Bibliographies: 'Lågpresterande elever'

1

Karlsson, Annika. "Nivågruppering i matematik ur lågpresterande elevers perspektiv." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29940.

Full text

Abstract:

Syftet med följande studie är att undersöka de lågpresterande eleverna i årskurs 6 uppfattning om nivågruppering i matematikundervisningen. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om nivågruppering. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och enkäter ville jag se om de lågpresterande eleverna upplever matematikundervisningen som mer lustfylld i en homogen grupp, samt om den eventuella effekten av stigmatisering i slutändan kommer att hämma deras kunskapsutveckling.Resultaten pekar på att en individualisering av undervisningen i form av nivågruppering ger de lågpresterande eleverna en uppfattning om att de behärskar kunskapsområdet och de upplever därför matematiken som mer lustfylld och intressant och att detta stärker elevernas självtillit.
The aim of this study is to investigate the low-performing students in grades 6 perception of ability grouping in mathematics education. The study gives an overview of previous research on ability grouping. Using interviews and questionnaires, I wanted to see if the low-performing student’s experience mathematics teaching as more enjoyable in a homogeneous group, and on the possible impact of stigma in the end, will hamper their knowledge. The results indicate the individualization of instruction in the form of ability grouping gives the low-performing students an idea of their mastery of the field of knowledge and therefore experience mathematics as a more enjoyable and interesting and that it enhances students´ self-reliance.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Pettersson, Joacim. "Har lågpresterande elever svårare att självbedöma? : Självbedömningens validitet i relation till prestationsnivåinom samhällskunskap." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-34992.

Full text

Abstract:

The purpose of this study was to investigate the relationship between students'achievement level and the validity of students' self-assessments in the coursesocial studies. The students were divided into two achievement groups,low-achiever and high-achiever. Low achievers were students with the grade F-Din the subject of social science and high achievers were students with the gradeC-A in the subject of social science. The students had to do a test which they thenhad to self-assess. The questions on the test were divided into three abilities;factual knowledge, understanding and skill. The students did threeself-assessments, one for each ability. The study found that there is a positivecorrelation between the students' level of achievement and the validity of theself-assessments. This was in line with previous research (Yao-Ting, 2010). Thelow achieving students overestimated an average of 0.7 grade points compared tothe high achievers who overestimated an average of 0.3. The study saw a certaindifference in the validity of self-assessments depending on ability, factualknowledge was the ability that the students overestimated themselves most.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Löfgren, Timmie. "Matematikläxor : Något för alla?" Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10175.

Full text

Abstract:

Hemläxor är ett vanligt förekommande pedagogiskt verktyg i skolans värld. Det finns fleraanledningar till varför lärare väljer att arbeta med hemläxor som en förlängning av skolan. Dethar blivit en allt större debatt kring användandet av hemläxor som inte nämns i något avskolans styrdokument men trots det har skolverket lämnat ut ett diskussionsunderlag förlärare, Läxor i praktiken: ett stödmaterial om läxor i skolan. (Skolverket 2014), där lärareerbjuds en stöttning i utformningen av hemläxor.SyfteSyftet med denna studie är att synliggöra hur lärare resonerar kring hemläxor i matematiken.MetodStudien är en kvalitativ studie där intervju som redskap har tillämpats för att få fram lärarnasresonemang. Vidare ligger hermeneutiken som grund för de tolkningar och analyser somgjorts för att få fram ett tillförlitligt resultat. I undersökningen intervjuas fyra matematiklärare,två som använder sig av hemläxor och två som inte använder sig av matematikläxor, om sinaresonemang och erfarenheter kring hemläxor i matematik.ResultatUndersökningen visar att lärarna är reflekterande om den problematik som hemläxor för medsig. Problematik som framkommer är hur de lågpresterande eleverna tenderar att ha svårt attgenomföra och erhålla den nyttan som hemläxor syftar till. Ytterligare aspekter somframkommer som problematiskt i resultatet är tiden det tar för lärarna att konstruerahemläxorna för att de ska anpassas för varje elev och dess unika behov, tiden det tar föreleverna att genomföra hemläxorna samt problematiken med att erhålla stöttning i hemmetnär det behövs. Vidare är lärarna likaså medvetna om vilka fördelar som hemläxor tenderar attföra med sig, framförallt den repetitiva vinningen där eleverna kan repetera något ochdärigenom fördjupa sina kunskaper. Resultatet synliggör hur lärarna är medvetna om vadtidigare forskning kring området beskriver likväl problematik som förtjänster samtidigt somde visar sig vara reflektiva över sitt arbete och hemläxor oavsett användande eller ej.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Drews, Markus, and Peter Jonsson. "Vad gör idrottsläraren för de lågpresterande eleverna? : En intervjustudie av gymnasielärares motivationsarbete." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-204419.

Full text

Abstract:

Den här studien behandlar elevers motivation till ämnet idrott och hälsa i gymnasiet. Syftet med studien är att undersöka hur idrottslärare på gymnasiet motiverar de lågpresterande eleverna och de elever som riskerar att få betyget F i idrott och hälsa. Kvalitativa intervjuer genomfördes med idrottslärare i Uppsala för att undersöka hur de arbetade med att nå de elever som inte uppnår målen för ett godkänt betyg. Självbestämmandeteorin och KASAM är de motivationsteorier som använts som utgångspunkt när resultatet har analyserats. Analysen av resultatet visar att det som de intervjuade lärarna fokuserade på var att skapa goda relationer till eleverna för att kunna nå dem. Miljön på lektionerna var en stor faktor som påverkade elevernas inställning till ämnet. Kunskapskraven för att nå betyget E är tillräckligt hanterbara för alla elever, att det inte är på grund av bristande förmåga som gör att eleverna blir underkända. Det är bristande närvaro som gör att lärarna inte kan bedöma elevernas förmåga som nästan uteslutande är anledningen till betyget F.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Pettersson, Joacim. "Har lågpresterande elever svårare att självbedöma? : Självbedömningens validitet i relation till prestationsnivå inom samhällskunskap." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-34494.

Full text

Abstract:

The purpose of this study was to investigate the relationship between students' achievement level and the validity of students' self-assessments in the course social studies. The students were divided into two achievement groups, low-achiever and high-achiever. Low achievers were students with the grade F-D in the subject of social science and high achievers were students with the grade C-A in the subject of social science. The students had to do a test which they then had to self-assess. The questions on the test were divided into three abilities; factual knowledge, understanding and skill. The students did three self-assessments, one for each ability. The study found that there is a positive correlation between the students' level of achievement and the validity of the self-assessments. This was in line with previous research (Yao-Ting, 2010). The low achieving students overestimated an average of 0.7 grade points compared to the high achievers who overestimated an average of 0.3. The study saw a certain difference in the validity of self-assessments depending on ability, factual knowledge was the ability that the students overestimated themselves most.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Gustafsson, Matilda, and Amanda Josefsson. "Didaktiska avvägningar i klassrummet : En studie om lärares val av möblering och placering av elever med olika prestationsnivåer." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-385209.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att öka kunskapen om lärares didaktiska avvägningar vid möblering och placering av hög- respektive lågpresterande elever i klassrummet. Vi ville synliggöra vilka didaktiska avvägningar lärare, verksamma i årskurs 1-6, gjorde och varför. Materialet till studien samlades in via en webbenkät och är av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Materialet analyserades med hjälp av Uljens (1997) skoldidaktiska teori. Resultatet visar att lärarna gjorde många olika didaktiska avvägningar gällande möbleringen av klassrummen samt gällande placeringen av elever med olika prestationsnivåer. De flesta lärarna valde att placera sina möbler i rader eller i grupper, där deras främsta fokus var att bibehålla arbetsron, att eleverna skulle se tavlan eller att separera eleverna från något eller någon. Majoriteten av lärarna gjorde alltid eller mer än ofta didaktiska avvägningar gällandeelevplaceringar utefter elevernas prestationsnivåer. De flesta lärarna uppgav att de gärna placerar högpresterande elever tillsammans med en annan högpresterande elev eller bredvid en lågpresterande elev. Det var även vanligt att placera de högpresterande eleverna långt bak i klassrummet. Lärarnas främsta anledning till detta var att eleverna skulle utmanas eller för att de skulle kunna stödja andra elever. Flertalet av lärarna uppgav att de gärna placerade lågpresterande elever nära läraren eller långt fram i klassrummet. Det var även vanligt att placera dessa elever tillsammans med en god kamrat eller tillsammans med en högpresterande elev. Lärarnas främsta anledningar till detta var för att läraren skulle vara nära till hands, öka elevernas koncentration eller öka elevernas trygghet. Enligt Uljens (1997) skoldidaktiska teori kan lärarnas didaktiska avvägningar ha påverkats av kontexter som råder i samhället och i skolan. Dessa kontexter innefattar bland annat värderingar i samhället, läroplaner och elevers förutsättningar och behov.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Magnusson, Åsa, and Waltraud Prem. "Ordinlärning med digitala verktyg i moderna språk : Kan ordinlärningsprogram hjälpa lågpresterande elever att lära sig glosor?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-172307.

Full text

Abstract:

Ordinlärning är en grundläggande byggsten och förutsättning för att förvärva kunskaper i ett främmande språk. Detta kan särskilt för lågpresterande elever innebära en stor utmaning. Idag möter lärare både möjligheterna och kraven, att utöver de traditionella didaktiska metoderna, även använda sig av digitala verktyg inom språkundervisningen. Detta medför nya alternativ för och utmaningar i undervisningen. Syftet med den här studien är därför att bilda kunskap om lärares erfarenheter av digitala verktyg i moderna språk för lågpresterande elever. Erfarenheter från 12 språklärare i grundskolan och gymnasiet har belysts med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. En tematisk innehållsanalys visar att lärarna anser de digitala verktygen vara motivationshöjande och relativt effektiva för eleverna vid ordinlärning. Ordinlärningsprogram upplevs gynna i synnerhet lågpresterande elever för att de upplever ordinlärningen som någonting roligt och för att de kan träna i sin egen takt. Programmen används för läxläsning, som träning inför prov eller på lektioner. De utmaningar som beskrivs är framför allt de distraktionsmoment som de digitala verktygen utgör, de brister programmen har i sig, samt tekniska problem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Ljunglöv, Robin. "Prestation, intresse, engagemang, uppskattning : Skillnader i upplevelse av en virtuell lärmiljö mellan matematiskt hög- och lågpresterande elever." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-69260.

Full text

Abstract:

Digitala läromedel blir ett vanligare inslag i skolgången då ny teknologi erbjuder tidigare okända pedagogiska möjligheter. Denna uppsats undersöker hur elever som använder ett digitalt läromedel i form av en virtuell lärmiljö för matematiklärande upplever denna lärmiljö. Dessutom undersöks elevernas prestation i lärmiljöns matematiska uppgifter. Skillnader mellan elever i olika årskurser samt elever som är matematiskt låg- eller högpresterande studeras. Matematisk prestation beskrivs utifrån Goods (1981) passivitetsmodell som innebär att lågpresterande elever är mindre risktagande i klassrumsmiljön. Elevernas upplevelse av digitala läromedel studerades i en virtuell lärmiljö bestående av två moduler, en spelmodul och en modul för skriven dialog. Upplevelsen av lärmiljön undersöktes genom att studera hur intressant eleverna tyckte att spelet var, huruvida eleverna tyckte att agenten gjorde att de brydde sig mer när de spelade, samt om de gillade den skrivna dialogen. Tidigare insamlad data från elever i årskurs 6-8 som använt den virtuella lärmiljön undersöktes med kvasiexperimentell metod och analyserades med ANOVA. Analysen påvisade en skillnad mellan låg- och högpresterande elever i hur mycket de tycker att en pedagogisk virtuell agent engagerar dem i en virtuell lärmiljö. Matematiskt högpresterande elever anser att agenten gör dem mer engagerade än vad matematiskt lågpresterande elever anser. Detta kan tyda på att lågpresterande elevers passivitet utöver traditionell klassrumspedagogik också påverkar elevernas upplevelse av digitala läromedel. I vidareutvecklingen av den virtuella lärmiljön och skapandet av andra virtuella lärmiljöer är det viktigt att se till att elever både lär sig och engageras av lärmiljön. Utvecklare bör också ta hänsyn till de skillnader som finns mellan låg- och högpresterande elevers upplevelse av lärmiljön. Detta kan exempelvis ske genom att den virtuella lärmiljön görs anpassningsbar för att passa elever oberoende av prestationsnivå. Detta är en viktig målsättning för att se förbättra lågpresterande elevers möjligheter i skolan, något som virtuella lärmiljöer och digitala läromedel i allmänhet kan utgöra ett kraftfullt medium för.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Brinck, Woollett Åsa. "Individanpassningens ytterligheter : Några betygsmässigt hög- respektive lågpresterande gymnasieelevers åsikter kring engelskundervisningens utformning." Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-2936.

Full text

Abstract:

In today’s society there is a discussion regarding students’ level of knowledge and personalisation. The classrooms consist of heterogenic groups of students with different learning needs and levels of knowledge. The purpose of the present study is to find out how the students who participated perceive the teaching of English as an additional language with regards to personalisation, and how they believe differentiation can help develop and deepen their learning.

This study has been conducted using a qualitative method with interviews as the core, complemented by observations. The results have been analysed and interpreted hermeneutically.

The results show that those students who have a positive attitude to English education, irrespective of their grade, are those who see the benefit of knowing English outside the classroom, and thereby create a connection between reality and studying English. Those who lack this connection have a negative attitude. Basing teaching in reality renders personalisation viable for the individual within a teaching group. Even when the students give some examples of how the teaching can be adjusted to their needs, most of them believe that the teacher must adjust the teaching to fit the class as a whole and they do not expect any personalisation.

I dagens samhällsdebatt om skolan diskuteras elevers kunskapsnivå och möjligheten till individanpassning. Klassrummen är sammansatta av heterogena grupper bestående av elever med olika inlärningsbehov och på olika kunskapsnivåer. Syftet med studien är att undersöka hur några betygsmässigt hög- och lågpresterande gymnasieelever upplever att engelskundervisningen är individanpassad efter deras behov, samt hur de anser att den ska vara utformad för att de ska kunna utveckla och fördjupa sitt lärande.

Undersökningen har genomförts utifrån en kvalitativ metod med intervjuer som det centrala och med observationer som bakgrund. Resultatet har analyserats och tolkats hermeneutiskt.

I studien framkom att elever som har en positiv inställning till engelska, oberoende av betyg, är de som ser nyttan utanför klassrummets väggar och därmed verklighetsanknyter engelskundervisningen. De som saknar en koppling till verkligheten har en genomgående negativ inställning. Det är således genom verklighetsanknytningen som individanpassningen möjliggörs. Även om eleverna kommer med förslag på hur undervisningen kan tänkas anpassas till dem, säger flera av dem att läraren måste anpassa undervisningen till klassen som helhet och de förväntar sig ingen individanpassning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Aarnes, Rose-Marie, and Malin Andersson. "Varför lyckas inte alla? : En studie på Hantverksprogrammet Frisör och Florist om skillnader mellan hög- och lågpresterande elever." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för teknik, TEK, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-15043.

Full text

Abstract:

Our purpose with this study was to investigate whether there was any difference between high and low performing students from selected aspects such as choice of studies, achievement, self-image, motivation, confidence and career choices. A training professional in today's schools requires knowledge of how young people think about their lives for us to help students develop both high-and low-performing students. Students have different conditions, but no matter good or bad conditions, each individual pupil must be allowed to develop. The concepts used in the study are of study, self-image, motivation, achievement in the future and career choices. In the background, describes these concepts through literature study. The method we have used was semi-structured interviews. Which means a fixed structure, but with room for follow-up questions. The results of our study indicate that there were clear differences between high-and low-performing students. The differences suggest that the high-performing students were more conscious about their study options than low-performing students. Differences were also in the students' views of themselves,where the high-performance had a lower self- image than the low-performing students had. High performance compared each other more often with other people and was more unsure of themselves, however, the motivation was significantly higher among the high-performance students, performance showed the same results. The high-performing students had a clearer vision of the future and that they had a clearer picture of their career choice than the low-performing students. Discussion on how we as educators can strengthen each student based on their individual needs have been based on results of the study.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Contents

Academic literature on the topic 'Lågpresterande elever'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Lågpresterande elever"