To see the other types of publications on this topic, follow the link: Laktest.

Dissertations / Theses on the topic 'Laktest'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Laktest.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Gustavsson, Jakob. "Identifiering av lakbara potentiellt farliga ämnen i gummiasfalt." Thesis, Linköping University, Department of Physics, Chemistry and Biology, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-57183.

Full text
Abstract:

The main purpose of the project was to identify potential environmentally harmful substances which can be leached from rubber asphalt. A method for analysing asphalt was developed and three rubber asphalt materials were analysed after being cryogrinded. One of the materials was also tested in a road machine made for testing of asphalt paving. The particles created in the machine were analysed in the same manner as the cryogrinded asphalt materials.

The asphalt materials were leached by water during 24 hours. The leachates were extracted with dichloromethane, dried with sodium sulphate and concentrated to a small volume. The extracts were analysed with gas chromatography-mass spectrometry (GC-MS). Due to low concentrations of substances the GC-MS was operated in SIM-mode (Selected Ion Monitoring). Thirteen substances were chosen for the analysis. The substances were aniline, benzothiazole, butyl benzyl phthalate, bisphenol-A, decanoic acid, dibutyl phthalate, diethylhexyl phthalat, phenanthrene, chrysene, naphthalene, 4-n-nonyl phenol and 4-tert-octyl phenol. Benzothiazole and 4-tert-octyl phenol were detected and quantified in the leachates.

In addition to the analysis of organic substances, pH was measured too. The leachates produced in this project were also sent to an analysis company for several analyses, for example analysis of metals and sulphur. Toxicity tests were performed on the same leachates within an exam work made by Gro Runeman at Lund University. The results of the metal analysis, sulphur analysis, and toxicity tests are not covered within the scope of this report. For the results of these tests and analyses, see Gro Runeman’s report: Evaluating toxicity of asphalt leachates.


Detta examensarbete är utfört vid Statens Geotekniska Institut (SGI). Huvudsyftet med arbetet är att identifiera potentiellt miljöfarliga ämnen som kan laka ut från gummiasfalt. En metod för analys av asfalt har tagits fram och tre olika gummiasfalter har analyserats efter att ha kryomalts. En av dessa asfalter har också använts i en provvägmaskin där det damm som bildades har samlats upp och analyserats. Inom ramen för examensarbetet har också en litteraturstudie gjorts för att bland annat ta reda på vad som är gjort inom området sedan tidigare.

För att ta reda på vad asfalten innehåller för föreningar gjordes först en fastfasextraktion av krossad (ej kryomald) asfalt där diklormetan användes som lösningsmedel. Från början var tanken att en GC/MS-screening skulle göras för att på så sätt få en överblick av samtliga organiska ämnen som finns i asfalten men på grund av de väldigt låga halterna av i gaskromatografen analyserbara föreningar var det nödvändigt att begränsa analysen till några få föreningar. De föreningar som analysen inriktade sig mot var anilin, bensotiazol, bensylbutylftalat, bisfenol-A, dekansyra, dibutylftalat, di(etylhexyl)ftalat, fenantren, krysen, naftalen, 4-n-nonylfenol, pentaklortiofenol och 4-tert-oktylfenol.

Laktester utfördes genom att de kryomalda asfaltmaterialen lakades med vatten under 24 timmar. Efter extraktion, torkning och koncentrering analyserades lakextrakten med avseende på de föreningar som hittats vid fastfasextraktionen. I lakvattnen hittades bensotiazol samt 4-tert-oktylfenol. Dessa föreningar kvantifierades genom att en enpunktskalibrering gjordes.

Utöver analyserna ovan mättes även pH på lakvattnen. Lakvattnen skickades också på metall- och svavelanalys samt turbiditets- och fenolindexmätning till ett större analysföretag. Toxicitetstester har utförts på samma lakvatten av Gro Runeman inom ramen för ett examensarbete vid Lunds Universitet. För resultaten från toxicitetstester, metallanalyser samt turbiditets- och fenolindexmätningar hänvisas till Gro Runemans rapport: Evaluating toxicity of asphalt leachates. Delar av denna rapport är skrivna i samarbete med Gro Runeman.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Maier, Sara. "Slagg från ArcFume-processer : lakbarhet och återvinningsmöjlighete." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-248039.

Full text
Abstract:
Metaller som bryts och utvinns primärt förekommer tillsammans med många andra metaller i malmer och mineral. Avfallsströmmar från metallindustrin har därför ett varierat innehåll av många olika metaller. Metallerna är ofta skadliga för miljön och kan skapa problem för metallproducenterna om halterna är så höga att avfallen inte ens kan deponeras. Det finns skräddarsydda metallurgiska processer för att upparbeta metallhaltigt avfall, i syfte att utvinna de värdefulla metallerna och producera en lakstabil slagg med lågt metallinnehåll. En lakstabil slagg kan ha miljömässiga fördelar som gör att den kan ersätta jungfruligt brutet material, exempelvis bergkross, som fyllnadsmaterial eller i andra anläggningsändamål. I detta projekt studerades två slagger som uppkommit genom behandling av metallhaltigt avfall. För båda slaggerna analyserades metallinnehåll och lakbarhet och resultaten jämfördes mot några valda bedömningsgrunder. Dels innehåller avfallsförordningen gränsvärden för det totala innehållet av metaller för att ett avfall ska betraktas som icke farligt, dels finns mottagnings-kriterier på deponier för avfall i olika farlighetsklasser. I mottagningskriterierna finns gränsvärden för koncentrationen av metaller i lakvätskan vid L/S-kvoten 0,1 l/kg samt den kumulativt utlakade mängden vid L/S-kvoten 10 l/kg. Lakbarheten testades med två olika metoder. På ackrediterat laboratorium gjordes ett standardiserat perkolationstest där materialet packas i en kolonn som sedan sakta genom-strömmas med vatten. Koncentrationen av olika ämnen mäts i lakvätskan när förutbestämda vattenvolymer passerat igenom och kan sedan räknas om till utlakad mängd. Det är endast resultat från ett sådant test som kan användas för att klassificera materialet enligt gällande deponeringskriterier. En billigare och enklare metod kan dock användas för jämförelse-provtagning. Det är ett tvåstegs skaktest där en uppvägd mängd material skakas med en bestämd vattenvolym. Fyra upprepade försök gjordes för varje slagg och lakvattnen sändes till laboratorium för analys. Koncentrationen i lakvätskan mättes och kunde räknas om till utlakad metallmängd. Vissa resultatskillnader mellan de båda metoderna noterades, men låga utlakade mängder uppmättes och materialen uppfyllde nästan alla mottagningskriterier för att kunna tas emot på deponier för inert avfall. Resultaten från kolonnlakningen visade på lägre utlakade mängder än resultaten från skakförsöken. Det kan förklaras med längre kontakttid mellan vatten och material i skakflaskorna. Där sker en nötning av materialet som frilägger nya lakbara ytor. I kolonnen är det hela tiden nytt vatten som kommer i kontakt med materialet. Fler tester bör göras för att bestämma totalhalten av metaller i slaggerna innan man beslutar att använda dem i någon tillämpning. Slaggerna bör inte nyttiggöras inom vattenskyddsområde eller annan plats där känsligt vatten riskerar att förorenas.
Primarily mined and extracted metals are in nature often found together with many other metals in ores and minerals. Therefore, waste from the metal industry might have a varied content of many different metals. These metals are often harmful to the environment and can cause problems. For the metal producers, there is a problem if the metal content in their waste is higher than what is accepted on landfills. There are accurate metallurgical processes to recover the valuable metals from the waste and produce a slag with a low metal content that also is leach stable. Such a leach stable slag might have environmental advantages though it could replace natural material such as gravel as a filler or in other construction purposes. In this project, two slags resulting from the treatment of metal-containing wastes has been studied. For both slags, the metal content and the leachability were analyzed and the results were compared against some selected criteria. The waste regulation declares limits for the total content of metals for which the waste can be considered non-hazardous. Also, there is acceptance criteria on landfills for waste in different hazard classes. The acceptance criteria describes limits for the concentration of metals in the leachate at L/S ratio of 0.1 l/kg, and the cumulative leached amount at L/S ratio of 10 l/kg. The leachability was studied with two different methods. At an accredited laboratory, a standardized percolation test was made. In such tests, material is packed in a column and then slowly perfused with water. The concentration of various substances is measured in the leachate when predetermined volumes of water has passed through the column and can then be converted into leached amount. It is only the results of such a test that can be used to classify material according to local landfill criteria. A cheaper and easier method which can be used for comparison testing is a two stage batch test. In these tests, a weighed amount of material is shaken with a given water volume for a given time. Four repeated attempts were made for each slag and the leachates was sent to the same laboratory for analysis. The concentration in the leachate were measured and could be counted on to leached metal variety. Some differences between the two methods was noticed, but low leached amounts were measured all over and the materials met almost all criteria in order to be accepted at landfills for inert waste. The results of the percolation test showed lower leached amounts than the results of the batch test. This can be explained by the longer contact time between the water and materials in the bottles. There, an abrasion of the material that uncovers new leachable surfaces occurs. In the column, there is always new water that comes in contact with the material. Extended testing should be done to determine the total content of metals in the slags before deciding to use them in any application. Slags should not be utilized in a water protection area or other place where there is a risk for contamination of any sensitive water.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Läckgren, Robin, and Yesen Osama. "Bygg- och rivningsavfall- Hanteras kakel och klinker på rätt sätt?" Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-37798.

Full text
Abstract:
Inom byggbranschen omsätts stora mängder byggavfall. Avfallet är svårt att hantera för att det består av så stora mängder. Restavfall som kommer från en byggarbetsplats källsorteras. Avfall från byggnation och rivning innehåller många olika typer av miljöfarliga ämnen, vilket förorsakar miljöföroreningar. Farliga ämnen riskerar att läcka ut i marken och ut i naturen. Branschen har funderat på om kakel och klinkers verkligen deponeras på rätt sätt idag från byggavfall och rivning. Syftet med arbetet var att undersöka om kakel och klinkers innehåller metaller som kan vara miljöfarliga. Halterna i ytskikten uppmättes och genom att utföra laktester kunde vi analysera avgivningen från materialen i olika miljöer. Det visade sig att kakel och klinker innehåller höga halter av metaller som kan läcka ut till omgivningen vid lågt pH-värde. Slutsatsen från laktesterna är att om kakel och klinker hanteras på rätt sätt i neutral eller basisk miljö är det inte miljöfarligt, eftersom samtliga utlakningsvärden vid pH åtta till tio låg inom gränserna. Men vi ser en fara om kakel och klinker hamnar i en sur miljö som har ett lågt pH runt fem till sex. Då är kakel och klinker inte inert avfall och skall alltså inte hanteras som det. Detta gör att kakel och klinker inte bör användas som till exempel fyllnadsmassor, utan att det bör deponeras som det görs idag. Arbetet bygger till stor del på diskussioner och samtal med Structor i Örebro och MTM på Örebro Universitet.
The construction industry deals with large quantities of construction waste. The waste is difficult to manage because of large amounts. Residual waste that comes from a construction site is recycled. Waste from construction and demolition includes many different types of pollutants causing environmental pollution. Hazardous substances likely to leach into the soil and into the wild. Structor have been thinking about if tile and clinkers tiles really are deposited in the right way today from construction waste and demolition. The purpose of this work is to investigate whether tile and clinker contains metals that can be harmful to the environment. The contents in the surface layers were measured and by performing leaching tests, we could analyze the leakage from materials in different surroundings. The samples proved that tile and clinker have high level of metals in the materials that can be given off to the environment at low pH. The conclusion from the leaching tests is that if the tiles are handled properly in the neutral or alkaline environment, it is not harmful to the environment because all results of leaching tests at pH values between eight and ten were within limits. But we see a danger if tiles end up in an acidic environment that has a low pH of around five to six. Then the tiles are not inert waste and therefore should not be handled like that. Tiles should thus not be used to such as aggregate, but it should be deposited as is done today. The work is largely based on discussions and conversations with Structor in Örebro and MTM at Örebro University.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Hietala, Sofia. "Cirkulära vägmaterial och miljö : En studie om möjlig miljöbedömning av krossad betong." Thesis, KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-278080.

Full text
Abstract:
Vid en rent praktisk tillämpning av cirkulär ekonomi krävs det att man har kunskaper kring hur man får ett uttjänt material att bli till en ny produkt. Detta kan innefatta lagstiftning, men det finns även ett behov att se till att det inte kan orsaka negativa konsekvenser för hälsa eller miljö. Swerock önskar kunna producera ett cirkulärt ballastmaterial av överskottsmaterial från olika projekt vilket leder till frågan hur man kan miljöbedöma detta. Genom en litteraturstudie har en kunskapssammanställning genomförts för att besvara frågeställningen om vilken eller vilka testmetoder Swerock kan använda sig av för att testa material med syfte att kunna användas i vägbyggen så att materialet inte kommer att utgöra en fara för människa och miljö. Litteraturstudien i detta examensarbete behandlar bland annat lagstiftning, rapporter, studier och myndighetsdokument för att bygga en grund till förslag på miljöbedömningsförfarande som slutligen sammanställts. En jämförelse har även gjorts mellan tillhandahållna testresultat av laktestade prover från Swerock mot sammanställda haltgränser från litteraturen. Detta för att illustrera dagsläget och få en uppfattning om halter och ämnen som olika aktörer gränssatt och på vilka vis. Studien har visat att laktester är vanligt förekommande som ett sätt att bedöma miljöpåverkan hos olika typer av material och också ett tillvägagångssätt bland End of Waste-kriterier. Ekotoxikologiska test har inte befunnits vara så vanligt tillämpade men har framhållits av studier som ett lämpligt komplement till laktester. Ur litteraturstudien framkom det svenska systemet BASTA som ett sätt att farobedöma byggmaterial, där det är grundat på CLP:s faroangivelser för hälso- och miljöfarlighet. Dessa tre delar har sammanställts i det förslag på miljöbedömning som presenteras i resultatdelen. En slutsats som kan göras är att arbetet med frågeställningen om produktifiering av cirkulära material är i sin linda och att det finns möjligheter till fortsatta studier på ämnet.
In a purely practical application of circular economics it is necessary to have knowledge of how to convert a used material into a new product. This may include legislation, but there is also a need to ensure that it cannot cause negative health or environmental consequences. Swerock strives to be able to produce circular aggregate material of surplus material from various projects, which leads to the question of how this can be environmentally assessed. Through a literature study, a compilation of knowledge was made to answer the question about which test methods Swerock can use to test materials for use in road constructions to ensure that danger to humans and the environment is avoided. The literature study in this thesis covers, inter alia, legislation, reports, studies and government documents to build a basis for a proposal for an environmental assessment procedure. A comparison was also made between the provided test results of leaching test samples from Swerock and compiled content limits from the literature. This was to illustrate the current situation and get an idea of the levels and substances that different actors have set limits for and in what ways. The study has shown that leaching tests are common for assessing the environmental impact of different types of materials and also as an approach among the End of Waste criteria. Ecotoxicological tests have not been found to be as commonly applied but have been highlighted by studies as a suitable complement to leaching tests. From the literature study, the Swedish system BASTA emerged as a way of assessing hazard in building materials, where it is based on CLP's hazard statements for health and environmental hazards. These three parts have been compiled in the environmental assessment proposal presented in the results section. One conclusion that can be made is that the work on the question of the production of circular aggregate materials is in its infancy and that there are opportunities for further studies on the subject.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Lutula, Antonio, and Kevin Thorvaldsson. "Hur utförs ett step-test i simning med hög reliabilitet? : En kvantitativ studie som fördjupar sig i Pansolds step-testprotokoll." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-4829.

Full text
Abstract:
Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka reliabiliteten i Pansolds step-testprotokoll i simning. Följandefrågeställningar har använts i denna uppsats: Håller Pansolds step-testprotokoll hög reliabilitet gällande erhållen laktattröskel? Håller Pansolds step-testprotokoll hög reliabilitet gällande uppmätt simtid? Skiljer sig den digitala- och analoga mätningen av hjärtfrekvensen? Hur väl kan simmare kontrollera sin hastighet utifrån uppsatta måltider? Metod Försökspersonerna var åtta till antalet, fyra män och fyra kvinnor i åldern 19,8 ± 3,6 år och innehavande av minst 650 FINA-poäng. Pansolds step-testprotokoll genomfördes i form av ett test-retest med 48 timmars mellanrum. Vid genomförandet av testet utfördes laktat- och hjärtfrekvensmätningar samt tidtagning av försökspersonerna. Variationen för laktattröskeln mellan de två testtillfällena analyserades för att undersöka testets reliabilitet. Försökspersonernas förmåga att kontrollera sin hastighet utifrån uppsatta måltider granskades. Hjärtfrekvensen mättes digitalt med Freelap Pro Coach samt analogt under tio sekunder för att undersöka om de två mätmetoderna genererade olika resultat. Resultat Det är en relativt stor differens i antal hjärtslag/minut mellan en analog och digital mätning av hjärtfrekvens då differensen låg på 8.86 slag. Av de sex försökspersoner som genomförde hela studien förbättrade fem sin förmåga att kontrollera sin hastighet utifrån uppsatta måltider. Alla försökspersoner uppvisade en variation i uppmätt laktattröskel mellan de två testen, med en beräknad variationskoefficient på 14.7%. Försökspersonernas CV% för tiden och uppsatta måltider var 4.0% vid test 1 och 3.3% vid test 2. Slutsats Pansolds step-testprotokoll bör standardiseras ytterligare då en god standardisering ökar möjligheten för reliabla testresultat. Vid utförandet av step-tester rekommenderas en digital mätning av hjärtfrekvensen eftersom att denna tros vara mest tillförlitlig. Reliabla resultat kan erhållas vid genomförandet av Pansolds step-testprotokoll. Testet ställer dock stora krav på simmares förmåga att kontrollera sin hastighet då detta tycks spela en avgörande roll i hur vida en reliabel laktattröskel kan uppmätas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

de, Campos Pereira Hugo. "Löslighet och transport av sällsynta jordartsmetaller i Källfallsfältets gruvsandsmagasin." Thesis, Institutionen för mark och miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-219374.

Full text
Abstract:
Löslighet och transport av sällsynta jordartsmetaller i Källfallsfältets gruvsandsmagasin Hugo de Campos Pereira Syftet med detta arbete har varit att kartlägga vilka mekanismer som styr lösligheten av sällsynta jordartsmetaller (eng. rare earth elements, REE) i sulfidhaltig anrikningssand vid den föredetta gruvan Källfallsfältet i Västmanland. För syftet har markvatten- och grundvattenprovtagning utförts, tillsammans med laktester och geokemisk modellering med Visual MINTEQ ver. 3.0. Resultaten visade att sulfidvittring är den främsta processen som styr pH i anrikningssanden, och därmed också indirekt REEs löslighet. Däremot är sulfidvittring ingen källa till REE i sig då ämnena inte föreligger sulfidbundna, något som oxiderat tillgänglighetstest NT ENVIR 006 visade. Istället går REE ut i lösning i anrikningssanden genom vittring av lättvittrade silikatmineral. Vanligtvis betraktas metall bunden i silikatform inte som geokemiskt aktiv. Jämförelser mellan laktester med olika jämviktstid visade att en kinetisk (tidsberoende) faktor föreligger, kopplad till nämnda silikatvittring, som påverkar pH och således också metallöslighet vid laktester på anrikningssanden. Vid jämförelse mellan laktester och halter i anrikningssandens mark- och grundvatten bör denna därmed vägas in. Det pH-statiska laktestet SIS-CEN/TS 14997 visade begränsad möjlighet att undersöka kinetik med anledning av att det utförs under förhållandevis kort tid, 48 timmar. REE- och Cu-halter vid syratitrering (de behandlingar med lägst syratillsatser) och enstegslakning (SIS-CEN ISO/TS 21268-2:2010) visade god, respektive förhållandevis god, överensstämmelse med uppmätta markvattenhalter. Detta visade att syratitrering och enstegslakning är laktest som är tillämpbara, respektive förhållandevis väl tillämpbara, för att uppskatta markvattenhalter i anrikningssanden. Specieringsmodellering med Visual MINTEQ ver. 3.0 visade att pH och DOC är de viktigaste parametrarna som styr REEs speciering i anrikningssandens mark-, grund och ytvatten. Samtliga REE bildar starka komplex med löst organiskt material, men koncentrationerna av DOC var generellt sett låga. I sura sulfatrika mark-, grund och ytvatten domineras specieringen av lösta sulfatkomplex, huvudsakligen (REE)SO4+, följt av fria hydratiserade joner som näst vanligaste förekomstform. Dessa resultat överensstämmer väl med tidigare modelleringsstudier av REEs speciering i sura sulfatrika vatten resulterande från gruvavfall. Med bakgrund av detta och av att REEs ekotoxicitet verkar överensstämma med den fria jon-modellen (eng. free ion model) förväntas REE uppvisa högre toxicitet vid låga pH-värden.
Solubility and transport of rare earth elements in the mine tailings of Källfallsfältet Hugo de Campos Pereira The mechanisms which govern the solubility of rare earth elements (REEs) in sulfide-containing tailings at the former mine site of Källfallsfältet (Västmanland, Sweden) were studied by the means of soil water and ground water sampling, leaching tests and geochemical modeling using Visual MINTEQ ver. 3.0. The results showed that weathering of sulfides is the primary process governing pH in the tailings, and thus also REE solubility. However, weathering of sulfides is no source for REE in itself since the elements are not bound in sulfides, which the oxidized availability test NT ENVIR 006 showed. Instead REE are released into solution by weathering of easily weathered silicates. Usually, metal bound in silicate form is not considered geochemically active. A kinetic (time dependent) factor, associated with the weathering of silicates, was found to affect pH and thus also metal solubility in leaching tests performed on the tailings. The standardized pH static leaching test (SIS-CEN/TS 14997) showed limitations in observing kinetic effects because of its relatively short equilibration time (48 h). Thus, in future studies with similar materials, leaching test kinetics should be taken into account when comparing leached concentrations with field measured concentrations. Acid titration and one step batch test (SIS-CEN ISO/TS 21268-2:2010) proved to be applicable and relatively well applicable to the tailings, respectively, in order to estimate soil solution concentrations. Speciation calculations using Visual MINTEQ ver. 3.0 showed that pH and DOC concentration are the most important factors which affect REE speciation in soil solution, ground water and surface water associated with the tailings. In acid sulfate rich solutions, low in DOC, speciation is dominated by sulfate complexes, mainly (REE)SO4+, followed by free dissolved ions as the second most common form. These results are in accordance with previous modeling studies of REE speciation in acid sulfate rich waters resulting from tailings. This, together with previous results showing that REE ecotoxicity seems to follow the free ion model, implies that the toxicity of the elements is expected to increase with decreasing pH value.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Glanzmann, Jonas. "Bestimmung des Kristallisationsgrades von Laktose in Milchpulver /." Sion, 2007. http://doc.rero.ch/record/10761?ln=fr.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Glowatzki, Fabian [Verfasser]. "Die Rolle von Laktat produzierenden Milchsäurebakterien bei Kindern mit Kurzdarmsyndrom und D- Laktat Azidose assoziierter Encephalopathie / Fabian Glowatzki." Gießen : Universitätsbibliothek, 2016. http://d-nb.info/1102854077/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Iqbal, Mustafa. "Pintas jantung paru pada bedah jantung menyebabkan gangguan metabolisme laktat di hati : infus natrium laktat hipertonik memperbaiki hemodinamik dan status asam basa." Université Joseph Fourier (Grenoble), 2002. http://www.theses.fr/2002GRE10240.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Beyssell, Lena [Verfasser], Wolfgang [Akademischer Betreuer] Göpel, and Lutz [Akademischer Betreuer] Fricke. "Laktase-Persistenz und Frühgeburtlichkeit : Über die Auswirkungen des Laktase-Persistenz-Gens auf die kurz-und langfristige Entwicklung sehr kleiner Frühgeborener / Lena Beyssell ; Akademische Betreuer: Wolfgang Göpel, Lutz Fricke." Lübeck : Zentrale Hochschulbibliothek Lübeck, 2021. http://d-nb.info/1232038903/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Ziffels, Susanne [Verfasser]. "Modifizierte Laktose zur Direkttablettierung : Untersuchungen zu Herstellung, Analytik und Tablettierbarkeit / Susanne Ziffels." Kiel : Universitätsbibliothek Kiel, 2009. http://d-nb.info/1019870001/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Frank, Bernhard [Verfasser]. "Einfluss der Oberflächenbeschaffenheit von Laktose auf die Inhalationseigenschaften interaktiver Pulvermischungen / Frank Bernhard." Kiel : Universitätsbibliothek Kiel, 2008. http://d-nb.info/1019670371/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Furrer-Sigrist, Luzia Maria. "Antibiotika-Resistenz von E. coli und anderen Laktose-positiven Enterobakterien bei Geflügel /." [S.l : s.n.], 1995. http://www.ub.unibe.ch/content/bibliotheken_sammlungen/sondersammlungen/dissen_bestellformular/index_ger.html.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Koenig, Martina. "Untersuchungen zur Bildung von D-Laktat im Intestinum des Kalbes." Diss., lmu, 2006. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bvb:19-60030.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

König, Martina Gisela. "Untersuchungen zur Bildung von D-Laktat im Intestinum des Kalbes." [S.l.] : [s.n.], 2006. http://edoc.ub.uni-muenchen.de/archive/00006003.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Nilsson, Catja, Gabrijela Uvalic, and Aleksandra Vujic. "Laktatmätning på simmare." Thesis, Halmstad University, School of Business and Engineering (SET), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1105.

Full text
Abstract:

Denna studie gjordes på förfrågan av en simklubb i västra Sverige. Uppgiften var att mäta

fram laktatkurvan på ett antal simmare. Önskemålet var tio (10) simmare men vi fick ett

bortfall på fyra (4) på grund av sjukdom, ovilja och tester för nära inpå mästerskap. Metoden

vi valde var laktatmätning efter varje simmat lopp. Simmarnas uppgift var att simma

progressivt 5*200m frisim. Laktatet mättes med ett instrument kallat Lactate Scout och även

pulsen togs efter varje lopp. Vi mätte laktathalten hos simmarna en och en eller två och två

beroende på hur mycket plats och tid det fanns att disponera.

Resultaten efter fyra veckor var att alla simmare hade förbättrat sitt laktatvärde det vill säga

hade sänkt och högerförskjutit laktatkurvan medan pulsen höll sig stabilt. Två av

försökspersonerna hade högerförskjuten laktatkurva, medan två andra försökspersoners hade

en liten sänkning på det fjärde loppet som inte riktigt stämde överens med den

eftersträvansvärda kurvan. De två sista försökspersonernas laktatkurvor sköt i höjden vid det

andra eller tredje loppet och sjönk under det fjärde loppet, och ökade sedan på det femte och

sista loppet.

De slutsatser vi kan dra med så få försökspersoner är att tränarnas träningsplanering för dessa

sex simmare stämde bra inför tävlingarna de hade framför sig. De fick betydligt bättre

motståndskraft mot laktatet efter fyra veckors träning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Rantzow, Philip. "Laktat i förhållande till prestation : Aktiv återhämtningspåverkan på prestation och laktatnivå." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för idrottsvetenskap (ID), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-107417.

Full text
Abstract:
Background: An experimental design in used where 3 (2x100m) freestyle were performed on two test occasions with active recovery and passive recovery on one occasion each. Lactate certificates were taken before and after each set and the swimmers told with the help of a "VAS-scale" how tired they felt after each set. Results: The results showed that active recovery had a significant effect on lactate disappearence in the body compared with passive recovery and a positive effect on the subsequent maximum performance. Conclusion: Swimmers who perform active recovery between the maximum performaces in competion may have a better performace in the subsequent maximum performace than if they ar subjected to passive recovery. Keywords: Swimming, lactate, recovery
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Vejvoda, Otakar. "Laktatsänkning efter ishockeyträning : studie om hur olika återhämtnings metoder påverkar laktatkoncentrationen." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2211.

Full text
Abstract:
Sammanfattning Huvudsyfte med arbetet var att undersöka olika återhämtningsmetoders påverkan på laktatkoncentration efter en ishockey träning och dess applikation i en ishockey match. 1. Vilken metod och intensitet uppvisade snabbast laktatsänkning i blod. Metod I studien deltog 12 div.2 ishockeyspelare. Alla tränar minst 6 gånger i veckan två timmar. Spelarna genomförde under två helger, två identiska ishockeyträningar. Träningarna varade 60 minuter inriktade på spelövningar (bilaga 3,4). Efter träningarna genomfördes aktiv återhämtning (gruppvis) i form av löpning 60 % och 70 % av max hjärtfrekvensen(HF) , cykling på 60 % och 70 % av max HF och passiv vila. Blodlaktat togs en minut efter träningen och sedan 5, 10, 15, och 20 min under återhämtningsperioden. Resultat I denna studie visade den snabbaste laktatminskningen efter 20 min hos gruppen som sprang på 60 % av max HF och det med 88 % av det ursprungliga värdet. Löpning på 70 % av max HF uppvisade laktatminskning med 77 %, cykling på 60 % av max HF – laktatminskning med 79 %, cykling på 70 % av max HF- laktatminskning med 76 % och vilogruppen 76 % laktatminskning. Efter 15 min uppvisade snabbaste återhämtningsgruppen (löpning på 60 % av max HF) laktatborttransport med 85 % i jämförelse mot vilogruppen med 69 % av laktatminskning. I första fem minuter efter träningen visade det sig att skillnaden mellan aktiv vila grupper och vilo gruppen i laktatkoncetrationen var ännu större. Vilogruppen visade laktatminskning mellan 1-5 min med 37 % i motsats till löpning på 60 % av max HF laktatminskning med 70 %. Löpning på 70 % av max HF visade laktatminskning med 61 %, cykling på 60 % av max HF minskning med 56,5 % och cykling på 70 % av max HF laktatminskning med 55,5 %. Slutsats Från ishockeymatch perspektiv var det mest relevanta resultatet skillnaden mellan vilo och löpningsgruppen 60 % av max HF efter 15 min återhämtning. En periodpaus varar 18 minuter och ger uppskattningsvis 14-15 min möjlighet till återhämtning genom aktiv vila. Arbetet bekräftade andra studiernas resultat på att aktiv vila är att föredra för snabbare laktat borttransport. Åtminstone i tidigt skede efter ishockey träning uppvisar aktiv vila snabbare laktatminskning än passiv vila.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Kristiansson, Nikki. "Kost och gruppträningsinstruktörer : en enkätstudie." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kostvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-111796.

Full text
Abstract:
Bakgrund Antalet bloggar som skrivs av hälsoprofiler med förslag på dieter och olika kostråd blir allt fler. Dessa sprids sedan i olika sociala medier. I sökandet efter alternativ till Livsmedelsverkets kostråd kan gruppträningsinstruktörer vara personer som ses som en hälsoförebild inom såväl träning som kost. De kan också vara en möjlig kanal utåt sett för olika kostbudskap. Syfte Att skapa en översiktsbild kring området kost och kvinnliga gruppträningsinstruktörer. Metod En webbaserad enkät utformades och instruktörer vid två olika träningsanläggningar i Sverige tillfrågades att delta. Totalt deltog 101 personer och svaren sammanfattades och analyserades med statistiska test. Resultat Av instruktörerna följer 11 % någon typ av diet medan ungefär 20 % utesluter laktos eller livsmedel med gluten. Många har någon typ av kostutbildning men en hel del vill ha mer kunskap, framför allt de yngre instruktörerna (< 30 år) (p=<0,05). Instruktörerna får frågor om kost som främst handlar om vad man bör äta i samband med träning och/eller viktnedgång. De instruktörer som instruerar fler än fyra pass per vecka får oftare frågor än de instruktörer som instruerar fyra pass eller färre (p=<0,05). Slutsats Gruppträningsinstruktörer utesluter möjligtvis en viss typ av livsmedel i större utsträckning än övriga befolkningen. För att kunna säga att det finns en skillnad mellan grupperna behöver dock fler studier göras. Större och mer omfattande studier är önskvärt för en större förståelse kring varför livsmedlen utesluts men också för hur instruktörer ser på sig själva i rollen som hälsoförebild och hur det påverkar dem.
Background There are numerous blogs written by people who see themselves as health authorities. They provide suggestions on how you, as a person, should eat. Within social media, this number is increasing exponentially in regards to advice. Many fitness instructors, who are easily perceived as superior in knowledge within the subject, can be a group asked for information when someone looks beyond the Swedish Food Administration for recommendations on diets and health. Hence, instructors can be a possible “channel” out for dietary advice. Objective To create an overall upper perspective on diets and female fitness instructors. Method(s) A web-based questionnaire was used and instructors from two fitness centers in Sweden were asked to participate in the study. The 101 replies were summarized and analyzed with statistical tests. Results By the instructors, 11% follow some type of diet and about 20 % exclude lactose and/or gluten. Many of the instructors have some type of nutrition education but more knowledge is desirable by the younger instructors (< 30 years)(p=<0,05). The instructors were asked questions about food and more specifically what you should eat in connection to training and/or weight loss. The instructors who have more than four classes per week were given more questions than the ones who carry out less than four classes per week (p=<0,05). Conclusion This study indicates that female group fitness instructors, to a greater extent than the population as a whole, exclude specific kinds of food. Although, to say there is a difference between fitness instructors and the population, more studies are needed. A larger study would be needed to better understand why some foods are excluded but also to explore how the instructors see themselves as a health role model and how it affects them.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Enderle, Barbara [Verfasser]. "Kontinuierliches Monitoring von Glukose, Laktat und Ammonium mit 'Bioanalytischen Mikrosystemen' / Barbara Enderle." Hamburg : Diplom.de, 2014. http://d-nb.info/1117648214/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Lennartz, Peter. "Untersuchungen zu speziellen Eigenschaften und zur inneren Struktur von Minitabletten aus Paracetamol und sprühgetrockneter Laktose." [S.l.] : [s.n.], 1998. http://www.sub.uni-hamburg.de/disse/16/inhalt.html.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Schmitz, Sandra [Verfasser]. "Rekristallisation von teilamorpher und amorpher Laktose : Charakterisierung von physiko-chemischen Eigenschaften und Tablettierbarkeit / Sandra Schmitz." Bonn : Universitäts- und Landesbibliothek Bonn, 2011. http://d-nb.info/1016249012/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Reischer, Nina. "Dynamik der Serumkonzentration und Ausscheidung von D-Laktat bei jungen Kälbern mit Durchfall." Diss., lmu, 2012. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bvb:19-151394.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Müller, Jochen B. "Laktat- und Pyruvatspiegel bei Patienten mit degenerativer Ataxie in Ruhe und während Fahrradbelastung." [S.l.] : [s.n.], 1999. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?idn=964953382.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Lundin, Anton. "Jämförelse mellan hjärtfrekvensstyrd laktattröskelträning på löpband och inomhusbana med avseende på blodlaktat, löphastighet och upplevd ansträngning." Thesis, Umeå universitet, Idrottsmedicin, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-74472.

Full text
Abstract:
Bakgrund Laktattröskeltest för att fastställa den anaeroba laktattröskeln (AnT) vid löpning utförs i de flesta fall på löpband medan den största delen av träning och tävling utförs på fast underlag. För att kunna ge adekvata tränings- eller tävlingsrekommendationer baserat på AnT måste laktatnivån vid uppmätt arbetsintensitet vid AnT vara lika mellan underlagen. Utifrån detta perspektiv var syftet med den aktuella studien att jämföra upplevd ansträngningsgrad, hastighet, stegfrekvens (SF) och laktatnivå vid två tröskelträningspass, ett på fast underlag och det andra på löpband, där intensiteten styrdes efter hjärtfrekvensen (HF) vid AnT som fastställdes vid ett tröskeltest på löpband. Metod Sex vältränade långdistanslöpare, tre män och tre kvinnor (29.0 ± 6.3 år), genomförde två löpträningspass (5 x 1000m, 60 sekunder vila), ett på löpband och ett på en 200-meters inomhusbana. Intensiteten anpassades efter HF vid den individuella AnT (IAnT) som fastställdes genom ett laktattröskeltest på löpband. Innan start och efter varje intervall togs ett kapillärt blodlaktatprov och ansträngningsgraden självskattades av löparna med hjälp av Borg’s RPE-skala®. HF, hastighet och SF registrerades kontinuerligt med pulsklocka. Resultat Ingen signifikant skillnad i laktatnivå eller löphastighet upptäcktes men däremot var SF signifikant högre (p=0.015) på bana medan skattad ansträngningsgrad var högre på löpband (p=0.042). Löphastighet och blodlaktatnivåer sjönk på de senare intervallerna på båda underlagen. Slutsats Vältränade löpare visar ingen signifikant skillnad vad gäller blodlaktatnivå eller hastighet mellan intervallträning på ett löpband och en inomhusbana när intensiteten styrs utifrån uppmätt HF vid IAnT-test på löpband. Vid laktattröskelträning styrd efter HF måste ökad HF tillåtas i en senare del av passet för att inte träningsbelastningen ska sjunka.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Helfen, Tobias. "Der exakte Volumeneffekt der Vollelektrolytlösung Ringer-Laktat unter den Bedingungen der akuten normovolämen Hämodilution." Diss., lmu, 2012. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bvb:19-139394.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Johnsen, Janne-Riborg [Verfasser]. "Interaktion von Laktat mit zentralen Glukosesensoren und β-Zellen des Pankreas / Janne-Riborg Johnsen." Lübeck : Zentrale Hochschulbibliothek Lübeck, 2012. http://d-nb.info/1023329727/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Rau, Natalja [Verfasser]. "Modulation von Hunger und Nahrungsaufnahme durch Glukose und Laktat bei gesunden Probanden / Natalja Rau." Lübeck : Zentrale Hochschulbibliothek Lübeck, 2012. http://d-nb.info/1023327511/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Ström, Mattias. "Preanalytisk inverkan vid klinisk analys av joniserat kalcium, glukos, laktat samt zink i blodprover." Thesis, Umeå universitet, Biomedicinsk laboratorievetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-90162.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Faqiryar, Marya [Verfasser], Andreas [Akademischer Betreuer] FußHöller, and Dirk [Akademischer Betreuer] Graf. "Vergleich zweier biokompatibler Laktat bzw. Bikarbonat/Laktat gepufferter Dialyselösungen mit unterschiedlichem Anteil an Glukoseabbauprodukten bezogen auf die Biokompatibilität und die peritoneale Transportcharakteristik bei PD-Patienten / Marya Faqiryar. Gutachter: Dirk Graf. Betreuer: Andreas Fußhöller." Düsseldorf : Universitäts- und Landesbibliothek der Heinrich-Heine-Universität Düsseldorf, 2012. http://d-nb.info/1026965608/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Wittmann, Ronja [Verfasser]. "Amorphe Laktose - Untersuchungen zur Quantifizierung und zum Einfluss auf die Stabilität von Pulvermischungen zur Inhalation / Ronja Wittmann." Kiel : Universitätsbibliothek Kiel, 2014. http://d-nb.info/1062536037/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Hauser, Thomas. "Untersuchungen zur Validität und Praktikabilität des mathematisch bestimmten maximalen Laktat-steady-states bei radergometrischen Belastungen." Doctoral thesis, Universitätsbibliothek Chemnitz, 2013. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:ch1-qucosa-106829.

Full text
Abstract:
Das maximale Laktat-steady-state (MLSS) gilt als ein physiologischer Parameter der Ausdauerleistungsfähigkeit. Bereits in den 1980er Jahren entwickelte Mader (1984) auf Basis der Michaelis-Menten-Kinetik eine Berechnungsmethode zur Bestimmung der Leistung im MLSS. Diese Methode setzt die Kenntnis der maximalen Reaktionsgeschwindigkeiten von Glykolyse und Atmung voraus. Die Goldstandard-Methode zur Ermittlung der Leistung im MLSS sind mehrere 30-minütige konstante Dauerbelastungen. Das hauptsächliche Ziel der vorliegenden Arbeit bestand in dem Vergleich der berechneten mit der empirisch ermittelten Leistung im MLSS. 57 männliche Probanden unterzogen sich zunächst in randomisierter Reihenfolge einem Test zur Bestimmung der maximalen Laktatbildungsrate sowie der maximalen Sauerstoffaufnahme. Im Anschluss absolvierten die Testpersonen mehrere 30 minütige Dauertests zur empirischen Ermittlung der Leistung im MLSS. Die ermittelten Ergebnisse zeigen, dass zwischen beiden Testmethoden eine hochsignifikante Korrelation (r = 0,89; p< 0,001) sowie eine mittlere Differenz von -13 Watt vorliegt. Ausgehend von den ermittelten Ergebnissen kann der Schluss gezogen werden, dass die Leistung im MLSS, ermittelt unter Verwendung der Methode nach Mader (1984) im Mittel mit der empirisch ermittelten Leistung im MLSS sehr gut übereinstimmt. Neben der angeführten Hauptstudie, wurde in der vorliegenden Arbeit weiterhin die Reliabilität und Tag-zu-Tag-Variabilität der Leistung im MLSS, der Einfluss der Testdauer auf die Laktatbildungsrate sowie die Praktikabilität der berechneten Leistung im MLSS in einem Einzelzeitfahren näher untersucht.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Saklak, Muharrem. "Konservierung und Preservation venöser Allotransplantate mit Eigenblut und Ringer-Laktat-Lösung experimentelle Studie an humanem Venenmaterial /." [S.l.] : [s.n.], 2004. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?idn=972898093.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Otte, Saskia [Verfasser]. "Serum-Laktat und Plasma-Ghrelin unter Stress und stressbezogener Energiesupplementation bei normalgewichtigen jungen Männern / Saskia Otte." Lübeck : Zentrale Hochschulbibliothek Lübeck, 2013. http://d-nb.info/1044611375/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Dempf, Stefan. "Konstruktion und Charakterisierung eines Streptococcus thermophilus-Stammes mit erhöhter Osmotoleranz und gesteigertem Kohlenstofffluss in Richtung Laktat." [S.l. : s.n.], 2007. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:289-vts-61031.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Landahl, Felix [Verfasser], and Valentin [Akademischer Betreuer] Fuhrmann. "Laktat und Laktatclearance bei kritisch kranken PatientInnen mit akut auf chronischem Leberversagen / Felix Landahl ; Betreuer: Valentin Fuhrmann." Hamburg : Staats- und Universitätsbibliothek Hamburg, 2018. http://d-nb.info/1171427301/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Oberholzer, Thomas. "Subzelluläre Lokalisierung der proteolytischen Prozessierung der menschlichen Laktase-Phlorizin-Hydrolase und eine mögliche Rolle der Pro-Region im intrazellulären Transport /." [S.l.] : [s.n.], 1993. http://e-collection.ethbib.ethz.ch/show?type=diss&nr=10242.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Reischer, Nina [Verfasser], and Wolfgang [Akademischer Betreuer] Klee. "Dynamik der Serumkonzentration und Ausscheidung von D-Laktat bei jungen Kälbern mit Durchfall / Nina Reischer. Betreuer: Wolfgang Klee." München : Universitätsbibliothek der Ludwig-Maximilians-Universität, 2012. http://d-nb.info/1029662347/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Schneider, Carl Christoph [Verfasser], and Derek [Akademischer Betreuer] Zieker. "Einfluss von Laktat auf das Genexpressionsprofil von adulten humanen mesenchymalen Stammzellen (hMSC) / Carl Christoph Schneider ; Betreuer: Derek Zieker." Tübingen : Universitätsbibliothek Tübingen, 2012. http://d-nb.info/1160601100/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Koch, Lena [Verfasser], Michael Gutachter] Buerke, Ursula [Gutachter] [Müller-Werdan, and Andreas [Gutachter] Simm. "Bedeutung des Laktats und der Laktatclearance bei Patienten im kardiogenen Schock / Lena Koch ; Gutachter: Michael Buerke, Ursula Müller-Werdan, Andreas Simm." Halle (Saale) : Universitäts- und Landesbibliothek Sachsen-Anhalt, 2020. http://d-nb.info/1222974886/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Koch, Horst Josef, and Christoph Raschka. "Standardisierte kinetische Modelle zur Beschreibung der Laktatkonzentrationszeitkurven nach akuter und subakuter ergometrischer Belastung, im Dauerleistungstest und im Laktat-Ischämietest." Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2011. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-qucosa-69227.

Full text
Abstract:
Laktatkonzentrationszeitkurven nach akuter körperlicher Belastung und im Stufentest haben sich ebenso wie der Dauerleistungstest in der sportwissenschaftlichen Leistungsdiagnostik etabliert. Beide Verfahren erlauben, die Leistungsfähigkeit von Sportlern einzuschätzen und die Trainingsbelastung optimal entsprechend der Sportdisziplin zu steuern. Der Unterarm-Ischämie-Test dient dazu, Muskelerkrankungen auf der Basis von Laktat- und Ammoniakkonzentration zu differenzieren. Die Laktat-Konzentrations-Zeitkurven nach akuter Belastung, im Stufentest oder im Dauerleistungstest sowie im Unterarm-Ischämietest werden vorwiegend deskriptiv durch Parameter wie die maximale Laktatkonzentration oder Leistung bei bestimmter Laktatkonzentration ausgewertet. Das Ziel der vorliegenden Untersuchung ist, pharmakokinetische Modelle für auf der Laktatkonzentration basierende Tests zu prüfen und deren praktische Relevanz zu diskutieren. Dabei können der akute Belastungstest und der Vorderarm-Ischämietest wegen eines ähnlichen Laktatprofils (Peak-Kurven), der Dauerleistungstest (kumulative Kurven) und der Stufentest (stetig monoton steigende Kurven) getrennt betrachtet werden. Die Routinelaktatprofile von 13 männlichen Freizeitsportlern (Alter: 20-35 Jahre), die sich einem 3 Minuten dauernden akuten ergometrischen Leistungstest unterzogen, wurden zur Modellbildung herangezogen. Der Unterarm-Ischämietest wurde bei acht Patienten im Alter zwischen 20 und 45 Jahren, bei denen bei Aufnahme die Verdachtsdiagnose einer Muskelerkrankung des Glukose- oder Eiweißstoffwechsels bestand, durchgeführt. Wird die Laktatkonzentrationszeitkurve, oder im Ischämietest auch der Ammoniakkonzentrationzeitkurve, als Summe eines Produktions- und Eliminationsvorgangs, dagestellt, lassen sich zusätzliche Informationen gewinnen. Blutlaktatkonzentrationen (Cb(t)) nach akuter ergometrischer Belastung wurden mittels nichtlinearer Regression an das Grundmodell Cb(t)=Co+B*(exp(-Lp*t )-exp(-Le*t)) angepasst, wobei Co der Ruhelaktatkonzentration und B einer Konstanten entsprechen. Die Laktatproduktionsrate (Lp) und Laktateliminationsrate (Le) differenzieren zwischen der Laktatproduktion einerseits und der Laktatelimination andererseits. Der Quotient Lp/P (P=erbrachte Leistung) stellt ein standardisiertes Maß für die Laktatproduktion im Muskel dar. Dagegen charakterisiert der Quotient Le/P die Elimination des Laktats aus dem Blutkompartiment. Über die Beziehung HWZp = ln2/Lp und HWZe = ln2/Le können die entsprechenden Halbwertszeiten berechnet werden. Eine reine Laktatproduktionszeitkurve (Cp(t)) lässt sich über die Beziehung Cp(t) = Cb(t) + Le*( ∫Cb(t)-Co*t) rekonstruieren und zeigt anschaulich den Verlauf der Laktatproduktion. Die Produktionszeitkurve erreicht im Verlauf der Elimination asymptotisch einen Maximalwert (Pm) und kann, identische Verteilungsvolumina des Laktats (Vdl) vorausgesetzt, über die Beziehung Ml = Vdl * Pm Informationen über die insgesamt freigesetzte Laktatmenge (Ml) geben. 19 gesunde Probanden unterzogen sich einem standardisierten Stufentest unter folgenden Bedingungen: Vor Beginn der Bergtour (Meereshöhe, SLa), nach Ankunft auf 1700 m (1700a), nach 10tägigem moderaten Training (Bergwandern zwischen 1700 und 3000m, 6 h pro Tag) auf 1700 m (1700b) sowie nach 4 Wochen (kein spezifisches Training) erneut auf Meereshöhe (SLb). Primäres Ziel der Auswertung war, mit der Potenzfunktion der allgemeinen Form Y(x) = A+ B * X^C den funktionalen Zusammenhang zwischen Laktatkonzentration und Belastung bzw. Herzfrequenz und Belastung zu beschreiben. Neben den modellabhängigen Faktoren (Ordinatenabschnitt, Steigungsfaktor, Exponent) ließen sich durch die AUC(70-280) (Area under the curve 70 bis 280 Watt Leistung) das Ausmaß der Laktatproduktion, die entsprechende mittlere Konzentration (Cm) und durch die Laktatkonzentrationen bei 70 und 280 Watt (LT-70, LT-280) der Laktatanstieg charakterisieren. Der Dauerleistungstest hat sich neben dem akuten ergometrischen Belastungstest in der sportmedizinischen Leistungsdiagnostik als Methode etabliert. Bisher konzentrierte sich die Auswertung auf die maximalen Blutlaktatkonzentrationen im steady state. Die Autoren schlagen verschiedene Modelle vor, sowohl empirische als auch mechanistische, um die Laktatkonzentrationszeitkurve im Dauerleistungstest zu beschreiben. Neben der maximalen Konzentration können nach Berechnung der Modellkurven durch nichtlineare Regression Konzentrationen zu definierten Bedingungen (z. B. LT20 = Laktat nach 20 Minuten) oder die Steigung der Kurve beurteilt werden. Darüber hinaus lässt sich die AUC (Area under the curve) als Ausmaß für die Laktatbildung während des Dauerleistungstests mit der Trapezregel bestimmen. Zusammenfassend zeigen die Untersuchungen, dass in allen Verfahren der Laktatdiagnostik, dem akuten Belastungstest, der Standardergometrie, dem Laktatischämietest und dem Dauerleistungstest, signifikante und praktikable pharmakokinetische Modelle berechnet werden können. Sie erlauben es, die Ergebnisse mittels Modellparametern zu quantifizieren und zu vergleichen
Lactate concentration versus time curves following acute physical exercise, the standard exercise test using increasing levels of work load and the steady state exercise test have been established methods to characterise the fitness of athletes and to control training intensity. The ischemic forearm exercise test (IFET) is used to detect metabolic disorders of muscles based on lactate and ammonia concentration during exercise under ischemia. Lactate concentration curves following acute exercise, standard ergometries and steady state tests as well as IFET are generally analysed descriptively, i. e. maximum lactate concentrations or work load with regard to defined lactate concentrations are used. The primary objective of this study was to assess pharmacokinetic models for lactate in exercise tests and to discuss the relevance in sports science. For practical purpose, the models used in acute and IFET (asymmetric peak curves), the steady state exercise test (cumulative curves) and standard exercise tests (continuously increasing function) are dealt with separately. Routine lactate profiles of 13 male nonprofessional athletes (age: 20-35) years who underwent an acute ergometry lasting 3 minutes were used to assess different pharmacokinetic models. An IFET was performed in 8 patients (Age: 20-45 years) supposed to have disorders of glucose metabolism or lack of myoadenylate deaminase. Lactate concentration versus time curves were fitted by means of non-linear regression to different kinetic models. The modified basic curve Cb(t)=Co+B*(exp(-Lp*t )-exp(-Le*t)), where Cb denotes the baseline concentration, B a constant, Le denotes the lactate elimination constant and Lp the “absorption or production” constant, yielded remarkable nonlinear regression results in for both test settings. Lactate concentration versus time curves in acute exercise tests are mostly assessed descriptively by means of parameters such as maximum concentration or workload with regard to specified lactate levels. Additional diagnostic information can be obtained, if production and elimination processes of the concentration versus time curve are separated. Production rate (Lp) and elimination rate (Le) of lactate are to define the shape of the curve. The ratio Lp/P (P=performance, work load), where Lp denotes the workload of the ergometer, can be considered as a standardized criterion of lactate production in the muscle. On the contrary, the ratio Le/P characterizes the elimination process from the vascular compartment. The corresponding half-lives [Tp, Te] are obtained using the relations Tp = ln2/Lp and Te = ln2/Le. The absolute lactate production versus time curve [Cp(t)] is given by the following equation: Cp(t) = Cb(t) + Le*( ∫Cb(t)-Co*t). The production versus time curve reaches a maximum value (Pm) after termination of the elimination process. If lactate has identical volumes of distribution (Vdl), Pm characterizes the total amount of lactate production (Ml) due to the relation Ml = Vdl*Pm. Nineteen healthy volunteers were exposed to a standardized exercise test at sea level (SLa), at an altitude of 1700 m before (1700a) and after a moderate 10 day mountain training (1700b), with a final control four weeks later at sea level (SLb). Vital signs, blood lactate and arterial oxygen saturation were determined prior, during or after the exercise test. The primary aim of the study was to fit the power function Y(X) = A+ B * X^C as a model for lactate versus workload and heart rate versus workload data. Apart from model characteristics (intercept, slope, exponent) the extent of lactate production could be estimated by the model independent characteristic AUC(70-280) (Area under the curve between 70 and 280 Watt) and the corresponding average concentration (Cm). The degree of lactate increase was characterized by means of the lactate concentration at 70 and 280 Watt (LT-70, LT-280), respectively. Apart from the standard and acute exercise test the steady state exercise test has gained increasing relevance in practice of sports medicine. So far, lactate curves of steady state tests were characterised by means of maximum. The author suggests several models, both empirical and mechanistic models, in order to fit lactate concentration versus time curves of the steady state ergometry. In addition to the maximum lactate concentration fitted nonlinear regression curves allow to assess the concentrations at defined conditions (e.g. LT20=lactate after 20 minutes of steady state workload, EC50 of the Emax model) or the slope of the curve. Moreover, the AUC(0-tx) – a measure for the extent of lactate production – can be calculated using the trapezoidal rule. In conclusion, in all lactate based tests, acute and standard ergometry, ischemic forearm test and steady state exercise test, concentration versus time data were fitted suitable pharmacokinetic models which allow to quantify and compare the results
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Helfen, Tobias [Verfasser], and Markus [Akademischer Betreuer] Rehm. "Der exakte Volumeneffekt der Vollelektrolytlösung Ringer-Laktat unter den Bedingungen der akuten normovolämen Hämodilution / Tobias Helfen. Betreuer: Markus Rehm." München : Universitätsbibliothek der Ludwig-Maximilians-Universität, 2012. http://d-nb.info/1020362081/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Blatzheim, Simon [Verfasser], and KLAUS-MICHAEL [Akademischer Betreuer] BRAUMANN. "Überprüfung der Zusammenhänge des Anstiegsverhaltens von Laktat und Katecholaminen im Rahmen eines Stufentests / Simon Blatzheim. Betreuer: Klaus-Michael Braumann." Hamburg : Staats- und Universitätsbibliothek Hamburg, 2011. http://d-nb.info/1020458542/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Giertzuch, Stine [Verfasser], and Florian [Akademischer Betreuer] Trefz. "Untersuchungen zur prognostischen Relevanz der Plasmakonzentration von L-Laktat bei Rindern mit akutem Abdomen / Stine Giertzuch ; Betreuer: Florian Trefz." München : Universitätsbibliothek der Ludwig-Maximilians-Universität, 2019. http://d-nb.info/119169190X/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Hedlund, Kristoffer, and Olle Hallkvist. "Effekterna av praktisk ocklusionsträning periodiserat med ett traditionellt styrketräningsprogram på anaerob prestation." Thesis, Umeå universitet, Idrottsmedicin, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-104098.

Full text
Abstract:
Background: Practical blood flow restriction (pBFR) combined with resistance training has been proven to facilitate muscle strength despite training at low intensity. However, research investigating the effects of long-term pBFR-training and its periodization with strength training (ST) at a higher intensity is lacking, as well as the effects of occlusion training on blood lactate levels (BLL) over time. Purpose: To compare the effects of 2 weeks of pBFR training followed by 2 weeks of ST (BFR-ST) with 2 weeks of ST followed by 2 weeks of pBFR training (ST-BFR) on anaerobic performace and BLL. Method: 5 adults (age 23 ± 2 years) with a minimum of 1 year of ST experience were recruited and randomized into BFR-ST (n=2) or ST-BFR (n=3). Anaerobic performance was measured using a 30-s Wingate-test and BLL samples were collected <1 and 5 minutes post-Wingate. Data and samples were collected before the intervention and after the 2 protocols. Results: No differences were seen between groups in anaerobic output or BLL after 4 weeks of training (p>0,1 for all values). A decrease in time to peak power (tPP) were seen in both groups with an advantage for BFR-ST (-37 ± 8 %) over ST-BFR (-27 ± 22 %). BLL decreased after 2 weeks of pBFR (-14 ± 26 % at <1 min and -7 ± 14 % at 5 min) and increased after 2 weeks of ST (+26 ± 45 % at <1 min and +8 ± 20 % at 5 min). Conclusion: The results of this study suggests that occlusion training in conjunction with resistance training can reduce tPP, that BFR-ST has greater impact on this quality compared to ST-BFR and that pBFR-training seems to lower post-Wingate BLL. Thus pBFR-training combined with ST could be an interesting alternative to a traditional periodized resistance training program.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Vallström, Emelie, and Una Otterbech. "Upplevd känslighet mot födoämnen : En kvantitativ enkätundersökning bland individer från 15 års ålder." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kostvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-147978.

Full text
Abstract:
Bakgrund Födoämneskänslighet är ett växande samhällsproblem och har ökat internationellt de senaste åren samt tenderar att fortsätta öka. Det finns även en ökad trend i samhället där folk väljer att äta mjölk- och glutenfri mat. Syfte Syftet med uppsatsen var att undersöka förekomst av upplevd födoämneskänslighet hos individer från 15 års ålder i Sverige, även identifiera eventuella skillnader i förekomst beroende på kön, ålder, utbildning och boendeformer med fokus på födoämnena laktos, mjölkprotein och gluten. Två ytterligare syften var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan andelen som rapporterade upplevd födoämneskänslig respektive diagnostiserad födoämneskänslighet och deltagarnas upplevelse av tillgänglighet och variation gällande ersättningsprodukter. Metod Kvantitativ undersökningsmetod med bekvämlighetsurval användes där en webbaserad enkät skickades ut via Facebook. Dataanalys gjordes med IBM SPSS statistics 24 där chitvåtest, Kruskal-Wallis test och Mann-Whitneys U-test användes med en signifikansnivå på <0,05. Resultat Totalt insamlades 173 svar. Kvinnorna upplevde födoämneskänslighet i större utsträckning än män (p=0,006) även mot laktos (p=0,040) respektive mjölkprotein (p=0,020). Det fanns en skillnad mellan deltagarna som upplevde känslighet och de som hade en fastställd diagnos (p<0,001). Det fanns en tendens att de äldre deltagarna upplevde känslighet mot mjölkprotein i större utsträckning än de yngre deltagarna (p=0,050). Ingen signifikant skillnad gällande utbildning fanns. Jämförelser mellan de olika boendeformerna upptäckte ett antal signifikanta skillnader för känslighet mot de olika födoämnena. Slutsats Kvinnor upplever födoämneskänslighet i större utsträckning än män, samma resultat gällde specifikt för födoämnena laktos och mjölkprotein vilket överensstämmer med tidigare forskning. För de andra demografiska grupperna var resultaten inte i enlighet med tidigare studier. Gällande ersättningsprodukter visade resultatet att det kan finnas en efterfrågan på ökad variation, men fler studier krävs för att veta inom vilka områden variation eventuellt saknas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Stotz, Martin [Verfasser], D. [Akademischer Betreuer] Worlitzsch, G. [Akademischer Betreuer] Keyßer, and D. [Akademischer Betreuer] Hartl. "Evaluation von Laktat als Entzündungsmarker im Sputum von Patienten mit Cystischer Fibrose / Martin Stotz. Betreuer: D. Worlitzsch ; G. Keyßer ; D. Hartl." Halle, Saale : Universitäts- und Landesbibliothek Sachsen-Anhalt, 2015. http://d-nb.info/1068208090/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Hommel, Jennifer [Verfasser], Henry [Akademischer Betreuer] Schulz, Henry [Gutachter] Schulz, and Ulrich [Gutachter] Hartmann. "Untersuchungen zum mathematisch bestimmten maximalen Laktat-Steady-State auf dem Radergometer / Jennifer Hommel ; Gutachter: Henry Schulz, Ulrich Hartmann ; Betreuer: Henry Schulz." Chemnitz : Technische Universität Chemnitz, 2020. http://d-nb.info/1219910465/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Reinhardt, Christian. "Identifikation von postoperativen kardiochirurgischen Patiententypen mittels Konfigurationsfrequenzanalyse (KFA) anhand von zentralvenösen Sauerstoffsättigungs- und gastral-tonometrischen Parametern sowie Laktat- und Base Excess-Werten." Lübeck Zentrale Hochschulbibliothek Lübeck, 2010. http://d-nb.info/1000322882/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Granath, Malin, and Sebastian Lindén. "Laktatbestämning som prehospitalt verktyg i omhändertagandet av patienter med misstänkt sepsis : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2797.

Full text
Abstract:
Huvuddelen av den svenska ambulanssjukvården har idag begränsat med verktyg för att effektivt kunna identifiera patienter med sepsis. Laktat ackumuleras i blodet vid syrebrist i kroppens vävnader vilket kan uppstå i samband med sepsis. Prehospital laktatbestämning kan vara en metod för att ge ambulanssjuksköterskan underlag för bedömning av patienter med sepsis. Ambulanssjuksköterskan är skyldig att arbeta patientsäkert och med evidensbaserade metoder. Prehospital laktatbestämning är en metod som bör bygga på en god vetenskaplig grund för att kunna anses vara evidensbaserad.  Syftet var att beskriva det vetenskapliga underlaget för nyttan med prehospital laktatbestämning hos patienter med sepsis.  Litteraturstudie valdes som metod och data samlades in via databaserna Cinahl, PubMed och SweMed+. Tolv artiklar kunde inkluderas, vilka alla var originalartiklar, skrivna på svenska eller engelska och publicerade mellan år 2007 och 2017. Sökorden kombinerades med hjälp av booleska sökoperatorer. Det insamlade materialet analyserades genom textanalys vilket mynnade ut i fyra teman där gemensamma mönster och regelbundenheter identifierades i de olika artiklarna.  Resultatet efter genomförd textanalys bestod av fyra teman; laktat och allvarlig sjukdomsutveckling, laktatbestämning kopplat till mortalitet, laktatbestämning bidrog till tidigare identifiering och snabbare behandling av sepsis samt nyttan med laktatbestämning kunde inte styrkas.  Slutsatsen var att resultatet tydde på att prehospital laktatbestämning kunde bidra till tidigare identifiering av patienter med sepsis och att det fanns en koppling till mortalitet. Dock ansågs det vetenskapliga underlaget vara alltför begränsat för att metoden med säkerhet skulle kunna anses vara evidensbaserad och därmed patientsäker.
Most of the Swedish ambulance service has limited access to screeningtools for efficiently identifying patients with sepsis. Lactate does accumulate in the blood as a result of hypoxia of the bodily tissues, which may occur during sepsis. Prehospital lactate reading might be a method for assisting ambulance personnel in assessing patients with sepsis. The ambulance nurse must work according to patient safety and use evidence based methods. Prehospital lactate reading is a method which should rely on a solid scientific basis to be considered as evidence based.  The aim of this study was to describe the scientific basis for the benefit of prehospital lactate reading in patients with sepsis.  The method chosen was a systematic literature review and data were collected via three databases; Cinahl, PubMed and SweMed+. A total of twelve scientific articles were included, all original articles written in swedish or English and published between year 2007 and 2017. The keywords were combined using boolean search operators. The material was analyzed using content analysis which resulted in forming of four themes where patterns and regularities were identified from the included studies.  The result consisted of four themes; lactate and poor outcome, lactate reading associated to mortality, lactate reading contributed to early identification and reduced time to treatment of sepsis and finally; the benefit of lactate reading could not be proven.  As conclusion, the result indicated that prehospital lactate reading could improve identification of septic patients and there was an association to mortality. There was not enough research available to strongly consider the method of prehospital lactate reading to be evidence based.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography