Dissertations / Theses: 'Lågpresterande elever'

1

Karlsson, Annika. "Nivågruppering i matematik ur lågpresterande elevers perspektiv." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29940.

Full text

Abstract:

Syftet med följande studie är att undersöka de lågpresterande eleverna i årskurs 6 uppfattning om nivågruppering i matematikundervisningen. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om nivågruppering. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och enkäter ville jag se om de lågpresterande eleverna upplever matematikundervisningen som mer lustfylld i en homogen grupp, samt om den eventuella effekten av stigmatisering i slutändan kommer att hämma deras kunskapsutveckling.Resultaten pekar på att en individualisering av undervisningen i form av nivågruppering ger de lågpresterande eleverna en uppfattning om att de behärskar kunskapsområdet och de upplever därför matematiken som mer lustfylld och intressant och att detta stärker elevernas självtillit.
The aim of this study is to investigate the low-performing students in grades 6 perception of ability grouping in mathematics education. The study gives an overview of previous research on ability grouping. Using interviews and questionnaires, I wanted to see if the low-performing student’s experience mathematics teaching as more enjoyable in a homogeneous group, and on the possible impact of stigma in the end, will hamper their knowledge. The results indicate the individualization of instruction in the form of ability grouping gives the low-performing students an idea of their mastery of the field of knowledge and therefore experience mathematics as a more enjoyable and interesting and that it enhances students´ self-reliance.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Pettersson, Joacim. "Har lågpresterande elever svårare att självbedöma? : Självbedömningens validitet i relation till prestationsnivåinom samhällskunskap." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-34992.

Full text

Abstract:

The purpose of this study was to investigate the relationship between students'achievement level and the validity of students' self-assessments in the coursesocial studies. The students were divided into two achievement groups,low-achiever and high-achiever. Low achievers were students with the grade F-Din the subject of social science and high achievers were students with the gradeC-A in the subject of social science. The students had to do a test which they thenhad to self-assess. The questions on the test were divided into three abilities;factual knowledge, understanding and skill. The students did threeself-assessments, one for each ability. The study found that there is a positivecorrelation between the students' level of achievement and the validity of theself-assessments. This was in line with previous research (Yao-Ting, 2010). Thelow achieving students overestimated an average of 0.7 grade points compared tothe high achievers who overestimated an average of 0.3. The study saw a certaindifference in the validity of self-assessments depending on ability, factualknowledge was the ability that the students overestimated themselves most.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Löfgren, Timmie. "Matematikläxor : Något för alla?" Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10175.

Full text

Abstract:

Hemläxor är ett vanligt förekommande pedagogiskt verktyg i skolans värld. Det finns fleraanledningar till varför lärare väljer att arbeta med hemläxor som en förlängning av skolan. Dethar blivit en allt större debatt kring användandet av hemläxor som inte nämns i något avskolans styrdokument men trots det har skolverket lämnat ut ett diskussionsunderlag förlärare, Läxor i praktiken: ett stödmaterial om läxor i skolan. (Skolverket 2014), där lärareerbjuds en stöttning i utformningen av hemläxor.SyfteSyftet med denna studie är att synliggöra hur lärare resonerar kring hemläxor i matematiken.MetodStudien är en kvalitativ studie där intervju som redskap har tillämpats för att få fram lärarnasresonemang. Vidare ligger hermeneutiken som grund för de tolkningar och analyser somgjorts för att få fram ett tillförlitligt resultat. I undersökningen intervjuas fyra matematiklärare,två som använder sig av hemläxor och två som inte använder sig av matematikläxor, om sinaresonemang och erfarenheter kring hemläxor i matematik.ResultatUndersökningen visar att lärarna är reflekterande om den problematik som hemläxor för medsig. Problematik som framkommer är hur de lågpresterande eleverna tenderar att ha svårt attgenomföra och erhålla den nyttan som hemläxor syftar till. Ytterligare aspekter somframkommer som problematiskt i resultatet är tiden det tar för lärarna att konstruerahemläxorna för att de ska anpassas för varje elev och dess unika behov, tiden det tar föreleverna att genomföra hemläxorna samt problematiken med att erhålla stöttning i hemmetnär det behövs. Vidare är lärarna likaså medvetna om vilka fördelar som hemläxor tenderar attföra med sig, framförallt den repetitiva vinningen där eleverna kan repetera något ochdärigenom fördjupa sina kunskaper. Resultatet synliggör hur lärarna är medvetna om vadtidigare forskning kring området beskriver likväl problematik som förtjänster samtidigt somde visar sig vara reflektiva över sitt arbete och hemläxor oavsett användande eller ej.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Drews, Markus, and Peter Jonsson. "Vad gör idrottsläraren för de lågpresterande eleverna? : En intervjustudie av gymnasielärares motivationsarbete." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-204419.

Full text

Abstract:

Den här studien behandlar elevers motivation till ämnet idrott och hälsa i gymnasiet. Syftet med studien är att undersöka hur idrottslärare på gymnasiet motiverar de lågpresterande eleverna och de elever som riskerar att få betyget F i idrott och hälsa. Kvalitativa intervjuer genomfördes med idrottslärare i Uppsala för att undersöka hur de arbetade med att nå de elever som inte uppnår målen för ett godkänt betyg. Självbestämmandeteorin och KASAM är de motivationsteorier som använts som utgångspunkt när resultatet har analyserats. Analysen av resultatet visar att det som de intervjuade lärarna fokuserade på var att skapa goda relationer till eleverna för att kunna nå dem. Miljön på lektionerna var en stor faktor som påverkade elevernas inställning till ämnet. Kunskapskraven för att nå betyget E är tillräckligt hanterbara för alla elever, att det inte är på grund av bristande förmåga som gör att eleverna blir underkända. Det är bristande närvaro som gör att lärarna inte kan bedöma elevernas förmåga som nästan uteslutande är anledningen till betyget F.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Pettersson, Joacim. "Har lågpresterande elever svårare att självbedöma? : Självbedömningens validitet i relation till prestationsnivå inom samhällskunskap." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-34494.

Full text

Abstract:

The purpose of this study was to investigate the relationship between students' achievement level and the validity of students' self-assessments in the course social studies. The students were divided into two achievement groups, low-achiever and high-achiever. Low achievers were students with the grade F-D in the subject of social science and high achievers were students with the grade C-A in the subject of social science. The students had to do a test which they then had to self-assess. The questions on the test were divided into three abilities; factual knowledge, understanding and skill. The students did three self-assessments, one for each ability. The study found that there is a positive correlation between the students' level of achievement and the validity of the self-assessments. This was in line with previous research (Yao-Ting, 2010). The low achieving students overestimated an average of 0.7 grade points compared to the high achievers who overestimated an average of 0.3. The study saw a certain difference in the validity of self-assessments depending on ability, factual knowledge was the ability that the students overestimated themselves most.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Gustafsson, Matilda, and Amanda Josefsson. "Didaktiska avvägningar i klassrummet : En studie om lärares val av möblering och placering av elever med olika prestationsnivåer." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-385209.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att öka kunskapen om lärares didaktiska avvägningar vid möblering och placering av hög- respektive lågpresterande elever i klassrummet. Vi ville synliggöra vilka didaktiska avvägningar lärare, verksamma i årskurs 1-6, gjorde och varför. Materialet till studien samlades in via en webbenkät och är av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Materialet analyserades med hjälp av Uljens (1997) skoldidaktiska teori. Resultatet visar att lärarna gjorde många olika didaktiska avvägningar gällande möbleringen av klassrummen samt gällande placeringen av elever med olika prestationsnivåer. De flesta lärarna valde att placera sina möbler i rader eller i grupper, där deras främsta fokus var att bibehålla arbetsron, att eleverna skulle se tavlan eller att separera eleverna från något eller någon. Majoriteten av lärarna gjorde alltid eller mer än ofta didaktiska avvägningar gällandeelevplaceringar utefter elevernas prestationsnivåer. De flesta lärarna uppgav att de gärna placerar högpresterande elever tillsammans med en annan högpresterande elev eller bredvid en lågpresterande elev. Det var även vanligt att placera de högpresterande eleverna långt bak i klassrummet. Lärarnas främsta anledning till detta var att eleverna skulle utmanas eller för att de skulle kunna stödja andra elever. Flertalet av lärarna uppgav att de gärna placerade lågpresterande elever nära läraren eller långt fram i klassrummet. Det var även vanligt att placera dessa elever tillsammans med en god kamrat eller tillsammans med en högpresterande elev. Lärarnas främsta anledningar till detta var för att läraren skulle vara nära till hands, öka elevernas koncentration eller öka elevernas trygghet. Enligt Uljens (1997) skoldidaktiska teori kan lärarnas didaktiska avvägningar ha påverkats av kontexter som råder i samhället och i skolan. Dessa kontexter innefattar bland annat värderingar i samhället, läroplaner och elevers förutsättningar och behov.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Magnusson, Åsa, and Waltraud Prem. "Ordinlärning med digitala verktyg i moderna språk : Kan ordinlärningsprogram hjälpa lågpresterande elever att lära sig glosor?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-172307.

Full text

Abstract:

Ordinlärning är en grundläggande byggsten och förutsättning för att förvärva kunskaper i ett främmande språk. Detta kan särskilt för lågpresterande elever innebära en stor utmaning. Idag möter lärare både möjligheterna och kraven, att utöver de traditionella didaktiska metoderna, även använda sig av digitala verktyg inom språkundervisningen. Detta medför nya alternativ för och utmaningar i undervisningen. Syftet med den här studien är därför att bilda kunskap om lärares erfarenheter av digitala verktyg i moderna språk för lågpresterande elever. Erfarenheter från 12 språklärare i grundskolan och gymnasiet har belysts med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. En tematisk innehållsanalys visar att lärarna anser de digitala verktygen vara motivationshöjande och relativt effektiva för eleverna vid ordinlärning. Ordinlärningsprogram upplevs gynna i synnerhet lågpresterande elever för att de upplever ordinlärningen som någonting roligt och för att de kan träna i sin egen takt. Programmen används för läxläsning, som träning inför prov eller på lektioner. De utmaningar som beskrivs är framför allt de distraktionsmoment som de digitala verktygen utgör, de brister programmen har i sig, samt tekniska problem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Ljunglöv, Robin. "Prestation, intresse, engagemang, uppskattning : Skillnader i upplevelse av en virtuell lärmiljö mellan matematiskt hög- och lågpresterande elever." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-69260.

Full text

Abstract:

Digitala läromedel blir ett vanligare inslag i skolgången då ny teknologi erbjuder tidigare okända pedagogiska möjligheter. Denna uppsats undersöker hur elever som använder ett digitalt läromedel i form av en virtuell lärmiljö för matematiklärande upplever denna lärmiljö. Dessutom undersöks elevernas prestation i lärmiljöns matematiska uppgifter. Skillnader mellan elever i olika årskurser samt elever som är matematiskt låg- eller högpresterande studeras. Matematisk prestation beskrivs utifrån Goods (1981) passivitetsmodell som innebär att lågpresterande elever är mindre risktagande i klassrumsmiljön. Elevernas upplevelse av digitala läromedel studerades i en virtuell lärmiljö bestående av två moduler, en spelmodul och en modul för skriven dialog. Upplevelsen av lärmiljön undersöktes genom att studera hur intressant eleverna tyckte att spelet var, huruvida eleverna tyckte att agenten gjorde att de brydde sig mer när de spelade, samt om de gillade den skrivna dialogen. Tidigare insamlad data från elever i årskurs 6-8 som använt den virtuella lärmiljön undersöktes med kvasiexperimentell metod och analyserades med ANOVA. Analysen påvisade en skillnad mellan låg- och högpresterande elever i hur mycket de tycker att en pedagogisk virtuell agent engagerar dem i en virtuell lärmiljö. Matematiskt högpresterande elever anser att agenten gör dem mer engagerade än vad matematiskt lågpresterande elever anser. Detta kan tyda på att lågpresterande elevers passivitet utöver traditionell klassrumspedagogik också påverkar elevernas upplevelse av digitala läromedel. I vidareutvecklingen av den virtuella lärmiljön och skapandet av andra virtuella lärmiljöer är det viktigt att se till att elever både lär sig och engageras av lärmiljön. Utvecklare bör också ta hänsyn till de skillnader som finns mellan låg- och högpresterande elevers upplevelse av lärmiljön. Detta kan exempelvis ske genom att den virtuella lärmiljön görs anpassningsbar för att passa elever oberoende av prestationsnivå. Detta är en viktig målsättning för att se förbättra lågpresterande elevers möjligheter i skolan, något som virtuella lärmiljöer och digitala läromedel i allmänhet kan utgöra ett kraftfullt medium för.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Brinck, Woollett Åsa. "Individanpassningens ytterligheter : Några betygsmässigt hög- respektive lågpresterande gymnasieelevers åsikter kring engelskundervisningens utformning." Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-2936.

Full text

Abstract:

In today’s society there is a discussion regarding students’ level of knowledge and personalisation. The classrooms consist of heterogenic groups of students with different learning needs and levels of knowledge. The purpose of the present study is to find out how the students who participated perceive the teaching of English as an additional language with regards to personalisation, and how they believe differentiation can help develop and deepen their learning.

This study has been conducted using a qualitative method with interviews as the core, complemented by observations. The results have been analysed and interpreted hermeneutically.

The results show that those students who have a positive attitude to English education, irrespective of their grade, are those who see the benefit of knowing English outside the classroom, and thereby create a connection between reality and studying English. Those who lack this connection have a negative attitude. Basing teaching in reality renders personalisation viable for the individual within a teaching group. Even when the students give some examples of how the teaching can be adjusted to their needs, most of them believe that the teacher must adjust the teaching to fit the class as a whole and they do not expect any personalisation.

I dagens samhällsdebatt om skolan diskuteras elevers kunskapsnivå och möjligheten till individanpassning. Klassrummen är sammansatta av heterogena grupper bestående av elever med olika inlärningsbehov och på olika kunskapsnivåer. Syftet med studien är att undersöka hur några betygsmässigt hög- och lågpresterande gymnasieelever upplever att engelskundervisningen är individanpassad efter deras behov, samt hur de anser att den ska vara utformad för att de ska kunna utveckla och fördjupa sitt lärande.

Undersökningen har genomförts utifrån en kvalitativ metod med intervjuer som det centrala och med observationer som bakgrund. Resultatet har analyserats och tolkats hermeneutiskt.

I studien framkom att elever som har en positiv inställning till engelska, oberoende av betyg, är de som ser nyttan utanför klassrummets väggar och därmed verklighetsanknyter engelskundervisningen. De som saknar en koppling till verkligheten har en genomgående negativ inställning. Det är således genom verklighetsanknytningen som individanpassningen möjliggörs. Även om eleverna kommer med förslag på hur undervisningen kan tänkas anpassas till dem, säger flera av dem att läraren måste anpassa undervisningen till klassen som helhet och de förväntar sig ingen individanpassning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Aarnes, Rose-Marie, and Malin Andersson. "Varför lyckas inte alla? : En studie på Hantverksprogrammet Frisör och Florist om skillnader mellan hög- och lågpresterande elever." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för teknik, TEK, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-15043.

Full text

Abstract:

Our purpose with this study was to investigate whether there was any difference between high and low performing students from selected aspects such as choice of studies, achievement, self-image, motivation, confidence and career choices. A training professional in today's schools requires knowledge of how young people think about their lives for us to help students develop both high-and low-performing students. Students have different conditions, but no matter good or bad conditions, each individual pupil must be allowed to develop. The concepts used in the study are of study, self-image, motivation, achievement in the future and career choices. In the background, describes these concepts through literature study. The method we have used was semi-structured interviews. Which means a fixed structure, but with room for follow-up questions. The results of our study indicate that there were clear differences between high-and low-performing students. The differences suggest that the high-performing students were more conscious about their study options than low-performing students. Differences were also in the students' views of themselves,where the high-performance had a lower self- image than the low-performing students had. High performance compared each other more often with other people and was more unsure of themselves, however, the motivation was significantly higher among the high-performance students, performance showed the same results. The high-performing students had a clearer vision of the future and that they had a clearer picture of their career choice than the low-performing students. Discussion on how we as educators can strengthen each student based on their individual needs have been based on results of the study.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Johansson, Evelina, and Annika Mattsson. "Det laborativa materialets och problemlösningens roll i årskurs 3 : Vilka uppfattningar har lärare och hög- respektive lågpresterande elever kring dessa områden?" Thesis, Växjö University, School of Mathematics and Systems Engineering, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1406.

Full text

Abstract:

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur lärare arbetar med laborativt material samt problemlösning i matematik och när de tar in detta i sin undervisning. Vi avser även undersöka

vad högpresterande och lågpresterande elever har för uppfattningar kring dessa områden i matematik, samt vad lärarna tror att dessa elevgrupper har för uppfattningar om laborativt material och problemlösning.

För att få reda på dessa frågeställningar har vi använt oss av strukturerade intervjuer med 15 högpresterande och 15 lågpresterande elever samt kvalitativa intervjuer med fem lärare.

Resultatet av denna undersökning visar att laborativt material är något som mestadels används som hjälpmedel till lågpresterande elever. Problemlösning anses stimulera högpresterande elevers intresse för matematik i större omfattning, än de lågpresterandes.

Problemlösningsuppgifterna anpassas sällan till elevernas nivå och mestadels tas dessa uppgifter från elevernas matematikböcker. Laborativt material ses som accepterat att använda bland

klasskamraterna enligt de intervjuade eleverna, de flesta anser även att det skulle vara eller är roligt att använda laborativt material.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Gustafsson, Emma, and Elina Lundberg. "Föräldrars betydelse för hög- respektive lågpresterande elevers skolprestationer i matematik : En kvantitativ studie om samband mellan svenska fjärdeklassares matematikresultat och föräldrars engagemang i sina barns lärande, skolarbete och läxor." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-275124.

Full text

Abstract:

Läroplanen från 2011 förespråkar en skola för alla som grundar sig i en likvärdighet i utbildningen som innebär att alla elever ska undervisas utifrån sina egna förutsättningar och behov, detta innebär att undervisningen inte kan utformas lika för alla elever. En skola för alla skulle innebära att det inte borde spela någon roll om föräldrar och elever pratar om skolarbete och lärande hemma eller om eleverna får stöd hemma för att klara av eventuella läxor. Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka om det finns samband mellan hög- respektive lågpresterande elevers matematikresultat. Materialet som använts är från den internationella studien TIMSS, där ett kunskapsprov från 2011 i matematik i årskurs fyra och fyra frågor från TIMSS elevenkät har studerats. Frågorna från enkäten behandlar elevers upplevelse av föräldrars engagemang i elevernas lärande, skolgång och läxor. För att besvara forskningsfrågorna om huruvida det finns samband mellan hög- respektive lågpresterande elevers resultat på kunskapsprovet i TIMSS 2011 och hur föräldrars engagemang tar sig i uttryck har kvantitativa sambandsanalyser gjorts. Resultaten visar att det finns samband mellan elevers resultat på TIMSS kunskapsprov och föräldrars engagemang i sina barns skolgång. Sambanden för hög- och lågpresterande elever ser olika ut och därför diskuteras olika faktorer som kan påverka hur hög- respektive lågpresterande elever presterar på TIMSS kunskapsprov i matematik 2011. Slutsatsen är att lågpresterande elever är, i högre grad än högpresterande elever, beroende av att deras föräldrar ser till att de planerar tid för att göra läxor och kontrollerar att de gör läxorna samt att föräldrarna frågar sina barn om deras lärande för att få bättre resultat i matematik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Mayi, Safa. "Individualiserad undervisning : En undersökning om fyra SVA-lärares arbetssätt på Komvux." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36818.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka och presentera en fördjupad förståelse för individualisering i ämnet svenska som andraspråk utifrån fyra SVA-lärares arbetssätt i relation till hur dessa lärare arbetar med individualisering vid utformning av elevuppgifter och återkoppling för hög- respektive lågpresterandeelever. Studien var baserad på en kvalitativ metodansats med semistrukturerade interjuver där fyra lärare som undervisar inom Komvux deltog. Resultatet i studien visade att de intervjuade lärarna använde sig av olika undervisningsmetoder för att individualisera sin undervisning utifrån elevernas behov, tidigare erfarenheter och förutsättningar. Utformningen av elevuppgifter och återkoppling samt valet av undervisningsmetoder som framkom i resultatet var i olika former, exempelvis digitala lärplattformer och flera andra metoder som kan främja elevernas inlärning. Slutsatsen i denna studie visade att lärare dagligen möter elever med olika kunskapsnivåer och att individualisering är viktigt för andraspråkselevers språkutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Åström, Boss Emma. "Identifiering av elever med särbegåvning som underpresterar i NO." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40673.

Full text

Abstract:

Vissa elever anses ha en så hög inlärningsförmåga att de behöver anpassning i skolan. Av någon anledning verkar det vara svårt för lärare att identifiera dessa elever. Om eleverna dessutom underpresterar, vilket gör att det utåt sett kan uppfattas som att de fått utma- ningar på rätt nivå, blir det ännu svårare. Syftet med den här kunskapsöversikten är att göra en sammanställning av olika metoder som lärare kan använda för att identifierar dessa elever, som underpresterar samtidigt som de har en särbegåvning, samt att reda ut definitionerna kring vad särbegåvning är. I en informationssökning har artiklar, böcker, konferensbidrag och rapporter inhämtats både från svenska och utländska databaser samt sekundärsökningar. Variationer av sökorden definition, särbegåvning, identifiering, underpresterande, naturorienterande ämnen och mellanstadiet har använts. Resultaten från sökningarna angående identifie- ring blev, i slutändan, en utarbetad definition av hur särbegåvning kan definieras: Den elev anses särskilt begåvad som tillhör de 5% elever som i unga år har potential att lära sig i en snabbare takt än sina jämnåriga klasskamrater i minst ett av skolämnena. Denna definition användes för att beskriva den elev som ska kunna hittas av olika identifieringsmodeller. De modellerna som artiklarna beskriver är att man kan hjälpa lärarna få en vana av vad de ska vara observanta på, man kan kartlägga eleven och man kan göra utredningar. Slutsatsen dras att de identifieringsmodeller som idag anses kunna hitta elever med särskild begåvning, enligt definitionen, som underpresterar är; att ge lärare analysverktyg, att titta tillbaka på prestationer vid skolstart samt att testa elevers begåvnings - och inlärningsförmåga inom ramarna för en vanlig NO-lektion. Årskurs 4 anses vara en bra ålder att försöka hitta underpresterande elever i. En annan slutsats som dras är att forskning och information kring underpresterande elever med särskild begåvning i svenska skolan är knapphändig och bör utökas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Holmqvist, Charlotte. "Lärares uppfattningar av nivågrupperingar i matematikundervisningen på mellanstadiet." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35665.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att synliggöra lärares uppfattningar gällande nivågrupperingar. Nivågrupperingar har visat sig vara ett kontroversiellt ämne som det forskats om i ett sekel och forskare är inte överens om dess för- och nackdelar i matematikundervisningen. Sju kvalitativa intervjuer med grundskolelärare på mellanstadiet genomfördes som analyserades med den fenomenografiska analysmetoden för att finna ett resultat. Lärarna uppfattade att nivågrupperingar kunde gynna elevens likvärdiga utbildning men didaktiska dilemma finns då det inte bara är att nivågruppera eleverna hur som helst. Lärarna uttrycker att gruppdynamiken är viktig för att en nivågrupp ska få de bästa förutsättningarna som möjligt för elevernas utvecklingsmöjligheter och att den nivågrupperade undervisningen ställs emot elevens självkänsla av att tillhöra en viss nivågrupp. Lärarna uttrycker att nivågrupperna som använts inte varit konstanta utan eleven har själv haft ett inflytande i att bestämma vilken nivågrupp hen velat tillhöra. Empirin synliggjorde flera kategorier, Likvärdig utbildning, Elevens förutsättningar och prestationer, Undervisningens organisation och Inkludering i matematikundervisningen, i hur nivågrupperingar kunde tolkas som ett sätt att ge eleven en likvärdig utbildning. Resultatet visar att en kunskapsbaserad nivågruppering i den homogena gruppen bidrar till en likvärdig utbildning för eleverna där de blir inkluderade i undervisningen kunskapsmässigt och får en möjlighet till ett ökat resultat än vad de hade haft i en heterogen grupp.

Matematik

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Stenback, Jonny. "Räknar skolan med alla? : En studie om hur lärare uppfattar kunskapsskillnader mellan elever i årskurs 6 kopplat till matematik." Thesis, Linköping University, Department of Thematic Studies, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2331.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien var att se vilka uppfattningar lärare har om att eleverna i en klass befinner sig på olika kunskapsnivåer kopplat till matematik. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar i årskurs 6.

Litteraturen tydliggör vikten av att alla elever får möjligheter att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och behov. Hur undervisningen läggs upp och hur grupperna ser ut varierar, men dialogen mellan lärare och elev samt en varierande pedagogik är två betydelsefulla inslag som lyfts fram.

Resultatet visar att lärarna ser stora fördelar med att ha elever som är på en jämn kunskapsnivå, men de vänder också skillnaderna till något positivt och utnyttjar det i undervisningen. Lärarna har en önskan om att variera undervisningen mer för att ge alla elever möjlighet att lära sig matematik utifrån sina egna förutsättningar.

Min slutsats är att lärarna trots stora skillnader i klasserna anstränger sig för att kunna möta varje elev på elevens egen nivå och att de skapar sitt eget arbetssätt för att uppnå detta. Dock finns tendensen att de högpresterande eleverna ofta inte får chansen att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar, eftersom lärarna lägger mycket kraft och tid på att hjälpa de lågpresterande eleverna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Fridén, Sara. "Lärande på lika villkor : En intervjustudie om individanpassad undervisning i ämnet svenska." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36750.

Full text

Abstract:

This study is a survey concerning learning on equal terms. The purpose of the survey is to get a look into how teachers of today integrate students to obtain an individually adapt education. A good education is where every single student can evolve from an individual level and how education is adapted to let high-achieving students keep their motivation and thus develop from their own level of knowledge. Data has been collected through a qualitative method using semi-structured interviews. In the result the answers of the interviews are presented and it shows that teachers turn their focus towards low-achieving students. Low-achieving students are more in need of support to reach the required amount of knowledge, but that the high-achieving students must not be forgotten by the teachers.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Azizifarsani, Sahar, and Evelina Söderberg. "Grundläggande taluppfattning : Metoder som gynnar lågpresterande elevers grundläggande taluppfattning." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-144355.

Full text

Abstract:

Vårt syfte med denna litteraturstudie var att undersöka vilka undervisningsmetoder som var gynnande för lågpresterande elevers grundläggande taluppfattning i årskurs F-3. Den grundläggande taluppfattningen är viktig för eleven för att kunna utvecklas vidare i sitt matematiska kunnande. Det är ingenting eleven kan utveckla själva utan det krävs tydlig vägledning av läraren och många möjligheter för eleven att praktisera kunskapen. I och med det ville vi se vilka metoder som var gynnande. Vi sökte artiklar på databaserna Eric och Unisearch och fick i resultatet fram fyra metoder som var gynnande. De metoderna var att jobba med konkret – abstrakt, laborativt material, lekfulla aktiviteter och ”tänka högt”. Tillsamman med metoderna framförs även betydelsen av att jobba i olika konstellationer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Nyman, Emma, and Dennis Pousette. "Hög- och lågpresterande elevers matematikångest i en svensk kontext : En studie av resultaten från TIMSS 2015." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-381289.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur matematikångest samvarierar med olika faktorer inom matematik. Den tidigare forskning som presenterats visar hur begreppen självuppfattning och upplevd självförmåga relaterar till matematikångest. Utifrån den forskning som studerats ser vi att äldre individer samt flickor i högre grad upplever matematikångest jämfört med yngre respektive pojkar. Forskningen är dock inte enhällig gällande dessa slutsatser. Denna studies teori bygger på begreppen självuppfattning, upplevd självförmåga samt matematikångest och hur man med hjälp av de två första begreppen kan undersöka matematikångest. Med hjälp av data från TIMSS 2015 som behandlas i statistikprogrammet SPSS har vi kunnat undersöka matematikångest hos svenska elever i årskurs 4 och 8. Resultaten visar att matematikångest korrelerar negativt med elevernas prestationer inom alla de grupper som undersökts, även om denna korrelation skiljer sig i styrka. Matematikångest visar sig vara vanligare hos elever i årskurs 8 än i årskurs 4, och samma relation syns mellan könen där flickor visar större andel som upplever matematikångest gentemot pojkar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Karlsson, Julia, Hanna Wieslander, and Elin Lundgren. "Grupparbete i matematik : En systematisk litteraturstudie om grupparbete och dess betydelse i förskoleklass och årskurs 1-3." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100811.

Full text

Abstract:

I skolvärlden råder det delade meningar kring huruvida grupparbeten är fördelaktigt eller inte för elevers utveckling och lärande inom ämnet matematik. Dessutom finns det heller inga tydliga ramar för hur grupper bör konstrueras eller sättas samman. Syftet med denna studie är därmed att undersöka och analysera för- och nackdelar med grupparbeten i matematik samt att undersöka hur olika gruppsammansättningar påverkar elever i matematikundervisningen. De frågeställningar som besvaras är vilka för- och nackdelar det finns med grupparbeten inom matematik i förskoleklass upp till årskurs 3 samt hur grupper bör konstrueras för att gynna elevernas utveckling och lärande. Genom en systematisk litteraturstudie har 14 vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts. Utifrån dessa artiklar går det att finna en genomgående konsensus rörande ämnet och det går således att dra slutsatser eftersom liknande resultat har framkommit ur olika sammanhang och vid olika tidsperioder. En slutsats som denna studie har kommit fram till är att det finns en underliggande positiv inställning till grupparbete i de studerade artiklarna. Sammanställningen av artiklarna visar däremot att det är komplext att finna konstruktioner som gynnar alla elever vid alla tillfällen och att det som är till fördel för en elev kan vara till nackdel för en annan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Lågpresterande elever'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles