To see the other types of publications on this topic, follow the link: Kvinnosyn.
Dissertations / Theses on the topic 'Kvinnosyn'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 42 dissertations / theses for your research on the topic 'Kvinnosyn.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Fasth, Gisela. "Elin Wägner : 20-talets kvinnosyn." Thesis, Jönköping University, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-7822.
Full textAbstract:
<p>The purpose of this essay is to examine how Elin Wägner depicts the middle-aged woman who lives in the country in Sweden, in the 1920’s. The question at issue is: What problems and what subjects for rejoicing does she raise? My aim is to try to understand the women’s situation, as well as how Elin Wägner describes the situation in her four novels from the 1920’s: <em>Den namnlösa</em> (1922),<em> Silverforsen</em> (1924), <em>Natten till söndag</em> (1926) och <em>Svalorna flyga högt</em> (1929). At the same time I intend to compare the woman of the 1920’s to the situation of women today.</p><p>I am writing from a feministic literary theory called “omläsning” according to the description of Gunilla Domellöf. In other words, a re-reading of the text with new eyes, in order to let the view of the woman become more visible. The method I have used is Hans Robert Jauss’ “Rezeptionsästhetik”.</p><p>I came to the conclusion that the novels describe the reality in a plain way, possibly somewhat coloured by Elin Wägner’s feministic starting point. She is commited to the public debate on problems of modern society as well as very familiar with the woman question. Her main themes are love, marriage, divorce and self-realization.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p>Keywords: Elin Wägner, woman, the 1920’s, the church, love, marriage, divorce, feminism</p>
2
Almer, David. "Feberliv och kvinnosyn : Emil Kléen kontra moderniteten." Thesis, Stockholms universitet, Avdelningen för litteraturvetenskap, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-89095.
Full textAbstract:
Utgångspunkt för min uppsats är den bild av Emil Kléen som förmedlas i Hjalmar Söderbergs Martin Bircks ungdom. I min C-uppsats undersökte jag i vilken utsträckning Emil Kléens tryckta dikter kan kallas dekadenta, och intresset vaknade därmed för hur Kléens ”riktiga” dikter ser ut. De som ”icke kunna tryckas”. Lasse Söderberg publicerade 1980 en av Kléens otryckta sonetter i Tärningskastet, som är långt mer dekadent i sin framtoning än någon av Kléens tryckta verk. Dikten andas Baudelaire och fin-de-siécle på en nivå som i tryckt skick skulle varit otänkbart i den svenska borgerliga miljön på 1890-talet. Söderbergs porträtt av Kléen ger oss dessutom följande bild av hans tryckta alster: ” […] han skrev med en fabelaktig lätthet de allra vackraste vers om vad som helst, mest om flickor och blommor och om juninätterna på den skånska slätten, som han kom ifrån. I Kléens alster möts Baudelaire och de ”dekadenta” poeterna i hans efterföljd och ”nittiotalismen”, hembygdsromantiken, i Sverige på ett unikt sätt. Prosadikter är ett eget kapitel i en modernitetsdiskussion, vilket Lars Nylander undersöker i sin doktorsavhandling Prosadikt och modernitet. Prosadikt som gränsföreteelse i europeisk litteratur, med särskild inriktning på Skandinavien 1880-1910. Det förekommer prosadikter ibland annat Kléens Vildvin och vallmo från 1895 som har klara drag av det modernas inträngande i samtidens mentalitet, Nietzsche och ”öfvermänniskan” och en dekadent betraktelse av Venus Vulgivaga och krossandet av en geting under skaldens fot kan nämnas. I Mogen sommar, Kléens enda novellsamling, tas problemet med fri kärlek mellan borgerlighet och arbetarklass upp. En annan novell behandlar ”Tattarblodet”. Det intressanta är att med hjälp av eventuella kontrasterande tryckta och otryckta verk undersöka spänningen mellan modernitet – borgerlighet – bygderomantik i en turbulent tid i Sverige. Tiden precis innan sekelskiftet 1900. Hur ser bilden av den dekadente poeten ut i denna samtid kontra den hembygdsälskande nationalskalden? Att utveckla dessa frågeställningar i en diskussion kring mötet mellan den urbana, moderna kontinentens estetik och ett mer hembygdsromantiskt Sverige, med Kléen som indikator. Hur problematiseras denna fusion hos en poet som Kléen, som var en av de första att mottaga influenser av Baudelaire och den franska ”dekadensen” i Sverige? Dessutom en man som mötte och hade täta kontakter med både Strindberg, Söderberg och de unga gubbarne i Lund och vars liv brukar samställas med hans dekadenta ideal, och hans diktargärning som perifer hembygdspoesi.
3
Wennberg, Matilda. "Narnia : Kristocentrism, islamofobi och kvinnosyn i Narnias berättelse." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-149807.
Full textAbstract:
Denna uppsats är en analys av Narnias berättelse och dess underliggande budskap. I dennaundersökning har det undersökts hur Bibeln och kristen tro framkommer i Narnias berättelse.Detta arbete handlar också om den kritik Lewis fått för hur han framställer landet Carlormen,islam, kvinnor och hur den kritiken kan bemötas. Denna undersökning är en litteraturstudieoch för att få svar på frågeställningarna har en hermeneutisk metod använts. Genom attstudera och tolka Narnias berättelser och texter så kan vi se att kristen tro framkommer tydligtom vi är inställda på att leta efter dessa kopplingar. Slutsatsen är att det finns många argumentsom grund för den kritik som Lewis har fått för att skriva både islamofobiskt ochkvinnoförnedrande, men att det samtidigt också finns mycket som talar emot dessa argument.
4
Friberg, Joakim. "Jesus kvinnosyn enligt Matteus 5:27-32 om äktenskapsbrott och skilsmässa." Thesis, Uppsala universitet, Nya testamentets exegetik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-412794.
Full textAbstract:
I Matteusevangeliet finner man bergspredikan, riktlinjer för hur lärjungarna ska bli Jesusföljare och kunna leva som förebilder. Verserna som denna uppsats behandlar befinner sig inom de sex antiteserna som är del av bergspredikans centralare delar. Denna uppsats behandlar den andra och tredje antitesen, äktenskapsbrott och skilsmässa. Äktenskapsbrott och skilsmässa behandlas i denna uppsats med en förståelse mot den judiska historiska kontexten under det första århundradet. Feministteologi jämförs mot den ideologi som tidigare författare tillskrivit sina översättningar. Uppsatsen undersöker om Jesus kan tillskrivas den moderna termen feminist baserat på hans agerande kring begränsandet av godkända anledningar för skilsmässa samt vad som utgör äktenskapsbrott. Genom en förståelse av den judiska kontexten och dess samhällsskikt beskrivs de olika möjligheterna samt förutsättningarna som krävdes för en skilsmässa. Detta skapar en större historisk förståelse för det samhälle som Jesus enligt Matteus verkade i. Jesus agerande måste förstås ur det samhälle och dess lagar som han befann sig i för att skapa en förståelse kring om hans agerande var något särskilt vid denna tid, om Jesus var en feminist.
5
Åkerlund, Emma, and Annette Egborg. "Kvinnosynen i film : En filmanalys om kvinnosynen genom tiderna." Thesis, Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-563.
Full textAbstract:
<p>Women are subordinate of men in the society, this is visible both in work places and private lives. Equality between the sexes is daily discussed in politics and the private sphere. As this is a hot topic which is debated within many areas, one of those is film production, we chose to write this essay about how the view of women has changed in movies over time. If equality doesn’t exist within the film media, then it will be hard to change the society’s point of view. To get the answer of our question, we chose to analyze three movie pictures from three different time areas, the choice came to be the three King Kong movies that were produced in 1933, 1976 and 2005.</p><p>After we finished analyzing the films we came to learn that society’s view of women has changed drastically between the 1930’s and the 21st Century. The changing progress has been both positive and negative because of the fact that women in today’s society are exploited more as sex objects than they used to be. But even in the 30’s men looked at women in a sexual matter, but in those days the difference between the respectable women and those time’s pin-up girls. On the other hand, equality between the sexes has come a long way in the work place and women have gained more independence in their private lives. But there is still a long way to go before we reach a complete equality.</p>
6
Rosenqvist, Barbro Gustafsson. "Att skapa en ny värld : samhällssyn, kvinnosyn och djuppsykologi hos Karin Boye /." Stockholm : Carlssons, 1999. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb37686539w.
Full text
7
Rova, Emmy. "Sverigedemokraterna och kvinnan : En kvalitativ textanalys av Sverigedemokraternas kvinnosyn under 1989-2018." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100159.
Full textAbstract:
The following study is a qualitative text analysis and an idea- and ideologyanalysis with the aim of examining the Sweden Democrats view on women over time and if the party’s organizational and ideological development is reflected in the party’s ideas regarding women’s role in society. The material of research consists of the Sweden Democrats party programs which has been analysed through conservatism and populism, which is the theoretical framework of this study. The results of the analysis have been divided into three different time periods and the first period between 1989-1999 indicated a strong connection between the Sweden Democrats view on women and a conservative view on women. During the second and third time period, between the years 1999-2018, the operational indicators for a conservative view on women could not be discovered, however several operational indicators which indicated a populistic view on women could be established. Previous academic research has categorized the Sweden Democrats view on women as conservative, but the results of this study´s analysis argues that the party´s view on women rather should be described as populism.
8
Persson, Hanna. "En gång Allmoder : kvinnosyn från förbiblisk tid till våra dagar : patriarkatets intåg och Gudinnornas fall." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap, 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3714.
Full textAbstract:
<p><em>Anledningen till varför utvecklingen tog riktningen från kvinnan till mannen?</em></p><p>Gudinnan har hittills spelat en mycket passiv roll i historieskrivningen. En förändring står dock för dörren. Enligt mina källor kan det bevisas att Gudinnan tillbads från 7000 f Kr till 300 e Kr. Områden, framför andra, där hon tillbads var exempelvis nutida Irak, Saudiarabien, Israel, men också Irland. Tiden vi rör oss i är emellertid så avlägsen att det är oerhört svårt att tala om hur det var. Men för att följa strömmen och referera i likhet med den allmänna uppfattningen så uppnådde kvinnan sin status i och med sin förmåga att ge liv. Det gjorde henne gudomlig. När människan så småningom blev varse hur fortplantningen fungerade falnade kvinnans metafysiska kraft. Ungefär där inträder patriarkatet och kvinnans roll förskjuts mer och mer in i det fördolda. Gudinnorna ersätts på olika sätt med Gudar och snart är det bortglömt att kvinnliga gudomliga väsen ens existerat. Mannens avundssjuka gentemot kvinnan, gentemot hennes livgivande kraft utgjorde en grogrund för patriarkatet.</p><p><em>Kyrkans roll?</em></p><p>När de bibliska religionerna gör sitt intåg har följaktligen patriarkatet redan gjort sitt intåg. De kvinnliga Gudinnorna hade ersatts med Gudar. Vad som är unikt med de bibliska religionerna och vad som gör dem nyskapande i denna mångfasetterade gudavärld är att de är monoteistiska. Deras ende Gud kommer dock att bli manlig, en himmelsk fader och kvinnans underordnade ställning försvagas ytterligare på grund av judendomen och kristendomen. Även om grundbudskapet inte var detta kan det inte förnekas att bl.a. kyrkofäderna spelat en mycket aktiv roll i förtrycket av kvinnan.</p><p><em>Hur ser kvinnorna idag på att Jesus är man likaså kristendomens Gud?</em></p><p>Bland de kvinnliga präster och pastorer som kommit till tals i Erikssons bok, som jag för övrigt baserar mitt sista kapitel på, tycks dock grundsynen på den maskulina treenighet som kristendomen bygger på vara förstående. Som kvinnor saknar de givetvis förebilder i de bibliska texterna, men de har lärt sig att ta till vara på dem som finns. De har försökt att se till grundbudskapet i Jesu lära, allas lika värde, att ingen är förmer någon annan. De försöker att plocka fram det goda. Mycket har genom tiderna missförståtts. Man upplever att Jesus var en mycket annorlunda man, en man som står på deras sida.</p><br>Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Dahlin".
9
Carlsson, Jenny, and Lisa Dahlgren. "Veckorevyns ambivalenta kvinnosyn : framställningen av kvinnor i Veckorevyn under tre perioder av 1900-talets kvinnorörelse." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-26063.
Full textAbstract:
Den här uppsatsen ska undersöka hur tre perioder av kvinnorörelser i Sveriges historia avspeglas i framställningen av kvinnor i Veckorevyn. Syftet är att undersöka ifall framställningen av kvinnor förändras i förhållande till dessa tre perioder. Detta har gjorts med en kvantitativ innehållsanalys där ett kodschema använts. Det har också gjorts en kvalitativ innehållsanalys med kritisk diskursanalys och semiotisk analys av två nummer under respektive period. Teorier om veckopressens påverkan på läsaren har använts. För att analysera materialet djupare har även feministiska teorier använts. Under den första undersökningsperioden som är 1936-1945 framställs kvinnor i Veckorevyn som söta flickor. Den kvinnorörelse som fanns under denna period avspeglas knappt alls i Veckorevyns material. Under den andra undersökningsperioden som är 1970-1979 framställs kvinnor i Veckorevyn som samhällsmedvetna kvinnor som vill ha en förändring. Mycket av materialet i Veckorevyn handlar om relationer och reportagen och artiklarna har en politisk underton. Under den tredje undersökningsperioden som är 1990-1999 framställs kvinnor på ett sexualiserat sätt, de är självständiga men följer ändå samhällets mall. Strävan efter att behaga mannen är central. Veckorevyn har en viss avspegling av vad som sker i samhället trots att detta inte är Veckorevyns uppgift. Dock tar Veckorevyn inte chansen att informera sina läsare om vilka ändrade samhällsvillkor som finns för kvinnor i sin tid.
10
Kharazmi, Sam. "Svarta skjortor och svarta kjolar : En undersökning om fascistiska suffragetter och British Union of Fascists kvinnosyn." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-51772.
Full textAbstract:
Denna uppsats ämnar finna de faktorer som drev före detta suffragetter till att ansluta sig till den fascistiska organisationen British Union of Fascists (BUF), samt redogöra för organisationens syn på kvinnors och kvinnors roll i samhället. BUF grundades 1932 och var den största och mest framstående fascistiska gruppen i Storbritannien under mellankrigstiden. I samband med att organisationen nådde sin höjd i mitten av 1930-talet blev den ökänd för sina våldsamma möten och konfrontationer med politiska motståndare. De våldsamma metoderna som fascisterna använde skulle alienera dem från den breda brittiska politiken. När BUF proklamerade sitt stöd för Adolf Hitlers Nazityskland kom organisationen att fördömas av både den brittiska allmänheten och de etablerade partierna. British Union of Fascists skulle motsätta sig andra världskriget och uppmanade regeringen att förbjuda organisationen och arresterade många högtuppsatta medlemmar 1940. Fascismen var känd för att ha en patriarkal, traditionalistisk och reaktionär syn på kön och kvinnor. Men trots detta lyckades organisationen attrahera tidigare suffragetter. Så hur kunde de som tidigare kämpat för jämställdhet gå med i en rörelse som motsatte sig jämställdhet? Vilken syn hade BUF på kvinnan och kvinnorollen? För att svara på detta har jag studerat och analyserat ideologisk text skrivna av organisationens grundare och ledare Oswald Mosley samt andra fascistiska medlemmar. Jag har också använt mig av tillgänglig forskning från etablerade professorer och historiker för att nå en slutsats. Resultatet visar att British Union of Fascists hade en mycket traditionalistisk och reaktionär syn på kvinnan och kvinnorollen. Svaghet betraktades och beskrivs som feminint och manlighet betraktades och beskrivs som styrka. BUF ansåg att kvinnan rent naturligt föredrog hemmet framför arbete och att moderskapet var kvinnans högsta kallelse i livet. Fascisterna betraktade kvinnors framgångar i kampen för jämställdhet som samhällets degeneration och förfall. Resultaten visar även att det fanns många faktorer som drev de tidigare suffragetterna till British Union of Fascists. Vilka faktorer som var avgörande beror på suffragetten i fråga. I min forskning har jag hittat tre exempel på tidigare suffragetter som gick med i BUF. Dessa var Norah Dacre Fox, Mary Sophia Allen och Mary Richardson. De faktorer som fick Norah Dacre Fox att ansluta sig till BUF var primärt möjligheten för sig och sin partner att få politiska karriärer. Fox hävdade att BUF var suffragettrörelsens arvtagare men jag har inte hittat några bevis för att detta var en primär faktor som fick henne att gå med i organisationen. De faktorer som fick Mary Sophia Allen att gå med i BUF var sannolikt krigsutbrottet 1939. Allen var sedan tidigare en beundrare av Adolf Hitler vilket troligtvis fick henne att motsätta sig ett krig mot dennes regim. Hon tjänstgjorde även under första världskriget och var troligtvis väl medveten om krigets fasor, något som kan ha bidragit till att hon motsatte sig ett nytt krig. De faktorer som fick Mary Richardson att gå med BUF var att hon ansåg att organisation och fascismen som ideologi var det enda som kunde rädda landet från stagnation. Richardson såg också mycket i BUF som påminde henne om suffragettrörelsen, och som en militant suffragett i sin ungdom kan BUFs militarism och paramilitära aktioner ha varit attraktiva. Det är därför troligt att de faktorer som fick Richardson att gå med i fascisterna var en kombination mellan att tro på dem som en politisk kraft såväl som deras militanta tillvägagångssätt. Richardson lämnade organisationen efter interna bråk och kom att anklaga organisationen för att i själva verket motarbeta kvinnors rättigheter. Strävan efter jämlikhet kan därför mycket väl ha varit en bidragande faktor till att hon anslöt sig till fascisterna, men jag har inte hittat några bevis som uttryckligen pekar på detta.<br>This essay revolves around the fascist organization British Union of Fascists (BUF) and their view on women and women’s role in society. It also examines former suffragettes who joined the organization, with the goal of establishing which factors contributed to them seeking membership in the organization. Founded in 1932, the BUF was the largest and most prominent fascist group in the United Kingdom during the interwar period. Reaching its peak in the mid-1930s, the organization would become infamous for violent rallies and clashes with political opponents. The violent methods of the fascists would alienate them from mainstream British politics. And the organization would be condemned by both the British political establishment and British public after pleading their allegiance to Adolf Hitlers Nazi Germany. The British Union of Fascists would oppose the second world war, prompting the government to ban the organization and arresting numerous high-ranking members in 1940. Fascism was known for having a patriarchal, traditionalist and reactionary view on gender and women. But despite this fact, the organization managed to attract former suffragettes. So how come that those who fought for equality between the sexes would join a movement that opposed the same? How did British Union of Fascists view women and the female role? To answer this, I have studied, and analysed ideological text written by the organizations founder and leader Oswald Mosley, alongside other fascist members. I have also used available research by established professors and historians to reach a valid conclusion. The result shows that the British Union of Fascists had a highly traditional and reactionary view on women. Weakness was viewed and described as feminine, while masculinity was viewed and described as strength. The group regarded the home as women’s natural habitat, and childbirth as their highest calling in life. The fascists viewed women’s recent achievements in the struggle for equality as the degeneration and downfall of society. The results also shows that there were numerous factors that drove the former suffragettes, each depending on the suffragette in question. In my research I have found three examples of former suffragettes who joined the BUF. These were Norah Dacre Fox, Mary Sophia Allen and Mary Richardson. The factors that made Norah Dacre Fox join the BUF was primarily the possibility of herself and her partner to gain political careers through the organization. Fox did argue that she viewed the BUF as successors to the suffragette movement, but I have not found any evidence that proves that this was a primary factor for her joining the BUF. The factors that made Mary Sophia Allen join the BUF were most likely the outbreak of the second world war. She was an admirer of Adolf Hitler which probably made her oppose a war against his regime. She also served during the first world war, something that might have contributed to her opposing a new war due the horrors of warfare. Mary Richardson joined the BUF because she believed that the organization and the ideology of fascism were needed to save to country from its downfall. Richardson also saw a lot in the BUF that remined her of the suffragette movement, and as a militant suffragette in her youth the BUFs militarism and paramilitary actions might have been attractive. It is therefore likely that the factors that made Richardson join the fascists were a combination between agreeing with their views on the degeneration of British society as well as their militant actions. Richardson did leave the organization after a falling-out with its leader, and she would accuse the group of working against women’s rights. The pursuit of equality might very well have been a contributing factor for joining, but I have not found any evidence that explicitly points to this.
11
Lavsjö, Erik. "Kvinnobilder i kinesisk film : En analys av inflytandet av traditionella värderingar, moral och kvinnosyn i modern kinesisk film." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för lingvistik och filologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-281110.
Full text
12
Schiöler, Marie-Louise. "Opraktiska kvinnor och krossade hjärtan : En studie av melankolin och kvinnosynen i Jack Kerouacs Visions of Cody." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk och litteratur, SOL, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-7092.
Full text
13
Lord, Karlsson Carin, and Angleflod Minna Önner. "Samhällets kärleksministerium och batikhäxan : Föreställningar om socialtjänsten och socialarbetare på Flashback Forum." Thesis, Linköpings universitet, Socialt arbete, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-72089.
Full textAbstract:
Diskussionsforumet Flashback Forum har med sin slogan ”Yttrandefrihet på riktigt!” etablerat sig som det forum på Internet där kontroversiella åsikter och provocerande material får fritt spelrum. Detta gör forumet till en tacksam forskningskontext när det gäller föreställningar om något så allmängiltigt som välfärdsverksamhet. Studiens syfte är att synliggöra de föreställningar om socialtjänsten och socialarbetare som finns på Flashback Forum, bilda en diskurs av dessa och sedan jämföra diskursen med andra diskurser kring samma fenomen. Flashback Forumdiskursen genomsyras av fyra teman; Misstro mot socialtjänsten och socialarbetare, Socialtjänsten och socialarbetares verksamhet, Socialtjänsten, socialarbetare och kön samt Tilltro till socialtjänsten och socialarbetare. Med socialkonstruktionism och inspiration från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys har en analys av empirin samt en jämförelse mellan diskurserna genomförts. Studiens slutsats är att Flashback Forumdiskursen präglas av en stark misstro och en till viss del förlegad kvinnosyn samt att massmediediskursen tycks påverka de övriga diskurserna att presentera en svartvit bild av socialtjänsten och socialarbetare.
14
Sidén, Pernilla. "Stig Larsson - litteraturens enfant terrible : En kritisk diskursanalys av mediebilden." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-90674.
Full textAbstract:
Författaren och dramatikern Stig Larsson, geniförklarad och ifrågasatt på grund av sin kvinnosyn och upprörande uttalanden – litteraturens enfant terrible, släppte hösten 2012 sin självbiografi När det känns att det håller på ta slut. Kritikerna rosade den men sparkade också liv i debatten om de manliga genierna. Konstnärerna som är så uppburna att de kommer undan med nästan vad som helst. Debatten om den manliga genikulten är inte ny, varje gång är det någon som säger ”Nä nu får det räcka!” men så dröjer det bara ett litet tag så är cirkusen igång igen. Media både sätter genietiketten och suckar djupt över att de manliga genierna får så mycket utrymme. Ett utrymme där de kan utöva makt. Men hur ser egentligen bilden ut som förmedlas av Stig Larsson efter släppet av hans senaste bok? När media speglar den, reproduceras den också? Eller uppstår en maktrelation där de försöker utmana den? Utifrån Norman Faircloughs kritiska diskursanalys har jag studerat bilden som ges av Stig Larsson. Michel Foucaults teori om makt och kunskap, Yvonne Hirdmans syn på maktförhållandet mellan könen och Christine Battersbys genibegrepp kopplat till genus utgör den teoretiska bakgrunden för min analys. Den redan etablerade bilden av Stig Larsson är den som ges. Under 1980-talet hade han en unik status i litteratursverige men i dag befinner han sig i utkanten av kulturetablissemanget som han snarare känner sig motarbetad av. Mest förvånande är att han får så oerhört mycket utrymme att uttala sig generaliserande och nedsättande om kvinnor. Genom att spegla den bilden han ger, om kvinnor och genus, reproduceras dock hans uppseendeväckande och negativa åsikter. Även om syftet var något helt annat har den manliga genikulten bara fått mer näring. Varför man låter en författare förmedla sin dåliga kvinnosyn i en så extremt stor omfattning när han intervjuas på grund av ett boksläpp är ett problem. Det intervjustoffet är inte enbart guld (uppseendeväckande och sensationslystet innehåll som läses av fler, ger klick, delningar och skapar debatt) när det snarare fungerar som en spridning av dåliga kvinnoideal.
15
Kvist, Maria. "Kvinnors rätt i samhället?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35006.
Full textAbstract:
Detta är en undersökning som berör kvinnliga skribenter under senare delen av 1800-talet iStockholmsregionen. Undersökningen är baserad på två tidskrifter som kom ut 1859 ochframåt. Den ena tidskriften är Tidskrift för hemmet (1859) som var den första tidningen iSverige med kvinnliga skribenter och en kvinnlig utgivare. Den andra är Dagny som blev enuppföljare till Tidskrift för hemmet (1886) och som gavs ut av Fredrika-Bremer-Förbundet.Undersökningen görs genom att analysera tidskrifternas första utgåvor under deras förstaår för att ta reda på vad kvinnorna skrev om och om de ville tillföra något till den rådandehierarkin som fanns i samhället med manlig dominans. Syftet med undersökningen är att visavilken kvinnosyn skribenterna hade och vad de skriver om gällande kvinnorna i samhälleteftersom mycket tidigare forskning enbart berör vilka dessa kvinnliga skribenter var.För att analysera texterna har jag använt mig av en ideologikritisk textanalys som innebäratt man läser texterna med vetskapen om att det finns en rådande ideologi i samhället därtexterna ges ut och att också försöka se om texterna visar någon form av ”reform” för attförändra ideologin.Min undersökning visar att skribenterna i tidskrifterna skrev om och för kvinnor, debehandlar ämnen som kvinnors rätt till arbete och utbildning och att kvinnor ska få flerrättigheter i samhället, såsom rösträtt. De vill arbeta för ett mer jämställt samhälle. Resultatenvisar också att det skett en förändring mellan de år som tidningarna först gavs ut då fokus harflyttats från att kvinnorna ska få arbete till att de har arbete men borde få mer jämställda löner.
16
Olsson, Anna, and Ellinor Gabrielsson. "De Abrahamitiska kvinnorna : Kvinnans synlighet och frånvaro i läromedel inom ramen för ämneslärarutbildningen i religionsvetenskap." Thesis, Högskolan i Gävle, Religionsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-23560.
Full textAbstract:
Denna uppsats berör kvinnornas synlighet i läromedel inom ramen för den akademiska kursen Historien om Abrahams Gud där islam, judendom och kristendom berördes. Vi antar ett genusteoretiskt perspektiv för att belysa kvinnors synlighet och närvaro. Anledningen till att vi vill studera kvinnor är för att vi själva genom vår skolgång upplevt en frånvaro av kvinnor inom olika skolämnen, och därigenom en svårighet att identifiera oss med kvinnorna. Idag kan vi se att en möjlig anledning till detta var att kvinnor lämnades utanför klassrummet till förmån för ett manligt perspektiv på undervisningen. Stort fokus låg också på männens olika uppfinningar, upptäckter och historiska betydelser, men kvinnorna benämndes i mycket liten grad om kvinnor ens belystes. Läromedel för respektive religion analyseras genom en text- och diskursanalys, för att få ett tydligt resultat kring vad vi ser i litteraturen. I resultatkapitlet presenteras religion för religion så att läsaren hela tiden förstår vilken religion som han eller hon läser om. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur kvinnor inom de Abrahamitiska religionerna porträtteras och beskrivs i tre läroböcker som använts inom religionsvetenskap 0-30 högskolepoäng inom ämneslärarprogrammet på Högskolan i Gävle höstterminen 2012. I studien antar vi ett genusperspektiv och undersöker var kvinnan blir synlig och synliggörs i läromedlen. Vad vårt resultat visar på är att kvinnan ofta porträtteras vid egenskaper som exempelvis moderlig, omvårdande och mjuk. Hon beskrivs för det mesta i hemmets miljö, då hon ofta har ett stort ansvar för hus och barnuppfostran. Kvinnorollen beskrivs utifrån en instängd hemmiljö, det vill säga i det icke-offentliga. Resultatet visar dessutom på att författarna skriver fram kvinnan på olika sätt, detta blir synligt genom författarnas olika sätt att göra kvinnan aktiv i texten. Detta kommer vi att belysa utförligt i kapitlet resultat och analys. Nyckelord för denna uppsats är: Kvinnosyn religioner, kvinnor, kvinnor och män samt Abrahamitiska kvinnor.
17
Olsson, Sigrid, and Alexandra Grubmüller. "Märkliga kvinnor och stora män - En genusstudie av fyra läromedel i historia mellan 1875-1975." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36141.
Full textAbstract:
Denna uppsats undersöker hur kvinnor och män gestaltats i fyra läromedel i historia mellan åren 1875 och 1975. De gestaltningar vi funnit har ställts mot rådande historiesyn, kvinnosyn samt styrdokument. Läromedlens inriktning är mot skolans tidigare år. I analysen har vi använt oss av Selanders tre punkter rörande textanalys: urval; stil och förklaring. För att förklara skillnaden mellan kvinnor och män i de utvalda läromedlen använder vi även genusteorier som styrts av socialt konstruerade skillnader mellan könen istället för biologiska. Det har visat sig att det funnits markanta skillnader mellan hur kvinnor och män beskrivits och förklarats i de valda läromedlen och att denna skillnad beror på den kvinno-, genus- och historiesyn som har varit rådande. Kvinnor har när de omnämnts beskrivits som passiva aktörer eller med ord som pekar på tillhörighet till någon; moder, dotter, hustru etc. De kvinnor som har fått utrymme har tillskrivits manliga epitet och setts som okvinnliga. Män har fått rollen som huvudaktörer och kvinnorna biroller eller som en homogen grupp som inte inkluderats i historien.
18
Wigen, Malin. ""Er kvinnosyn visar sig i er politik men också i ert förhållningssätt och i ert språkbruk" : En textanalys med genusperspektiv på Sverigedemokraternas partiprogram." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-79978.
Full textAbstract:
I denna studie har en kritisk textanalys med genusperspektiv gjorts på Sverigedemokraternas partiprogram. Syftet var att undersöka om Sverigedemokraternas språk i partiprogrammet lever upp till sina jämställdhetsambitioner och undersöka vilka föreställningar om kön som framträder. Då kön är kopplat till sexualitet har analysen även gjorts utifrån ett intersektionellt perspektiv för att kunna problematisera heteronormativitet. Detta för att se hur familjen representeras i partiprogrammet. Texten har analyserats på den textuella och den ideationella nivån, på den textuella nivån har det undersökts hur kön markeras i texten och på den ideationella nivån har inferenser och presuppositioner analyserats för att se hur kön och familj framställs. Resultatet visar att Sverigedemokraternas språk inte lever upp till jämställdhetsambitionerna, trots att språket är könsneutralt. Kvinnor och män framställs ha medfödda olikheter vilka kan leda till skillnader i livsval och beteenden. Med en sådan syn på kön kan de medfödda olikheterna vara en förklaring på varför fler män har chefspositioner. Sverigedemokraterna antyder även att vi har ett fritt val, vilket betyder att kvinnor och män väljer sina positioner i samhället, därmed finns ingen könsmaktsordning eller makstrukturer. Dessutom upprätthåller de en heternormativitet då de anser att barn bör växa upp med föräldrar av motsatt kön.
19
Almer, Lili, and Jennifer Bodin. "Objektifiering av kvinnor på sociala medier - Var går gränsen? : En studie om unga mäns förhållningssätt till kvinnoobjektifierande bilder på sociala medier." Thesis, Linköpings universitet, Medie- och Informationsteknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-177223.
Full textAbstract:
Sociala medier är ett fenomen som växer världen över och är något som de flesta unga använder dagligen. Genom att använda olika plattformar dagligen medföljer positiva och negativa konsekvenser, bland annat att påverkas av det man exponeras för på olika sätt. Kvinnoobjektifiering på sociala medier är ett ämne som uppmärksammats mer på senare år och kan anses vara problematiskt, men det är svårt att säga var gränsen går för vad som är acceptabelt. Denna studie syftar därför till att undersöka hur unga män förhåller sig till kvinnoobjektifiering på sociala medier, vad de anser vara acceptabelt och inte, samt hur de kan påverkas av materialet. Forskningsfrågorna har besvarats med hjälp av intervjuer, teorier inom bildanalys, tematisk analys och stöd i form av litteratur som använts för att analysera materialet. Studien har en kvalitativ ansats och undersökningen är genomförd med sex semistrukturerade intervjuer med unga män i åldrarna 20-25 år. En enkät som inledande studie har legat till grund för arbetet och haft inflytande på studiens syfte samt intervjuerna. En tematisk analys av kvalitativa intervjuer påvisar unga mäns syn på kvinnoobjektifierande material i sociala medier och hur de förhåller sig till det: unga män anser det vara nedvärderande och förminskande men finner ett dilemma i censurering av materialet. Vissa tror att censur på sociala medier är en bra lösning, när andra tvivlar på att det skulle lösa problemet och istället inskränka på yttrandefriheten. Analys av litteratur påvisar att kvinnoobjektifiering på sociala medier kan påverka unga män på olika sätt. Ett av dessa sätt är att de kan få en sämre kvinnosyn och normalisera ett kvinnoobjektifierande beteende, vilket kan leda till negativa konsekvenser för både kvinnor och män. Slutsatsen är att negativa konsekvenser förekommer av materialet och att censur skulle kunna motverka dem - om sociala medier är villiga att prioritera det.<br><p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>
20
Melin, Lisa. "Kvinnosyn i diskursen om den reglementerade prostitutionen : En undersökning av de åsikter och attityder om de prostituerade kvinnorna som gjorde sig synliga i reglementeringens slutskede." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-37115.
Full text
21
Hamad, Hussein. "Läroboks-muslimer : En postkolonial diskursanalys av gymnasieskolansläroböcker." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-25521.
Full textAbstract:
Uppsatsen Läroboks-muslimer behandlar postkoloniala föreställningar och stereotyper i läromedel avsedda för den svenska gymnasieskolan. Studiens syfte har varit att kartlägga och analysera hur islam och muslimer framställs i fyra av gymnasieskolans läroböcker; tillvägagångssättet studien använt sig av har varit att genom diskursanalysen som metod och med avstamp i den kritiska postkoloniala teoribildningen, kartlägga och analysera postkoloniala typifieringar av islam och muslimer med avgränsning på om och i sådana fall hur, läromedelsförfattarna skildrar: 1. Jihad, och 2. Islams kvinnosyn. Resultatet visar att den historiska västerländska diskurs, vilken porträtterar islam och muslimen som blodtörstig, våldsbejakande, kvinnoföraktande och misogyn, fortfarande dominerar och florerar i de granskade läroböckerna. Beträffande skildringen av jihad går det att finna en märkbar utveckling i en av läroböckerna som framställer begreppet komplext och nyanserat. Vad gäller islams kvinnosyn så präglas porträtteringen, i likhet med jihadbegreppet, i mångt och mycket av stereotypt och tendentiöst urval. Studiens analys- och diskussionsavsnitt behandlar hur dessa fynd kan sättas i ett större historiskt sammanhang och kopplas till en postkolonial epistemologisk produktion som stakat ut riktlinjerna för en dominerande samhällsdiskurs om islam och muslimer.
22
Kvist, Helena, and Josefin Sunesson. "Min kvinna - en kvalitativ intervjustudie om muslimska mäns syn på kvinnan och könsroller." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24806.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att öka förståelsen för islamiskt grundade värderingar om könsroller, genom att undersöka muslimska mäns kvinnosyn och förväntningar på kvinnan som framtida hustru. Intervjuer med åtta muslimska män besvarar frågeställningar kring förväntningar på kvinnan, könsroller och äktenskapet. I denna studie undersöks muslimska mäns syn på skillnaden mellan könen. Sekulär och muslimsk feministisk teori används för att analysera empirin. I studien framkommer hur praktiserande muslimer som vill leva efter Koranen, kan uppleva en viss social press kring att leva upp till sin könsroll som ofta framställs som medfödd. Det finns en syn bland informanterna i studien att man och kvinna kompletterar varandra i ett äktenskap. Det centrala kring mannens könsroll är försörjningsplikt. Det centrala kring kvinnan handlar snarare om kropp och klädsel. Studien visar också på den heterogenitet som finns inom religionen och hur viktigt det är att se muslimer som individer, snarare än tillhörande en homogen, muslimsk kategori.<br>This thesis aims to increase understanding of islamic values based on gender roles, examining Muslim men’s view of women and expectations of the woman as a future wife. Questions regarding expectations on the future wife, gender roles and marriage are answered through eight interviews with Muslim men. This thesis examines Muslim men’s view on differences between the sexes. Secular and Muslim feminist theory analyzes the empirical data. The result shows how some practicing Muslims who want to live according to the Qur’an may experience a certain social pressure when it comes to living up to the gender role that is often portrayed as essential. Men and women complement each other through marriage according to the informants of the study. Men are portrayed as the responsible one for the economy of the family and when it comes to women, focus is more on the body and her clothing. This thesis also demonstrates the heterogeneity that exists within islam and the importance of seeing Muslims as individuals, rather than belonging to a homogenous category.
23
Gzaiel-Claesson, Susanne. "Vad styr bruket av slöja; individ, kultur, religion? : några muslimska kvinnors syn på slöjan." Thesis, University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-469.
Full textAbstract:
<p>Mitt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur muslimska kvinnor själva ser på bruket av slöja (hidjab). Jag har intervjuat kvinnor, i Israel, som bär slöja men även kvinnor som inte bär slöja. Flera kvinnor som valt att bära slöja beskriver grupptryck från omgivningen som en stark påverkansfaktor. Människor i byn kan titta snett på dem om de inte har börjat använda slöja vid en viss ålder. Trettioårsåldern verkade vara en lagom ålder för att börja använda slöja. Det verkar vara mer accepterat för en ung kvinna att vara utan slöja än för en äldre kvinna. Andra skäl till att kvinnorna vill börja använda slöja är rädsla för döden och att de vill komma närmare Gud. Svaren från kvinnorna som inte valt att bära slöja var paradoxalt nog snarlika som de andra kvinnornas, med grupptryck och utanförskap som en stark påverkansfaktor. Skillnaden var att dessa kvinnor arbetade utanför den arabiska byn. En av kvinnorna arbetar som lärare i en skola där inte de andra lärarna bär slöja och den andra kvinnan arbetar med judar och vill inte känna sig utanför. Dessutom framkom det att hon i sin ungdom använt slöja men sedan slutat använda den när hon blivit äldre. Lite tvärtom kan man tycka, men hennes motivering var att hon inte var lika troende längre. Ett annat skäl som framkom till att inte bära slöja var att det kändes jobbigt att till exempel gå in i ett varuhus i Israel med slöja, eftersom judarna kontrollerar de muslimska kvinnorna extra mycket. Det är jobbigt att indirekt bli stämplad som terrorist.</p><p>Jag har också i min uppsats använt mig av Koranen och Haditherna för att se om det står något där om slöjan. Vissa människor menar att bruket av slöja inte har något stöd i Koranen, medan andra menar att Koranen tydligt pekar på detta. I Sura 33:59 står det att kvinnorna som blivit troende skulle markera sin status genom att dölja sig, för att på så sätt bli igenkända av befolkningen och bli respekterade. Mernissi menar att reglerna i Koranen om kvinnors avskiljande från det offentliga livet bara var avsedda för Profetens egna hustrur. Versen 33:59 uppenbarades efter påtryckningar på Muhammed att stänga inne "de troendes mödrar" för att undvika att de blev trakasserade på gatan av en grupp i Medina som var fientligt inställd till Profeten. De försvarade sina trakasserier med att de inte såg skillnad på Profetens hustrur och på vanliga slavinnor, som var lovligt byte för alla män. I Hadhiterna berättar bland annat Muhammeds tjänare Anas om hur slöjan infördes bland Muhammeds fruar. Muhammed ville vara ifred med Zainab efter bröllopet och drog därför ner ett draperi som avskiljde dem från sin tjänare. Ordet Hidjab betyder egentligen draperi på arabiska och Mernissi menar att hidjab från början var till för att avskilja två män och inte man och kvinna.</p><p>Vad som styr bruket av slöja är en komplex fråga. Kulturen och religionen vävs samman och påverkar individen i olika delar. Jag tror inte att slöjan är ett jämställdhetsproblem (som många i västvärlden tycker) eftersom jag vet att det finns många starka och självständiga kvinnor som själva väljer att bära slöja. Slöjan verkar vara ett mycket större ”problem” för ickemuslimer än för muslimer själva. Min slutsats är att faktorer som, grupptryck, ärbarhet, stolthet och rädsla har en större påverkan än vad religion har.</p>
24
Axén, Elin. "Kroppspolitik i tre reproduktiva aspeketer : En idéanalytisk studie om kvinnans rätt eller orätt att ta beslut om hennes kropp." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-68035.
Full textAbstract:
This study examines the issue regarding three reproductive aspects in relation to women’s right to make own decisions regarding her life, body and reproductive health. The aspects include abortion, assisted fertilisation and surrogacy. In addition, this study investigates if the perception of liberty, in relation to laws and regulation of the female body and the right and freedom of reproductive health, is rooted in explicit versus implicit liberal feminism or conservative feminism. By using idea analysis, this investigation aims to distinguish the ideas behind the regulation of the three aspects. The results of the study shows that explicit and implicit liberal and conservative ideas from a feminist perspective occurs in the distinct aspects. The study concludes that women have been given liberty and the right to make own decisions regarding her body and reproductive health when it comes to abortion, and also in great extent when it comes to assisted fertilisation. However, in the aspect of surrogacy, women has continuously been denied these decision-making rights regarding her own body.
25
Eklund, Anna. "Den teoretiska Buddhismen : en läromedelsanalys." Thesis, University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-442.
Full textAbstract:
<p>I min uppsats har jag försökt visa två sidor av buddhismen; den teoretiska och den praktiska. Jag började med att skissera fram den allmängiltiga bilden av Buddha som av många, inklusive mig själv, ses som buddhismens förgrundsgestalt. Sedan analyserade jag den litteratur från gymnasiet som används i det praktiska arbetet i religionskunskap och drog snäva linjer som hela tiden utgick ifrån mina grundfrågor; hur förmedlas bilden av den historiska Buddha och hur tar man upp kvinnan i religionen. Jag kom fram till att buddhismen i böckerna ägnas väldigt lite utrymme, oftast inte mer än 30 sidor – och att bilden av Siddharta och dennes väg till upplysning många gånger var förenklad (exempelvis i Börje Rings Religion och sammanhang.) Bilden av kvinnan förmedlades även den sparsamt, och de gånger den gick att finna kändes den stressig och kompakt, exempelvis i Religion A av Elm & Thulin där nunnor i förbigående nämns ett fåtal gånger, och detta i samma andemening som munkarna. Att det finns en distinktion och skillnad mellan de bägge könens utövande av religionen framkommer således inte.</p><p>Jag ämnade även ge en inblick i hur man undervisar om buddhismen i gymnasieskolor och genomförde undersökningen i formen av en enkät, även om enkäten till typen inte följde standardnormen. Svaren visade dels att min grundläggande tes; buddhismen ges lite utrymme i skolan, stämde, i kontrast till att elevernas intresse kring religionen är stort. Någon lärare påpekade att religionens framtoning känns fredfull, en annan nämnde att dess inslag av ateism, eller gudlös tro passade många elever.</p><p>Slutligen vore en logisk fortsättning på uppsatsens tema personliga intervjuer med lärare och elever, och kanske alltmer omfattande litteraturstudier. Huruvida detta skulle förändra resultatet återstår att se; tre på måfå valda böcker (som alla används i religionsundervisningen), och 30: talet slumpmässigt valda lärare där majoriteten (av de som svarade) ansåg att buddhism ges för lite utrymme är inga fakta man kan ignorera eller bortse ifrån. Intresset finns där, både bland elever och lärare, och vår västerländska kultur anammar snabbt och heroiskt all österländsk kultur och religion vi kommer åt. Buddhism och andra österländska religioner tror jag kan vara ett nyttigt inslag i religionsdebatten som annars endast verkar handla om de abrahamitiska religionerna och islam.</p>
26
Sundborg, Birgitta. "Mödrahälsovården i Afghanistan : en studie över religionens och traditionens roll i kvinnors liv och rättigheter." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för kultur- och religionsvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6711.
Full textAbstract:
<p>Min avsikt i denna uppsats är att undersöka den afghanska kvinnans ställning och roll, dels enligt religionen/Koranen och dels enligt den afghanska kulturen, som är starkt influerad av de pashtunska levnadsreglerna <em>pashtunwali. </em>Jag har valt att fokusera på vilket sätt mödrahälsovårdens funktion påverkas av religionen, respektive traditionen <em>pashtunwali.</em></p>
27
Magnusson, Lena. "Kvinnan i historien : ”medeltida helgon – reformationens häxor”." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3994.
Full textAbstract:
<p>Syftet med följande uppsats är att påvisa hur synen på kvinnan förändrades i och med Vasa-tiden, och den roll reformationen kom att spela, och vilka andra faktorer som påverkade synen på kvinnan från att vara medeltida helgon till att bli reformationens häxor. En poäng är att visa hur attityder till kvinnan är intimt beroende av den officiella religionens föreställningsvärld och värderingar.</p><p>För att svar på syftet har uppsatsen delats in i två delar.</p><ul><li>Del I. Ger en kortfattad bild av det svenska medeltida samhället. I denna första del ligger fokus på helgonens betydelse under medeltiden, och en fördjupad studie görs av Heliga Birgitta. Den kvinna som nådde positionsmakt och blev Sveriges enda officiella helgon.</li><li>Del II. Innehåller en kortfattad skildring av det svenska samhället under Vasa-tiden, för att försöka ge läsaren en känsla av det <em>nya samhälle,</em> som växer fram under denna tid. I denna andra del undersöks orsaker till att kvinnor började betraktas som häxor. Orsaker som klostrens avveckling, vidskepelserna som växer fram hos allmogen och reformationens bidragande roll till händelseförloppet.</li></ul>
28
Alp, Aho. "Senare års bild av den muslimska kvinnan i gymnasieskolans läromedel." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-4432.
Full textAbstract:
<p>Syftet med min uppsats var att undersöka och jämföra den bild av muslimska kvinnor som har förmedlats och förmedlas av svenska läromedel i religionskunskap för gymnasiet de två senaste årtiondena. Jag ville ta reda på om, och i sådant fall hur bilden av muslimska kvinnor som förmedlas av böckerna har ändrats sedan terrorattentaten mot New York 11/9 2001. Målet med min uppsats var att försöka få fram data som synliggör om det eventuellt var så att den ökande islamofobin i samhället även har letat sig in i skolans läroböcker.</p><p>Efter att ha undersökt texterna i böckerna så skulle jag bestämt vilja hävda att den ökande islamofobin i samhället efter 11/9 inte motsvaras av det som står i böckerna. Jag har inte kunnat hitta något som tyder på att läroböckerna har tagit en mer fördomsfull riktning efter 11/9. Istället så tyder min analys på att böckerna efter 11/9 är betydligt mer nyanserade och har en mer neutral och objektiv hållning till materialet än vad de tidigare böckerna har. Visserligen så märks det tydligt att böckerna som är skrivna efter 11/9 har påverkats av det pågående samhällsklimatet. Men det är en positiv påverkan skulle jag vilja hävda då de belyser och slår hål på de fördomar som finns. Materialet som jag har använt har varit 4 stycken läroböcker för gymnasieskolan i ämnet religionskunskap. Två av böckerna är skrivna innan 11/9 och de andra två efter. Metoden som jag har använt är en kvalitativ innehållsanalys.</p>
29
Sandberg, Åse. "Jämlikhet à la Allah : en uppsats om olika perspektiv på muslimsk jämlikhet." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap, 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-4009.
Full textAbstract:
<p>Denna fenomenografiska uppsats' syfte är att visa på olika synsätt på muslimsk jämlikhet. Den presenterar olika muslimers och två ickemuslimers synpunkter på förhållandet mellan islam och jämlikhet. Gemensam utgångspunkt för muslimerna är att islam är jämlikt.</p><p>Frågeställningarna avhandlar hur författarna argumenterar för sin syn på förhållandet mellan islam och jämlikhet, vad jämlikhet är, vad de anser om slöjpåbud och västerländsk feminism. Uppsatsen visar på hur stor spännvidden är hos dem som menar att islam är en jämlik religion, samt några av de argument de använder för att hävda sin ståndpunkt.</p><p>Min slutsats är att många använder korancitat, hadither och det tidiga islam som argument för sin syn på islam och jämlikhet, men att dessa lika gärna kan vändas emot dem då de är tvetydiga.</p>
30
Henriksson, Maria. "Kristendomens syn på kvinnans hår : en litteraturstudie utifrån Första Korintierbrevet 11:3-16." Thesis, University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-461.
Full textAbstract:
<p>I denna litteraturstudie har jag tittat på hur den kristna kyrkans syn på kvinnans hår har utvecklats från Paulus dagar in i modern tid. Anledningen till mitt intresse för detta ämne var min förvåning då jag upptäckte att Nya Testamentet innehåller regler som säger att kvinnan ska bära huvudbonad. Jag trodde inte att täckandet av kvinnans hår hörde hemma inom den kristna kyrkan.</p><p>Syftet med uppsatsen är belysa att Första Korintierbrevet varit grundläggande för den kristna kyrkans syn på kvinnans hår och att detta har kommit att påverka kvinnans ställning och rörelsefrihet i samhället, ända in på 1900-talet. Jag fann att även den kristna kyrkan utfärdade skriftliga förkunnelser som hade med kvinnans hår att göra under det första årtusendet. Därefter har tolkningar gjorda av denna text varit grundläggande då seder skapats som sagt att kvinnan ska täcka sitt huvud och hår då hon lämnade hemmet. Denna sed levde kvar i Sverige ända in på 1900-talet.</p>
31
Klack, Rebecka. "Släcker slöjan ljuset? : en studie av gymnasieelevers uppfattningar om muslimsk kvinnlig klädsel." Thesis, University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-503.
Full textAbstract:
<p>Denna studie har gjorts bland ett antal gymnasieelever som studerar vid fordonsprogrammet och det samhällsvetenskapliga programmet. Undersökningen gick ut på att ta reda på dessa gymnasieelevers tankar om den muslimska kvinnliga klädseln, och detta gjordes genom en enkätundersökning och ett fåtal intervjuer.</p><p>Resultatet från enkätundersökningen visade på att de flesta av dessa elever har en negativ hållning till den muslimska slöjan. De ser den muslimskt klädda kvinnan som förtryckt, osäker, religiös, underordnad mannen och orespekterad. Om man då tar bort den muslimska slöjan förknippas en kvinna från Mellanöstern med självständighet, respekt, frigörelse och öppenhet. Denna skillnad i resultat kan också bero på att dessa två bilder var lite olika utformade.</p><p>Det fanns inga större skillnader mellan de parametrar jag ville undersöka, så som skillnader mellan kön, mellan olika program, skillnader mellan de elever som hade läst religionskunskap och skillnader mellan de elever som har erfarenheter av muslimskt klädda kvinnor och de som inte har det. En viktig skillnad var dock att det endast var män, flest från fordonsprogrammet men också enstaka från samhällsvetenskapliga programmet, som förknippade de muslimskt klädda kvinnorna med terrorism. Inte en enda kvinna såg ett samband mellan dem.</p>
32
Petterson, Amanda, and Eleonora Zairovic. "I förskolan: ”Vad roligt att det är en man som jobbar här”." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12038.
Full textAbstract:
Studien handlar om den könssegregerade arbetsmarknaden i förskolan i Borås stad, närmare bestämt bristen på manliga förskollärare. Tidigare forskningar har visat att diskussionen om att få män arbetar i förskolan har pågått under en lång tid men ännu har det inte skett några större förändringar. Det har bland annat visat att yrket ses som typiskt kvinnligt och att yrket behöver mer uppmärksamhet för att locka män. Problemen som denna könssegregering kan skapa är ekonomiska, både privata och för samhället, samt att barnen i förskolan inte får träffa kvinnor och män. Syftet med studien är att ta reda på hur Borås stad arbetar för att minska könssegregeringen inom förskolan och varför vissa män väljer att bli förskollärare. Information och material till studien har samlats in genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att de manliga förskollärarna anser att yrket fortfarande ses som typiskt kvinnligt och att det är en anledning till könssegregeringen. Förskollärarna berättar dock att de känner sig välkomna och uppskattade av sina kollegor samt av barnens föräldrar. Debatten om sexuella övergrepp på förskolor ses även ett problem för att kunna förändra situationen. Intervjupersonerna anser att yrket behöver marknadsföras mer och att det behöver introduceras tidigare i grundskolan eller på gymnasiet. Vidare visar resultatet att synen på att alla män i förskolan är pedofiler behöver förändras för att få fler män till förskolan i framtiden. Vårt resultat visade även att Borås stad inte arbetar med någon specifik strategi för att få fler män till förskolan. För att manliga förskollärare ska bli allmänt accepterade behöver uppfattningen och synen på yrket förändras till att män som arbetar i förskolan är lika accepterade som kvinnor<br>This study examines the gender segregation among preschool teachers in Borås stad. Earlier research shows that the discussion about male pre-school teacher has been going on for several years but there is still no big development in the issue. The profession is still regarded as typical “women's work” and that the pre-school teacher profession need more highlighting to get attention among men. The gender segregation in the labour market can cause economic problems. Also the children only get to meet women during their time in preschool. The purpose of this study is to investigate how Borås stad work to reduce the gender segregation in preschools and to discover why some men choses to become preschool teachers. The material and information used in this study has been gathered through qualitative, semi structured interviews. The result of the study shows that the interviewed male preschool teachers think that the reason for the issue is that the profession is still considered to typical work for females. However the preschool teachers feel welcomed and appreciated by their colleagues and the parents of the children. Another contributing reason to the problem is the ongoing debate about sexual abuse in preschools. Also advertisement for the profession is lacking and seen as another reason for the problem according to the results. Furthermore, the result shows the perception that all male preschool teachers are pedofiles is need to change in order to get more males working in preschool in the future. The result also shows the Borås stad does not have a clear strategy to get more men to work in preschools. The appreciation of the profession needs to change in order for men to be fully accepted as preschool teachers by society.
33
Bengtsson, Daniel. "Kvinnosynen i Jesús Francos skräckfilmer 1962-1971." Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-443.
Full text
34
Magnusson, Lena. "En studie av den muslimska sjalen i Sverige." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-4404.
Full textAbstract:
<p>Uppsatsen är skriven i första hand som en betraktelse över sjalen i den svenska kontexten. Det grundläggande syftet med uppsatsen har varit att titta på</p><ul><li>Synen på sjalen - argumenten för och emot</li><li>Sjalen som meningsbärande i det svenska samhället</li></ul><p>Det övergripande målet med detta arbete har inte varit att skriva ännu en uppsats om den muslimska sjalen. Jag har valt bort material som rör sjalens kontext i andra länder. Jag har även valt bort användandet av koranen och bibeln som litteraturkällor.</p><p>Uppsatsens del I inleds med några stycken som tar upp:</p><ul><li>synen på sjalen i Sverige,</li><li>sjalen i västerländsk kontext och</li><li>integrationsverkets tabell vilken visar den syn som finns i samhället när det gäller ”muslimska kvinnor bärande sjal”.</li></ul><p>Detta för att få en grund att utgå ifrån när jag sen tittar på argument för och emot sjalen i uppsatsens del II.</p><p>Jag ger i uppsatsens del III också en bild av medias roll i sjaldebatten, försöker visa på att nyhetsjournalistiken kring sjalen bidrar till att forma vår uppfattning i denna samhällsfråga.</p><p>Jag har gjort en liten empirisk studie genom att ställa fem frågor som jag e-postat till alla riksdagspartierna för att se vad partierna tar för ställning i sjaldebatten. Svaren på dessa frågor kan man läsa i uppsatsens del IV. Det framgår dock tydligt att alla riksdagspartierna har en ganska enhetlig ståndpunkt i sjaldebatten där man menar att alla ska kunna klä sig i enlighet med sin religiösa övertygelse.</p>
35
Svedlund, Sofie. "Cornelia, Hortensia och Sulpicia : Tre kvinnliga författare i Rom." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för arkeologi och antik historia, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-296430.
Full textAbstract:
The woman has always been an invisible individual behind the act of ’Great men’ in the Roman society. The woman’s gender role has forever been specified where the woman is a submissive, quiet and an unintelligent individual who wants to do everything for her man. Even though this gender role is created by authors that are men and is about how they consider a woman should behave, what about the women’s view on this matter? By means of getting an answer to this question, we can get a fuller perspective and an understanding about the Roman woman and as a woman writer in a patriarchal society. The purpose with this essay will therefore be to give a fuller perspective about the Roman society and its woman writers. In order to fulfill this purpose, I have asked the following questions: How did men react when women published their literary work and is it possible to investigate how the women thought about themselves through analyzing their work. And how was it possible for a woman to publish her texts in a society where women had no rights and a small chance to publish her work for the public? In order to have been able for doing this examination I have delimit myself and investigate three women, Cornelia, Hortensia and Sulpicia. Cornelia wrote letters, Hortensia wrote and delivered a speech and Sulpicia wrote poems. I have used the ancient sources Appian, Nepos, Tibullus to get the quotes of the women’s texts. I have also used other ancient sources like Aelian, Cicero, Ovid, Plutarch, Pliny, Quintilian and Valerius Maximus for other valuable information about the three women and their literature. They contribute with comments about the women and about women’s possibilities to get an education. I have a gender role and feminist view through the entire essay as the main focus is the three roman women writers. I have done this by analyzing the women’s texts and investigated what men thought about them and high educated women generally. And how the society encounters this texts. Through all this we have got a better understanding about how the attitude was towards the Roman woman and how she looked upon herself – and with that a fuller perspective on the Roman woman in general instead of the androcentric view we had before. There are a lot of variables that contribute to whether the woman can publish her work which is status, wealth, her loyalty to Rome and contacts with important people. Through all these men were relative positive about the three women’s texts and the women themselves were relative positive to themselves.
36
Lundin, Camilla. "Kuvad och underlägsen? : bilden av den muslimska kvinnan hos några svenska kvinnor och i ett urval texter om islam och kvinnor." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för kultur- och religionsvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6638.
Full textAbstract:
<p>Syftet med uppsatsen är att få kunskap om hur svenska icke-muslimska kvinnor ser på muslimska kvinnor, samt på vilket sätt svenska författare har skildrat kvinnan och islam. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och textanalys har min vetskap blivit större.</p><p>Urvalet svenska akademiska författare<strong> </strong>som studien bygger på vill visa att kränkningen av kvinnor inte handlar om religion utan om hur Koranen har blivit feltolkad samt hur resten av världen ser på den muslimska kulturen. Bland författarna finns teorier om att kvinnan är ett offer för samhället, feltolkningar och fördomar men även ett offer på grund av bristen på jämlikhet inom islam.</p><p>Kunskapen om islam är inte så stor hos intervjupersonerna. De är kluvna i sin bild av den muslimska kvinnan. Dels ses hon som ett offer i slöja, kuvad och underlägsen. Dels påpekas det att hon är en del av religionen likväl som mannen. Det finns en tanke hos intervjupersonerna om att kvinnor kränks men inte på grund av religionen. Den muslimske mannen har en bister framtoning och ses som familjens överhuvud.</p><br><p>The purpose of this paper is to gain insight into how Swedish non-Muslim women look at Muslim women, as well as the manner in which Swedish authors have depicted women and Islam. Through qualitative interviews and text analysis, my knowledge has grown.</p><p>The selection of Swedish academic writers included in this study wants to show that the violation of women is not about religion but about how the Quran has been misinterpreted, and how the world looks at the Muslim culture. Among the authors we find theories that the woman is a victim of society, misinterpretations and prejudices but also a victim because of lack of equality in Islam.</p><p>The knowledge of Islam is not much developed among the interviewees and they have a split view of the Muslim woman. Partly she is seen as a victim of the veil, subjugated and inferior. Partly it is pointed out that she is a part of Muslim religion in the same way as the man is. There is a view among the interviewees that women are violated because of religion. The Muslim man has a grim image and is seen as the head of the family.</p>
37
Cylvén, Christoffer, and Alicia Gomez. "Kvinnogym - frizon eller skamvrå? : En kvalitativ observationsstudie av olika gymmiljöer." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-201022.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kvinnors träning formas i olika gymmiljöer i och med den ökade trenden bland kvinnor att träna på kvinnogym. För att undersöka detta har vi i denna studie använt symbolisk interaktionism som teoretisk referensram. Detta då teorin problematiserar det förgivettagna, vilket könsskillnader ofta betraktas som. Datainsamlingen skedde genom deltagande observationer på två unisexgym och ett kvinnogym. Resultatet visade att kvinnors tränande tycktes begränsas i båda miljöformerna genom gymmens inramning som tycks spegla rådande samhälleliga ideal. Detta visade sig tydligast på kvinnogymmet samtidigt som det är viktigt att notera att denna institution tycks utgöra en motreaktion på problem i unisexgyms manliga kultur. Vår slutsats är att unisexgymmen inrymmer begränsningar för kvinnors tränande men att en könsseparation i detta fall tycks avgränsa kvinnors möjlighet till idealbrytande och istället reproducera problematiken.<br>The aim of this study was to examine how women’s exercising is formed in different types of gym settings due to the increasing popularity of women only gyms. The study used symbolic interactionism as theoretic reference since it problematizes the taken for granted, a common view when it comes to gender differences. Participating observation was used to gather data at two unisex gyms and one women only gym. The result showed that women’s exercising was restrained in both settings due to their framing which appeared to reflect social ideals. This was most obvious at the women only gym though it is important to note that this institution seems to represent a counter reaction against the male culture at unisex gyms. The conclusion is that unisex gyms pose obstacles for women’s exercising, however, an alternative that provides gender segregation in this case seems to delimit women’s opportunity to diverge ideals and thus seems to reproduce the problem.
38
Jansson, Filip. "Gymkultur i förändring." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-193531.
Full textAbstract:
Sammanfattning Gymkultur i förändring Kvinnogym Denna uppsats undersöker med hjälp av intervjuer samt observationer hur olika individer ser på gymkulturen och då främst hur kvinnor som tränar på kvinnogym ser på gymkultur. Genom att intervjua fem kvinnor som har tränat på unisexgym men som nuvarande tränar på kvinnogym har frågor om de olika typerna av gym och gymkultur diskuterats. Genom observationer av olika gym har även gymkulturen på unisexgymmen studerats för att närmare kunna se skillnader mellan de båda typerna av träningslokaler. En fenomenologisk ansats har använts och då främst genom Sara Ahmeds ”Queer phenomenology”. Slutsatser kunde dras att kvinnorna ansåg männen som störande och att kvinnorna kände sig uttittade på unisexgymmen. Slutsatser kunde även dras till att kvinnorna kände sig mer bekväma att träna med andra kvinnor och att det var en mer avslappnad stämning på kvinnogymmen.
39
Månius, Anne. "Hästar som kraftkälla : En intervjustudie om kvinnos hälsa och hästar." Thesis, Kristianstad University College, Department of Health Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4886.
Full textAbstract:
<p>Många kvinnor i vuxen ålder har hästar och ridning som fritidssysselsättning. Vissa kvinnor rider inte men har häst som sällskapsdjur. Syftet med denna studie var att belysa vad det innebär för vuxna kvinnors hälsa att ha hästar som sällskapsdjur, upplever kvinnorna att umgänget med hästar ger dem någon mer än bara fritidssysselsättning? Påverkar det deras välbefinnande och hälsa? Studien genomfördes som en intervjustudie där tio vuxna hästintresserade kvinnor intervjuades sommaren 2007. Analysen genomfördes med fenemenologisk ansats. Materialet sorterades in i teman inspirerade av Max van Manens fyra existentialer, levd relation, levd tid, levt rum och levd kropp och fyra teman konstruerades. Subteman identifierades och formulerades till fenomenets essens: Att utveckla en vänskap byggd på ömsesidighet, Att vara närvarande i nuet, Att få andra perspektiv i gemenskap med djur och natur och Att känna sig hel. Varje tema illustreras med ett paradigm fall för att öka förståelsen av kvinnornas upplevelser. Kvinnorna upplevde att tillsammans med hästen utvecklade de en vänskap som gav dem känslan av att inte vara ensamma och med hästen i naturen samlade de kraft för att klara vardagens stress och svårigheter. De kände en stark närvaro i nuet och att de var en del av naturen. Denna känsla stärkte o läkte, gav glädje och kraft och fick kvinnorna att känna sig hela, vilket påverkade deras hälsa positivt</p>
40
Rothén, Linn. "Joss Whedons kvinnor : En analys av kvinnosynen i tv-serierna Dollhouse och Firefly." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk och litteratur, SOL, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24001.
Full textAbstract:
Uppsatsen är en analys där de två amerikanska science fiction-serierna Dollhouse (Joss Whedon, 2009) och Firefly (Joss Whedon, 2002), som sänts i både svensk och amerikansk tv har granskas. Syftet är att titta närmare på hur kvinnor och deras kroppar framställs i serierna och i reklamen för sagda serier. Genom en kvalitativ innehållsanalys granskas de båda serierna, där fokus har legat på hur de kvinnliga karaktärerna framställs i båda serierna men också på hur de marknadsförs i reklamen innan serierna har sänts. Uppsatsen är uppdelad i tre teman; ”den kvinnliga hjälten”, ”kvinnans roll” och ”den kvinnliga kroppen”. Serierna har valts ut eftersom de båda är gjorda av regissören Joss Whedon som tidigare gjort serien Buffy the Vampire Slayer (Joss Whedon, 1997), en serie som hyllats för sin positiva framställning av kvinnor. I slutdiskussionen finns sedan en sammanfattning på vad som uppsatsen har kommit fram till. Diskussionen innehåller även reflektioner över Joss Whedons ambition att framställa kvinnor på ett bra och accepterat sätt, men också hur andra serier idag gör framsteg i sina porträtt av kvinnor och deras kroppar.
41
Svensson, Daniel. "”Lika lön för lika arbete” : En jämförelse av kvinnosynen i texter av Mao Zedong och Josef Stalin." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-36769.
Full textAbstract:
This essay is a comparison according to the ideological thoughts about womens position in the society of Mao Zedong och Josef Stalin. The material I have analysed is writings by Mao and Stalin, in a wide range from leaflets to orders to the armies of the states of China and the Soviet Union. The method I have used is an ideological analysis where the attitude towards women is the target for my survey. The attitude towards women generally was not unified in the world during the time for Mao and Stalin. In many countries the women was intended to take care of the children and the home, not be active in working and fighting. That was something for the men. Although, in the socialistic ideology, the attitude towards women were different. They were expected to work, and did this in China and the Sovjet Union. In the same way Mao and Stalin thought. Both of the leaders considered that women should take part of the work for socialism, both before and after the dates when this ideology came to be government in the both countries. Much of the ideology is alike between the two leaders. This is not a surprise when you get to consider that Maos thoughts were based on the same as the one of Stalin, namely these of Vladimir Lenin.
42
Axelsson, Elin. "Han var ett jävla svin som hatade kvinnor : En komparativ analys av kvinnosynen i Män som hatar kvinnor och The girl with the Dragon tattoo." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-25346.
Full textAbstract:
In this essay I’ve chosen to do a comparative analysis of the two films Män som hatar kvinnor (Niels Arden Oplev, 2009) and The girl with a Dragon tattoo (David Fincher, 2011) based on feministic theories. I have done this with the intent of comparing the two versions way of viewing the woman. The analysis is based on my own questions, observations and interpretations, and has a hermeneutic approach. My conclusion is that “The girl with at Dragon tattoo” is closer to Stieg Larsson’s original story that both films are based upon, though the Swedish film Män som hatar kvinnor has got more of a feministic purpose. Män som hatar kvinnor proved to have a feministic perception of women. I found this to be much like the more radical forms of feminism, whereas The girl with the Dragon tattoo often tends to fall back to cinematic tradition, by depicting the lead role of Lisbeth Salander by the traditional female stereotype.<br>I denna uppsats har jag valt att med hjälp av feministisk teori göra en komparativ analys av filmerna Män som hatar kvinnor (Niels Arden Oplev, 2009) och The girl with the Dragon tattoo (David Fincher, 2011) med avsikt att jämföra de två tolkningarnas kvinnosyn. Analysen är baserad på egna frågeställningar, iakttagelser och tolkningar, och har hermeneutiken som metod. Min slutsats är att The girl with the Dragon tattoo är mer trogen Stieg Larssons originalroman som båda filmerna är baserade på, dock tjänar den svenska filmen Män som hatar kvinnor ett mer feministiskt syfte. Män som hatar kvinnor visade sig ha en feministisk syn på kvinnan, en syn som jag fann ligga närmast radikalfeminismen, medan The girl with the Dragon tattoo ofta tenderar att falla tillbaka på filmiska traditioner genom att skildra huvudkaraktären Lisbeth Salander utifrån den traditionella kvinnliga stereotypen.