Relevant bibliographies by topics / Laborativa material

Journal articles
Dissertations / Theses
Book chapters

Academic literature on the topic 'Laborativa material'

Author: Grafiati

Published: 4 June 2021

Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Laborativa material.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Laborativa material"

Maia, Júlio César Apolinário. "O resgate da categoria ideologia em györgy lukács em fomento à reivindicação práxica das teorias críticas da educação." Itinerarius Reflectionis 16, no. 2 (April 4, 2020): 01–14. http://dx.doi.org/10.5216/rir.v16i2.59322.

Full text

Abstract:

Da necessidade de se ater ao caminho traçado pelas teorias críticas da educação, ao valerem-se das ideias propostas por uma série de teóricos estudiosos do pensamento de Marx, pode ser apreendida a objetivação do presente estudo. Para tanto busca tornar evidente, a partir da concepção de escola conjecturada por este teórico, a singularidade concebida à exposição da categoria ideologia, alvo de aprofundamento por grande parte de seus sucessores, como é o caso de Lukács, mote do presente arrazoado. O húngaro avança no sentido de conceber reconhecimento à ideologia enquanto campo fértil ao desenvolvimento dos interesses sociais coletivos, comuns e universais. O esforço de síntese do estudo enfatiza como se torna possível, a partir do avanço propiciado por Lukács para com a categoria ideologia, não limitá-la tão somente à ação teleológica laborativa, mas avançar a partir da dupla possibilidade calcada no âmbito da ação teleológica extra-laborativa. Conclui, por conseguinte, trazendo à tona a ideia de que a partir do sentido extra-laborativo a ação teleológica pode ser compreendida enquanto princípio educativo. Desta forma, ao pressupor a negação de uma ideologia hegemônica, tanto no que concerne a realidade material, quanto no campo da consciência, conjectura-se sua substituição por outra atinente à transformação da realidade material.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Gomes, Marleide da Mota. "Epilepsia e incapacidade laborativa." Journal of Epilepsy and Clinical Neurophysiology 15, no. 3 (September 2009): 130–34. http://dx.doi.org/10.1590/s1676-26492009000300007.

Full text

Abstract:

INTRODUÇÃO: O equilíbrio entre as exigências de uma dada ocupação e a capacidade para realizá-las, a capacidade laborativa, é uma preocupação importante a ser considerada pelo trabalhador (segurado ou não à Previdência Social)/empregador/Previdência social. O trabalhador com epilepsia (TE) pode ter incapacidade laborativa e prejuízos de inserção no mercado de trabalho. OBJETIVOS: Apresentar questões relacionadas às características relevantes da epilepsia, princípios da capacidade laborativa, benefícios/serviços concedidos pela Previdência máxime os de auxílio-doença, reabilitação profissional e perícia médica. MÉTODOS: Revisão narrativa sobre epilepsia e trabalho principalmente a partir de artigos nacionais incluídos no Pubmed com os termos epilepsy e work nos seus títulos, além de material vinculado a epilepsia, benefícios concedidos e perícia médica. RESULTADOS: Os benefícios aos TE, dentre eles os auxílio-doença, são prevalentes entre os concedidos pela Previdência Social. Os TE com farmacorresistência e os com comorbidades são os mais propensos a terem incapacidade laborativa parcial ou total, temporária ou permantemente, para uma ou várias profissões. CONCLUSÃO: Os TE podem se inserir bem no mercado de trabalho valorizada a sua qualificação profissional, mas com atenção às barreiras intencionais e não intencionais. Pacientes com farmacorresistência e com comorbidades incapacitantes podem necessitar dos benefícios previdenciários. Os clínicos, peritos, equipe de reabilitação, empregadores, educadores e legislação adequada têm papel relevante na integração do TE no mercado de trabalho.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Braga, Ludmila Candida, and Victor Alexandre Percínio Gianvecchio. "Condições norteadoras para caracterização de incapacidade laborativa por epilepsia." Saúde, Ética & Justiça 19, no. 2 (December 5, 2014): 67. http://dx.doi.org/10.11606/issn.2317-2770.v19i2p67-77.

Full text

Abstract:

A epilepsia é problema de Saúde Pública e importante causa de incapacidade laborativa no Brasil e no mundo, sendo condição de interesse no contexto médico-pericial. OBJETIVO: Descrever condições norteadoras para caracterização de incapacidade laborativa por epilepsia. MATERIAL E MÉTODO: Revisão de literatura. RESULTADOS E DISCUSSÃO: O diagnóstico de epilepsia por si só não é sinônimo de incapacidade. Grande parte dos casos tem bom prognóstico com controle do quadro e preservação da capacidade laborativa. Entretanto, incapacidade laborativa pode advir dessa condição e, em geral, relaciona-se às suas repercussões somáticas ou psíquicas, comorbidades psiquiátricas, efeitos colaterais das drogas antiepiléticas e quando se verifica risco à saúde do trabalhador e/ou a terceiros. São fatores que favorecem a presença de incapacidade: crises frequentes, crises com perda de consciência, crises de início súbito, crises sem fatores desencadeantes, crises em vigília, não adesão ao tratamento, alcoolismo ou uso de outras drogas, epilepsia de causas estruturais, metabólicas ou desconhecidas, epilepsia refratária a tratamento. Outros aspectos podem sinalizar gravidade da doença, mas sua utilização na avaliação pericial deve ser relativizada: acompanhamento em serviço de referência, inclusão em programas de dispensação de medicamentos especiais, realização de exames complementares diferenciados, indicação de avaliação neuropsicológica, politerapia em altas doses, interações frequentes, eletroencefalograma persistentemente alterado, indicação de tratamento cirúrgico. Todos os medicamentos analisados nesta revisão podem desencadear efeitos potencialmente incapacitantes, com destaque para os relativos às funções cognitivas e comportamentais. Os resultados de exames complementares devem ser analisados à luz da clínica do periciando e não há achados ou resultados específicos que sejam sinônimo de incapacidade laborativa. Os autores tendem a caracterizar incompatibilidade entre algumas ocupações ou situações específicas no trabalho e epilepsia, mesmo quando esta se encontra controlada. São elas: profissões que envolvam atividades com riscos para si e para terceiros, tais quais piloto de avião, maquinista de trem, bombeiros, policiais, operadores de instrumentos e máquinas perigosas, vigias solitários, instrutor de natação e salva-vidas, babás, profissionais de enfermagem, cirurgiões, motoristas profissionais, militares, pessoas responsáveis por prestar cuidados a indivíduos vulneráveis, trabalho em altura ou com uso de escadas, próximo de água, com exposição a alta voltagem e circuitos elétricos abertos, próximo ou sobre veículos em movimento, subterrâneo, em contato com fogo, fornos e fogões. CONCLUSÕES: Existem pontos norteadores para caracterização da incapacidade laborativa por epilepsia. Preparo técnico, avaliação individualizada, atenta e detalhada pelo perito favorecem a produção de prova técnica fortemente sustentada por conhecimento científico, alcançando-se assim o objetivo da perícia médica que é se fazer justiça.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Sveider, Cecilia. "Lärares intentioner med laborativ matematikundervisning." Venue 2, no. 1 (March 7, 2013): 1–6. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1324.

Full text

Abstract:

Att arbeta med laborativt material kan medföra ett förändrat arbetssätt för eleverna, från ett individuellt arbete till mer grupparbete. Samtidigt görs lärarna uppmärksamma på andra kompetenser så som argumentation- och kommunikationskompetens. Laborativ matematikundervisning skapar också en mer lustfylld matematikundervisning, skriver Cecilia Sveider.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Andrade, Melanie Merlin de. "Os direitos sociais e a aposentadoria da Polícia Civil do Estado do Paraná." A&C - Revista de Direito Administrativo & Constitucional 10, no. 41 (July 1, 2010): 147. http://dx.doi.org/10.21056/aec.v10i41.280.

Full text

Abstract:

Os direitos fundamentais têm como escopo principal proteger adignidade da pessoa humana. São reconhecidos por seu conteúdo protetivoe essencial para a sobrevivência digna do ser humano em sociedade. Osdireitos sociais são considerados direitos fundamentais de segunda geração e consistem na proteção e promoção da igualdade material dos indivíduos, por meio de prestações positivas do Estado. Tais direitos são protegidos pelo princípio da proibição de retrocesso social, que veda a supressão ou a diminuição daquelas prestações aquém do mínimo existencial pelo legislador infraconstitucional. Destaca-se dentre esses direitos fundamentais o direito previdenciário, tendo em vista não só a previsão constitucional de direito à Previdência Social, mas também sua fundamentalidade material de proteção do trabalhador que perde ou reduz sua capacidade laborativa. Nesse esteio, a aposentadoria especial, que tem como finalidade proteger o trabalhador que realiza atividade de risco, é um direito fundamental e um instrumento de proteção da dignidade, por isso deve ser assegurada ao policial civil do Estado do Paraná de forma efetiva.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Santos, Vinícius Oliveira. "Crítica à teoria do trabalho imaterial a partir da crítica à divisão dos três paradigmas produtivos." Latin American Journal of Development 3, no. 3 (May 17, 2021): 1102–20. http://dx.doi.org/10.46814/lajdv3n3-009.

Full text

Abstract:

A produção teórica principal do que aqui chamamos de recente teoria do trabalho imaterial, difundida principalmente por Antonio Negri, Maurizio Lazzarato, Michael Hardt, tem como um de seus fundamentos a apreensão da dinâmica produtiva de acordo com a sucessão dos paradigmas econômicos. A transição de um paradigma a outro seria determinado pelo crescente número de trabalhadores agregados no setor primário (agricultura e extração), secundário (fabril) ou terciário (serviços). Daí decorre a compreensão do trabalho imaterial (situado, segundo esses autores, no setor terciário) enquanto uma forma de atividade laborativa que rompe com os elementos do trabalho material, típicos do setor secundário. Não haveria, segundo este modelo teórico, correlações necessárias entre as formas materiais e imateriais de trabalho. O artigo em tela almeja empreender, a partir da crítica à visão dos três setores, uma crítica à compreensão que desarticula o trabalho material do trabalho imaterial usando como peça fundamental as teorizações de Karl Marx e de alguns autores marxistas que apontam para uma visão imbricada entre tais formas de trabalho.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Pereira, Raquel Paganini, Ronaldo N. Toledo, José Luiz G. do Amaral, and Arnaldo Guilherme. "Qualificação e quantificação da exposição sonora ambiental em uma unidade de terapia intensiva geral." Revista Brasileira de Otorrinolaringologia 69, no. 6 (December 2003): 766–71. http://dx.doi.org/10.1590/s0034-72992003000600007.

Full text

Abstract:

Os níveis de ruído hospitalares encontram-se excessivamente elevados, especialmente no ambiente de UTI, em decorrência dos inúmeros alarmes e equipamentos, além da conversação da própria equipe hospitalar. Diante disso, esse ambiente, que deveria ser silencioso e tranqüilo, torna-se ruidoso, transformando-se em um grande fator de estresse e podendo gerar distúrbios fisiológicos e psicológicos tanto nos pacientes como nos funcionários dessa unidade. OBJETIVO: O objetivo deste estudo foi verificar o nível de pressão sonora equivalente em uma UTI geral, procurando estabelecer o período de maior exposição e comparando os resultados com as recomendações nacionais e internacionais. FORMA DE ESTUDO: Estudo observacional. MATERIAL E MÉTODO: Medição do ruído ambiental da UTI do Hospital São Paulo através do analisador de ruído modelo 2260 (Brüel & Kjaer), em período total de 6.000 minutos e aferições a cada 27 segundos, configurado da seguinte forma: tempo de resposta rápido (Fast), medindo em decibel o nível de pressão sonora e usando a ponderação em freqüência A, de setembro de 2001 a junho de 2002 e sem o conhecimento dos funcionários do setor. RESULTADOS: O nível de pressão sonora equivalente (Leq) apresentou média de 65,36 dB(A) variando de 62,9 a 69,3 dB(A). Durante o período diurno a média do Leq foi de 65,23 dB(A) e para o período noturno, 63,89 dB(A). O L FMax encontrado foi de 108,4 dB(A) e o L FMin de 40 dB(A). CONCLUSÕES: O nível de ruído encontrado nessa UTI está acima do recomendado pela literatura em todos os períodos analisados. Dessa forma, as fontes produtoras de ruído excessivo precisam ser melhor identificadas para que possam ser tomadas as devidas medidas para atenuação desse ruído e tornar esse ambiente um local mais silencioso, beneficiando a função laborativa dos profissionais e a recuperação dos pacientes.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Niewöhner, Jörg. "Stadt als Praxis ko-laborativ wissen. Kommentar zu Alexa Färbers „Potenziale freisetzen“." sub\urban. zeitschrift für kritische stadtforschung 2, no. 1 (May 5, 2014): 126–29. http://dx.doi.org/10.36900/suburban.v2i1.114.

Full text

Abstract:

Diese Replik fügt dem sympathisch argumentierenden Aufsatz von Alexa Färber drei hoffentlich generative Kritikpunkte hinzu: Erstens erscheint mir überdenkenswert, ob der Assemblage-Begriff dem dynamischeren und bereits etablierten Konzept der careful material-semiotic practice Wesentliches hinzufügt. Zweitens muss meines Erachtens mit dem Assemblage-Denken ein neuer Kritikbegriff einhergehen, der nicht auf Subjekt-Objekt-Dichotomien basiert. Drittens halte ich es für wichtig, mit einem ko-laborativen empirischen Forschungsmodus den Kontakt zu den Natur- und Technikwissenschaften zu halten und nicht ausschließlich auf zunehmend sublime Forschung zu setzen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

ÇELİK, Harun, Oğuzhan KÖKEN, and Bilge KANAT. "Fen Bilgisi Öğretmenlerinin Sorgulayıcı Yaklaşıma Uygun Laboratuvar Kullanım Yeterlikleri ve Karşılaşılan Sorunlar." Gazi Journal of Education Sciences 7, no. 2 (July 31, 2021): 196–223. http://dx.doi.org/10.30855/gjes.2021.07.02.005.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Akyol, Deniz, Esra Erdem Kıvrak, Hüseyin Aytaç Erdem, Hüsnü Pullukçu, Oğuz Reşat Sipahi, and Meltem Taşbakan. "Kırım-Kongo Kanamalı Ateşi: 16 Olgunun Klinik Özelliklerinin ve Laboratuvar Bulgularının Retrospektif Değerlendirilmesi." Flora the Journal of Infectious Diseases and Clinical Microbiology 25, no. 4 (December 30, 2020): 544–48. http://dx.doi.org/10.5578/flora.69200.

Full text

Abstract:

Introduction: Crimean-Congo Hemorrhagic Fever (CCHF) is a zoonotic disease frequently transmitted by tick bite and accompanied by fever and bleeding. It may cause important public health problems. Besides clinical symptoms and epidemiological history, blood count and biochemical test results are the first clues for CCHF. In this study, we aimed to retrospectively evaluate 16 patients who were followed and treated due to CCHF in our hospital. Materials and Methods: The patients who were followed up and treated with CCHF between 2009-2019 in our clinic were evaluated retrospectively in terms of demographic characteristics, presenting complaints, presence of tick history, laboratory parameters, necessity of blood products replacement, hospitalization periods, ribavirin treatment and one-month survival. Results: Sixteen patients [ten females, six males, mean age 50.37 ± 18.01 (min: 18-max: 79)] with the diagnosis of CCHF were included into the study. Presenting complaints were fever (16/16, 100%), fatigue (16/16, 100%), bleeding (9/16, 56.2%), petechial rash (7/16, 43.7%). nausea and vomiting (6/16, 37.5%). There was a history of tick contact in 14 cases (87.5%) but not in two cases. Supportive treatment was applied to all cases, and droplet and contact isolation were applied. Blood product replacement was performed in five patients (31.2%), and ribavirin was administered in nine patients (56.2%). Mortality rate was 6.3% (1/16). Conclusion: Crimean-Congo Hemorrhagic Fever is an endemic disease in our country. Especially in spring and summer months, patients with fever and cytopenia on hemogram should be questioned, and tick contact should be sought.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Laborativa material"

Wanphet, Janthida. "Laborativa material i matematikundervisning : En intervjustudie av lärarperspektivet på användning av laborativa material i matematikundervisning." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektroteknik, matematik och naturvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32645.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka olika lärarperspektiv på laborativt arbetssätt där undervisningssyftet är att lyfta fram elevernas nyfikenhet, fantasi och kreativitet i matematikundervisning. Hur upplever lärarna förutsättningarna respektive hindren för laborativt arbetssätt och hur det kan påverka elevernas lärande i matematik? Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer med tio lågstadielärare från tre olika skolor och med varierande undervisningserfarenhet. Intervjuerna genomfördes enligt den semistrukturerade metoden. Först formulerade lärarna sina svar på intervjufrågorna utifrån sina tankar och erfarenheter av laborativt arbetssätt. Därefter ställdes uppföljningsfrågor för att kunna få förtydliganden och djupare svar. Resultatet visar att samtliga lärare använder sig av laborativa material i sin matematikundervisning. En fördel är att ett laborativt arbetssätt synliggör det abstrakta med konkreta exempel. Ett laborativt arbetssätt kan också öka elevernas motivation, nyfikenhet och lust att lära. En nackdel är att laborativt material används till ett avbrott under lektionstid där elever använder materialet till något annat än vad de egentligen bör göras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Timbré, Camilla. "Matematisk begreppsförståelse genom laborativt arbete i årskurs 4–6 : Begreppsförståelse som mål med laborativa material." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-25535.

Full text

Abstract:

Den här systematiska litteraturstudien syftar till att undersöka vad forskning säger om att öka elever i årskurs 4–6 begreppsförståelse i matematik genom laborativa material och aktiviteter. Ett lärarperspektiv har antagits och studien behandlar olika faktorer som i de ingående ämnesdidaktiska artiklarna identifierats som betydelsebärande för den laborativa matematikundervisningen. Ett resultat indikerar att lärarens erfarenhet, didaktiska kunskaper och inställning till laborativa material har stor inverkan på hur materialen används i undervisningen och påverkar även elevernas möjligheter och syn på att lära sig matematik genom laborativa aktiviteter. Även olika perspektivs synsätt till att använda material i fast form i undervisningen tas upp, samt att det finns olika typer av konkreta, laborativa material. Begreppsförståelse är centralt för elevers förståelse av matematik och begreppsförmåga lyfts i Läroplanen 2011 för årskurs 4–6 fram som en av fem punkter som eleven ska få möjlighet att utveckla i olika sammanhang och situationer. Den övergripande frågan som denna systematiska litteraturstudie ämnat finna svar på är om och i så fall hur den laborativa matematiken med laborativa material kan vara ett sätt att arbeta på för att elever ska kunna nå en ökad förståelse för abstrakta begrepp.

Matematik

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Fernberg, Terese. "Hur arbetar lärare med laborativ matematik? : En undersökning om hur lärare arbetar med laborativa inslag i sin matematikundervisning i skolår F-6." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-6139.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare arbetar med laborativa inslag i sin matematikundervisning under skolår F-6. Den inledande frågeställningen är vad laborativ matematik innebär. Vidare har jag undersökt hur lärare arbetar med laborativa inslag och vilken betydelse ett laborativt arbetssätt har för lärandet.

Resultatet av litteraturstudien riktar sig till frågan vad laborativ matematik är och vilken betydelse det laborativa arbetssättet har för lärandet. Här finns även en beskrivning av det laborativa arbetssättets utveckling i historiskt perspektiv samt tre olika laborativa material som jag har kommit i kontakt med under min utbildning till lärare. Litteraturen visar att laborativ matematik är när eleverna får göra något med sina händer och sina kroppar. Eleverna ska ”känna” och ”göra”. Genom att eleverna får arbeta praktiskt kan det abstrakta ämnet matematik bli mer konkret samtidigt som elevernas förståelse för matematiken ökar. Med ökad förståelse och ett mer varierat arbetssätt ökar även lusten för ämnet. Studier har visat att elevernas lust har minskat då ämnet har blivit allt för abstrakt.

I den empiriska studien har jag undersökt hur lärare arbetar med laborativa inslag i sin matematikundervisning och vilka laborativa material som används. Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade lärarna anser att laborativ matematik kan vara allt från att eleven använder sin egen kropp för att t.ex. mäta, till färdiga laborativa material med ett färdigt koncept. De yngre eleverna, klass F-3, har ofta fler laborativa inslag än eleverna i klass 4-6, där de laborativa inslagen ofta var kopplade till specifika begrepp inom matematiken.

Laborativt material kan vara allt från enkelt material som knappar, stenar o.d. vilka kan användas som ”plockmaterial” för de yngre eleverna som stöd i sitt första räknande, till inköpt material med ett färdigt användningskoncept. Alla lärarna i min undersökning använder sig av pengar som laborativt material och framhåller förträffligheten hos dessa. De tre material som jag har beskrivit närmare, Geobrädet, Cuisenaires färgstavar och Logiska block, är det bara någon enstaka lärare som använder. De Logiska blocken användes mer i de lägre klasserna, F-3, till olika sorteringsövningar. De material som lärarna rekommenderade är Pentamino, Snottror och Palinspel. De lärare som har lång erfarenhet har mycket eget tillverkat material medan de mer oerfarna lärarna vill ha ett färdigt material.

Lärarna som undervisar i de yngre åldrarna, F-3, arbetar strukturerat med laborativa inslag schemalagda under veckan och samtliga anser det viktigt med ett varierat arbetssätt både för ökad förståelse och för att eleverna tycker det är kul. Flera av de intervjuade lärarna anser att det finns tid att planera för de laborativa inslagen och de framhåller att det är så viktigt så det får ta tid. En faktor som påverkade de laborativa momenten, framför allt för de mer oerfarna lärarna, är brist på material på skolorna. Om det funnits mer pengar att inhandla laborativt material för så skulle de laborativa inslagen vara flera.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Pettersson, Sofia, and Jonna Larsson. "Användning av laborativa material i matematikundervisningen : En studie av lärares arbete och erfarenheter." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-315978.

Full text

Abstract:

I denna studie undersöks användningen av laborativt material i grundskolans matematikundervisning. Syftet är att undersöka hur grundskollärare menar att de arbetar med laborativt material i matematikundervisningen och på vilket sätt det kan förbättra barns matematikkunskaper. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre grundskollärare som arbetar på olika skolor och som har olika lång erfarenhet av läraryrket. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide med standardiserade frågor vilket innebär att alla lärare fick svara på samma frågor i samma ordningsföljd. Frågorna var konstruerade för att ge utrymme för öppna och utförliga svar. Detta för att lärarnas egna erfarenheter och tankar skulle komma fram. Resultatet av studien visar att alla intervjuade lärare menar att de använder laborativt material då det hjälper eleverna att få en större matematisk förståelse genom att konkretisera abstrakta matematiska idéer. Lärarna menar att materialen hjälper till med att skapa mentala bilder av matematiken vilket är positivt för förståelsen. Vilket material som används och användningen av dem skiljer sig mellan lärarna vilket kan kopplas till lärarnas olika långa erfarenheter av läraryrket. Nyckelord: Laborativ matematik, laborativa material, matematikdidaktik, sociokulturellt lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Cederfeldt, Sofia, and Sofia Andersson. "Laborativa material i matematikundervisningen : En kvalitativ studie av hur lärare beskriver att de arbetar med laborativa material inom taluppfattning." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41955.

Full text

Abstract:

Syftet med studien har varit att undersöka hur verksamma lärare på lågstadiet beskriver sin användning av laborativa material när de undervisar inom taluppfattning och få syn på vilka material som används. Genom att utgå från multimodal socialsemiotik har vi kunnat identifiera olika meningserbjudanden och roller som det laborativa materialet tillskrivs vid användandet. Ett sådant meningserbjudande var att materialet kunde användas såväl för att stötta som för att utmana eleverna i deras lärande. Metoden utgjordes av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre olika lågstadielärare som undervisar i matematik. Det empiriska datamaterialet har bearbetats och analyserats med hjälp av dels en innehållsanalys, dels en tematisk analysmetod. Resultatet av studien visar att lärare har en varierad syn på hur, när och i vilken utsträckning laborativt material bör användas. Synligt genom alla intervjuer var dock att det laborativa materialet genomgående används som en hjälp för att utveckla elevernas taluppfattning. Utifrån vår analys kan vi se att lärarna använder laborativt material för att göra den abstrakta matematiken mer konkret, vardagsnära och lekfull. Våra slutsatser är att det är lärarens fantasi och kunskap som avgör hur, när och till vilket syfte det laborativa materialet används och hur stort utrymme det laborativa materialet ges är beroende av vilken typ av matematikundervisning som läraren eftersträvar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Andersson, Erik, Mirela Hadžić, and Julia Tjernberg. "Att ta på matematik : En systematisk litteraturstudie om elevers inlärning av matematik genom ett laborativt arbetssätt i grundskolans år F-3." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60742.

Full text

Abstract:

Vi har gjort en systematisk litteraturstudie där vi har undersökt hur man ska och kan arbeta med laborativa material i skolan, främst i grundskolans tidigare år. Målet med denna litteraturstudie är att få fram kunskap kring laborativa material, både i användandet av laborativa material och dess effektivitet hos elever. Fokus ligger på att få fram kunskap om hur man som pedagog kan använda laborativa material på rätt sätt för att göra det till ett effektivt redskap inom matematikundervisning. Både för att pedagogen ska nå ut till eleverna på bästa sätt genom att använda materialen rätt och för att eleverna ska ges ett effektivt redskap som de har nytta av i sin matematikinlärning. Vi har använt oss av pålitliga publikationer för att få svar på våra frågor för att berika oss med mer kunskap inom ämnet men också för att andra ska ha användning för resultaten vi kommit fram till. Resultaten vi kommit fram till har styrkt att det finns nytta i att använda laborativa material i matematikundervisning hos elever i grundskolans tidigare år. Vi kunde inte finna exakta fakta för att kunna dra en korrekt generell slutsats. Däremot kan vi konstatera en generell effektivitet i användandet av laborativa material som hjälpmedel i matematiken hos elever. Det krävs dock korrekt kunskap hos pedagogen för att det ska vara effektivt och göra nytta i undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Lundgren, Victor, and Johan Karlsson. "Laborativ matematikundervisning : En studie om lärares perspektiv på undervisning med laborativa material i årskurs 1–6." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-143919.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att öka förståelsen gällande lärares användning av laborativt material i matematikundervisningen, samt att fördjupa kunskapen om vilka yrkeskompetenser som anses vara viktiga för en laborativ undervisningsmetod. För att svara på frågeställningarna har en studie med semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomförts med 12 lärare från två olika skolor. Intervjuerna har analyserats utifrån den kulturhistoriska verksamhetsteorin, ramfaktorteorin samt genom en kategorisering av lärares kompetenser. Resultatet visar att samtliga lärare i undersökningen har en positiv syn på den laborativa undervisningen, men att faktorer som tillgänglighet av material, specifika behov hos elever och tid till planering tycks påverka lärares metodval. Slutligen visar studien på vikten av att läraren har ett flertal kompetenser för att undervisa med laborativt material, som exempelvis den praktiska- samt den matematikdidaktiska kompetensen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Andersson, Rebecca. "Laborativa material i grundskolans matematik : En kunskapsöversikt om hur laborativa material kan utveckla elevers förståelse och intresse för tal i bråkform." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-38954.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Mir, Cabot Brandt Isabel. "Laborativ matematik- en studie kring sexgrundskollärares användande av laborativmatematik." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-200224.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete är att undersöka och redogöra för hur grundskollärare i årskurs 1-3 använder samt definierar laborativ matematik. Vilka för- respektive nackdelar anser lärarna att det finns med att arbeta laborativt inom matematikundervisningen? Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex verksamma grundskollärare i årskurs 1-3 som arbetar på två olika kommunala grundskolor i samma kommun. Resultatet från intervjuerna visar att lärarna upplever att ett laborativt arbetssätt leder till att befästa begrepp, öka förståelsen hos eleverna och att arbetet blir mer varierat. Att arbeta laborativt ger också möjligheter att konkretisera matematiken, och det kan fungera som ett verktyg för att bygga broar mellan det som är konkret och det som är abstrakt. I resultatet beskriver lärarna också hur faktorer som tid och planering kan utgöra hinder för att använda det laborativa arbetssättet mer kontinuerligt. Sammanfattningsvis visar studien att lärare upplever laborativ matematik som något positivt såväl för elever som lärare men att det är ett tidskrävande arbetssätt som kräver god planering.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Erik, Andersson, Tjernberg Julia, and Hadžić Mirela. "Laborativ matematik : En studie om hur lä rare använder laborativa material i matematikundervisning i grundskolans tidigare år." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65222.

Full text

Abstract:

I denna empiriska studie undersöks användning av laborativa material i samband med introduktion av ett nytt tema i matematik för årskurserna 1-3. Genom observationer av lärares användning av de valda laborativa materialen och korta intervjuer därefter har vi sammanställt resultat för huruvida laborativa material ökar elevers förståelse för det matematiska området som ligger i fokus. Studien bygger på ett variationsteoretiskt ramverk vilket vi anser är mest lämpat för denna typ av forskning. Resultaten som framkommit i studien visar på att lärare föredrar att använda sig av laborativa material som är kopplade till elevers vardag för att ge dem bästa möjliga förståelse i kopplingen mellan det abstrakta och konkreta. Det har också visat sig viktigt för lärarna i studien att låta eleverna använda materialet själva och inte enbart se på när läraren använder dem. Ännu en viktig aspekt ur lärarnas perspektiv är att använda olika typer av material för samma ändamål för att låta eleverna se variationer av hur de laborativa materialen kan användas

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

More sources

Book chapters on the topic "Laborativa material"

Tatlı, Zeynep. "Sanal Laboratuvar, Tasarım İlkeleri ve Örnek Bir Uygulama." In Güncel Öğrenme Teknolojileri ve Materyal Tasarımı, 105–36. Ankara Pegem Akademi Yayıncılık, 2020. http://dx.doi.org/10.14527/9786257880381.04.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

Contents

Academic literature on the topic 'Laborativa material'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Journal articles on the topic "Laborativa material"

Dissertations / Theses on the topic "Laborativa material"

Book chapters on the topic "Laborativa material"