To see the other types of publications on this topic, follow the link: Lagkrav.
Dissertations / Theses on the topic 'Lagkrav'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 24 dissertations / theses for your research on the topic 'Lagkrav.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Thellsén, Amanda, and Katarina Tibell. "SOLCELLSPANELER PÅ FASADER : En utredning av lagkrav och infästningssystem." Thesis, Uppsala universitet, Fasta tillståndets fysik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-298781.
Full textAbstract:
I Sverige finns ett långsiktigt mål som innebär att all energi som används i landet ska komma från förnybara källor. För att uppfylla detta behöver solens energi tas tillvara. Det är vad företaget Solibro Research AB arbetar med genom sin forskning och tillverkning av tunnfilmssolceller. Att solcellspaneler lämpar sig för takinstallation är välkänt i Sverige, men få känner till att de även passar bra som fasadmaterial. Solibro har en önskan om att anpassa sina moduler till fasader, vilket hindrats av okunskapen om vilka lagar och regler som finns och hur modulerna monteras på väggen. Syftet med rapporten har därför varit att jämföra de system som finns för infästning av solcellsmoduler på fasader och att utreda vilka svenska lagkrav som måste tas hänsyn till vid dimensionering av anläggningen. Målet har varit att ge Solibro en rekommendation för lämpliga montagesystem och information kring gällande svenska regler för fasadmontage av solcellspaneler. Arbetet har byggt på intervjuer, studier av referensobjekt och en litteraturstudie över svenska standarder och byggregler. En utredning har även gjorts över vilka certifieringar som finns. Resultatet visar att kraven är på väg att bli tydligare och mer omfattande. I den nationella standard som fastställts i maj 2016 har de tidigare skilda kraven på solcellspaneler och byggnader kombinerats. Svenska certifieringar har ännu inte upprättats och därför rekommenderas den tyska TÜV-certifieringen. Vid jämförelse av infästningar har fönsterprofiler visat sig vara de enda vädertäta. Allmänt rekommenderas kassettsystem och för Solibro har specifik rekommendation getts beroende på modultyp.<br>A long term goal in Sweden is to achieve a 100 percent use of energy from renewable sources. Energy from the sun is a valuable source to obtain this, which is what the thin-film solar cell science company Solibro Research AB is aiming for. The benefits of rooftop photovoltaic installations are well known. However the advantages of integrating photovoltaic modules in façades are not as widely spread. Depending on requested function and expression, photovoltaics can be performed as building integrated or applied systems. Solibro’s desires to customize their modules for façade solutions have been held up by complicated rules and regulations. The purpose of this report has therefore been to describe regulatory Swedish standards. The aim has been to gain enough knowledge to present a recommendation to Solibro regarding appropriate façade mounting, approved by Swedish law. This thesis has been built on interviews, studies of reference objects, investigation of related regulations and available certifications. The newly released standard, SS-EN 50583 have combined regulations for buildings and photovoltaic modules. Among studied systems the window mounting system proves to be the only one suitable when weather protection is required. Otherwise the cassette system is recommended.
2
Hjalber, Josefine, and Niklas Andersson. "Hållbarhetsrapportering: Från frivillig till lagkrav : En studie om utvecklingav hållbarhetsrapportering." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-15282.
Full textAbstract:
(Frågorna gällande hållbarhet har sett mycket förändring sedan dess påbörjande under det sena 1980-talet. En sådan förändring är i Sverige är det lagkrav som trädde i kraft under slutet av 2016, vilket kräver tvingande rapportering av hållbarhetsfrågor i stora svenska företag. Detta är det enda tillägg till denna lag sedan 2005. Tidigare har rapporteringen av dessa frågor till stor del varit på frivillig basis, men med införandet av denna lag kommer det bli ett obligatoriskt moment för många företag. Denna studie är longitudinell och använder innehållsanalys för att jämföra rapporter från fyra svenska företag från 2004 och 2016 för att fastställa hur deras rapporter har utvecklats. Huvudsyftet med denna studie är att jämföra innehållet av hållbarhetsrapporter från en tid då rapporteringen var frivillig till att den blivit obligatorisk. Avsikten är att dra slutsatser om vilken effekt lagen har på företags hållbarhetsrapporter. Studien drar slutsatserna att alla dessa stora företag uppfyllde kraven för respektive lagstiftningsändringar året innan de trädde i kraft. Det största företaget uppfyller även kraven för lagen från 2016 under 2004. Samtliga företags rapporter har haft en märkbar utveckling vad gäller omfattning och innehåll. Den minst utvecklade kategorin är Risk och Riskhantering. Legitimitetsteori och institutionell teori fungerar som förklaring till hur och vad företag rapporterar i sina hållbarhetsrapporter samt varför lagkraven uppfylls redan innan de har trätt i kraft. Studien visar att lagen är bristfällig i jämförelse med andra standarder för frivillig rapportering, dock har även de frivilliga standarderna svagheter. Sammanfattningsvis konstaterar studien att det sätt företag rapporterar på och använder sig av hållbarhetsrapportering, har format lagen, inte tvärtom. Strävan efter legitimitet är en starkt drivande faktor för formen och innehåll av hållbarhetsrapporter.<br>The issues regarding sustainability have seen much change since its inception in the late 1980s. One such change in Sweden is the law put into effect in late 2016 which calls for the mandatory reporting of sustainability issues in large Swedish companies. This is the only addition to this law regarding sustainability since 2005. Previously the reporting of these issues has been largely on a voluntary basis, with the passing of this law however it will be a mandatory element for many companies. This study is longitudinal and uses content analysis to compare reports from four Swedish companies from 2004 and 2016 to determine how their reporting has evolved. The main purpose of this paper is to compare the contents of sustainability reports from a time when the reporting was voluntary to when it has become mandatory. The intention is to draw conclusions regarding the effect the law has on companies’ sustainability reports. The study concludes that all of these large companies met the requirements of the respective law change the year before it came into effect. The two largest companies even met the requirements from the 2016 law in 2004. All of the companies’ reports have seen significant development regarding scope and content and the least developed category is Risk and Risk management. Legitimacy Theory and Institutional Theory work as an explanation for how and what companies report in their sustainability reports. It also explains why the law requirements are met before they are put into effect. The study shows that the law is inadequate compared to voluntary reporting standards, though these also possess some weaknesses. Overall the study finds that the way companies report and use sustainability reporting has shaped the law, not the other way around. They strive for legitimacy is a strong driving factor for the form and content of sustainability reports.
3
Fredriksson, Albin, and Sebastian Holm. "Hållbarhetsredovisning : Förändringar i det praktiska arbetet till följd av nytt lagkrav." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-16160.
Full textAbstract:
Corporate social responsibility is increasingly being discussed, as the general public has become more aware of how companies influence their surroundings in aspects as the environment and the society. Sustainability reports have in that sense become a way for companies to show how they work with these issues. For the public it has also been important that the companies are as transparent as possible so that they can get as much information as possible about the companies’ sustainability work. In Sweden it has previously been voluntary to have a sustainability report, but now it is a legal requirement from the the Swedish Parliament that companies of a certain size must have one.The study aims to map out whether changes have been made in their practical work to establish their sustainability reports after the new law in Sweden has been introduced. Changes in the practical work have in previous studies shown to have an effect on the completeness and transparency of the sustainability reports. A quantitative method has been used in the form of a questionnaire survey where companies covered by the new law and companies which had provided sustainability reports before the law have beenselected to answer. The theoretical basis consists of previous studies in sustainability reporting and the structurational theory to help us analyze the data which is collected. The study has shown that some companies have had to change their practical work to provide their sustainability report in line with the new law. These changes have taken place in different parts of the business and to a different extent the in the various parts.
4
Karlsson, Henrik, and August Låsgårdh. "Hållbarhetsredovisning som ett lagkrav : En kvalitativ studie av fyra Large-Cap bolag." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33479.
Full text
5
Borgstrand, Siri, and Frida Carleson. "Tillgänglighetsarbete vid ombyggnation av kulturmärkta byggnader : Utmaningar vid kombination av motstridiga lagkrav." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-42999.
Full textAbstract:
There are multiple laws to consider during reconstructions. In practice, some of these laws are challenging to combine, which inevitably sometimes leads to deviation. BBR 29 and PBL (2010:900) requires accessibility adaptation during reconstructions and that some exceptions are allowed during specific circumstances. The purpose of this paper is to examine accessibility adaptation throughout Boverket’s building process and the priorities made when conflicting regulations give contrary outcomes. What are the challenges and what exceptions to the rules are acceptable? More precisely, this paper will examine accessibility adaptation of culturally valued buildings, since it is not unusual that these laws collide. The study includes a literature study, qualitative interviews and a case study. Based on the data, it is clear that each project is unique and has individual characteristics and challenges. Thus, it is not possible to draw general conclusions. However, the practical examples emerging in the data, as well as the case study, indicate some patterns. The majority of the accessibility adaptation is done during the third stage of the building process. Many deviations are necessary due to discovering challenges too late or due to unforeseen practical implications during the development of accessibility solutions. If experts are involved earlier, as well as continuously consulting during the entire process, less deviations could be necessary. This is supported by the case study where an expert was included much earlier, before final decisions on accessibility solutions were made, and the collaboration continued throughout the full project. The constant access to expertise and added time for accessibility solutions, resulted in creative solutions in favor of accessibility adaptation. Few deviations were made. The study indicates that when buildings with a cultural value must be protected, it often makes it difficult for accessibility adaptation in practice. In these cases, the deviation is more often made from accessibility rather than cultural value preservation.<br>Det finns flera styrande lagkrav vid en ombyggnation. Dock kan det hända att tillämpningen av vissa lagkrav i praktiken är utmanande att kombinera vilket kan leda till att avsteg måste göras. BBR 29 och PBL (2010:900) är exempel på lagar och föreskrifter som ställer krav på tillgänglighetsanpassning vid ombyggnation och det får endast göras avsteg från dessa under vissa omständigheter. Syftet med studien är att undersöka hur tillgänglighetskraven värderas i byggprocessen mot andra lagkrav, där de båda ger motstridiga utfall för att kunna ta reda på vilket som prioriteras och vilket som görs avsteg ifrån. Mer specifikt har det för studien valts att undersöka hur tillgänglighetsarbetet går till i byggprocessen vid en ombyggnation av en kulturmärkt byggnad. Studien avgränsas till Skåne och funktionsnedsättning i form av nedsatt rörelseförmåga då detta kräver en större insats för byggnadstekniska lösningar. Frågeställningarna är formulerade för att ta reda på hur tillgänglighetsarbetet går till vid en ombyggnation av en kulturmärkt byggnad då två områdens lagkrav ska kombineras. Det undersöks hur tillgänglighetsarbetet i byggprocessens olika skeden utförs, vilka de vanligaste utmaningarna är och hur de hanteras samt vilka som är de mest förekommande avstegen. Studien genomförs med hjälp av litteraturstudier inom området för tillgänglighet, kvalitativa intervjuer med sakkunniga TIL samt en deskriptiv fallstudie av ombyggnationen av det Gamla polishuset på Davidshall i Malmö. Av insamlad data framgår det att tillgänglighetsarbetet är unikt och individuellt för varje projekt, därav är det inte möjligt att göra generella slutsatser. Praktiska exempel från intervjuerna samt fallstudien tyder dock på några samband. Merparten av tillgänglighetsarbetet sker under projekteringsskedet i byggprocessen. Utmaningarna varierar beroende på projektets karaktär och många avsteg förekommer då utmaningarna upptäcks för sent eller för att tillgänglighetsanpassningar i praktiken stött på oförutsedda hinder. Att koppla in sakkunnig TIL i ett tidigt skede, samt utöka deras involverande kontinuerligt genom byggprocessen, skulle kunna minska avstegen från tillgänglighet som behöver göras. Detta framgår också i fallstudien där sakkunnig TIL har varit inkopplad från början i projekteringsskedet vid framtagandet av system- och bygglovshandlingar. Kommunikation mellan sakkunnig TIL och antikvarie har löpt parallellt genom projekteringen samt produktionen i fallstudien. Detta har i sin tur resulterat i att det funnits tid och kunskap till att hitta kreativa lösningar som är till fördel för tillgängligheten och att få avsteg har gjorts vid ombyggnationen. Med bra planering, kreativitet och samarbete kan utmaningar och avsteg från tillgängligheten minskas och fler lösningar hittas. Studien tyder på att när det finns ett förvanskningsförbud som gör att tillgänglighetsanpassning rent praktiskt inte är möjligt att genomföra, görs avsteg från tillgängligheten snarare än från kulturvärdet. Det är vidare fortfarande otydligt hur och vilka avsteg som får göras i praktiken. En stor del av beslutet om vilka lagkrav som avsteg görs från är upp till beslutande myndighet, där det beror på var och utav vem beslutet tas. Utöver att tydlighet i tillgänglighetsarbetet i byggprocessen kan minska behovet av att göra avsteg, kan en tydligare prioriteringsordning mellan lagkraven underlätta det praktiska arbetet.
6
Olsson, Maja, and Malin Svahn. "Aktiekapitalets betydelse : - En studie om intressenternas attityder gällande sänkt lagkrav på aktiekapital." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för företagande, innovation och hållbarhet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45306.
Full textAbstract:
According to the Government of Sweden, limited companies are the most advantageous form of company. A limited company must by Swedish law have a start-up capital that is not allowed to be taken out of the company. In 2010, the limit for share capital in private limited companies was lowered from SEK 100 000 to SEK 50 000. In 2019 the Government presented the memorandum Ds 2019:6, which discusses the proposal to reduce the share capital further to SEK 25 000. This proposal passed and took effect on January 1, 2020. The purpose of this study is to examine the stakeholders' attitudes to the share capital in private limited companies being reduced from SEK 50 000 to SEK 25 000. This involves identifying the risks and consequences of the change in share capital for stakeholders and for the company based on consultation responses. The study examines whether the proposal regarding reduced share capital can be affected by the power of individual stakeholders. An abductive research approach has been used in the study because the purpose is to create increased understanding, which is done through interpretation to create meaning in collected data based on theory. The study analyzes documents to examine stakeholders' attitudes to the proposal. This with the help of collected consultation responses collected by the Ministry of Justice. A total survey is carried out where 32 consultation responses are compiled and analyzed. A qualitative content analysis is therefore used in the study to make interpretations and find patterns in the stakeholders' attitudes. The results of the study show that the majority of stakeholders have a negative attitude to the proposal of a reduced share capital. The combined effects and consequences that the stakeholders believe may come from the change in the law are predominantly negative. The stakeholders' negative attitude to the proposal is because they believe that there may be an increase in financial crime in limited companies. The positive attitudes that the stakeholders present regarding the proposal contributing to increased entrepreneurship are in contrast to the fact that a lack of competence can increase in step with an increased number of limited companies. Stakeholders show a negative attitude because they believe that it leads to more cases where liability according to Swedish ABL and liability breakthroughs occurs. Based on these conclusions, the stakeholders consider that regardless of their attitude towards the proposal, they are considered to have no significant impact on the proposal of a reduced share capital.<br>Enligt Sveriges riksdag är aktiebolag den mest fördelaktiga bolagsformen. Ett aktiebolag måste enligt svensk lag ha ett startkapital som inte får lov att tas ut ur bolaget. År 2010 sänktes gränsen för aktiekapitalet i privata aktiebolag från 100 000 kronor till 50 000 kronor. Regeringen presenterade vidare promemorian Ds 2019:6 som diskuterar förslaget om att sänka aktiekapitalet ytterligare till 25 000 kronor. Detta lagförslag gick igenom och trädde i kraft 1 januari 2020. Syftet med denna studie är att undersöka intressenternas attityder till att aktiekapitalet i privata aktiebolag sänks från 50 000 kronor till 25 000 kronor. Syftet med studien är även att kartlägga de risker och konsekvenser som förändringen av aktiekapitalet innebär för intressenter och för företaget utifrån remissvar. I studien undersöks även om förslaget gällande sänkt aktiekapital kan påverkas av enskilda intressenters makt. En abduktiv forskningsansats tillämpas i studien eftersom syftet är att skapa ökad förståelse vilket görs genom tolkning för att skapa mening i insamlade data med grund i teori. Avsikten med studien är att analysera dokument för att undersöka intressenternas attityder till lagförslaget. Detta görs med hjälp av insamlade remissvar som Justitiedepartementet samlat in. En totalundersökning utförs där 32 stycken remissvar sammanställs och analyseras. En kvalitativ innehållsanalys används därför i studien för att göra tolkningar och finna mönster i intressenternas attityder. Resultatet av genomförd undersökning visar att majoriteten av intressenterna har en negativ attityd till lagförslaget om ett sänkt aktiekapital. De sammanställda effekterna och konsekvenserna som intressenterna anser kan komma från lagförändringen är övervägande negativa. Intressenternas negativa attityd till förslaget är ett resultat av att de anser att det kan ske en ökning av ekonomisk brottslighet i aktiebolag. De positiva attityder som intressenterna presenterar angående att lagförslaget bidrar till ökat företagande, ställer sig i kontrast till att bristande kompetens kan öka i takt med ökade antal aktiebolag. Intressenterna visar negativ attityd eftersom de anser att det leder till fler fall där ansvar enligt ABL och ansvarsgenombrott förekommer. Utifrån dessa slutsatser anser intressenterna att oberoende deras attityd så har de inte någon väsentlig påverkan gällande lagförslaget om sänkt aktiekapital.
7
ASTON, DANIEL, and GUSTAV LINDSTRÖM. "Leasing av EVB : Modell för att hantera EU:s uppdaterade lagkrav vid EOL." Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-299653.
Full textAbstract:
Efterfrågan på elfordon växer snabbt, med en ökning i Europa från 734 nyregistrerade elbilar 2010 till 550 000 år 2019 (Europeiska miljöbyrån, 2020). Medan denna trend fortsätter följer efterfrågan på litiumjonbatterier (LIB) en liknande väg. Europeiska unionen visar stort intresse för marknadsutvecklingen eftersom elektrifieringen av transporter är ett viktigt delmål på vägen mot noll-utsläpp av växthusgaser. EU utvecklar därför ett nytt direktiv för batterier där EV-batterier (EVB) har mer fokus än i det tidigare batteridirektivet från 2006. I det nya direktivet kommer EVB-tillverkaren att ha ett utökat ansvar, vilket innebär att den ansvarar för de EVB:er den för till marknaden i slutet av livslängden (EOL). Denna studie syftar till att undersöka den aktuella försörjningskedjan och designen av EVB:er, liksom de nuvarande och kommande tekniska lösningarna för återvinning av EVB:er. Detta för att sedan diskutera hur EVB-tillverkare ska agera gällande återvinning som svar på det nya EUdirektivet om batterier. Studien avgränsas till supply-chain och materialförsörjning; hur man utformar EVB:er för återvinning; och de nuvarande tekniska lösningarna för EVB:er som nått EOL. Grunden till studien är till fullo genomgång av vetenskapliga publikationer, tekniska rapporter och prognoser för marknads- och teknisk utveckling. Resultaten av den inlästa litteraturen visar en allmän enighet om att det kommer uppstå brist på litium och andra kritiska material för EVB-tillverkning vilket i slutändan kommer att leda till volatila priser. Det uppdaterade batteridirektivet är konstaterat att sätta tydliga mål för högre nivåer av återvunnet material i nya EVB:er, men det kommer också sätta tydliga mål att EVB:er som kan återanvändas i andra applikationer än EV:er måste återanvändas fram till EOL. Man har dragit slutsatsen att design för återvinning kommer att vara viktigt för att göra återvinningsprocessen lönsam. Vi har diskuterat möjligheterna och utmaningarna som leasing av EVB:er ger EVB-tillverkare i samband med leasing av EVB:er. Leasingen ger EVB-tillverkaren möjligheten att säkra EVB:er ochdärmed batterimaterial genom återvinning vid EOL. Positioneringen i värdekedjan har också diskuterats. Vi ser att det finns en uppenbar avvägning mellan att integrera uppströms och att förbli flexibel. Integrering uppströms möjliggör kontroll över EVB:er till EOL samt möjlighet att välja om man vill sälja det återvunna litiumet eller att använda det i sin egen produktion.<br>The demand of electric vehicles (EV) grows rapidly, with an increase in Europe from 734 newly registered EVs in 2010, to 550 000 in 2019 (European Environment Agency, 2020). While this trend continues, the demand of lithium ion batteries (LIB) follows a similar path. With electrified transportation being an important sub-goal on the road to net-zero greenhouse gas emissions, the European Union shows great interest for the development of the market. The EU is therefore developing a new directive for batteries in which EV batteries (EVB) have more focus than in theearlier Batteries Directive from 2006. In the new directive, producers of EVBs will have an extended responsibility, meaning that they are responsible for the batteries at end of life (EOL). This study aims at investigating the current supply-chain and design of EVBs, as well as the current and upcoming technical solutions for recycling of EVBs, in order to discuss how EVB manufacturers can and should act regarding recycling, as a response to the new EU directive on batteries. The study is delimited to supply-chain and material sourcing; how to design batteries for recycling; and the current technical solutions for EOL batteries. The research is solely based on literature review of scientific publications, technical reports and forecasts of market and technical development. The results of the literature shows a general consensus that there will be shortage of lithium andother critical materials for EVB manufacturing which ultimately will lead to unstable prices. The updated battery directive will most certainly set clear goals of higher levels of recycled material in new EVBs, but it will also implicate that batteries that can be used for other applications than EVs need to be reused until EOL. It has been concluded that designing for recycling will be importantfor making the recycling process economically viable. We have discussed the possibilities and challenges for EVB manufacturers associated with leasing EVBs as a business model where they can secure batteries and by extension material for recycling at EOL. The positioning in the value chain has also been discussed. We see that there is an apparent tradeoff between integrating upstream and remaining flexible. Integrating upstream will enable control over batteries at EOL as well as the opportunity to choose whether to sell the recycled lithium or to use it in their own production.
8
Stenström, Georg. "Militärpolisen : avsaknaden av lagstiftning och dess konsekvenser." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-241757.
Full textAbstract:
Syftet med uppsatsen är att utreda när militärpolisen är behörig och anses ha polisiära befogenheter. Avsaknaden av en tydlig gräns belyses och problematiseras med krav uppställda av lagstiftaren som utgångspunkt. Vidare görs en konsekvensanalys av att tydlig lagstiftning gällande MP:s behörighet saknas, och då främst vad en individ i Sverige har för möjligheter till kompensation på grund av rättighetskränkande åtgärder vidtagna utan att normhierarkin respekterats vid rättighetsbegränsningen.
9
Granström, Matilda, and Anna-Karin Kindberg. "Det nya lagkravet för hållbarhetsrapportering : En jämförande studie för att identifiera eventuella förändringar i bankbranschen." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-150142.
Full textAbstract:
Hållbar utveckling är ett dagsaktuellt ämne och hållbarhetsrapportering har på grund av detta fått en allt större närvaro i företags rapporteringsflora. I tidigare forskning diskuterades det huruvida detta ska ske på frivillig basis eller omfattas av ett obligatoriskt lagkrav. Som en följd av detta har Sverige kompletterat Årsredovisningslagen med en tvingande reglering gällande hållbarhetsrapportering. Syftet med denna studie är att jämföra hållbarhetsrapporters innehåll före och efter införandet av det nya lagkravet för hållbarhetsrapportering för att se om några förändringar går att identifiera. Studien kategoriseras som en kvalitativ innehållsanalys eftersom att en granskning av fyra olika bankers hållbarhetsrapporter använts som grund för det empiriska materialet. Vidare kan studiens klassificeras som en tolkande forskning med en abduktiv ansats då fokus legat på tolkning av ord. Litteraturgenomgången är uppbyggd av en introduktion till ämnet hållbar utveckling och forskning inom området. Fortsättningsvis inkluderas det EU-direktiv som föranlett lagstiftningen i Sverige, samt en presentation av Sveriges egna lagstiftning. Avslutningsvis inkluderades även relevanta teorier i sammanhanget. Den empiriska sammanställningen bygger på granskningen av hållbarhetsrapporternas innehåll utifrån sex fastställda områden. Det empiriska materialet analyserades i två steg i form av en jämförande analys för varje enskild bank, och sedan en generell analys för samtliga banker. Både vald litteratur och empiri tyder på att en lagstiftning innebär förändringar, men i varierande grad. Genom resultatet kunde det uppmärksammas att lagstiftningen inte inneburit några större förändringar för de banker som granskats. De förändringar som fanns kunde härledas till innehållet i lagstiftningen, men det påvisade även att det fanns andra motivationer till en förändrad hållbarhetsrapport. Studiens bidrag ligger i tillhandahållandet av en första granskning av vad lagstiftningen har haft för eventuella effekter på hållbarhetsrapporteringen. Detta erbjuder potentiellt en ökad medvetenhet för de företagen som inkluderats i studien om hur de själva hållbarhetsrapporterar i förhållande till respektive hållbarhetsområde. De inkluderade hållbarhetsrapporterna sätts i ett mer omfattande sammanhang med fyra olika perspektiv. I ett mer generellt avseende bidrar studien till ett verktyg som andra likartade företag kan använda som inspiration i sin fortsatta hållbarhetsrapportering.
10
Ekstrand, Alice. "Nätkoder 2016 : En utredande studie över de lagkrav som elsystemet möter ur Ellevios perspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Elektricitetslära, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-298465.
Full textAbstract:
The EU has concluded that it needs a fully functioning and integrated internal electricity market to face the challenges of integrating renewable energy sources into the electricity grid. The European Commission has created guidelines for what the legislation is supposed to contain to create such a market. The so called grid codes are today around ten codes which successively are being implemented in national legislation for all member states. They regard connection-, marketand operation of the electricity grid and consists of several legal requirements for all member states. This study is divided in three parts. In the first part challenges with more renewable energy sources are described and the technical strategies that are suitable to solve those challenges. The second part describes an analysis of the connection- and operational codes on behalf of Ellevio, a distribution system operator in Sweden. They are interested in how the new legislation will affect their work and which new costs that will appear. The third part contains an overall study about the German electricity system since they have a lot of renewable energy sources in their production. The purpose was to see how they have handled challenges within their grid and their view on the new legislation. The overall result in this study was that the grid codes will change the role for Ellevio, which in the following years will have to handle higher information flow between grid users and Svenska kraftnät, which is the transmission system operator in Sweden. An another result was that the technical strategies are included in the legal requirements of the codes and that the legal requirements have been influenced to a great extent by the current German legislation.
11
Görtz, Carl, Oscar Haffling, and Emil Lybäck. "Vad händer i organisationen när företag börjar hållbarhetsrapportera efter lagkrav : En kvalitativ undersökning bland svenska hållbarhetsansvariga." Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-68513.
Full text
12
Höglund, Linda, and Engström Martina Biverstedt. "Frivillig hållbarhetsredovisning – utifrån legitimitet." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-388797.
Full textAbstract:
Ämnet hållbar utveckling har varit aktuellt de senaste decennierna, ur det har olika regelverk och krav uppkommit. Därav ett lagkrav på hållbarhetsredovisning som trädde i kraft i Sverige år 2016. Alla företag och organisationer berörs dock inte av lagkravet, men en del väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning ändå. Varför en del företag väljer att frivilligt upprätta en hållbarhetsredovisning samt vilka incitament som ligger bakom är syftet med undersökningen. För att ta reda på varför företag frivilligt väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning har en teori utifrån företagets legitimitet arbetats fram. Teorin utgår från att företag väljer att genomföra en rad olika aktiviteter för att skapa, bibehålla eller reparera legitimiteten. Legitimitet skapas och existerar i det sociala kontrakt som är kollektivt accepterat för samtiden. Företag behöver därför anpassa sig till och följa de regler som råder just i den kontext där företaget verkar. Legitimiteten anses ständigt hotad och företaget behöver därför ständigt omförhandla och bevaka företagets ageranden, så de inte påverkar legitimiteten negativt. Utan legitimitet kan inget företag fortsätta existera, det är därför existentiellt att bevaka. Utifrån teorin om legitimitet ämnar uppsatsen få svar på varför företag upprättar en hållbarhetsredovisning när lagkravet inte finns. En enkätundersökning har genomförts för att besvara frågeställningen. Urvalet består av företag som bedriver verksamhet på Gotland, främst på grund av att det är geografiskt avgränsat och därför erbjuder en unik förutsättning. Av resultaten går det att utläsa att företagen i undersökningen är mindre företag, där en del upprättar en hållbarhetsredovisning frivilligt. Främsta anledningen till upprättandet var för företagets egen skull, därav är en del hållbarhetsredovisningar inte heller offentliga. Resultatet påvisade även att samtliga av företagen anser det viktigt att leverantörer och samarbetspartners har samma syn på hållbarhetsarbete som det egna företaget, dock läser få av dem andra företags hållbarhetsredovisning.<br>The subject of sustainable development has for the past decade been a topic of discussion. From this discussion several acquis and demands has been brought up, and Sweden has gained a new law in light of this – the sustainability report. Not all enterprises and organizations are affected by this law, and yet they still uphold a sustainability report. The question of how and why they do so is the foundation of this thesis. The theory of legitimacy that is brought out in this paper bears the ground for answering these questions. A survey containing a questionnaire was sent out to the respondents. The results show that the majority of enterprises – that the law does not apply to and who still uphold a sustainability report – does this out of self-interest. They also point out that it is essential that suppliers and partners share their view on sustainable development.
13
Lindvall, Hannah, and Anna Öhman. "Lagstadgat krav på hållbarhetsrapportering : En kvalitativ studie om vad det nya lagkravet medfört för effekter och förändringar för företag." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-136391.
Full textAbstract:
Ämnet hållbarhet diskuteras ständigt i media och medvetenheten för ett globalt samhällsansvar ökar alltmer hos både konsumenter och företag. Många svenska företag bedriver idag något slags arbete med hållbarhet samt redovisar om det på olika sätt. Dock bemöts företagens hållbarhetsrapporter med viss kritik och skepticism, då somliga anser att den bara används för att skönmåla verksamheten och att den därmed inte känns trovärdig. I syftet att öka transparensen i företags hållbarhetsrapporter, samt göra dessa jämförbara beslutade Sveriges regering den 1 december år 2016 om ett nytt lagkrav på hållbarhetsrapportering i Årsredovisningslagen. Lagkravet innebär att företag som uppfyller vissa villkor måste upplysa om specifika frågor angående deras hållbarhetsarbete. I och med lagkravet uppstår en diskussion kring vad detta får för konsekvenser. Syftet med denna studie är att undersöka vad det nya lagkravet på hållbarhetsrapportering gett för effekter och förändringar hos organisationer. Författarna ämnar att genom en kvalitativ undersökning studera hur fyra företags tidigare val och agerande inom hållbarhet samt hur deras syn på lagkravet påverkat de effekter och förändringar som lagkravet medfört. Utifrån syftet och den forskningsfråga författarna ämnar att besvara har den institutionella-, legitimitets- och intressentteorin, samt tidigare forskning inom ämnet inkluderats i studiens teoretiska referensram. Den empiriska datan har insamlats genom intervjuer och utifrån analysen av denna indikerar det övergripande resultatet på att lagkravet inte medfört några större effekter eller några omfattande förändringar hos företagen, men de effekter och förändringar som författarna kan se är dels att hållbarhet fått en ökad uppmärksamhet i företagsledningen och styrelsen, samt att dessa fått en ökad medvetenhet om hållbarhet. Lagkravet har till viss mån medfört att hållbarhetsarbetet blivit mer integrerat i organisationernas verksamhet, att fler personer blivit involverade samt att ansvaret blivit mer utspritt. Till viss mån prioriteras rapporteringen högre då mer resurser tillsätts och arbetet med rapporten startar i ett tidigare skede samt utförs med en större noggrannhet. Resultatet tyder vidare på att lagkravet medfört förändringar och effekter i liten utsträckning. Det tyder på att anledningen till att företagen inte ser något behov av att utvidga eller förbättra sitt arbete till följd av lagkravet är för att företagen är nöjda med sitt arbete samt anser att de idag redan arbetar i tillräcklig omfattning. Vidare indikerar resultatet på att företagens tidigare val och agerande inom området samt hur de ställer sig till lagkravet till hög grad påverkat de effekter och förändringar som kravet medfört. Nyckelord: Lagkrav, Hållbarhetsredovisning, Effekter, Förändringar, Hållbarhetsarbete.
14
Pettersson, Alexandra, Linnea Ylipää, and Albert Åhs. "Hur har transparensen i företagens hållbarhetsredovisning utvecklats genom nytt lagkrav? : En komparativ studie av företag i två olika branscher." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100410.
Full textAbstract:
Inledning: Efter ett EU-direktiv infördes under år 2017 en ny lag som innebär att företag som uppfyller vissa krav måste hållbarhetsredovisa. I EU-direktivet nämns transparens som en viktig faktor. Syfte: Syftet med studien är att med hjälp av legitimitets- och intressentteorin skapa en förståelse för hur transparens inom hållbarhetsredovisning har utvecklats i samband med det nya lagkravet för fyra svenska företag. Syftet är även att se om det finns skillnader i utvecklingen mellan två branscher. Metod: I studien har författarna med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys studerat fyra olika företag från två olika branscher för att mäta hur transparensen i deras hållbarhetsredovisningar har förändrats i samband med införandet av lagkrav. Det har ävens gjorts en komparativ analys mellan de två branscherna för att se hur eventuella skillnader i utveckling mellan branscherna ser ut. Slutsats: Analysen visar att utvecklingen av transparens på flera sätt har utvecklats på ett positivt sätt. Tre av de fyra företagen i studien redovisar en ökning av transparens och båda branscherna visar i sin helhet på ökning av transparensen.
15
Vinberg, Carl, and Ragnar Appelberg. "Hur har nya lagkrav påverkat noterade företags hållbarhetsredovisning? : En kvalitativ fallstudie gjord på företag noterade på Small Cap inom konfektions- och finansbranschen." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-150374.
Full textAbstract:
Bakgrund: Den 1 december 2016 trädde Lag (2016:947) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) i kraft. Syftet är att göra hållbarhetsredovisningen mer transparent och jämförbar. Vissa bolag ska enligt denna lag upprätta en hållbarhetsrapport där hållbarhetsfrågor som mänskliga rättigheter, miljö, sociala förhållanden och information om dess personal presenteras. Ungefär 1600 företag påverkas av den nya lagen och kommer således tvingas hållbarhetsredovisa från och med årsredovisningen som avser 2017. Syfte: Denna uppsats syftar till att undersöka hur nya lagkrav kring hållbarhetsredovisning har påverkat hållbarhetsredovisningen för företag noterade på Small Cap inom konfektion- och finansbranschen. Metod: Studien tillämpar en deduktiv ansats med induktiva inslag och utför en kvalitativ innehållsanalys. Studien använder sig av en longitudinell fallstudie där empiri hämtas från Odd Molly och Venue Retail Group från konfektionsbranschen samt Midway och MedCap från finansbranschen. Insamlingen av data består av årsredovisningar från samtliga bolag och mellan åren 2014–2017. Slutsats: Studien visar att hållbarhetsredovisningen för företag noterade på Small Caps har påverkats av Lag (2016:947) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554). Den finner mönster av att studiens fyra bolag har gått från en allmän till en mer företagsspecifik hållbarhetsredovisning. Vidare så tillför studien branschspecifika insikter om hur utvecklingen av konfektions- och finansbranschens hållbarhetsredovisning sett ut mellan 2014–2017.<br>Introduction: On December 1, 2016, Act (2016: 947) amending the Annual Accounts Act (1995: 1554) entered into force. The purpose is to make the sustainability report more transparent and comparable. Large Companies now have to establish a sustainability report under which sustainability issues such as human rights, the environment, social conditions and information about its personnel are reported. About 1600 companies are affected by the new law and will therefore be required to report on sustainability from the annual report relating to 2017. Purpose: This paper aims to investigate how new regulations for sustainability reporting have affected the sustainability reports for companies listed on Small Cap in the clothing and finance industry. Method: The study applies a deductive approach with inductive elements and conducts a qualitative content analysis. The study uses a longitudinal case study where the empirical data is collected from Odd Molly and Venue Retail Group from the clothing industry, as well as Midway and MedCap from the finance industry. The collection of data consists of annual reports from these companies between 2014-2017. Conclusion: The study shows that sustainability reporting for companies listed on Small Cap has been affected by Law (2016: 947) as amended in the Annual Accounts Act (1995: 1554). It finds that the four companies of the study have gone from a general to a more company-specific sustainability report. Furthermore, the study provides insights on the development of the clothing and finance industry's sustainability report expires between 2014-2017.
16
Tengdelius, Fredrik. "Long-haulage transport in China : A mapping of segments, needs and future trends for semi-trailers." Thesis, KTH, Industriell produktion, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-103008.
Full textAbstract:
This report describes the Chinese truck transport industry; how companies in that industry manage their businesses and the problems they face regarding how they can conduct their long-haulage transport business as efficiently as possible. The method used in this thesis is a qualitative approach where data mainly have been collected through interviews with transport companies. Initially, the components necessary for road transport are discussed, what separates them and how legal demands limit them. Through studies and interviews with transport companies in China and Europe, differences between the different continents are identified in terms of development level and efficiency in logistics handling. These aspects are connected to factors such as salary differences and legislations to finally identify three key segments for the Chinese market. These segments are then analyzed individually and compared against each other to identify one segment where an optimized semi-trailer could improve the current segment and also be an attractive product, for transport companies in that segment as well as for semi-trailer manufacturing companies. Specifications for a proposed semi-trailer are suggested based on needs for that segment. Finally different options for the introduction of such a product at the Chinese market are investigated considering risk-taking, profit requirements and feasibility. This study shows and arguments that there is a big market potential for better semi-trailers than the ones used in the market today and that the segment with the biggest improvement possibilities is a segment where both weight and volume are bottlenecks in the daily business. This study further shows that a high potential can be seen through a growing market and new legislations in China which implies that current semi-trailers will have to be phased out within a period of fifteen years to a product that fulfills the new legislations.<br>Denna rapport beskriver den kinesiska lastbilstransportmarknaden, hur aktörerna på denna bedriver sin verksamhet och vilka problem de står inför med avseende på att bedriva sin verksamhet så effektivt som möjligt. Använd metod är en kvalitativ approach där data huvudsakligen införskaffats genom intervjuer med transportföretag. Inledningsvis diskuteras de ingående fordonstyper som utgör en bas för lastbilstransporter, deras olika egenskaper, vad som skiljer dem åt och hur lagkrav begränsar dessa. Genom studier och intervjuer av transportföretag i Kina och Europa identifieras olikheter mellan de två kontinenterna vad gäller utvecklingsgrad och effektivitet i logistikhantering. Dessa kopplas ihop med faktorer så som löneskillnader och lagkrav för att slutligen dela upp den kinesiska marknaden i tre segment. Dessa segment analyseras därefter individuellt och ställs mot varandra för att identifiera ett segment där en optimerad semi-trailer dels skulle kunna förbättra det befintliga segmentet men också utgöra en attraktiv produkt för de företag som befinner sig däri, samt för företag som producerar semi-trailers. Specifikationer för den föreslagna semi-trailern läggs fram baserat på behov i det segmentet. Slutligen utvärderas olika möjligheter för att introducera en sådan produkt på den kinesiska marknaden med avseende på risktagande, vinstkrav och genomförbarhet. Denna studie visar och argumenterar för att det finns en stor marknad för bättre semi-trailers än de som marknaden för närvarande använder och att det segment där störst vinst kan göras är ett segment där både vikt och volym utgör flaskhalsar för den dagliga verksamheten. Studien visar vidare att det finns en potential i semi-trailerförsäljning på den Kinesiska marknaden genom förändrade lagkrav vilka kräver att nuvarande semi-trailers byts ut från marknaden inom en femtonårs period och ersätts med nya lagliga.
17
Stern, Marielle, and Alexandra Thorsell. "Hållbarhetsredovisning i statligt ägda bolag : En fallstudie som beskriver förändringen av struktur, disposition och argumentation över en period av tio år." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-15259.
Full textAbstract:
Bakgrund Under senare år har diskussionen om företags miljöpåverkan och sociala ansvar trappats upp. Den svenska regeringen har vid två tillfällen, sedan 2007, infört riktlinjer och lagkrav om hållbarhetsredovisning. Tidigare studier har inte funnit någon stark koppling mellan politisk reglering och förändrat hållbarhetsarbete. Slutsatser av tidigare studier antyder att förändringsprocessen av hållbarhetsredovisning sker på längre sikt, då ingen förändring i nära anslutning då riktlinjer införts har kunnat ses. Syfte Syftet med studien är att beskriva förändringen av struktur, disposition och argumentation i hållbarhetsredovisningen och om det finns indikationer på att politiska åtgärder i form av införda riktlinjer och lagkrav kan ha påverkat denna förändring över tid. Genomförande Studien har genomförts med en kvalitativ metod. Empirin till studien har samlats in genom dokumentstudie av de tio fallbolagens hållbarhetsredovisning verksamhetsåren 2007, 2008, 2016 och 2017 genomförts. Analysen av studiens empiriska resultat har gjorts i förhållande till de teorier och tidigare studier som redogjorts för i referensramen. Vidare har analysen lett oss fram till vår slutsats. Resultat Studien visar att över en period av tio år har struktur, disposition och argumentation i hållbarhetsredovisningen förändrats. Valet av argumentationsmedel i fallbolagens hållbarhetsredovisning har visats gå från logosargumentation till blandad logos- och ethosargumentation. Resultatet av studien visar att hållbarhetredovisningen har ökat i antal sidor och även att de blivit integrerade med årsredovisningen, varpå bolagens hållbarhetsarbete setts gå från att redogöras för kring specifika teman till att redogörs för, som en röd tråd, löpande genom årsredovisningen. Resultatet av studien visar även att strukturen i hållbarhetsredovisningen förändrats genom att fler aspekter utifrån lagkravet 2016 redogjorts för.<br>Background In recent years, the discussion of corporate environmental impact and social responsibility has intensified. On two occasions since 2007, the Swedish government has introduced legal requirements regarding sustainability reporting in Swedish state-owned companies. Previous studies have not found strong links between political regulation and changed sustainability. Conclusions of previous studies have suggested that the process of change in sustainability reports occurs in the long run, since no change in close association with the introduction of guidelines has been observed. Purpose The purpose of the study is to describe the change regarding structure, disposition and argumentation in the sustainability report and if there is any indication that policy measures in the form of guidelines and legal requirements have influenced this change over time. Methods The study has been conducted with a qualitative method. The empirical data for the study have been gathered through the sustainability reports from the ten case companies' over the financial years 2007, 2008, 2016 and 2017. The analysis of the empirical results has been made in relation to the theories and previous studies reported in the reference framework. Furthermore, the analysis has led us to our conclusion. Results The study shows that sustainability reports has changed over a period of ten years regarding structure, disposition and argumentation. The choice of argumentation in the case companies’ sustainability reports has been shown to go from logos argumentation to mixed logos- and ethosargumentation. The results of the study show that sustainability reports have increased in number of pages and have been integrated with the annual reports. The presentation of the companies' sustainability has changed from being accounted for in specific themes to being presented throughout the whole annual report. The result of the study shows that by introducing more aspects of the legal requirement in 2016 the structure of sustainability reports also has changed.
18
Ahmed, Zeineb, and Maja Cecavac. "Hållbarhetsredovisning i banksektorn : En undersökning av motiv till hållbarhetsredovisning och lagkravets påverkan." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21601.
Full textAbstract:
Syfte Syftet med den här undersökningen är studera vad som driver företagen inom banksektorn till att upprätta en hållbarhetsredovisning och vad en hållbarhetsredovisning kan tillföra till företaget. Vidare ska undersökningen granska om lagen om hållbarhetsredovisning i årsredovisningslagen som infördes juli 2016 har påverkat utformningen på hållbarhetsredovisningen för banksektorn. Metod Studien har en fallstudiedesign med två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Undersökningen har genomförts på fem utvalda företag inom banksektorn. Insamling av data sker via telefonintervjuer med de undersökta företagen samt kvalitativa innehållsanalys på respektive företags hållbarhetsredovisningar som upprättats från år 2015 fram till år 2018. Resultat Undersökningens insamlade data visade på att företagen hållbarhetsredovisar för att det är naturligt. De främsta motiven till att upprätta en hållbarhetsredovisning är påtryckningar och förväntningar från intressenter och bibehåll av legitimitet. Att upprätta en hållbarhetsredovisning har genererat fler positiva effekter än negativa, som exempelvis intern och extern legitimitet och ett starkt rykte och varumärke. Studien har även visat att lagkravet som infördes juli 2016 gällande hållbarhetsredovisningen har inte haft någon väsentlig påverkan på utformningen av företagens hållbarhetsredovisning, utöver att vissa områden som lagen innefattar har blivit mer spetsade i hållbarhetsredovisningarna. Originalitet/värde Studien bidrar till en ökad förståelse kring vad som driver företag inom banksektorn att hållbarhetsredovisa och vad det sedan har tillfört till företagen. Den har även bidragit till att få en djupare förståelse kring lagkravet som infördes juli 2016 som en ny företeelse. Lagen är relativt ny och därav har inte mycket forskning gjorts på området kring hur lagen faktiskt påverkat företaget.<br>Purpose: The aim of this study is to research what motivates companies in the banking sector to establish sustainability accounting reports, and what these reports can add to a company from a business perspective. The perspective is linked to three different theories: stakeholder theory, legitimacy theory and institutional theory. Furthermore, this study will examine whether the law on sustainability accounting in annual reports, issued in July 2016, has influenced the formation of sustainability accounting reports within the banking sector.Methodology: This essay has a case study design. The research has been conducted on five selected companies within the banking sector. Two different methods of qualitative data collection were used: telephone interviews, and qualitative content analysis on reports prepared between 2015 and 2018.Result: The collected data showed that companies produce sustainability accounting reports because it is natural. The main reasons for establishing a sustainability accounting report are pressure and expectations from stakeholders and the maintenance of legitimacy. Establishing a sustainability accounting report has generated more positive effects than negative, such as internal and external legitimacy and a strong reputation and brand. The study has also shown that the legal requirement that was introduced in July 2016 regarding sustainability accounting has not made a significant impact on the formation of the companies' sustainability accounting reports, besides becoming sharper in all areas covered by the law.Originality/value: The study contributes to an increased understanding of what motivates companies within the banking sector to engage in sustainability accounting and what it has subsequently added to companies. It has also contributed to a deeper understanding of the legal requirements introduced in July 2016 as a new phenomenon. The law is relatively new and therefore much research has not been done in the area of how the legal requirements have actually affected companies.
19
Korsberg, Ebba, Ellen Wetterholm, and Frida Norrman. "Redovisning av jämställdhetsarbete : En jämförande studie om redovisat jämställdhetsarbete beroende på branschtillhörighet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96994.
Full textAbstract:
Bakgrund: Enligt svensk lag ska arbetsgivare bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja jämställdhet i yrkeslivet. Lagen säger även att större företag har en skyldighet att upprätta en hållbarhetsrapport innehållande upplysningar kring bland annat jämställdhet. Finns det skillnader i presentationen av jämställdhetsarbete beroende på branschtillhörighet? Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vad olika företag redovisar i sitt jämställdhetsarbete beroende på bransch. Uppsatsen avser vidare att identifiera och förklara skillnader i rapporteringen hos svenska börsnoterade bolag inom de tre olika branscherna; IT-, fastighets- och finansbranschen. Metod: I denna studie tillämpas en kombination av en kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats. För att undersöka forskningsfrågorna har studien antagit en innehållsanalytisk forskningsmetod, där ett kodschema ligger till grund för insamling av empirisk data från olika företags års- och hållbarhetsredovisningar. Slutsats: Det framkommer skillnader i de studerade branschernas redovisning av jämställdhetsarbete. Några konkreta orsaker till detta kan inte förklaras med den empiriska data som har samlats in. Teorin kan dock förklara företags agerande och beslutsfattande, vilket kan ligga till grund för företagens synliggörande av jämställdhetsarbete. Studiens resultat visar på att finansbranschen redogör sitt jämställdhetsarbete i störst utsträckning, följt av fastighetsbranschen och därefter IT-branschen.<br>Background and problem: According to Swedish law, employers must actively work for promoting gender equality in the organization. The law also states that larger companies have an obligation to prepare a sustainability report containing information on, among other things, gender equality. Are there differences in the presentation of gender equality work depending on industry affiliation? Purpose: The purpose of this paper is to describe what different companies report in their activities for gender equality depending on industry. The thesis aims to identify and explain differences in the reporting of Swedish listed companies within the three different industries; IT, real estate and finance industry. Method: In this study, a combination of a quantitative and qualitative research method with an abductive approach is applied. In order to examine the research questions, the study has adopted a content analytical research method, where a code scheme forms the basis for collecting empirical data from various companies' annual and sustainability reports. Conclusion: The study has revealed differences in the reporting of gender equality in the studied industries. The empirical data cannot explain any concrete reasons for the differences. However, the theory can explain companies’ actions and decision-making, which can form the basis for companies' reporting of gender equality. The study's result show that the financial industry reports its gender equality work to the greatest extent, followed by the real estate industry and the IT industry.
20
Borg, Rebecca, and Emma Gatzwiller. "Hållbarhetsredovisning : Hur det nya lagkravet om hållbarhetsredovisning påverkar större företags hållbarhetsarbete." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-78291.
Full textAbstract:
I takt med att hållbarhetsfrågor blivit allt viktigare har regeringen, efter EU-direktiv, infört en lag som kräver att större företag från och med räkenskapsåret 2017 måste upprätta en hållbarhetsredovisning. Den här kandidatuppsatsen tydliggör med hjälp av en kvalitativ studie hur det nya lagkravet om hållbarhetsredovisning påverkat företags hållbarhetsarbete. Syftet är att ge en bild av hur företagens hållbarhetsredovisning har förändrats i samband med lagkravet samt analysera och förklara hur en förändrad hållbarhetsredovisning påverkat företagens arbete med hållbarhetsfrågor. Studien har genomförts med ett hermeneutiskt perspektiv och en abduktiv ansats. Relevanta teorier och tidigare forskning kring ämnet har tillsammans med semistrukturerade intervjuer med fem större företag samt granskning av tio företags årsredovisningar, legat till grund för analys. Resultatet visade framförallt en positiv inställning till lagkravet, både från företag som arbetat med det länge och de företagen som inte haft så stor erfarenhet kring ämnet sedan tidigare. De fria ramarna i lagkravet har gjort att företagen själva kunnat välja hur hållbarhetsredovisningen kring social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet ska vara utformad. Tyvärr har det även försvårat jämförbarheten mellan företag trots att lagkravet delvis syftade till att underlätta denna jämförelse.
21
Göthe, Rosvall Lina, and Johanna Teikari. "Lever företagen upp till de nya lagkraven : En studie om hållbarhetsrapportering i stora företag." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-32323.
Full textAbstract:
Frågeställningar: Vilka brister finns i de nuvarande rapporterna enligt de krav som ställs i den nya lagstiftningen? Vilka systematiska likheter och skillnader finns mellan företagen i de olika branscherna? Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur hållbarhetsrapporteringen i företag i två olika branscher är utformad idag i jämförelse med kraven som ställs i det nya lagförslaget. Genom att ställa den nuvarande rapporteringen i relation till den nya lagändringen utreds hur långt de utvalda företagen har kommit i sin rapportering och vad som saknas för att de ska uppnå lagkravet. Det ska även undersökas om det finns skillnader mellan branscherna för att bedöma om detta har någon påverkan på rapporteringen. Metod: En dokumentundersökning med kvalitativ ansats har används för datainsamling från tio företags hållbarhersrapportering, inom branscherna papperstillverkning och livsmedelstillverkning. En analys har gjorts i förhållande till lagdirektivet angående lagstadgad hållbarhetsrapportering för stora företag. Slutsats: Studien visade att företagen, oavsett bransch, ligger i framkant vad gäller rapportering kring miljöfrågor. Det har identifierats brister inom övriga områden framförallt vad gäller rapportering av resultat och risker. Papperstillverkningsbranschens rapportering inom miljöpåverkan är lite mer omfattande, men inom risker är livsmedelstillverkningsbranschens rapportering mer utvecklad.
22
Moberg, Anne-May. "Från lag till handling : En fallstudie av hur lagkravet om patientsäkerhetsberättelse nyttiggjordes i Stockholms läns landsting." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ. Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-21511.
Full textAbstract:
Bakgrund: Enligt patientsäkerhetslagen 2010:659 ska vårdgivare årligen skriva en patientsäkerhetsberättelse. Granskning av 76 patientsäkerhetsberättelser i Stockholms läns landsting (SLL) visade bristande kunskap om hur den skrivs och bristfällig förståelse för patientsäkerhet, främst bland mindre vårdgivare. Hälso- och sjukvårdsadministratörer kunde inte besvara vårdgivarnas frågor om patientsäkerhetsberättelsen, varför ett förbättringsprojekt initierades för att skapa stödmaterial samt nyttiggöra patientsäkerhetsberättelsen. Syfte: Att belysa hur ett statligt styrinitiativ hanterades i praktiken i SLL och vilka erfarenheter som kunde knytas till praktikprojektet i hälso-och sjukvårdsadministrationen, hos vårdgivare och i interaktionen dem emellan samt om insatserna bidrog till ökad förståelse för patientsäkerhet. Metod: Studien var en deskriptiv fallstudie. Datainsamlingen bestod av intervjuer med vårdgivare och hälso-och sjukvårdsadministratörer och dokumentanalys. Analyserna var kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. Resultat: I uppföljning av vårdgivare nyttiggjordes patientsäkerhetsberättelsen med stöd av mall och manual. Interaktionen mellan vårdgivare och hälso- och sjukvårdsadministratör gick från kontroll till dialog. Lärande, och i viss mån förståelse för patientsäkerhet, ökade. Slutsats: Genom att vara proaktiv och bereda stöd för vårdgivare att fullfölja sitt åtagande avseende patientsäkerhetsberättelse kunde flera vårdgivare bli varse sitt ansvar och skyldigheter. Förbättringsprojektet genomfördes med stöd av förbättringskunskap och hög delaktighet, ett arbetssätt som rekommenderas. Fortsatt forskning av styrningens effekter föreslås.<br>Background: Caregivers shall according to the patient safety act 2010:659 annually write a patient safety declaration. Review of 76 patient safety declarations in Stockholm County Council (SCC), Sweden, showed a lack of knowledge about how to write and inadequate understanding of patient safety, particularly among smaller caregivers. Healthcare administrators could not answer caregivers’ questions on the patient safety declaration, why an improvement project was initiated to create support and to make the patient safety declaration useful. Aim: To illustrate how a state steering initiative was handled in practice in the SCC and the experiences associated with the improvement project in health care administration, among caregivers and the interaction between them, and whether the efforts contributed to increased understanding of patient safety. Method: The study was a descriptive case study. The data collection was interviews of caregivers and healthcare administrators and document analysis. The analysies performed were qualitative and quantitative content analysis. Results: The patient safety declaration was made useful in the follow up process of caregivers with support of a template and a manual. The interaction between caregivers and healthcare administrators went from monitoring to dialogue. Learning increased and also understanding of patient safety to some degree. Conclusion: By being proactive and prepare support for caregivers to fulfill their commitment on patient safety declarations, several caregivers became aware of their responsibilities and obligations. The improvement project was accomplished with improvement knowledge and high level of participation, an approach that is recommended. Further research on the steering effects is suggested.
23
Sandberg, Julia. "Den fysiska utformningen av arbetsplatser : -En kritisk granskning av lagkraven om utformningen av den fysiska arbetsmiljön för personer med funktionsnedsättning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-90020.
Full textAbstract:
The purpose with this essay is to review the legal sources that refers to the physicalenvironment on workplaces with the focus on disabled workers. The idea behind this essay isto show how complex the rules are in this area. Also what consequences and effects it canhave on disabled workers and their physical environment. This has been done with theapproach of sociology of law. The legal method has also been used to find the binding legalsources. Interviews has been a complement to get a picture of how existing workplaces maylook like. It has been shown that the existing sources are many and that there is a problem foremployers to know what rules to follow. They can basically choose which rules to followbecause the law that covers the topic works as a framework. That means a law with goals andguidelines. Regulations beyond this law are also written in a general way which result in lawsthat people can overlook. This affects disabled people when they for different reasons can’twork or get an employment for example. Just because the environment on the workplace isn’tadjusted. Every employee and person should be treated the same way whether they have adisability or not. A workplace where everyone can be is a workplace everyone want to have.
24
Askarnia, Daniyal, Nikolija Milosevic, and Danka Mutabdzija. "Hållbarhetsredovisning : med insyn på nio företag och tre branscher." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21679.
Full textAbstract:
Bakgrund och Problemdiskussion: Eftersom att medvetenheten hos intressenter har ökat, har det konstaterats att den klassiska finansiella informationen är otillräcklig. Av samma skäl har fler och fler riktlinjer, ramar för förberedelse samt publicering av icke finansiell information tillkommit de senaste åren. Den icke finansiella informationen är tillgänglig för att öka företagens ansvar och öppenhet mot sina intressenter. Syfte och frågeställning: Syftet med studien har varit att undersöka hur hållbarhetsrapporter i nio företag i Sverige skiljer sig åt i utformning och innehåll. Vidare avsåg vi att identifiera orsaker till skillnader och likheter utifrån standardiserade ramverk, intressentteori samt lagkrav. De hållbarhetsrapporter som har studerats har publicerats av företag som är verksamma inom byggbranschen, finansbranschen samt revisionsbranschen. Teoretisk referensram: Analysen av denna studie bygger på den teoretiska referensram som omfattats av hållbarhetens utformning och fullständighet, lagkrav gällande hållbarhets-redovisning, Triple Bottom Line, Global Reporting Initiative samt intressentteorin. Metod: För att svara på studiens frågeställningar valde vi att analysera nio hållbarhetsrapporter med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Den kvalitativa innehållsanalysen användes eftersom vi hade avsikten att på ett djupare plan undersöka skillnader och likheter i rapporternas utformning och innehåll. Vidare ville vi få en djupare kunskap kring orsakerna till rapporternas likheter och skillnader. Empiri och slutsats: Studiens resultat visade att det exiterar både likheter och skillnader i hållbarhetsrapporterna i förhållande till miljömässiga, sociala samt ekonomiska aspekter. Skillnaderna och likheterna förklaras med hjälp av intressentteorin, Global Reporting Initiatives, lagkravet och branschtillhörigheten. Företagen har en stor valfrihet gällande utformning av hållbarhetsrapporten, hållbarhetsrapportens innehåll samt val av ramverk, detta leder till stor variation av hållbarhetsrapportens innehåll vilket resulterar i att jämförbarheten blir komplex.<br>Background and problem discussion: It has been shown that the classical financial information is insufficient due to the increased awareness amongst stakeholders. For the same reason, in recent years, more and more frameworks and guidelines has been placed for the preparation of non-financial information to increase corporate responsibility and openness towards stakeholders. Purpose and question: The purpose of this study was to analyze sustainability reports of nine different companies in Sweden and how the reports differ in structure and content. Furthermore, we intended to identify the differences and similarities by comparing them based on standardized frameworks, stakeholder theory and legal requirements. The companies that has been reviewed are active within the construction industry, finance industry and the auditing industry. Theoretical reference frame: The analysis of the study is based on the theoretical reference framework that covers the structure and completeness, sustainability report`s legal requirements, Triple Bottom Line, voluntary frameworks and guidelines as well as stakeholder theory. Method: In order to answer the research questions, we have chosen to analyze nine sustainability reports using a qualitative content-analysis. The reason why this study is done with a qualitative content-analysis is to identify the underlying causes for the differences and similarities between the sustainability reports. Empirical and conclusion: The research concluded that there are both differences and similarities between the different sustainability reports in relation to the environment, social and economical aspects. The differences are explained through the stakeholder theory and their industrial affiliations. The similarities exist due to the fact that GRI has been a commonly used framework amongst the companies studied.