en hjärtinfarkt. Bilden som massmedia visar om hjärtinfarkt påverkade kvinnors uppfattning av symtom. Det råder fortfarande en uppfattning bland kvinnor att hjärtinfarkt drabbar främst män. Anhöriga verkarhastor betydelse i beslutet att söka vård. Slutsats: Det behövs mer information till allmänheten om de kliniska symtomen på hjärtinfarkt bland kvinnor och att dessakan skilja sig det från männen symtom. Massmedias bildav hjärtinfarkt bör ses med kritiska ögon.

SAMMANFATTNING Bakgrund: I Sverige drabbas nära lika många kvinnor som män av hjärtinfarkt, trots detta är vården formad till större delen för män. Kort tid på sjukhus innebär att återhämtningen sker i huvudsak på egen hand i hemmet. Sjuksköterskans uppgift är att ge patienten verktyg för att klara av att återhämta sig i största möjliga mån.   Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kvinnors upplevelse och erfarenheter av återhämtning efter hjärtinfarkt.     Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes. 13 kvalitativa artiklar inkluderades. Diskussionen utgick från omvårdnadsteorier om känsla av sammanhang, lidande och hälsa. Resultat: Kvinnorna var ofta chockade efter de fått diagnosen, de trodde främst att män drabbades av hjärtinfarkt. De upplevde begränsningar i form av trötthet, existentiell rädsla och påtvingade livsstilsförändringar men ansträngde sig för att behålla självständigheten. Kvinnorna upplevde ofta att stöd och information från vården var bristfällig, och att männen fick bättre vård. När kvinnorna accepterat sin diagnos och livsstilsförändringarna kunde de börja se framåt och insåg att de kunde återfå hälsa. Resultatet presenteras med våra kategorier som rubriker och underkategorier som underrubriker.  Slutsats: För att kvinnorna ska kunna få en så bra återhämtning som möjligt krävs att de får relevant information om sin sjukdom, vad de kan utföra för att få bättre hälsa och få råd och stöd för hur de ska klara av sin nya situation. Vård och rehabiliteringsprogram brister idag  i att uppfylla de kraven.

Hjärt-kärlsjukdomar är ett av det vanligaste folkhälsoproblemet i Sverige. Årligen drabbas cirka 40 000 människor av hjärtinfarkter i Sverige, av dessa är andelen kvinnor 42 procent. Problem: Det har visat sig att kvinnor löper en större risk av att drabbas av depression och ångest, upplever en sämre livskvalitet samt inte genomför livsstilsförändringar i samma utsträckning som män efter en hjärtinfarkt. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av livet efter en hjärtinfarkt. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med elva vetenskapliga artiklar utförd efter Evans analysmetod. Resultat: Det åskådliggjordes att kvinnorna efter hjärtinfarkten inte längre vågade lita på sina kroppar. Detta gav känslor av oro och rädsla och ledde till en ovisshet inför framtiden. Vården sågs i många fall som bristfällig. Kvinnorna uttryckte att deras roll och förhållande inom familjen förändrades. Nya tankar infann sig efter hand och positiva utkomster av hjärtinfarkten kunde ses. Slutsatser: Sjuksköterskan måste beakta många aspekter i mötet med kvinnor som drabbats av hjärtinfarkt och en helhetssyn är viktig. Familjen behöver involveras i vården. Hänsyn måste tagas till vilken information som ges och om tidpunkten är lämplig. Kvinnorna behöver hjälp av sjuksköterskan att på bästa sätt tillvarata det friska och resurser hos sig själva.