To see the other types of publications on this topic, follow the link: Lågaffektivt bemötande.
Dissertations / Theses on the topic 'Lågaffektivt bemötande'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 44 dissertations / theses for your research on the topic 'Lågaffektivt bemötande.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Geneback, Joel. "Lågaffektivt bemötande - professionellas upplevelse av det lågaffektiva bemötandet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25182.
Full textAbstract:
Lågaffektivt bemötande (LAB) används inom socialt arbete vid flera olika typer av verksamheter. LAB har främst formats inom en svensk kontext utav psykologen Bo Hejlskov Elvén, han har med hjälp av internationell forskning samt egna erfarenheter format vad som blivit LAB och nu används på allt ifrån skolor till demensboenden. Denna metod har skapat debatt i hur effektiv den faktiskt är, vilka resultat den når och vilka konsekvenser den har. Med detta som bakgrund har jag försökt undersöka metoden närmare. Hur upplever de som använder sig av metoden att den fungerar? Vilka positiva och negativa sidor har den? Fungerar metoden i alla lägen? För att försöka svara på dessa frågor har jag intervjuat sex personer från olika verksamheter och med olika erfarenheter som har gett sin bild utav metoden. Informanterna upplever att LAB är en metod som underlättar i kontakten med människor, att den skapar starkare relationer samt att den har en respektfull framtoning emot individen. Dock finns det negativa sidor med metoden LAB. Det blev tydligt att personer som arbetar med LAB saknar struktur och kunskap inom hur arbetet skall organiseras på verksamheter. Nyckelord: affekt, autism, bemötande, demens, lågaffektiv, uppfattning.<br>Low-impact response (LIR) is used in a variety of social workplaces. The LIR has mostly been created in a Swedish context by the psychologist Bo Hejlskov Elvén, he has combined international research with his own experiences and created what has become LIR which is now used in places ranging schools to homes for people with dementia. This method has created a debate regarding how efficient it actually is, what results it reaches and to what consequences.Using this as a background, I have tried to understand the method closer. How does the people who use the method experience it? What positive and negative sides does it have? Does it work in all cases? To be able to answer these questions I have interviewed six people from different areas of work and with different amounts of experience, whom have given me their picture of the method. They experience that the method makes work easier in the contact with other people, that it helps them to create stronger relationships and that it as a respectful tone to it. There are negative sides though. It became apparent that the people who work with LIR are missing structure and knowledge in how to organize the work surrounding LIRKeywords: autism, dementia, emotion, low-impact, perception, response.
2
Mattsson, Britt-Marie, and Sandra Vogel. "Är lågaffektivt effektivt? : En kvalitativ studie om lågaffektivt bemötande i förskoleklass och grundskola." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-68430.
Full textAbstract:
Abstrakt Syftet med vår studie är att undersöka några professioners beskrivningar av lågaffektivt bemötande i förskoleklassens och skolans verksamheter. Vidare vill vi undersöka hur praktiserandet av lågaffektivt bemötande inverkar på elevers möjlighet till inkludering. I studien har vi använt oss av ett sociokulturellt perspektiv med kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjufrågorna har varit öppna med komplettering av följdfrågor. I studien ingår elva informanter, vilka samtliga arbetar med lågaffektivt bemötande i förskolans och skolans verksamheter. Resultatet visade att lågaffektivt bemötande är ett främjande och förebyggande förhållningssätt. Informanterna beskriver inkludering som alla elevers rätt att uppleva tillhörighet i ett sammanhang. Skilda professioners samsyn och samverkan kring problemskapande beteende möjliggör förståelsen av bristande förmågor och outvecklade färdigheter och hur dessa kan utvecklas. Problemskapande beteende förklaras som otillräcklig anpassning i lärmiljön. Informanterna upplevde att lågaffektivt bemötande är ett långsiktigt projekt. Vidare visar resultatet att implementering av lågaffektivt bemötande är av betydelse för samsyn kring förhållningssättet.
3
Ciftci, Evin, and Eyad Damra. "Lågaffektivt bemötande i förskolan : En del av vardagen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-376584.
Full textAbstract:
Denna studie syftade till att undersöka hur yrkesverksamma inom förskolan uppfattar lågaffektivt bemötande. Samt fokuserade vi på mötet med barn som uttrycker ett problemskapande beteende i förskolans verksamhet, tillsammans med begreppet inkludering titta närmare på hur det används i samband med lågaffektivt bemötande. För studien valde vi att utföra kvalitativa intervjuer i två delstudier, den ena med förskollärare och den andra med specialpedagoger där frågorna fokuserade på informanternas uppfattning kring lågaffektivt bemötande och inkludering. Resultatet visade att informanterna uppfattar lågaffektivt bemötande mer som ett förhållningssätt än en metod där man som pedagog bemöter barnet på ett etiskt, respektfullt, lugnt och reflekterande sätt. Genom att främja ett samarbete mellan pedagog och barn skapar pedagogen ett relationellt perspektiv att förhålla sig till barn med beteendeproblem samt se hur man kan ändra på yttre faktorer som exempelvis miljön, kan pedagogen åstadkomma en lösning där barn i svårigheter får stöd. Inkluderingsarbetet med ett lågaffektivt bemötande ansåg informanterna var ett resultat utav korrekt hantering av metoden / förhållningssättet. Med denna studie önskar vi ge en inblick i lågaffektivt bemötande genom de yrkesverksamma informanterna vi intervjuat inom förskolans verksamhet.
4
Svedberg, Helen. "Lärares erfarenheter av lågaffektivt bemötande: En tematisk analys." Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-167492.
Full textAbstract:
Uppsatsens syfte är att öka kunskapen om lärares erfarenheter av arbetet med lågaffektivt bemötande. De frågeställningarna som ställts handlar om lärares erfarenheter av metoden lågaffektivt bemötande, vilka perspektiv på lågaffektivt bemötande som framträder i lärarnas utsagor och vilka resultat som lärare menar att metoden lågaffektivt bemötande kan ge i skolan. Uppsatsen bygger på åttaintervjuer med lärare som undervisar i förskoleklass till årskurs 6. Teori i uppsatsen är de tre specialpedagogiska perspektiven, det kritiska perspektivet, det kompensatoriska perspektivet och dilemma perspektivet (Nilholm, 2020). Resultatet visar att lärarna menar att de ska tillägna sig metoden lågaffektivt bemötande eftersom den ger dem redskap att bemöta de elever som lätt hamnar i affekt. Ett lågaffektivt bemötande leder också till att elever känner sig sedda och accepterade och relationer skapas mellan lärare och elev. Lärarna beskriver att lågaffektivt bemötande ska implementeras i deras uppdrag med hjälp av ökad kunskap som lärarna kan tillägna sig genomhandledning av specialpedagog, kollegialt lärande, föreläsningar och fortbildning. Lärarna påpekar också att det behöver avsättas tid i organisationen för detta. Lärarna påpekar att det krävs samsyn ibland kollegorna på skolan för att implementeringen av lågaffektivt bemötande i deras uppdrag ska lyckas. Lärarna beskriver också att metoden lågaffektivt bemötande leder till en ökad måluppfyllelse i skolan för elever som lätt hamnar i affekt, genom att förebygga och anpassa skolmiljön minskas affektutbrotten och det blir en lugnare tryggare studiemiljö för alla elever i skolan. Den slutsats som kan dras i uppsatsen är att lärarna anser att lågaffektivt bemötande är en användbar metod i arbetet med de elever som lätt hamnar i affekt. Lärarna i uppsatsen menar att om elever ges rätt förutsättningar minskas affektutbrotten.<br>The purpose of the essay is to increase the knowledge of teachers' experiences of the work with low arousal approach. The questions asked are about teachers 'experiences of the low arousal approach, what perspectives on low arousal approach appear in the teachers' statements and what results a teacher believes that the low arousal approach can give in school. The essay is based on eight interviews with teachers who teaches from preschool class to grade 6. The theory in the essay is the three perspective on special educational, the critical perspective, the compensatory perspective and the dilemma perspective (Nilholm, 2020). The result shows that the teachers believe that they should adopt the method of low arousal approach because it gives them the tools to cope with the students who are easily affected. A low arousal approach also leads to students feeling seen and accepted and a relationship is created between the teacher and the student. The teachers describe that low arousal approach should be implemented in their assignments with the help of increased knowledge through the supervision of a special educator, collegiate learning, lectures and continuing education. The teachers also point out that time needs to be set aside in the organization for this. The teachers point out that consensus is required among colleagues at the school in order for the implementation of low arousal approach in their assignment to succeed. The teachers also describe that the low arousal approach leads to increased goal achievement in the school for students who are easily affected. By preventing and adapting the school environment, the impact of the outbreak will be reduced, and the study environment becomes calmer and safer for all students in the school. The conclusion that can be drawn from the essay is that teachers consider low arousal approach as a useful method in the work with students who easily comes into effect. The teachers in the essay believe that if students are given the right conditions, the outbreaks will be reduced.
5
Flöjt, Amanda, and Johanna Schyllert. "UTMANANDE BETEENDE OCH LÅGAFFEKTIVT BEMÖTANDE INOM LSS -PERSONALENS UPPLEVELSER." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25469.
Full textAbstract:
ABSTRAKTInledning: På boende inom lagom om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) kan det förekomma det som kallas ”utmanande beteende”. Ett utmanande beteende kan visa sig i allt från ett självskadebeteende, till personer som skriker och biter sig själva och/eller sin omgivning. Beteendet utmanar oftast både personal och den enskilde själv. Orsakerna till beteendet kan vara olika, men det visar sig då personen har brist på verktyg för att hantera situationen. Personal använder sig av olika metoder för att hantera dessa situationer. Lågaffektivt bemötande är en metod vars princip är att personal ska stötta brukaren i att återfå kontroll i kravfyllda situationer. Problemformulering: När utmanande beteende förekommer arbetar personal för att hitta pedagogiska tillvägagångssätt som gynnar främst brukaren, men även personalen. Att hitta fungerande, individuella metoder kräver mycket av personalen, och i undersökningen framkommer det vilka resurser personalen behöver för att utföra ett arbete av hög kvalité. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur personal inom särskilt boende enligt LSS, arbetar och upplever arbetet med ett lågaffektivt bemötande i utmanande situationer. Metod: För att besvara syftet och frågeställningarna genomfördes tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med personal på särskilda boende enligt LSS. Den insamlade empirin analyserades och delades in i teman och underteman. Resultat: Resultatet av undersökningen tyder på att personal känner en viss osäkerhet och oklarhet i arbetet med lågaffektivt bemötande, samt svårigheter i implementeringsprocessen. Slutsatsen av undersökningen är att personal är optimistiska till metoden och strävar enhetligt mot samma mål, men med brist på kunskap och handledning, känner personalen en osäkerhet och en bristande motivation. Vidare forskning: Resultatet tyder på att det finns mer behov av forskning om implementeringsmetoder av lågaffektivt bemötande, samt chefens roll i dessa. Med en bra implementeringsmetod hade man kunnat sprida kunskap om lågaffektivt bemötande, både inom andra yrken, men även till andra länder.<br>ABSTRACTIntroduction: In accommodations, within the act concerning support and service for certain disabled persons (1993:387), there may occur what is called ”challenging behaviour”. Challenging behaviour can show itself in everything from self-injury, to people who scream and bite themselves and/or their surroundings. This behaviour usually challenges both the staff and the individual him/herself. The causes of this behaviour may be different, but it appears when the individual lacks the tools needed to handle the situation. The staff uses different methods to deal with these situations. Low arousal approach is a method whose principle is that the staff should support the individual in regaining control in demanding situations. Problem: When challenging behaviour occurs, the staff works hard to find pedagogical approaches that primarily benefit the individual, but also the staff. To find individual methods that works requires a lot by the staff, and this study attempts to reveal what resources the staff needs in order to carry out high quality work. Purpose: The purpose of this study was to investigate how the staff in the special accommodation according to LSS, work, and experience the work with a low arousal approach in challenging situations. Method: In order to fulfil the purpose and answer the questions, three semi- structured focus group interviews were conducted with the staff in special accommodations. The collected data was analyzed and divided into themes and subtopics. Result: The result of the study indicates that the staff feels some uncertainty and confusion in the work with the low arousal approach, as well as difficulties in the implementation process. In conclusion, this study suggests that the staff is optimistic about the method and strive unitarily towards the same goal, but with a lack of knowledge and education, the staff feels uncertainty and a lack of motivation. Further research: The results indicate that there is more need for research about implementation methods of low arousal approach, as well as the role of the manager in this. With a good implementation method, one would be able to disseminate knowledge about low arousal approach, both in other professions, but also to other countries.
6
Cedergren, Marielle, and Andreea Rubin. "Att arbeta lågaffektivt inom förskolan - En intervjustudie med förskollärare." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31220.
Full textAbstract:
Lågaffektivt bemötande är ett förhållningssätt som består av metoder som till en början använts i arbetet med personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. På senare tid har det lågaffektiva bemötandet kommit att användas inom specialpedagogiken gällande skolan och förskolan. Förhållningssättet bygger på ett antagande om att barn gör rätt om de kan istället för barn gör rätt om de vill. Det lågaffektiva bemötandet har även varit föremål för debatter mellan psykologer och lärare, där lärare hävdar att förhållningssättet leder till bristande auktoritet och framhåller att barn behöver tydlighet. I dessa debatter hörs inte förskollärares röster lika starkt som lärarnas och denna studie syftar därför till att undersöka vad förskollärarna anser om detta förhållningssätt samt om, och i så fall hur, de arbetar med det i det dagliga arbetet. Vi undersöker även den bakomliggande orsaken till förhållningssättets ökande popularitet genom att titta på historiska förändringar vad gäller barnsyn. Studien utmynnar i semistrukturerade kvalitativa intervjuer med förskollärare via videosamtal där de fått svara på frågor angående det lågaffektiva bemötandet och möjliga orsaker till dess framväxt. Det är sex förskollärare som deltar och de arbetar på olika förskolor i Sverige. Utifrån intervjupersonernas svar kan vi se att de upplever att det lågaffektiva bemötandet är uppskattat att arbeta med i förskolan. Alla intervjupersoner hade en positiv inställning till förhållningssättet och de upplevde att de inte var lika stressade sedan de börjat arbeta utifrån det. Intervjuerna spelades in och transkriberades i sin helhet. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av Claes Nilholms kompensatoriska och kritiska perspektiv gällande specialpedagogik. Nyckelord: Lågaffektivt bemötande, förskola, specialpedagogik, lärare, förskollärare.
7
Holmqvist, Eva-Lena. "Lågaffektivt bemötande av elever i klassrummet : En intervjustudie av pedagoger från en lågstadieskola." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-159244.
Full textAbstract:
Undersökningens syfte var att ta reda på om pedagogerna använder sig av lågaffektivt bemötande och om elever med autism gynnas av metoden, vilket betyder att pedagogen ska vara lugn, tydlig och strukturerad. Ökar inkluderingen av dessa elever när man använder sig av metoden och påverkas arbetsklimatet i klassrummet på ett positivt sätt är två frågeställningar. I bakgrunden går jag igenom de olika begrepp som är viktiga i studien; specialpedagogens yrkesroll, inkludering, lågaffektivt bemötande, autism och förändringsarbete. Jag har intervjuat åtta pedagoger och en specialpedagog på en lågstadieskola där man har haft fortbildning i lågaffektivt bemötande. Frågan är om pedagogerna fortfarande använder sig av metoden i sitt dagliga arbete? Resultatet analyserades och tolkades genom hermeneutisk forskningsansats då de olika specialpedagogiska perspektiven användes; det kompensatoriska, relationella samt sociokulturella perspektivet. I resultatet kommer jag fram till att både pedagogerna och specialpedagogen ansåg att det var skillnad i klassrummet sedan man har börjat använda sig av metoden, och eleverna som är i behov av särskilt stöd kunde i större utsträckning vara inkluderade i den vanliga undervisningen.
8
Offing, Hanna. "Hjälp! Hur gör man? : Pedagogers upplevelser av att använda lågaffektivt bemötande i skolan." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18209.
Full textAbstract:
Lågaffektivt bemötande utgår ifrån tanken att barn gör rätt om de kan, snarare än att barn gör rätt om de vill. Metoden går ut på att förändra förutsättningar för och bemötande av elever som hamnar i problemskapande beteende. Den föreliggande studien är en del av ett utvecklingsprojekt där lågaffektivt bemötande har implementerats i tre svenska grundskolor. I denna delstudie redovisas intervjuer med fem respektive fyra pedagoger från två av dessa skolor. Syftet med studien är att undersöka hur uppfattningar och arbetssätt förändrats bland pedagogerna utifrån implementeringen av ett lågaffektivt bemötande i skolan. I studien undersöks vilka hinder och möjligheter som lärarna upplever i mötet med problemskapande beteende utifrån ett nytt perspektiv och vilka förändringar de kan se i elevernas beteende. Forskning kring lågaffektivt bemötande är ännu i sin linda men ett flertal omfattande studier visar på samband mellan bemötande och problemskapande beteende samt konsekvenser för elevers prestationer. Den föreliggande studien har en fenomenologisk ansats då den undersöker pedagogernas upplevelser av att använda ett lågaffektivt bemötande. Tolkningar av resultatet görs ur ett relationellt perspektiv. Intervjuerna genomfördes i fokusgrupper för att få till stånd ett naturligt samtal kring upplevelserna. Pedagogerna inbjöds att beskriva sina upplevelser så ingående som möjligt och jag som intervjuare höll mig i bakgrunden och ställde endast enstaka frågor som fördjupade berättelserna. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan i sin helhet för att ingen information skulle gå förlorad. Pedagogerna kände initialt att det skulle bli svårt att använda lågaffektivt bemötande i en miljö där flera barn uppvisar problemskapande beteende. De tyckte att det kändes fel att behålla lugnet då de egentligen var upprörda inombords. Känslor av orättvisa gentemot andra barn samt en rädsla för ifrågasättande från utomstående beskrevs också. Upplevda hinder är för få vuxna och för många elever i olika svårigheter. Handledningen upplevs ibland som långt ifrån pedagogernas verklighet. Efterhand upptäcker pedagogerna att de lär sig hejda sina impulser och självförtroendet växer då de ser hur problemskapande beteenden minskar och de har mer energi kvar i slutet av dagen.
9
Rappe, Björn. "Implementering av lågaffektivt bemötande som förhållningssätt : En analys av erfarenheter från svenska grundskolor." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-163450.
Full textAbstract:
Lågaffektivt bemötande är ett förhållningssätt som implementerats i många svenska skolor de senaste åren som en metod för att hantera konfliktsituationer och barn med problemskapande beteende. Under senaste året har det pågått en diskussion inom skolan och även i media om det kan vara så att förhållningssättet orsakar problem i skolmiljön istället för att komma tillrätta med dem. Försvararna menar att det är ett felaktigt användande av förhållningssättet som ligger till grund för de ordningsproblem som en del kopplar till implementeringen av lågaffektivt bemötande.Syftet med denna studie är att undersöka hur implementationen av förhållningssättet kan gå till och hur det senare fungerar för de pedagoger som arbetar med det samt vilka resultat de upplever i skolmiljön. För att skapa kunskap om frågeställningen har en kvalitativ metod använts vid undersökningen där semistrukturerade individuella intervjuer har genomförts på fyra olika skolor och resultatet tematiserats och presenterats. Resultatet av studien visar att den grupp som fått bäst resultat har arbetat med ett metodologiskt och långsiktigt förhållningssätt i implementationen där personalen genom studiecirkel utbildat sig och skapat en gemensam strategi för att arbeta med förhållningssättet där de hanterar både konfliktsituationer och arbetet efteråt för att skapa en lärande process för att undvika att hamna i liknande situationer. Ytterligare en slutsats är att det är viktigt att arbeta med kommunikationen mot anhöriga så att en förståelse skapas för vad arbetssättet innebär.
10
Bobeck, Maria. "En kvalitativ studie om lågaffektivt bemötande och barns inflytande i förskola och förskoleklass." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-79237.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattning om vad förhållningssättet lågaffektivt bemötande innebär och hur det praktiseras i förskolan samt förskoleklass. Vidare syftar denna studie till att undersöka om och hur förskollärare upplever att det lågaffektiva bemötandet tenderar att inverka på barns möjlighet till inflytande. Teoretisk utgångspunkt för denna studie har varit relationell makt varpå datainsamlingsmetod utgörs av kvalitativa intervjuer. I studien har fem informanter deltagit varpå alla arbetar med lågaffektivt bemötande i förskolan samt i förskoleklass. I resultatet framgår att lågaffektivt bemötande är ett förebyggande förhållningssätt genom att pedagoger tvingas att vara lyhörda för barnets behov och förutsättningar, vilket kräver anpassningar i lärmiljön. Resultatet visar även på att miljön utgör en central aspekt i att barn genom god självkontroll ges möjligheter till inflytande över sin vardag och utbildning.
11
Sikström, Emmy. "En intervjustudie om konflikter och ledarskap i förskolan, med fokus på lågaffektivt bemötande." Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-31478.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att studera förskollärares förståelse av sitt ledarskap i relation till konflikter, med ett fokus på det lågaffektiva bemötandet. Arbetet syftar mer specifikt till att skapa förståelse för hur förskollärarna anser att konflikter uppstår mellan vuxen och barn i förskolan samt hur de väljer att hantera det. Förskollärarnas beskrivna förståelse ställs i relation till forskning om ledarskapsstilar med särskilt betoning på det lågaffektiva bemötandet. I studien har sju förskollärare intervjuats och dessa bor utspritt i Sverige och har olika yrkeserfarenheter. De teoretiska utgångspunkterna är tre specialpedagogiska perspektiv, dessa är det kompensatoriska och det kritiska samt dilemmaperspektivet. Andra ledarskapsstilar som diskuteras i detta arbete är det auktoritära, empatiska demokratiska, undvikande, växlande samt det lågaffektiva. Resultat visar att ledarskap till stor del handlar om att förekomma konfliktsituationer som ligger i linje med det lågaffektiva och det kritiska perspektivet. Det som är av vikt är att skapa lockande aktiviteter, få barn att följa självmant, ligga steget före och att involvera barnen i situationer där det finns en konflikt mellan den vuxne och barnet. I ledarskapet finns det en makt att förhålla sig till visar resultatet, vilket i sig kan leda till konflikter och hanteras på olika sätt. Förskollärarna gav uttryck för det kompensatoriska och kritiska perspektivet i studien. Samtliga förskollärare talar om betydelsen av att individanpassa sitt ledarskap och hur de bemöter konflikter. En av förskollärarna frågar sig hur pass mycket hen ska anpassa sitt ledarskap till individen och i det synliggörs dilemmaperspektivet. Pågående konflikter hanteras lågaffektivt genom ett lugn i syfte att inte förvärra situationer av ett flertal av förskollärarna. Samtliga förskollärare i studien hade en uppfattning om vad lågaffektivt bemötande är, men de var inte entydigt positiva till det. Det lågaffektiva ledarskapet utgår enligt förskollärarnas svar från det empatiska och demokratiska ledarskapet. Fördelar som förskollärarna ser med lågaffektivt bemötande är goda relationer och ömsesidig respekt. Ett flertal förskollärare menar att det lågaffektiva bemötandet bekräftar den barnsyn och arbetssätt de eftersträvar att arbeta efter i förskolan. Nackdelar är att kollegor har svårt att förstå deras bemötande i konflikter och att ledarskapet till viss del kräver mer tid av förskollärarna. Tidsbrist och stress i yrket gör det svårt för förskollärarna att arbeta lågaffektivt. Det leder vidare till att det auktoritära ofta träder fram hos förskollärarna när de finner tiden knapp och stressfylld.
12
Veenhuis, Elin. "Att möta omvärldens krav : Om implementering av Lågaffektivt bemötande i en förvaltning för funktionsstöd." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, SA, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-23649.
Full textAbstract:
In today's social work there is an ambition to work evidence-based in order to improve quality and competency in business. This study is made in a disability administration which has introduced a common approach towards users for all employees. The approach is called low arousal approach. The purpose of the study is to investigate how a method takes hold and implements within an organization. The empirical data is analyzed by theories of professionalization, idea dissemination and translation. The results demonstrate that the studied administration is influenced by the outside world’s quest for evidence-based work and professionalization in care and welfare sector. It also shows how a method changes when it enters a new context and the consequences the implementation has in the studied administration.
13
Rundcrantz, Erik. "Lågaffektivt bemötande av elever med autism : Ett nytt sätt att förstå och hantera problemskapande beteende." Thesis, Stockholm University, Department of Special Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-36016.
Full textAbstract:
<p>Bakgrund Det finns stora risker att personer med autism och utvecklingsstörning har ett problemskapande beteende. Omgivningen behöver tydliga rutiner och ett genomtänkt bemötande i kritiska och våldsamma situationer. Personalen spelar en avgörande roll för händelseutvecklingen. Ett lågaffektivt bemötande erbjuder metoder att förebygga och hantera problemskapande beteende på ett icke-kränkande och icke-våldsamt sätt genom flexibel kravanpassning.</p><p>Metod Tre fokusgruppsamtal med sammanlagt 12 pedagoger på tre olika särskolor för elever med autism. Samtliga pedagoger har det senaste året gått en tredagarskurs i lågaffektivt bemötande. Intervjuerna var semi-strukturerade. Deltagarna uppmuntrades bland annat att samtala om problemskapande beteende, konflikter, självförtroende att hantera problemskapande beteende och trygghet på arbetsplatsen.</p><p>Resultat Kursen i lågaffektivt bemötande tycks ge olika utfall på de tre skolorna. Resultatet tyder på att kursen påverkar pedagogernas självförtroende och trygghet på olika sätt. Studien visar olika sätt att se på problemskapande beteende. Studien visar även att kursen i lågaffektivt bemötande verkar kunna leda till en minskning av problemskapande beteende. Ingen grupp berättar att de använder nedläggningar.</p><p>Diskussion Studien visar faktorer som kan påverka genomslaget av kursen i lågaffektivt bemötande. En faktor är hur personalen ser på elever med det problemskapande beteendet, om eleverna anses vara medvetna och i kontroll över sitt problemskapande beteende. En annan faktor är graden av flexibilitet i den pedagogiska strukturen. Studien diskuterar hur den pedagogiska ambitionsnivån och de långsiktiga målsättningarna eventuellt kan påverka genomslaget. En avgörande faktor verkar vara kursledarens erfarenhet.</p>
14
Johansson, Claes, and Anders Lindqvist. "Från ett blodigt rum till lite spott på golvet : En studie av skolpersonals fortbildning i lågaffektivt bemötande i särskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49395.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien är att undersöka hur en fortbildning initieras och vilka tecken på förändrade arbetssätt som personalen kan beskriva i ett skolutvecklingsperspektiv. Valet föll på en fortbildning som avser personalens kompetens i bemötande av elever i behov av särskilt stöd. Vi har undersökt en särskoleenhet där samtlig pedagogisk personal genomgår en fortbildning i lågaffektivt bemötande enligt Bo Heilskov Elvéns metod. Vi har valt en hermeneutisk ansats med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer för att få svar på våra forskningsfrågor. Vi har genomfört två intervjuer med två av flera ansvariga för den valda fortbildningen, en specialpedagog och en rektor, som skulle kunna ge svar på vilka grunder fortbildningsinsatsen initierades. Denna intervju gav oss önskad information inför intervjuerna med personalen på skolorna, där vi har intervjuat två lärare och två klassassistenter för att primärt undersöka vilka förändrade tecken man kan se i verksamheten utifrån fortbildningen i lågaffektivt bemötande. Resultatet visar att ledning och personal har uppfattat ett behov i verksamheten som kräver ett förändrat arbetssätt i att möta elevernas problemskapande beteenden. Utifrån fortbildningen i lågaffektivt bemötande visar resultatet att personalen har blivit mer trygga i sin undervisningssituation men även i sin yrkesrelation kollegor emellan. Personalen upplever att de har utvecklat ett gemensamt språk och en gemensam metod som även leder till möjlighet till ökat lärande hos eleverna. De har anpassat miljön och förhållningssättet efter elevernas behov. Som framgångsfaktorer kan man se motiverad personal som ser direkta effekter av fortbildningen, men också det faktum att fortbildningen omfattar all personal. Personalen har en önskan om långsiktighet i fortbildningen med mer tid för reflektion. Ledningen har för avsikt att utifrån personalens skilda behov i fortsättningen differentiera fortbildningen. I vår analys har vi i huvudsak utgått från Timperleys (2013) cirkulära femstegsmodell för skolutveckling. Denna går kort ut på att (1) elevernas behov av kunskaper och färdigheter identifieras för att uppnå viktiga mål. Därefter (2) kartläggs personalens behov av kunskap i att handleda eleverna till ökad måluppfyllelse. Den professionella förmågan (3) fördjupas hos berörd personal och (4) utifrån detta får eleverna uppleva lärande på ett nytt sätt. Det sista steget (5): Elevernas nya behov av kunskaper identifieras, vilket är identiskt med steg ett (1). Vi tycker oss ha sett tecken på att alla stegen finns representerade vid tillfället för vår studie, dels utifrån ledningens organiserade plan för fortbildningen, men också utifrån att tecken på ett cirkulärt tänkande som nu riktar fokus på elevernas behov mer än före fortbildningen. Timperley menar att utgångspunkten för en positiv skolutveckling är just elevernas behov (a.a).
15
Vikman, Helen, and Maja Elb. "Pedagogers uppfattning om lågaffektivt bemötande som metod för att hantera problemskapande situationer. : En studie med fenomenologisk ansats." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-78440.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att göra en kritisk granskning om lågaffektivt bemötande fungerar som ett verktyg vid hantering av problemskapande betenden i olika situationen när det handlar om barn och elever. Vidare vill vi undersöka om pedagogerna har ett behov av ett verktyg samt om de pedagoger som använder sig av lågaffektivt bemötande beskriver att de varit hjälpta av verktyget. Studiens tanke är att få fram respondenternas upplevelser i det verkliga livet och därför inspireras studien av en fenomenologisk ansats med kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Enkätfrågorna i den kvantitativa studien besvarades av 379 respondenter som har någon form av pedagogisk utbildning. Studien kompletterades med fem respondenter med standardiserade frågor i den kvalitativa intervjun, där samtliga respondenter har genomgått utbildning inom lågaffektivt bemötande. Resultatet visade att vi genom denna studie inte kunde påvisa några resultat som påvisade att lågaffektivt bemötande var ett fungerande verktyg när det gäller att hantera problemskapande situationer i mötet hos barn och elever. Vi kunde genom studien se att pedagoger efterfrågar ett verktyg för att bättre kunna undvika konfliktsituationer samt att de pedagoger som hade använt sig av ett lågaffektivt bemötande hade upplevelsen av att det var ett fungerande verktyg.
16
Israelsson, Mikael. "Utagerande barn i förskolan : En kvalitativ studie om förskollärares bemötande av barn med utagerande beteende." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-155268.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att skapa en ökad kunskap om vilka strategier som används av verksamma förskollärare i arbetet med att stötta utagerande barn i 4 till 5-årsåldern. Syftet är också att undersöka varför dessa strategier används. De forskningsfrågor som den kvalitativa studien utgår ifrån är: Vilka strategier beskriver förskollärare att de använder sig av i bemötandet av utagerande barn och varför? Vilka faktorer påverkar förskollärares möjligheter och förutsättningar i att stödja utagerande barn i sin verksamhet? Fyra verksamma förskollärare har intervjuats för att få svar på forskningsfrågorna. Resultatet visar att förskollärarna främst använder sig av ett lågaffektivt bemötande av utagerande barn. De orsaker som förskollärarna menar ligger bakom ett utagerande beteende ligger främst inom barnet själv. Resultatet visar också att det inte är optimala förutsättningar för att bemöta dessa barn på det sätt förskollärarna önskar och att de faktorer som påverkar förutsättningarna negativt till största delen inte kan påverkas av förskollärarna själva.
17
Gustafsson, Annika. "Vad är ett problembeteende? : En kvalitativ intervjustudie om problembeteende och konflikter i förskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-31516.
Full textAbstract:
Konflikter är någonting som uppkommer på förskolan dagligen. Det finns konflikthanteringsmetoder som förskollärare idag tar hjälp av. I studien så presenteras bland annat lågaffektivt bemötande som en metod för att arbeta med konflikter. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares sätt att möta problembeteende samt att undersöka hur förskollärare hanterar konflikter. En kvalitativ studie och intervjuer har utförts med totalt sex stycken förskollärare på två skilda förskolor. Studien visar på att konflikter är någonting som sker dagligen mellan barn men att det är miljön som är den avgörande faktorn för hur ett barn ska agera. Det kan handla om att ett barn måste gå från en aktivitet till en annan och där skapas en oro. Studien visar också att hur förskollärare agerar vid konflikter är också avgörande för hur ett barn ses utav de andra barnen. Utifrån denna studie så handlar problembeteende och konflikter på förskolan om både den fysiska och psykiska miljön. Förskollärare måste lära sig att hantera konflikter och utvärdera sitt eget arbete för att kunna ha rätt verktyg till hands nästa gång en konflikt uppkommer.
18
Eriksson, Jessica, and Julia Ahlin. "’’Jag kan inte förvänta mig att barnet lugnar ner sig och slutar skrika om inte jag själv gör det’’ : En kvalitativ studie om grundlärare i fritidshems uppfattningar om lågaffektivt bemötande." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University, Fritidshemspedagogisk forskning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49967.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka fritidslärares uppfattningar om lågaffektivt bemötande i fritidshemmet. Hur uppfattar fritidslärarna att arbeta med ett lågaffektivt bemötande i fritidshemmet? Vilka möjligheter och utmaningar finns enligt fritidslärarna med lågaffektivt bemötande? Studien bygger på kvalitativ metod och har sin grund i semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. För att få med fler fritidslärares uppfattningar om metoden tillämpades även ett frågeformulär. Intervjuerna och frågeformuläret genomfördes med fem fritidslärare som är verksamma i fyra olika kommuner. Urvalet skedde genom ett godtyckligt urval med två urvalskriterier att respondenten måste vara utbildad lärare i fritidshem eller inneha en utbildning som anses likvärdig och att hen måste arbeta eller ha arbetat med metoden lågaffektivt bemötande. I resultatet framkommer det att fritidslärare som använder sig utav metoden upplever metoden som en bidragande faktor till en bra stämning i gruppen. Fritidslärarna är eniga om att metoden har varit bra när det gäller att bygga relationer till eleverna. Metoden har varit ett stöd i att möta eleverna där de är. Resultatet lyfter även vikten av en samsyn i arbetslaget och att det finns möjlighet för vägledning i användandet i metoden. Vidare trycker fritidslärarna på betydelsen av fortbildning och vidare forskning i användandet av metoden i skola och fritidshem.
19
Domeij, Marlene. "Problemskapande beteenden bland grundskoleelever : Pedagogers upplevelser och tankar kring strategier och bemötanden." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-167510.
Full textAbstract:
Studiens syfte var synliggöra pedagogers upplevelser, tankar och känslor kring grundskoleelevers problemskapande beteenden. Frågeställningar var: Hur upplever pedagogerna problemskapande beteende? Hur tänker pedagogerna om strategier samt bemötande av sådant beteende? Åtta semistrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetar i grundskolan genomfördes, transkriberades och analyserades. Studiens resultat visar att pedagogerna arbetar med problemskapande beteende på grupp-, individ- och organisationsnivå. Pedagogernas kunskap och kompetens samt egna värderingar, attityder och intressen är av betydelse för att handskas med dessa beteenden. Resultaten visar också att pedagogerna anser att det är viktigt att alla elever får goda förutsättningar för att utvecklas oavsett om det ibland uppstår kritiska situationerna som i skolvardagen som kan tyckas utgöra hinder lärande och utveckling. Pedagogerna betonade även betydelsen av dels att arbeta förebyggande (med metoder leder till att problemskapande beteenden minskar) dels att använda lågaffektivt bemötande (ett förhållningssätt och en metod) när det behövs. Med rätt förutsättningar och rätt metoder blir det lättare för eleven att nå sina mål.
20
Lyxell, Jesper, and Petter Degerfeldt. "RAMAR OCH KRAMAR : En studie om fritidslärares syn påbemötandet av barn somutmanar." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-159687.
Full textAbstract:
Studien syftar till att nå ökad kunskap och djupare förståelse om fritidslärarens erfarenheter av arbetet med barn som utmanar den pedagogiska verksamheten. Specifikt fokus kommer att riktas mot fritidslärares förhållningsätt och bemötande gentemot dessa barn. Undersökningen har utgått från kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma fritidslärare. Resultatet visar att fritidslärare har god kunskap inom detta område men att de har fått tillskansa sig den på egen hand efter slutförd lärarutbildning. Det framkommer också att fritidslärare använder sig av samma förhållningssätt i skolverksamheten och ifritidsverksamheten, detta förhållningssätt är lågaffektivt bemötande. Trots att de använder sig av samma förhållningssätt så kan olika strategier användas i mötet med barnen.
21
Ingemarsson, Robin, and Peter Frankson. "Hot och våld inom ambulanssjukvården : En kvantitativ enkätstudie." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-77430.
Full textAbstract:
Introduktion: Hot och våldssituationer kan hända när som helst och var som helst inom ambulanssjukvården. Hot och våld är något som ständigt ökar i samhället. Tidigare forskning visar att hot och våld inom ambulanssjukvården är vanligt förekommande. Syfte: Att belysa förekomsten av hot och våld mot ambulanspersonal. Metod: Kvantitativ enkätstudie, vilket ger ett objektivt mätresultat.Resultat:Det framkom i resultatet att hot och våld är vanligt förekommande. Det visade sig också att personalen påverkades i olika grad av en hot och/eller vålds-händelse. Det kunde handla om att vården blev påverkad, att personalen upplevde mer rädsla efter en händelse eller att personalen fick sömnbesvär. Det visade sig också att bemötandet av en hotfull eller aggressiv person varierade bland respondenterna.Konklusion: Det finns ett stort fortsatt behov av forskning inom ämnet. Med tanke på påverkan i olika grad finns utrymme för utbildning och förändring inom området samtidigt som det är viktigt att resultatet främjas och att fler får vetskap om hur situationen ser ut för ambulanspersonalen.
22
Järvenpää, Emma, and Maria Lagnebratt. "Problemskapande beteende i skolan : En litteraturstudie som synliggör strategier och metoder för bemötandet av elever med problemskapande beteende." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-339594.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att undersöka metoder och strategier att tillämpa i bemötandet och hanteringen av elever med problemskapande beteende. Vi ville främst titta på metoder och åtgärder utifrån de specialpedagogiska perspektiv som presenteras i kursen specialpedagogik på 5 hp vid Uppsala universitet. Vi ville även få in ett alternativt synsätt på ämnet som vi kommit i kontakt med under den verksamhetsförlagda utbildningen – det lågaffektiva bemötandet. Att arbeta lågaffektivt innebär att lärarens pedagogik präglas av lugn och positiva förväntningar på elever med syftet att minska stress och problemskapande beteende. Förutom att hitta olika metoder och strategier ville vi undersöka dess teoretiska bakgrunder och definiering av problemskapande beteende för att få en förståelse för uppkomsten till dessa. Detta resulterade i en litteraturstudie där vi genom komparativ metod och tematisk analys jämförde ett kategoriskt och ett relationellt perspektiv på specialpedagogik, samt lågaffektivt bemötande, utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Resultatet av studien visar på att ett lågaffektivt bemötande beaktar såväl helheten och delen bakom elevers uppvisade problembeteenden, medan ett relationellt perspektiv tar större avstamp i helheten men riskerar att missa den individuella faktorn i. Ett kategoriskt perspektiv visade sig vara för snävt och kan inte synliggöra en helhetsbild av elevens problemskapande beteende och det specialpedagogiska behov som krävs. Studiens resultat påvisar inte vilka metoder eller åtgärder som är rätt eller fel då detta är kontextuellt samt för komplext för att det ska finnas ett enda sätt som kan appliceras på alla elever i alla situationer.
23
Berglund, Anna, and Henrik Mattsson. "Barn gör rätt om de kan, inte om de vill : En kvalitativ studie om yrkesverksamma lärares erfarenhet av metoden lågaffektivt bemötande." Thesis, Högskolan i Gävle, Pedagogik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29834.
Full textAbstract:
Sammanfattning Arbetet med konflikthantering förekommer dagligen i skolans verksamhet och kan se olika ut. Syftet med vår studie var att undersöka vilken erfarenhet verksamma lärare som undervisar barn i åldern sex till tio år, har av metoden lågaffektivt bemötande i samband med konflikthantering. I vår studie redogör vi för hur metoden kan användas vid problematiska situationer där barn är inblandade. Lågaffektivt bemötande bygger på att barn gör rätt om de får de rätta förutsättningarna. Studien har genomförts med kvalitativ metod som vi valde för att uppnå ett bredare och ett mer djupgående resultat. Sju personer på tre skolor intervjuades om sin kunskap och erfarenhet av metoden lågaffektivt bemötande vid konflikthantering. Det visade sig att lärarnas erfarenheter av metoden lågaffektivt bemötande är varierande. Undersökningen visar också att det saknas utbildning och till viss del kunskap om lågaffektivt bemötande. För att det lågaffektiva bemötandet ska vara effektivt och behjälpligt i konfliktsituationer, så krävs en samsyn inom arbetslaget och en väl genomarbetad plan för metoden. Studiens slutsats blev att det råder stor brist på utbildning inom konflikthantering bland de deltagande lärarna.
24
Linde, Erika, and Frida Stenqvist. "Vad är synen på barn med problemskapande beteende i skolan?" Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29587.
Full textAbstract:
Syftet med vårt arbete är att synliggöra vilken syn lärare idag har på elever med problemskapande beteende. Forskning visar på kemiska obalanser, bristande förmågor och abstrakta ämnen som faktorer som kan utlösa beteenden som orsakar problem för våra elever, men ändå så läggs skulden ofta på den enskilde eleven. Omvärlden ser på eleven som någon som med vilja vill orsaka problem för sig själv och andra, och att läraren ska motivera och uppfostra eleven till bättre vetande. Visst, läraren spelar en stor roll i elevens liv men den rollen är inte att uppfostra sina elever utan att engagera sina elever, hjälpa dem och anpassa sin undervisning utefter elevens behov.Genom att göra en enkätundersökning och ta del utav tidigare forskning så ville vi undersöka vad lärare har för syn på sina elever som uppvisar problemskapande beteende samt hur de hanterar dessa elever i klassrummet. Vår frågeställning är: “Hur definierar lärare problemskapande beteenden och vad är deras syn på elever som uppvisar dessa beteenden?”I uppsatsen utgår vi från det socialkonstruktivistiska synsättet som säger att våra upplevelser av omvärlden är konstruerade och ingen total sanning. Vi upplever att “problemskapande beteende” är socialt konstruerat och endast finns i en kontext där det finns elever som inte uppvisar detta beteende, och utifrån denna konstruerade uppfattning utsätts eleverna för ett visst bemötande. Vår forskning har lett oss fram till slutsatsen att lärare har en föråldrad syn på elever som uppvisar problemskapande beteende, och skuldbelägger ofta eleven istället för att titta på sig själv som en utlösande faktor. Dessutom visar vårt resultat att de problemskapande beteenden som inte syns lika mycket utåt, till exempel när eleven inte ber om hjälp trots att hen behöver det, inte får alls lika mycket uppmärksamhet av lärarna trots att även dessa beteenden orsakar problem för eleven på kunskapsmässiga plan.
25
Nilsson, Linda, and Maria Lindholm. "Följderna av en kommunalt organiserad fortbildning : En kvalitativ studie om hur en kommunsatsning påverkat pedagogers uppfattningar om användningen av lågaffektivt bemötande." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-157890.
Full textAbstract:
Skolor och ibland hela kommuner utbildar ständigt sin personal för att implementera nya förhållningssätt och pedagogiska metoder i verksamheterna. Studiens syfte var att belysa på vilket sätt en kommunal satsning påverkat hur pedagoger uppfattar och använder sig av lågaffektivt bemötande som metod i mötet med elever med problemskapande beteenden. Studiens teoretiska utgångspunkt utgjordes av relationellt och kategoriskt perspektiv, tillsammans med Blossings modell för ett förändringsarbete. Kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjufrågor har använts för att fånga pedagogers uppfattningar om metoden och urvalet bestod av tolv pedagoger som samtliga deltog i kommunens satsning. Deltagandet i föreläsningarna var på lika villkor, men förutsättningarna för en lyckad implementering visades varierar mellan skolorna i den undersökta kommunen. En slutsats i studien var att kommunens satsning påverkade pedagogers uppfattningar och medvetenhet om lågaffektivt bemötande positivt. Studien påvisade ökad medvetenhet i användningen av metoden samt vilken betydelse relationen har i mötet med problemskapande beteende. Det framkom att tid, ork och affektsmitta var missgynnande faktorer i arbetet med lågaffektivt bemötande. Studien indikerade på brister i genomförandet av implementeringen av den nya metoden och visade även att det möjligen sker viss kategorisering av elever med problemskapande beteende i skolan, medvetet eller omedvetet.
26
Johansson, Hanna, and Julia Mafrost. ""Vi accepterar inte ett beteende, men vi tycker om dig" : En kvalitativ intervjustudie om förskollärares erfarenheter av att bemöta utagerande barn." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-159651.
Full textAbstract:
Syftet med examensarbetet var att ge inblick i några förskollärares upplevelser och erfarenheter av att bemöta barn med utagerande beteende, detta genom följande frågeställningar: Hur kan utagerande barn i förskolan bemötas på ett framgångsrikt sätt enligt några förskollärare? Hur uppfattar studiens förskollärare sina kompetenser att bemöta barn med utagerande beteende? Studien bestod av åtta kvalitativa intervjuer utifrån ett kriteriebaserat urvalsförfarande. I resultatet framkom strategier som kan liknas vid metoden lågaffektivt bemötande, och även att förskollärarna gör medvetna val av olika strategier för att bemöta utagerande barn. Framstående strategier som nämndes var att skapa goda relationer till barnen, ett lugnt förhållningssätt samt olika förebyggande åtgärder såsom bildstöd och ritstöd. En annan förekommande strategi var att separera det utagerande barnet ur barngruppen för att hjälpa barnet att lugna sig. Stress framkom som en faktor som gav sämre förutsättningar för förskollärarna att bemöta utagerande barn. En slutsats är att ett lugnt förhållningssätt upplevs som grundläggande i skapandet av relationer, till skillnad från stress som påverkar förskollärarnas bemötande negativt. En annan slutsats är att separering av ett utagerande barn från barngruppen, som tycks förekomma, är en framgångsrik strategi som är osynlig i den tidigare forskning som redovisas. En övergripande slutsats är att studiens förskollärare anser att beprövade och framgångsrika strategier huvudsakligen grundlagts i den professionella yrkespraktiken.
27
Berglund, Jessica. "Specialagenterna : En intervjustudie om specialpedagogernas och speciallärarnas yrkesroll." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-151951.
Full textAbstract:
Med min studie ville jag vinna ny kunskap om speciallärarnas och specialpedagogernas yrkesroller på två olika skolor, samt att beskriva hur deras praktik ser ut. Jag valde att intervjua tre speciallärare, tre specialpedagoger och tre från skolledningen från två olika skolor, en grundskola och ett gymnasium. Min bakgrund handlar om specialundervisningens historia och utbildning för att få en förståelse för hur skolan var för speciallärare och specialpedagoger men också vilken yrkesroll och funktion de har idag. Vikten av inkludering, lågaffektivt bemötande, förändringsarbete och ledarskap för en speciallärare eller en specialpedagog ingår också. Resultatet analyserades och tolkades med hjälp av en hermeneutisk forskningsansats och mot typiska aspekter som kännetecknar de specialpedagogiska perspektiven. De tolkningsverktyg som jag valt att använda mig av är kompensatoriskt perspektiv, relationellt perspektiv och sociokulturella perspektivet. I mitt resultat kommer jag fram till att speciallärare arbetar som speciallärare men utför en del specialpedagogiska uppgifter. Två av specialpedagogerna arbetar lika ofta som speciallärare. Ett problem är att skolledningen inte har nog kunskap om vad det är för skillnad mellan en speciallärare och en specialpedagog. Ett annat problem är att lärare inte låter speciallärare eller specialpedagoger handleda dem.
28
Petersson, Maria. "Tydliggörande pedagogik och individuella anpassningar för elever med ASD - en fallstudie." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27325.
Full textAbstract:
Petersson, Maria (2019). Tydliggörande pedagogik och individuella anpassningar- en fallstudie. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragAtt få kunskap om det pedagogiska arbetssättet tydliggörande pedagogik, som är utarbetat för att passa elever med autism eller ASD (Autism Spectrum Disorder) och hur det sedan skulle kunna användas i svensk grundskola. Och vilka anpassningar i den fysiska miljön som skulle kunna användas i grundskola för eleverna med ASD eller liknande funktionsvariation skull kunna få en verksamhet som fungerar bättre för dem.Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att utforska vilka pedagogiska arbetssätt som personalen på en specialiserad skola för elever med autism (ASD) använder för att eleverna ska uppleva sin skolgång som meningsfull, begriplig och hanterbar. Och vidare undersöka om det kollegiala lärande underlättar arbetet med de pedagogiska arbetssätten.Frågeställningar •Vilka pedagogiska arbetssätt använder skolan för att göra undervisningen meningsfull, begriplig och hanterbar för eleverna?•Hur är den fysiska miljön anpassad?•Hur ser det kollegiala lärandet ut?TeoriI studien används Antonovskys teori om det salutogena perspektivet (Antonovsky, 2005). Då det salutogena perspektivet också ligger till grund för KASAM (Känsla Av SAMmanhang). De tre komponenterna som KASAM bygger på är gemensamma för den tydliggörande pedagogiken. Som specialpedagogisk teori används kategorisk och relationellt perspektiv och dilemmaperspektivet (Ahlberg, 2013; Nilholm, 2005)MetodValet av metoden för denna studie är en fallstudie med intervju som huvudmetod, men även dokumentstudier och observation av den fysiska miljön har gjorts. ResultatResultatet av denna studie visar att den tydliggörande pedagogiken är det pedagogiska arbetssätt som framför allt används för att göra Fallstudieskolan verksamhet tydlig och begriplig för elever med autism eller ASD. Studien visar också att det finns flera anpassningar i den fysiska miljön som kan behöva göras för att miljön ska vara hanterbar för eleverna. Det kollegiala lärandet mellan lärarna är av stor betydelse för arbetssättet.Specialpedagogiska implikationerSom specialpedagog är det viktigt att stödja lärarna i arbetet med att anpassa lärmiljön på en skola för att verksamheten ska fungera optimalt för alla elever. Med kunskapen om den tydliggörande pedagogiken så har specialpedagogen möjlighet att underlätta vardagen för elever med ASD på skolan tillsammans med övrig personal. I reflekterande samtal och handledning tillsammans med en specialpedagog får lärarna möjlighet att med sina erfarenheter och kunskaper ut utveckla och anpassa lärmiljön så den blir så gynnsam som möjligt för alla elever.
29
Johansson, Emma, and Heidi Karlsson. "En intervjustudie om hur lärare bemöter utåtagerande elever." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40515.
Full textAbstract:
I skolan möter ofta pedagoger utåtagerande elever där pedagogernas kompetens sätts på prov. Studien behandlar intervjupersonernas berättelser om utåtagerande elever och pedagogers diskurs utifrån forskning. De frågeställningar vi har nyttjat har strävat efter svar utifrån vårt syfte. Syfte med denna studie är att ta del av olika lärares (intervjupersonerna) berättelser om hur de arbetar med och bemöter utåtagerande elever. Våra frågeställningar belyser intervjupersonernas diskurser om utåtagerande elever och där tar vi del av intervjupersonernas variationer och deras arbete med utåtagerande elever. I vår forskningsbakgrund klarlägger vi definition av begreppet utåtagerande elever, vi klarlägger även olika förhållningssätt, pedagogers diskurs om etiketter, omgivning och strategier. Bakgrunden visar också att det finns problematik inom universitetsutbildning som berör klassrumshantering. Vi genomförde intervjuerna på var sitt håll, intervjuerna har gjorts med sju olika lärare på tre olika skolor i två olika regioner i Sverige. Genom transkribering på var sitt håll av de semistrukturerade intervjuer som gjorts fick vi ett rikt material som kunde analyseras. Analysmetoden vi använde oss av är hermeneutisk och relationskompetens för att lättare förstå materialet av intervjuerna. Detta gjordes i gemensamt samarbete över internet. Det finns en risk att de höga kraven som ofta ställs på eleverna kan orsaka stress och i det ledet kan eleverna hamna i affekt. Studiens resultat visar på att lärarna uppfattar att de använder olika förhållningssätt som används för att bemöta och arbeta med utåtagerande elever. Vi uppfattar att lärarna bemöter utåtagerande elever med strategier som är individanpassade. Vi uppfattar även att lärarna lägger ner mycket av sin tid på att skapa goda relationer mellan eleverna och deras vårdnadshavare tidigt i deras skolgång. Vi använder oss av begreppet inkludering i inledningen av studien, då detta är en stor del av skolans ansvarsområde.<br><p>2020-04-02</p>
30
Forslek, Marthina. "Perspektiv på personalens ansvar – ”Vi attribuerar beteendet till dig” : En studie kring hur LSS-personalens perspektiv framställs inom litteratur om lågaffektivt bemötande som arbetsmetod." Thesis, Malmö universitet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-44808.
Full textAbstract:
På senare år har lågaffektivt bemötande introducerats i Sverige där den har tagits emot väl för olika målgrupper, men det saknas fortfarande dokumentation och utvärdering för metoden. Denna studie lägger fokus på LSS-personalen och de krav som framställs på dem utifrån litteraturen kring användandet av lågaffektivt bemötande som arbetsmetod. Studien är gjord för att lyfta fram hur personalperspektivet framställs i litteraturen samt vad litteraturen förmedlar och vilka avtryck den lämnar kring personalens roll i arbetet med lågaffektivt bemötande. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod som utfördes med hjälp av en textanalys utförd på av facklitterära böcker. 6 böcker analyserades vilka samtliga handlar om lågaffektivt bemötande som arbetsmetod. Böckerna analyserades utifrån ett användarperspektiv av de som använder sig av metoden lågaffektivt bemötande, där böckernas likheter och skillnader ställdes gentemot varandra. Studiens resultat visar att det finns skillnader i hur författarna framställer personalens roll i användandet av lågaffektivt bemötande som metod genom sina texter, främst var skillnaden mellan engelsk och svensk litteratur. Skillnaden låg i hur författarna förklarade personalens ansvar, roll samt de krav och förväntningar som ställs på personalen. McDonnell, författaren av den engelska litteraturen, är grundaren av lågaffektivt bemötande och därför borde den svenska litteraturen därmed utgå ifrån McDonnells bok. Men någonstans på vägen har McDonnells humana personalperspektiv som finns i hans bok omvandlats till det personalperspektiv där personalen ska vara produktivt, effektivt och ändamålsenlig som framställs i den svenska litteraturen.
31
Thunberg, Carina. "Problemskapande beteende i skolan : När individen ställs mot kollektivet." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32484.
Full textAbstract:
Genom skrivandet av min essä har jag undersökt begreppet inkludering och då speciellt inkludering av elev i behov av särskilt stöd som tar sig yttring i ett problemskapande beteende. Beteendeproblem hos individen påverkar kollektivet, i detta fall klasskamrater, och det påverkar mig som lärare i fritidshem. I min roll som pedagog i skolan och på fritidshemmet ställs jag inför situationer med barn i behov av särskilt stöd, BIBAS, där mina verktyg inte fungerar och mitt bemötande inte har någon effekt. Under skrivandets gång har jag synliggjort mina egna tankar och min erfarenhet genom att reflektera över dem samt ställt dem mot andra pedagoger, tänkare och erfarenheter. Det som för mig blivit tydligt är att många är vägarna att gå till målet, att forma trygga och reflekterande samhällsmedborgare. Det finns inte endast ett sätt att bemöta människor, bemötandet behöver formas om för varje person man möter. Jag har kommit fram till att det arbetssätt som jag så starkt talat för, lågaffektivt bemötande och ett salutogent synsätt, är det som jag når kollektivet optimalt med,men inte alltid samtliga i kollektivet. Då och då möter jag en individ där vägen mot målet inte är så lätt att gå, jag kan inte gå den själv utan behöver lämna över stafettpinnen till någon som kan mer än jag om denna väg för att få individen i mål.
32
Johansson, Jessika, and Johanna Berg. "“Det är inte barnet det är fel på utan det är våra förväntningar som är fel” : Pedagogers användning av lågaffektivt bemötande för att stödja barn som har problemskapande beteende i förskolan." Thesis, Luleå tekniska universitet, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74500.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att belysa hur pedagogerna beskrev att de använde lågaffektivt bemötande på förskolan. Syftet var vidare att synliggöra i vilka situationer de använde strategin i arbetet med barn som har problemskapande beteende. Vi använde en kvalitativ metod för att besvara våra forskningsfrågor och intervju som datainsamlingsmetod. Resultatet i studien visade att pedagogerna som deltagit i studien uttryckte att de medvetet arbetade utifrån ett lågaffektivt förhållningssätt, både med barn som har problemskapande beteende, men även generellt i hela barngruppen. De använde liknande strategier och anpassade strategierna efter barnens individuella behov och förutsättningar. Pedagogerna anklagade inte barnen för att vara problematiska, utan poängterade att det var förskolans miljö och undervisning som behövde utvecklas. Pedagogerna utgick från det relationella perspektivet i sitt arbete med lågaffektivt bemötande och lade stor vikt vid att relationen till barnen skulle vara gynnsamma för båda parter. Pedagogerna synliggjorde problemen som uppkom genom att koppla dem till miljö och organisation, och beskrev att kritisk granskning av professionen och verksamheten var central, för att undervisningen skulle kunna utvecklas på bästa sätt. Pedagogerna betonade även att det var grundläggande att barn inte fick skuldbeläggas och att de borde bemötas där de var, utifrån deras enskilda kompetenser och behov.
33
Stridh, Linn, and Sara Hörgren. ""EN DEL AV VEM JAG ÄR"." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26703.
Full textAbstract:
Det finns lite forskning kring personalens upplevelse av att använda metoden lågaffektivt bemötande där personalens uppfattning och beteende spelar en central roll i användandet av denna metod. Metoden används främst i arbetet för att bemöta problemskapande beteende varav personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är de som löper större risk för uppvisande av denna typ av beteende. Syftet med vår studie är att undersöka personalens upplevelse av att använda metoden lågaffektivt bemötande i arbetet med personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Semistrukturerade intervjuer har utförts med sju informanter som använder lågaffektivt bemötande och arbetar i boende- och skolverksamheter som riktar sig till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Resultatet visar att personliga egenskaper är en central del i att kunna använda lågaffektivt bemötande. Detta är intressant då vi även funnit ett behov av att träna sig i metoden och få mer tid för reflektion för att bli bättre i att använda metoden. Reflektionen i sig har också stor betydelse för personalen ur ett terapeutiskt syfte där kollegor sinsemellan stödjer varandra efter uppkomna situationer samt ger feedback. Resultatet visar även att det förekommer otydligheter angående om det finns krav från högre chefer att använda lågaffektivt bemötande i verksamheterna, men som inte ansågs påverka den trygghet personalen upplevde i att använda metoden. Vi fann också relationen mellan personal och brukare som en viktig del i användandet av metoden. Nyckelord: Dramaturgiskt perspektiv, emotionsteorin, lågaffektivt bemötande, metod, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, personal, personliga egenskaper, personalstöd, problemskapande beteende, socialt arbete, verksamhetskrav<br>There is little research on the staff's experience of using the low arousal approach, of which the staff's perception and behavior play a central role in the use of this method. The method is mainly used in the work to deal with challenging behavior of which persons with neuropsychiatric disabilities are those who are at greater risk of exhibiting this type of behavior.The purpose of our study is to investigate the staff's experience of using the method of low arousal approach in the work with people with neuropsychiatric disabilities. Semi-structured interviews have been conducted with seven informants who use low arousal approach and work in housing and school activities aimed at people with neuropsychiatric disabilities.The result shows that personal qualities are a central part of being able to use low arousal approach. This is interesting as we also found a need to train in using the method and get more time for reflection to become better at the method. The reflection in itself also has great significance for the staff from a therapeutic purpose where colleagues support each other after emerging situations and provide feedback. The results also show that there are uncertainties as to whether there are requirements from senior managers to use low arousal approach in the operations, but which were not considered to affect the confidence the staff experienced in using the method. We also found the relationship between the staff and the client as an important part in practicing the method. Keywords: Business requirements, dramaturgical perspective, challenging behavior, emotion theory, low arousal approach, method, neuropsychiatric disability, personal qualities, social work, staff, staff support
34
Ingelström, Sofie. "To extinguish fires. A comparative study of three different collaboration models in the work of behavior problems." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30365.
Full textAbstract:
Syftet med undersökningen i denna specialpedagogiska uppsats, är att finna variationer och mönster i tre vanligt förekommande samverkansmodeller, som är påtalade i litteratur och i olika pedagogiska sammanhang. Begreppet samverkansmodell är ett eget utformat begrepp som för mig i denna studie innebär att de studerade modellerna kan bidra med komponenter som; samarbete, empati, kommunikation och pedagogiska verktyg till att arbeta med problemskapande beteende. Samverkansmodeller som analyseras är Collaborative problem solving (Greene 2011), Lågaffektivt bemötande (Hejlskov Elvén 2014) och Wiersøes (2004) tolkning av Giraffspråket (Rosenberg 1970). Läsningen ger värdefull kunskap kring modellernas likheter och skillnader, kopplat till special-pedagogiska perspektiv, inkluderings- och tillgänglighetsaspekter, samt organisatoriska förutsättningar. Ambitionen är att studien ska medföra till vägledning för pedagoger och specialpedagoger i att kunna göra sig en uppfattning kring användbara strategier i deras egna organisation. Men också i arbetet med att hantera och inkludera barn med ett problemskapande beteende och på så vis också bidra till arbetet med trygghet, studiero, samt en god skolmiljö som gynnar alla elevers utveckling och lärande. Frågeställningar är följande; Vilka specialpedagogiska förhållningssätt uttrycks i modellerna? Hur kan modellerna förstås utifrån inkluderings- och tillgänglig-hetsaspekter? Vilka organisa-toriska förutsättningar tolkas vara centrala? Studien bearbetas med diskursanalys som teori och metod, vilket innebär att resultatet inte har absolut kunskap, utan endast tolkning av empirin. Slutsatsen är att det råder liknande förhållningssätt kring specialpedagogiska perspektiv, varpå det relationella perspektivet tolkas vara det som sluter samverkansmodellerna samman. Inkluderings- och tillgänglighetsaspekter, visar att samverkansmodellerna kan vara ett bra komplement, speciellt i anslutning till sociala och pedagogiska miljöer, främst kring vikten av demokratiska processer som själv-bestämmande och delaktighet. Men organisatoriska förutsättningar som tid för pedagogen att processa samverkansmodellernas förhållningssätt, dialogiära utföranden och kollegialt lärande krävs, för att kring dessa kunna nå ett framgångsrikt förändringsarbete.
35
Paulsson, Sofia. "”Nu är det skitjobbigt!” : en diskursanalys av hur specialpedagoger skapar mening kring arbetet med skolproblematiska beteenden, dess orsaker och lösningar." Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-177255.
Full textAbstract:
Sammanfattning Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur specialpedagoger skapar mening kring arbetet med skolproblematiskt beteende, dess orsaker och lösningar. Via kriterieurval valdes sex specialpedagoger ut vars erfarenheter på olika sätt kompletterade varandra. De arbetade i fem kommuner utspridda över Sverige. Två arbetade kommunövergripande, tre på skolor. De hade varit yrkesverksamma olika länge och de var verksamma i olika sociokulturella områden osv. Semistrukturerade intervjuer genomfördes via Teams och varade i 60–80 minuter vardera. Frågorna var öppna och informantens ord och begrepp togs tillvara i fördjupande följdfrågor. Datan bearbetades med hjälp av diskursanalys och tematisk analys. Resultatet visar att de skolproblematiska beteenden som specialpedagogerna lyfter fram var a) beteende som bryter mot lärarens norm om det korrekta beteendet i skolan b) beteende i form av affektutbrott c) beteende till följd av att en person är avogt inställd till en annan person. Vidare framkom tre förklaringsmodeller i specialpedagogernas tal om skolproblematiska beteenden: Problemskapande skolkrav och normsystem; Problemskapande inre: affekttillstånd eller diagnos; Problemskapande polarisering i relation. Dessa förklaringsmodeller låg till grund för vilka lösningar som ansågs meningsfulla. Förklarings-modellerna som specialpedagogerna utgick ifrån möjliggjorde därigenom vissa lösningar, medan andra lösningar utestängdes. T.ex. beskrevs KBT-behandling som en meningsfull lösning för elever som ansågs ha ett problemskapande inre: affekttillstånd/ diagnos. Men om orsaken till problembeteendet istället antogs bero på problemskapande skolkrav och normsystem blev det meningsfullt att förändra läraren genom en synvända så att läraren började anpassa undervisningen efter elevens behov. Studien visade även att vad som framhölls som ett meningsskapande arbete kring skolproblematiska beteenden påverkades av huruvida specialpedagogen intog ett inifrån- eller utifrånperspektiv. Här skapades diskurser om eleven som problemskapande motståndare samt den problemskapande läraren som behövde förändras. Resultatet visar på att specialpedagoger behöver bli medvetna om att när de intar en specifik förklaringsmodell kommer vissa lösningar bli givna medan andra döljs. Därför behöver de kunna skifta mellan olika förklaringsmodeller för att hitta fler sätt att hantera situationen. Likaså behöver de reflektera över om de intar ett inifrån- eller utifrånperspektiv i den givna situationen samt vad detta får för konsekvenser.
36
Sandqvist, Sandra, and Emmelie Bengtsson. "Behandling och bemötande av barn och ungdomar diagnostiserade med ADHD : Med placering på HVB-hem." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104613.
Full textAbstract:
Title: Behaviour towards and treatment of children and adolescents diagnosed with ADHD: In residential care. This bachelor thesis studies the tension between an institution focused on a form of residential care of children and adolescents, which is called HVB- home and the opportunity to individualize the treatment and behaviour towards the child or adolescent. The study has especially targeted children and adolescents with Attention Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) living in HVB- homes in Sweden. The thesis has a qualitative study design and uses semi structured interviews. Six employees from HVB- homes working directly with the children answered questions and spoke freely to the authors of the study. Five themes were used to analyse the results. The authors explain the results with Michel Foucault power theories and Erving Goffman's "On the Characteristics of Total Institutions". It was found that the education level of the employees affected the care, treatment and behaviour towards children with ADHD. A majority of the interviewees lack a college degree. Employees with lower formal education expressed those colleagues with informal competence were prone to easier fit in the HVB- home environment. Most of the interviewees expressed frustration over Swedish laws, guidelines and rules which only allow treatment of socially unacceptable behaviour and prohibit care and treatment of diagnoses like ADHD. The majority of the interviewees favoured what's best for the group instead of adapting treatment and behaviour towards the individual.
37
Lande, Margot. "Det outtalade. Uppmärksammas och bemöts tyst maktspel i skolan och på fritids? : En fältstudie av kroppsspråk på lågstadiet: Hög- och lågstatusspel och Härskartekniker samt deras Motstrategier och alternativ som Bekräftartekniker och Lågaffektivt bemötande." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38180.
Full textAbstract:
Det outtalade – What is not uttered. The purpose of this study is to observe and analyze interaction between young children and between them and their educators focusing on power relations shown by non verbal communication. The study argues that such expressions can often lead to violations that can be more difficult to address than those outspoken. In our intents as educators to remediate unequal relationships between children and between them and their educators and create a positive social atmosphere in the school context, we need to pay attention to nonverbal interaction. We also need to develop an adequate set of vocabulary in order to be able to discuss what happens and our practice; how we ourselves as educators interact, dealing with it. The study suggests how to – by using a palette of definitions and concepts, collected from different theories. I have performed observations in an Elementary School class, year one and at their After-school programme and furthermore interviewed the educators and pupils participating in the study. The theoretical framework used in the analysis is a combination of positioning and social dramaturgical theory. I present and discuss the negative nonverbal communication that I identified in my observations using four theoretical perspectives, all contributing to shed light on different aspects of power relations and relational creating interaction. These four are: 1. Johnstone’s positioning theory regarding how all human beings engage in High/Low swings in interpersonal relationships (1985). 2. The non vocal aspects of Eile’s theory of The Master Suppression Techniques and their Counter-strategies (2015) based on Ås’ theory (1989). 3. The Sociological theory of Goffman’s The presentation of the Self in Everyday life, an interactionist/dramaturgical perspective (1959). 4. The Low Arousal Approach as presented by Heljskov Elfvén & Wiman (2015). Among the results I found several occurrences of negative non verbal interaction in this First Grade Elementary class between pupils and educators and that the vocabulary of the used perspectives were applicable. The study’s result implies that awareness of non verbal communication can increase both children’s and educator’s available positions and repertoire of actions.<br>Studien syftar till att undersöka, lyfta fram och belysa tyst maktspel på lågstadiet. Studiens huvudsakliga syfte är att observera negativ icke verbal interaktion mellan barn sinsemellan och mellan pedagoger och barn med fokus på maktförhållanden. Ett andra syfte är att samla begrepp från olika teorier som belyser detta på olika sätt och på så vis presentera en vokabulär för att sätta ord på det outtalade, som kan vara användbar för pedagoger i förebyggande arbete mot kränkningar i skola och på fritidshem. Detta då det implicit uttryckta outtalade kan leda till kränkningar som ofta kan vara svårare att komma åt än sådana som bygger på det explicit uttalade. Jag har gjort observationer av en klass ett och deras tre pedagoger i olika situationer i skolan och på fritidshemmet. Observationer har oftast direkt följts upp med samtal om vad som hände. Empirin har så analyserats med utgångspunkt i positioneringsteori och det social-dramaturgiska perspektivet utifrån begrepp hämtade från fyra teorier av Eile (2015 – utifrån Ås, 1989), Goffman (1959), Johnstone (1985) samt Wiman & Hejlskov Elfvén (2015) som alla på olika vis belyser kroppsspråk ur ett relationellt maktperspektiv. Två längre intervjuer har genomförts: inledningsvis med Eile, doktorand i pedagogik specialiserad på ickeverbal interaktion och avslutningsvis med två av klassens pedagoger som reflekterat kring de observationer som gjorts och hur de tolkas. Uppsatsens resultat visar att bruk av ickeverbala negativa signaler förekommer som maktspel redan på lågstadiet och implikerar att pedagogernas kunskaper om kroppsspråk och maktspel i form av hög- och lågstatusspel och Härskartekniker samt kännedom om strategier för att motverka negativa effekter av detta – som till exempel genom Motstrategier, Bekräftartekniker och Lågaffektivt bemötande – kan ha inverkan på hur dessa signaler påverkar klassen. Jag förordar därför vidare forskning på området och att pedagoger, i sitt arbete för jämbördiga relationer och för att skapa en positiv psykosocial skolmiljö, även bör uppmärksamma det outtalade. Mer kunskaper om de negativa ickeverbala signalerna och de metoder och den vokabulär som här lyfts fram för hur det kan motverkas tycks kunna användas som ett sätt att motverka mobbing i det tysta. Medvetenhet om dylikt ger fler möjliga sätt för barn och vuxna att förhålla sig till sin egen position i mötet med andra och därmed en större handlingsrepertoar.<br><p>Examinator blev samma person; Adrian Ratkic, som var den första handledaren för denna uppsats, men då det var redan 2016 och uppsatsen sedan dess skrivits om och givits ny form osv så ansåg kursansvarige, Frans Hagerman, att det var i sin ordning. Efter att uppsatsen ventilerats första gången 2018 med examinatorn Liza Haglund som berömde intentionerna men saknade den stringens som bör känneteckna ett dylikt arbete, fick jag så värdefull handledning av henne som möjiggjorde presentationen av denna reviderade version 2019.</p>
38
Sebghati, Jasaman, and Johansson Patricia Rytkö. "Positivt för alla men nödvändigt för vissa : En kvalitativ studie om att möta utmanande barn i förskolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38242.
Full textAbstract:
The purpose of this study was to investigate and highlight preschool teachers perceptions of challenging children in preschool. Furthermore, the study aims to increase knowledge about what´s most important when encountering with challenging children and which strategies and approaches that are advocated. In addition, the study aims to highlight children's thoughts on how they think the preschool's staff can respond to their needs in challenging situations. The analyses is based on a special educational field where the relational and categorical perspective has been used to interpret our material. The study was conducted through qualitative interviews with six preschool teachers and a group of eight preschoolers. The results show that it is difficult to interpret the concept of challenging children in preschool. However, the main results show that challenging children are often described as needing more time and adult attention in preschool than other children. The results also shows that the relationship between children and teachers is important, and awareness is needed when encountering challenging children. Furthermore, the study shows that advocated strategies consist of dividing the children into smaller groups, working preventively and using a low-affective approach. The work requires much planning and adaptation at both the individual, group and organizational level in order for challenging children to succeed and develop in preschool. From a child’s perspective the results show that it is important for the educator to see opportunities and base preschool planning on the child's interest. Finally, the results from a child’s perspective show that it is important that the educator tries to understand why the child becomes challenging and enables interactions between children.
39
Edebrant, Charlotte. "Utåtagerande barn : En studie av specialpedagogers uppfattning av arbetet med barn som utmanar med ilska i grundskolans år 1 till 6." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-154603.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att öka kunskapen hur specialpedagoger verksamma i grundskolans år 1 till 6 uppfattar skolors arbete med utåtagerande barn. Studien baseras på sex specialpedagogers uppfattningar om deras förutsättningar på organisation-, grupp- och individnivå samt skolans metoder och strategier i arbetet med utåtagerande barn. Uppfattade resultat i detta arbete undersöks. Studien presenterar delar av den forskning, både nationell och internationell, som behandlar metoder och strategier i arbetet med utåtagerande barn samt tre teoretiska perspektiv. I studien har en kvalitativ metodansats använts och resultatet har analyserats tematiskt. Analysen av empirin genererar tre huvudteman: förutsättningar, metoder och strategier samt möjligheter och utmaningar i arbetet med utåtagerande beteende hos barn. Resultatet har diskuterats och analyserats med stöd av tidigare forskning och teoretiska perspektiv. Resultatet visar att specialpedagogerna uppfattar att det ofta finns goda förutsättningar i arbetet med utåtagerande barn och att det även finns hinder och möjligheter som påverkar. Rektors ledarskap och förmåga att organisera verksamheten för att möta upp behoven av barn med utåtagerande beteende uppfattas ha stor betydelse. Ett hinder uppfattas vara lärares brist på tid då specialpedagogerna uttrycker att all personal behöver mötas för att tillsammans arbeta fram handlingsplaner med gemensamma strategier och förhållningssätt för de utåtagerande barnen. Resultatet visar även att organiserandet av lärmiljön kan se olika ut samt att specialpedagogernas uppfattning av elevers inkludering varierar, även om utgångspunkten är att de utåtagerande eleverna ska verka i ett lärande sammanhang tillsammans med andra. Resultatet visar även att personalens förhållningssätt till, bemötande av och förmåga till relationsskapande med eleven har betydelse för elevens förutsättningar att minska det utåtagerande beteendet och få ett ökat lärande.<br>The goal of this study is to increase the knowledge of how Special Needs Coordinators (SENCOs) working in Elementary school yr 1 – 6 percieve the work with children who are acting out. The study is based on six SENCOs’ perceptions of their preconditions of working on organisation, group and individual levels, as well as the schools’ methods and strategies and the percieved results in the work with children who are acting out. The study presents parts of both national and international evidence based research within the area of methods and strategies used in the line of work with children who are acting out. It also presents three theoretical perspectives. In the study a qualitative research method has been used and the results has been analysed thematically. The analysies of the empirical evidence generate three main themes: preconditions, methods and strategies as well as possabilities and challenges in the work with children who are acting out. The result has been discussed and analysed based on pre-existing research and theoretical perspectives. The result shows that the SENCOs’ perceptions is that there is often good preconditions in the work with children who are acting out but that there is also obsticales and possabilities affecting said precontitions. The principals’ leadership and ability to organize the school to meet the needs of children who are acting out is percieved to be of great importance. Teachers’ lack of time is seen as a difficulty, as the SENCOs emphasise the need for all staff to meet and produce plans of action with overarching strategies and approaches to the children who are acting out. The result also shows that the learning enviroment can be organized in different ways and that the SENCOs’ perception of students inclusion varies, even if the standpoint is that students who are acting out shall participate in a learning context together with other students. The result also shows that the staff’s approach to, treatment of and ability to build relationship with the student affect the student’s ability to act out less and learn more.
40
Abdi, Mustafa, and Samuel Sjökvist. "Piska och Morot : En vetenskaplig essä om belöning och bestraffning i skolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-43681.
Full textAbstract:
This essay takes its starting point in two stories where we each describe a self-experienced dilemma. By using the stories as a starting point, the essay aims to find out what the advantages and disadvantages of reward and punishment are and why they have such a significant place in schools.The essay also aims to account for alternative methods in addition to reward and punishment. We are using the essay as our method, which means that, by letting our stories meet research, theories and literature, we reflect on our actions and thus try to create new knowledge. In order to get a historical perspective on reward and punishment we turn to B. F. Skinner and behaviorism. To approach behavioral problems and methods for dealing with them, we have used Ross W. Greene and his motto "children behave if they can" and Bo Hejlskov Elvén's approach low-affective treatment. To explain the presence of reward and punishment in school, we have used Jesper Juul's and Helle Jensen's concept of obedience culture. We find that reward and punishment are big concepts that include several dimensions and that it is not possible to easily classify them as good or bad and right or wrong. However, we discover that they canlead to objectification of children and that there are methods to deal with behavioral problems that do not include reward or punishment.<br>Denna uppsats tar avstamp i två berättelser där vi beskriver varsitt egen upplevt dilemma. Genom att använda berättelserna som utgångspunkt syftar uppsatsen till att ta reda på vilka för- och nackdelar som belöning och bestraffning har samt varför de har en så stor plats i skolan. Uppsatsen syftar också till att redogöra för alternativa metoder utöver belöning och bestraffning. Vi använder oss av metoden vetenskaplig essä som innebär att vi, genom att låta våra berättelser möta forskning, teorier och litteratur, reflekterar kring vårt agerande och på så sätt försöker skapa ny kunskap. Vi vänder oss till B. F. Skinner och behaviorismen för att få ett historiskt perspektiv på belöning och bestraffning. För att närma oss beteendeproblem och metoder för att bemöta dem har vi använt oss av Ross W. Greene och hans motto “barn uppför sig om de kan” samt Bo Hejlskov Elvéns förhållningssätt lågaffektivt bemötande. För att förklara belöningens och bestraffningens närvaro i skolan har vi använt oss av Jesper Juuls och Helle Jensens begrepp lydnadskultur. Vi finner att belöning och bestraffning är stora begrepp som innefattar flera dimensioner och att det inte går att enkelt klassa dem som bra eller dåliga och rätt eller fel. Dock upptäcker vi att de kan leda till objektifiering av barn samt att det finns metoder för att bemöta beteendeproblem som inte innefattar belöning eller bestraffning.
41
Berggren, Malin. ""Det är good enough" : En kvalitativ studie om lärarens komplexa roll i arbetet med elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-15633.
Full textAbstract:
Bakgrund: Omfattande skolfrånvaro för s.k. hemmasittare kan innebära stora konsekvenser för eleven senare i livet och det kan kvarstå ända upp i vuxen ålder. Elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) som Autism Spectrum Disorder (ASD) och Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är en stor andel av hemmasittarna. Enligt Skolverket har alla elever oavsett funktionsnedsättning rätt till ledning och stimulans i skolan. Eleven ska utvecklas och utifrån sina egna förutsättningar ska de nå sin kunskapsutveckling. Skolan ska under lärarens ansvar och ledning erbjuda det stöd och den undervisningen eleven behöver för att nå läroplanens mål. Syfte: Det övergripande syftet är att undersöka hur lärare arbetar för att underlätta för elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att delta i grundskolans undervisning. Metod: Kvalitativ metod användes i studien och data samlades in genom att åtta semistrukturerade intervjuer gjordes med lärare som arbetar med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i en skolkontext. Resultatet har analyserats med tematisk analys. Resultat och slutsatser: Under analysen framkom det fyra teman: Lärarens komplexa roll i arbetet med elever med en NPF-diagnos, elever med NPF-diagnos individuella behov i centrum i lärarens arbete, organiserat arbete och teknik skapar trygghet för eleven, och vikten av kollegialt stöd och samarbete som viktiga i lärarnas arbete. Lärarna använder sig av strategier, tydliggörande pedagogik, analoga och digitala hjälpmedel i undervisningen för att underlätta för eleven med neuropsykiatrisk diagnos. Tydliggörande pedagogik och hjälpmedel i all ära är viktiga i undervisningen men det är lärarens relationsskapande till eleven med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som gör att eleven kommer till skolan.<br>Background: Comprehensive school absence for so-called Home sitting can have major consequences for the student later in life and it can persist right up to adulthood. Students with neuropsychiatric disabilities (NPF) such as Autism Spectrum Disorder (ASD) and Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) are a large proportion of home residents. According to the National Agency for Education, all students, regardless of disability, have the right to leadership and stimulation in the school. The pupil will develop and on the basis of his / her own conditions, they will reach their knowledge development. The school must, under the teacher's responsibility and guidance, offer the support and teaching that the student needs to achieve the curriculum's goals. Aim: The overall purpose is to investigate how teachers work to facilitate students with a neuropsychiatric disability to participate in primary school teaching. Method: Qualitative methodology was used in the study and data were collected by eight semi structured interviews conducted with teachers working with students with neuropsychiatric disabilities in a school context. The result has been analyzed with thematic analysis. Results and conclusions: During the analysis, four themes of the teacher's complex role emerged, Focused on the student's individual needs, Security for the student and Collegial support as important in the teachers' work. Teachers use strategies, clarifying pedagogy, analog and digital teaching aids to facilitate the student with neuropsychiatric diagnosis. Clarifying pedagogy and aids in all honor is important in teaching but it is the teacher's relationship creation to the student with neuropsychiatric disability that makes the student come to school
42
Åqvist, Helena. "Du är världens sämsta fröken! : En essä om ett moraliskt dilemma och problemskapande beteende." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32515.
Full textAbstract:
Det här är en vetenskaplig essä som är skriven med utgångspunkt i ett självupplevt dilemma. När jag skrivit denna essä har jag gjort det med syfte att, via reflektion och litteraturstudier, få förståelse för varför jag handlat som jag gjort och för att få nya perspektiv på hur jag kan agera när jag hamnar i nya dilemman. Det vet jag med säkerhet att jag kommer att göra, då jag som lärare arbetar med människor. I min essä har jag också undersökt om det lågaffektiva bemötandet är en etiskt riktig metod och om arbetssättet stämmer överrens med skolans värdegrund. Jag har som diskussionspartner i detta hermeneutiska arbete bland annat tagit hjälp av filosofer, psykologer och styrdokument för skolans verksamhet. Med dessa och deras olika teorier om etik, moral, förnuft, empati, värdegrund och lågaffektivt bemötande har jag kommit fram till att: med kunskap om valda teorier i kombination med erfarenhet och praktiskkunskap kan du som pedagog göra klokast möjliga val ut ur dilemman. När jag undersökt det lågaffektiva arbetssättet och dess metoder, har jag kommit fram till att om du är väl påläst och därför har förståelse för hur du ska använda dig av metoden är det ett bra arbetssätt ur en pedagogs synvinkel. Är du däremot inte väl påläst kan det ha direkt motsatt effekt.<br>This is a scientific essay that is written from a self-perceived dilemma. While writing this essay I do it with a purpose and with reflection on literature studies. I´m trying to get an understanding why I acting the way I do and to get a new perspective of how I´m going to act when similar situations occur. Which I know I will when working with children. In my essay, I also examine whether low arousal approach attention is an ethically correct approach and if that way of work matches the school's values. In this hermeneutic work I discuss with philosophers, psychologists, and research into the regulatory documents you relate to when you work in a school. With these and theories about duty ethics, discourse ethics, morality, common sense, empathy, core values and low arousal approach I reach the understanding that: With these theories combined with experience and practical knowledge give you a possibility to make wise decisions in a dilemma. I come to the conclusion that if you are well versed with the low arousal approach method it can be a good method to use from the perspective of a teacher. The effects of the method will become useless if you don’t have the knowledge how to use it.
43
Zoric, Sara, and Frida Olsson. "Hur hanteras svårhanterliga situationer? : En kvalitativ studie avseende strategier för problemskapande beteende vid autismspektrumtillstånd." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-64813.
Full text
44
Yngvesson, Amanda, and Maria Karlsson. "Barn som utmanar i förskolans verksamhet. : En enkätstudie om pedagogers erfarenhet av barn med ADHD och barn som "utmanar" lite extra i förskolans verksamhet." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27036.
Full textAbstract:
Förskolans verksamhet är en plats som är till för alla barn, med en rådande omsorgspedagogik och synssätt att alla barn ska bli sedda, stödjas och utvecklas utifrån sina individuella förutsättningar och behov. Med alla barn menar vi även de barn som på något vis utmanar förskollärare lite extra, genom att avvika från normer, förväntningar och med beteenden eller utbrott som kommer som blixtar från en klar himmel. Barn som har en ADHD-problematik eller en beteendeproblematik som väcker frågor, funderingar, ilska eller hopplöshet hos andra barn och förskollärare i verksamheten genom att gång på gång bryta mot det förväntade. Studiens syfte är att utifrån förskollärares erfarenheter, ta reda på hur de arbetar för att bemöta och stötta barn med ADHD och utmanande beteende samt vilka strategier de använder sig av. Resultatet av studien belyser vikten av att förskollärare har kunskaper om barn med ADHD-problematik och beteendeproblematik, eftersom att det är helt olika saker. Resultatet lyfter även hur förskollärares bemötande och synsätt kan påverka i mötet med barnen och arbetet i förskolans verksamhet. Utifrån analyser av förskollärarnas svar i enkätfrågor har vi strävat efter att styrka deras tankar, strategier, kunskaper och metoder i nyare forskning och litteratur. Slutsatsen av studien menar vi är att det finns kunskaper men också brister om förståelsen för barn med beteendeproblematik, men även att förskollärarna i studien uttrycker en önskan att vilja lära sig mer för att kunna bemöta och stötta dessa barn.