Academic literature on the topic 'Kvinnosyn'

Genusarbetsdelningen på den svenska arbetsmarknaden har många orsaker. Genom att studera äldre kvinnors utbildning och liv framträder betydelsen av familjeideologier och kvinnosyn som förklaringar. Ekonomiska incitament som lönsamhet har för kvinnor inte varit avgörande för val av utbildning och yrke.

Senaste nytt i institutionens skriftserier våren 2005:Acta Wexionensia. Nr 50 2004. Gamla plikter och nya krav. En studie om egendom, kvinnosyn och äldreomsorg i det svenska agrarsamhället 1815-1939. Ulla Rosén.Acta Wexionensia. Nr 56 2005. Hechaluz - en rörelse i tid och rum. Tyskjudiska ungdomars exil i Sverige 1933-1943. (doktorsavhandling i historia) Malin Thor.Acta Wexionensia. Nr 57 2005. Face in cyberspace. Facework, (im)politeness and conflict in English discussion groups. (doktorsavhandling i engelska) Ibolya Maricic.Acta Wexionensia. Nr 58 2005. Forskning om undervisning i främmande språk. Rapport från workshop i Växjö 10-11 juni 2004. Eva Larsson Ringqvist och Ingela Valfridsson (red.).Svenskans beskrivning 27. Förhandlingar vid Tjugosjunde sammankomsten för svenskans beskrivning. Växjö den 14 och 15 maj 2004. Gunilla Byrman, Jan Einarsson, Solveig Hammarbäck, Maria Lindgren, Per Stille (utg.). Växjö University Press.

<p>The purpose of this essay is to examine how Elin Wägner depicts the middle-aged woman who lives in the country in Sweden, in the 1920’s. The question at issue is: What problems and what subjects for rejoicing does she raise? My aim is to try to understand the women’s situation, as well as how Elin Wägner describes the situation in her four novels from the 1920’s: <em>Den namnlösa</em> (1922),<em> Silverforsen</em> (1924), <em>Natten till söndag</em> (1926) och <em>Svalorna flyga högt</em> (1929). At the same time I intend to compare the woman of the 1920’s to the situation of women today.</p><p>I am writing from a feministic literary theory called “omläsning” according to the description of Gunilla Domellöf. In other words, a re-reading of the text with new eyes, in order to let the view of the woman become more visible. The method I have used is Hans Robert Jauss’ “Rezeptionsästhetik”.</p><p>I came to the conclusion that the novels describe the reality in a plain way, possibly somewhat coloured by Elin Wägner’s feministic starting point. She is commited to the public debate on problems of modern society as well as very familiar with the woman question. Her main themes are love, marriage, divorce and self-realization.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p>Keywords: Elin Wägner, woman, the 1920’s, the church, love, marriage, divorce, feminism</p>

Utgångspunkt för min uppsats är den bild av Emil Kléen som förmedlas i Hjalmar Söderbergs Martin Bircks ungdom. I min C-uppsats undersökte jag i vilken utsträckning Emil Kléens tryckta dikter kan kallas dekadenta, och intresset vaknade därmed för hur Kléens ”riktiga” dikter ser ut. De som ”icke kunna tryckas”. Lasse Söderberg publicerade 1980 en av Kléens otryckta sonetter i Tärningskastet, som är långt mer dekadent i sin framtoning än någon av Kléens tryckta verk. Dikten andas Baudelaire och fin-de-siécle på en nivå som i tryckt skick skulle varit otänkbart i den svenska borgerliga miljön på 1890-talet. Söderbergs porträtt av Kléen ger oss dessutom följande bild av hans tryckta alster: ” […] han skrev med en fabelaktig lätthet de allra vackraste vers om vad som helst, mest om flickor och blommor och om juninätterna på den skånska slätten, som han kom ifrån.  I Kléens alster möts Baudelaire och de ”dekadenta” poeterna i hans efterföljd och ”nittiotalismen”, hembygdsromantiken, i Sverige på ett unikt sätt. Prosadikter är ett eget kapitel i en modernitetsdiskussion, vilket Lars Nylander undersöker i sin doktorsavhandling Prosadikt och modernitet. Prosadikt som gränsföreteelse i europeisk litteratur, med särskild inriktning på Skandinavien 1880-1910. Det förekommer prosadikter ibland annat Kléens Vildvin och vallmo från 1895 som har klara drag av det modernas inträngande i samtidens mentalitet, Nietzsche och ”öfvermänniskan” och en dekadent betraktelse av Venus Vulgivaga och krossandet av en geting under skaldens fot kan nämnas. I Mogen sommar, Kléens enda novellsamling, tas problemet med fri kärlek mellan borgerlighet och arbetarklass upp. En annan novell behandlar ”Tattarblodet”. Det intressanta är att med hjälp av eventuella kontrasterande tryckta och otryckta verk undersöka spänningen mellan modernitet – borgerlighet – bygderomantik i en turbulent tid i Sverige. Tiden precis innan sekelskiftet 1900. Hur ser bilden av den dekadente poeten ut i denna samtid kontra den hembygdsälskande nationalskalden? Att utveckla dessa frågeställningar i en diskussion kring mötet mellan den urbana, moderna kontinentens estetik och ett mer hembygdsromantiskt Sverige, med Kléen som indikator. Hur problematiseras denna fusion hos en poet som Kléen, som var en av de första att mottaga influenser av Baudelaire och den franska ”dekadensen” i Sverige? Dessutom en man som mötte och hade täta kontakter med både Strindberg, Söderberg och de unga gubbarne i Lund och vars liv brukar samställas med hans dekadenta ideal, och hans diktargärning som perifer hembygdspoesi.

Denna uppsats är en analys av Narnias berättelse och dess underliggande budskap. I dennaundersökning har det undersökts hur Bibeln och kristen tro framkommer i Narnias berättelse.Detta arbete handlar också om den kritik Lewis fått för hur han framställer landet Carlormen,islam, kvinnor och hur den kritiken kan bemötas. Denna undersökning är en litteraturstudieoch för att få svar på frågeställningarna har en hermeneutisk metod använts. Genom attstudera och tolka Narnias berättelser och texter så kan vi se att kristen tro framkommer tydligtom vi är inställda på att leta efter dessa kopplingar. Slutsatsen är att det finns många argumentsom grund för den kritik som Lewis har fått för att skriva både islamofobiskt ochkvinnoförnedrande, men att det samtidigt också finns mycket som talar emot dessa argument.

I Matteusevangeliet finner man bergspredikan, riktlinjer för hur lärjungarna ska bli Jesusföljare och kunna leva som förebilder. Verserna som denna uppsats behandlar befinner sig inom de sex antiteserna som är del av bergspredikans centralare delar. Denna uppsats behandlar den andra och tredje antitesen, äktenskapsbrott och skilsmässa. Äktenskapsbrott och skilsmässa behandlas i denna uppsats med en förståelse mot den judiska historiska kontexten under det första århundradet. Feministteologi jämförs mot den ideologi som tidigare författare tillskrivit sina översättningar. Uppsatsen undersöker om Jesus kan tillskrivas den moderna termen feminist baserat på hans agerande kring begränsandet av godkända anledningar för skilsmässa samt vad som utgör äktenskapsbrott. Genom en förståelse av den judiska kontexten och dess samhällsskikt beskrivs de olika möjligheterna samt förutsättningarna som krävdes för en skilsmässa. Detta skapar en större historisk förståelse för det samhälle som Jesus enligt Matteus verkade i. Jesus agerande måste förstås ur det samhälle och dess lagar som han befann sig i för att skapa en förståelse kring om hans agerande var något särskilt vid denna tid, om Jesus var en feminist.

<p>Women are subordinate of men in the society, this is visible both in work places and private lives. Equality between the sexes is daily discussed in politics and the private sphere. As this is a hot topic which is debated within many areas, one of those is film production, we chose to write this essay about how the view of women has changed in movies over time. If equality doesn’t exist within the film media, then it will be hard to change the society’s point of view. To get the answer of our question, we chose to analyze three movie pictures from three different time areas, the choice came to be the three King Kong movies that were produced in 1933, 1976 and 2005.</p><p>After we finished analyzing the films we came to learn that society’s view of women has changed drastically between the 1930’s and the 21st Century. The changing progress has been both positive and negative because of the fact that women in today’s society are exploited more as sex objects than they used to be. But even in the 30’s men looked at women in a sexual matter, but in those days the difference between the respectable women and those time’s pin-up girls. On the other hand, equality between the sexes has come a long way in the work place and women have gained more independence in their private lives. But there is still a long way to go before we reach a complete equality.</p>

The following study is a qualitative text analysis and an idea- and ideologyanalysis with the aim of examining the Sweden Democrats view on women over time and if the party’s organizational and ideological development is reflected in the party’s ideas regarding women’s role in society. The material of research consists of the Sweden Democrats party programs which has been analysed through conservatism and populism, which is the theoretical framework of this study. The results of the analysis have been divided into three different time periods and the first period between 1989-1999 indicated a strong connection between the Sweden Democrats view on women and a conservative view on women. During the second and third time period, between the years 1999-2018, the operational indicators for a conservative view on women could not be discovered, however several operational indicators which indicated a populistic view on women could be established. Previous academic research has categorized the Sweden Democrats view on women as conservative, but the results of this study´s analysis argues that the party´s view on women rather should be described as populism.

<p><em>Anledningen till varför utvecklingen tog riktningen från kvinnan till mannen?</em></p><p>Gudinnan har hittills spelat en mycket passiv roll i historieskrivningen. En förändring står dock för dörren. Enligt mina källor kan det bevisas att Gudinnan tillbads från 7000 f Kr till 300 e Kr. Områden, framför andra, där hon tillbads var exempelvis nutida Irak, Saudiarabien, Israel, men också Irland. Tiden vi rör oss i är emellertid så avlägsen att det är oerhört svårt att tala om hur det var. Men för att följa strömmen och referera i likhet med den allmänna uppfattningen så uppnådde kvinnan sin status i och med sin förmåga att ge liv. Det gjorde henne gudomlig. När människan så småningom blev varse hur fortplantningen fungerade falnade kvinnans metafysiska kraft. Ungefär där inträder patriarkatet och kvinnans roll förskjuts mer och mer in i det fördolda. Gudinnorna ersätts på olika sätt med Gudar och snart är det bortglömt att kvinnliga gudomliga väsen ens existerat. Mannens avundssjuka gentemot kvinnan, gentemot hennes livgivande kraft utgjorde en grogrund för patriarkatet.</p><p><em>Kyrkans roll?</em></p><p>När de bibliska religionerna gör sitt intåg har följaktligen patriarkatet redan gjort sitt intåg. De kvinnliga Gudinnorna hade ersatts med Gudar. Vad som är unikt med de bibliska religionerna och vad som gör dem nyskapande i denna mångfasetterade gudavärld är att de är monoteistiska. Deras ende Gud kommer dock att bli manlig, en himmelsk fader och kvinnans underordnade ställning försvagas ytterligare på grund av judendomen och kristendomen. Även om grundbudskapet inte var detta kan det inte förnekas att bl.a. kyrkofäderna spelat en mycket aktiv roll i förtrycket av kvinnan.</p><p><em>Hur ser kvinnorna idag på att Jesus är man likaså kristendomens Gud?</em></p><p>Bland de kvinnliga präster och pastorer som kommit till tals i Erikssons bok, som jag för övrigt baserar mitt sista kapitel på, tycks dock grundsynen på den maskulina treenighet som kristendomen bygger på vara förstående. Som kvinnor saknar de givetvis förebilder i de bibliska texterna, men de har lärt sig att ta till vara på dem som finns. De har försökt att se till grundbudskapet i Jesu lära, allas lika värde, att ingen är förmer någon annan. De försöker att plocka fram det goda. Mycket har genom tiderna missförståtts. Man upplever att Jesus var en mycket annorlunda man, en man som står på deras sida.</p><br>Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Dahlin".

Den här uppsatsen ska undersöka hur tre perioder av kvinnorörelser i Sveriges historia avspeglas i framställningen av kvinnor i Veckorevyn. Syftet är att undersöka ifall framställningen av kvinnor förändras i förhållande till dessa tre perioder. Detta har gjorts med en kvantitativ innehållsanalys där ett kodschema använts. Det har också gjorts en kvalitativ innehållsanalys med kritisk diskursanalys och semiotisk analys av två nummer under respektive period. Teorier om veckopressens påverkan på läsaren har använts. För att analysera materialet djupare har även feministiska teorier använts. Under den första undersökningsperioden som är 1936-1945 framställs kvinnor i Veckorevyn som söta flickor. Den kvinnorörelse som fanns under denna period avspeglas knappt alls i Veckorevyns material. Under den andra undersökningsperioden som är 1970-1979 framställs kvinnor i Veckorevyn som samhällsmedvetna kvinnor som vill ha en förändring. Mycket av materialet i Veckorevyn handlar om relationer och reportagen och artiklarna har en politisk underton.   Under den tredje undersökningsperioden som är 1990-1999 framställs kvinnor på ett sexualiserat sätt, de är självständiga men följer ändå samhällets mall. Strävan efter att behaga mannen är central. Veckorevyn har en viss avspegling av vad som sker i samhället trots att detta inte är Veckorevyns uppgift. Dock tar Veckorevyn inte chansen att informera sina läsare om vilka ändrade samhällsvillkor som finns för kvinnor i sin tid.

Denna uppsats ämnar finna de faktorer som drev före detta suffragetter till att ansluta sig till den fascistiska organisationen British Union of Fascists (BUF), samt redogöra för organisationens syn på kvinnors och kvinnors roll i samhället.  BUF grundades 1932 och var den största och mest framstående fascistiska gruppen i Storbritannien under mellankrigstiden. I samband med att organisationen nådde sin höjd i mitten av 1930-talet blev den ökänd för sina våldsamma möten och konfrontationer med politiska motståndare. De våldsamma metoderna som fascisterna använde skulle alienera dem från den breda brittiska politiken. När BUF proklamerade sitt stöd för Adolf Hitlers Nazityskland kom organisationen att fördömas av både den brittiska allmänheten och de etablerade partierna. British Union of Fascists skulle motsätta sig andra världskriget och uppmanade regeringen att förbjuda organisationen och arresterade många högtuppsatta medlemmar 1940. Fascismen var känd för att ha en patriarkal, traditionalistisk och reaktionär syn på kön och kvinnor. Men trots detta lyckades organisationen attrahera tidigare suffragetter. Så hur kunde de som tidigare kämpat för jämställdhet gå med i en rörelse som motsatte sig jämställdhet? Vilken syn hade BUF på kvinnan och kvinnorollen? För att svara på detta har jag studerat och analyserat ideologisk text skrivna av organisationens grundare och ledare Oswald Mosley samt andra fascistiska medlemmar. Jag har också använt mig av tillgänglig forskning från etablerade professorer och historiker för att nå en slutsats.   Resultatet visar att British Union of Fascists hade en mycket traditionalistisk och reaktionär syn på kvinnan och kvinnorollen. Svaghet betraktades och beskrivs som feminint och manlighet betraktades och beskrivs som styrka. BUF ansåg att kvinnan rent naturligt föredrog hemmet framför arbete och att moderskapet var kvinnans högsta kallelse i livet. Fascisterna betraktade kvinnors framgångar i kampen för jämställdhet som samhällets degeneration och förfall. Resultaten visar även att det fanns många faktorer som drev de tidigare suffragetterna till British Union of Fascists. Vilka faktorer som var avgörande beror på suffragetten i fråga. I min forskning har jag hittat tre exempel på tidigare suffragetter som gick med i BUF. Dessa var Norah Dacre Fox, Mary Sophia Allen och Mary Richardson. De faktorer som fick Norah Dacre Fox att ansluta sig till BUF var primärt möjligheten för sig och sin partner att få politiska karriärer. Fox hävdade att BUF var suffragettrörelsens arvtagare men jag har inte hittat några bevis för att detta var en primär faktor som fick henne att gå med i organisationen. De faktorer som fick Mary Sophia Allen att gå med i BUF var sannolikt krigsutbrottet 1939. Allen var sedan tidigare en beundrare av Adolf Hitler vilket troligtvis fick henne att motsätta sig ett krig mot dennes regim. Hon tjänstgjorde även under första världskriget och var troligtvis väl medveten om krigets fasor, något som kan ha bidragit till att hon motsatte sig ett nytt krig. De faktorer som fick Mary Richardson att gå med BUF var att hon ansåg att organisation och fascismen som ideologi var det enda som kunde rädda landet från stagnation. Richardson såg också mycket i BUF som påminde henne om suffragettrörelsen, och som en militant suffragett i sin ungdom kan BUFs militarism och paramilitära aktioner ha varit attraktiva. Det är därför troligt att de faktorer som fick Richardson att gå med i fascisterna var en kombination mellan att tro på dem som en politisk kraft såväl som deras militanta tillvägagångssätt. Richardson lämnade organisationen efter interna bråk och kom att anklaga organisationen för att i själva verket motarbeta kvinnors rättigheter. Strävan efter jämlikhet kan därför mycket väl ha varit en bidragande faktor till att hon anslöt sig till fascisterna, men jag har inte hittat några bevis som uttryckligen pekar på detta.<br>This essay revolves around the fascist organization British Union of Fascists (BUF) and their view on women and women’s role in society. It also examines former suffragettes who joined the organization, with the goal of establishing which factors contributed to them seeking membership in the organization.  Founded in 1932, the BUF was the largest and most prominent fascist group in the United Kingdom during the interwar period. Reaching its peak in the mid-1930s, the organization would become infamous for violent rallies and clashes with political opponents. The violent methods of the fascists would alienate them from mainstream British politics. And the organization would be condemned by both the British political establishment and British public after pleading their allegiance to Adolf Hitlers Nazi Germany. The British Union of Fascists would oppose the second world war, prompting the government to ban the organization and arresting numerous high-ranking members in 1940. Fascism was known for having a patriarchal, traditionalist and reactionary view on gender and women. But despite this fact, the organization managed to attract former suffragettes. So how come that those who fought for equality between the sexes would join a movement that opposed the same? How did British Union of Fascists view women and the female role?  To answer this, I have studied, and analysed ideological text written by the organizations founder and leader Oswald Mosley, alongside other fascist members. I have also used available research by established professors and historians to reach a valid conclusion.    The result shows that the British Union of Fascists had a highly traditional and reactionary view on women. Weakness was viewed and described as feminine, while masculinity was viewed and described as strength. The group regarded the home as women’s natural habitat, and childbirth as their highest calling in life. The fascists viewed women’s recent achievements in the struggle for equality as the degeneration and downfall of society.  The results also shows that there were numerous factors that drove the former suffragettes, each depending on the suffragette in question. In my research I have found three examples of former suffragettes who joined the BUF. These were Norah Dacre Fox, Mary Sophia Allen and Mary Richardson. The factors that made Norah Dacre Fox join the BUF was primarily the possibility of herself and her partner to gain political careers through the organization. Fox did argue that she viewed the BUF as successors to the suffragette movement, but I have not found any evidence that proves that this was a primary factor for her joining the BUF. The factors that made Mary Sophia Allen join the BUF were most likely the outbreak of the second world war. She was an admirer of Adolf Hitler which probably made her oppose a war against his regime. She also served during the first world war, something that might have contributed to her opposing a new war due the horrors of warfare. Mary Richardson joined the BUF because she believed that the organization and the ideology of fascism were needed to save to country from its downfall. Richardson also saw a lot in the BUF that remined her of the suffragette movement, and as a militant suffragette in her youth the BUFs militarism and paramilitary actions might have been attractive. It is therefore likely that the factors that made Richardson join the fascists were a combination between agreeing with their views on the degeneration of British society as well as their militant actions. Richardson did leave the organization after a falling-out with its leader, and she would accuse the group of working against women’s rights. The pursuit of equality might very well have been a contributing factor for joining, but I have not found any evidence that explicitly points to this.