Academic literature on the topic 'Länderrat'

Den gemensamma europeiska referensramen för språk har sedan den gavs ut av Europarådet år 2001 fått allt större inflytande vad gäller språkutbildning och bedömning, främst i Europa men även i andra delar av världen. I artikeln behandlas referensramen som sådan, liksom den europeiska språkportfolio som kan ses som en didaktisk operationalisering av dokumentet. Efter inledande bakgrundsinformation, som även innehåller ett avsnitt kring diskussioner och dilemman runt referensramen, fokuseras situationen i de nordiska länderna utifrån de tre aspekter som nämns i dokumentets titel, nämligen lärande, undervisning och bedömning. Frågor om mottagande, användning och effekter behandlas från ett såväl deskriptivt som problematiserande perspektiv, baserat på skrivna källor samt upplysningar från informanter i de nordiska länderna. I texten berörs vidare aktuell utveckling och diskussion kring referensramen.Nyckelord: gemensam europeisk referensram för språk; lärande, undervisning och bedömning; europeisk språkportfolio; de nordiska länderna Common European Framework of Reference for Languages: Learning, teaching, assessment - a nordic perspectiveAbstractSince its publication by the Council of Europe in 2001, the Common European Framework of Reference for Languages (CEFR) has gained increasing influence, mainly in Europe but also in other parts of the world. In the current article, the Framework of Reference is focused upon, as is the European Language Portfolio that can be seen as an educational operationalization of the document. After some initial background information, including a section on discussions and dilemmas related to the CEFR, the situation in the Nordic countries is focused upon, based on the three aspects mentioned in the title of the document, namely learning, teaching and assessment. Issues related to reception, use and effects are treated from a descriptive as well as a problematizing perspective, based on written sources and reports from informants in the different countries. Further, current developments and discussion related to the CEFR are touched upon. Keywords: Common European Framework of Reference; learning, teaching and assessment; European Language Portfolio; Nordic countries

Såväl nordiska som internationella forskare tar ofta f ør givet att de nordiska länderna är sinsemellan mycket lika när det gäller hur omsorgen om äldre är utformad. Samtidigt fi nns det mycket få komparativa studier som har intresserat sig f ør välfärdsstaten som arbetsgivare på äldreomsorgsområdet. På basis av en omfattande litteratur øversikt och en kvalitativ studie av hemtjänsten i tre nordiska huvudstäder diskuteras i denna artikel hemtjänstens organisationsf ørändringar och hur personalens omsorgsvardag präglas av de nya styrprinciperna-men också hur personalen aktivt och i hemlighet kringgår sina organisatoriska villkor.1

Abstract SwedishUnder efterkrigstiden förändrades många västerländska länders kriminalpolitik i riktning mot välfärd och rehabilitering. Detta ideal fokuserade gärningsmannen, inte brottsoffret. Detta skulle snart komma att förändras. En av de första initiativ som togs för brottsoffer var brottsskadeersättning, en ekonomisk kompensation som infördes på 1960-talet. Denna artikel jämför utvecklingen av brottsskadeersättningi två länder, USA och Sverige, i relation till deras välfärds- och kriminalpolitik. Båda länderna initierade kompensationsreformer för brottsoffer ivälfärdsinstitutionella kontexter. Med stöd i en jämförande historisk fallstudiemetod visar artikeln dock att kompensationsreformerna i de två länderna skilde sig åt och kom att avspegla respektive lands välfärds- och kriminalpolitik. De första svenska kompensationsreformerna förankrades som en socialförsäkringsfråga, medan deras motsvarigheter i USA snabbt banade väg för mer straffinriktade program.Abstract EnglishIn the post-war period, many Westernized countries advanced toward more rehabilitative and welfarist ideals informing crime policies. These ideals centered on the offending individual, not the victim. This was soon to change. Victim compensation programs were one of the first initiatives taken for victims of crime with the first established in the 1960s. This paper examines and compares the development of victim compensation programs in two countries with contrasting social welfare and penal policies, the United States and Sweden. Both countries developed victim compensation programs located within welfarist administrative institutions, suggesting common penal welfare frameworks and instruments. Using the comparative historical case study method, the study finds that formative victim compensation policies in the two countries differed widely, reflecting social welfare versus remedial welfare policies, and rehabilitative versus punitive carceral frameworks, respectively. Arguments upholding penal welfarist ideals and social insurance concerns underlay the early formation of Sweden’s victim compensation program and anchored subsequent developments while, in the United States, political conditions led to a rapid trajectory in more punitive directions.

Barnomsorgen i Finland har en gemensam historia med övriga Norden, dels genom Fröbeltraditionen, dels genom de värderingar som ligger till grund för det nordiska välfärdssamhället. Under en lång tid har daghem och skola utvecklats utifrån olika utgångspunkter och styrprocesser. Men under de senaste åren har dessa kommit att konsolideras i en politiskt underbyggd reform. En tradition av omsorg och fostran för barn mellan 0–6 år omskrivs till småbarnspedagogik, och i den nya läroplanen som tagits i bruk 2017 betonas barns perspektiv och barns delaktighet som centrala utgångspunkter för verksamheten, som en ny ideologisk värdegrund för den moderna småbarnspedagogiken i Finland. I artikeln analyseras vilka uttryck för barns perspektiv och delaktighet som framträder i de finländska styrdokumenten. Vi lyfter också fram olika faktorer som bidragit till att orienteringen mot barns perspektiv och delaktighet etablerats senare i Finland jämfört med de övriga nordiska länderna.

Styrningen av en verksamhet kan vara avg ørande f ør om och hur en framtida satsning på kompetensutveckling inom äldreomsorgen kommer att se ut. Parallellt med och som en kritik mot den offentliga och uppifråndrivna strategin f ør kvalitetsutveckling har nya styrprinciper vuxit fram i äldreomsorgen, nämligen brukarstyrning och eget val. Dessa nya styrprinciper kan leda till att kompetensinsatser inte prioriteras. I stället kan det mer handla om att välja rätt personal som är anpasslig och som har de kunskaper som krävs i ett kortsiktigt perspektiv. Artikeln, som är tentativ, vill alltså diskutera betydelsen av olika styrprinciper inom omsorgen och vad de kan betyda f ør personalens kompetens i framtiden. Underlaget bygger på en litteraturgenomgång av forskning i de nordiska länderna och en sammanfattning av erfarenheterna från ett omfattande nationellt program, där avsikten var att kompetensutveckling ska leda till en

Medlemskapet i EU har för de stater som valt att deltaga inneburit en inskränkning av suveräniteten, dvs självbestämmanderätten, på flera områden. Syftet med denna uppsats är att studera hur detta medlemskap har påverkat medlemsstaternas suveränitet på direktbeskattningsområdet. I vår studie har vi utgått ifrån frågeställningarna om vem som har befogenhet att harmonisera medlemsstaternas nationella lagstiftningar på detta område, vilken inverkan EG-domstolen (EGD) och de gemenskapsrättsliga principerna har på suveräniteten samt vilken möjlighet medlemsstaterna har att rättfärdiga lagstiftning som strider mot gemenskapsrätten.

Den kanske viktigaste grundstenen i den Europeiska Unionen är skapandet av den gemensamma marknaden. Enligt fördraget om upprättandet av den Europeiska Gemenskapen kräver en fungerande gemensam marknad att alla hinder för nyttjandet av de grundläggande friheterna tas bort. För att detta mål ska uppnås krävs enligt fördraget bl a att de nationella direktbeskattningslagstiftningarna harmoniseras i den utsträckning det är nödvändigt. Detta kan ske genom både positiv och negativ harmonisering. Positiv harmonisering sker genom utfärdandet av bindande direktiv, medan negativ harmonisering sker genom uppställandet av regler som inte får överträdas samt EGD:s upprätthållande av dessa. På grund av kravet att alla medlemsstater måste vara enhälliga för att positiv harmonisering på direktbeskattingsområdet ska ske, så har varje medlemsstat vetorätt i dessa frågor. Detta innebär att direktbeskattningsområdet faller inom medlemsstaternas exklusiva kompetens.

Den exklusiva kompetensen måste dock utövas med respekt för gemenskapsrätten. I denna uppsats kommer vissa fundamentala delar av gemenskapsrättens påverkan på medlemsstaternas suveränitet att behandlas. De rättsprinciper och regler vi har valt att behandla är loja-litetsprincipen och statens skadeståndsskyldighet som påtryckningsmedel, förbudet mot diskriminering på grund av nationalitet samt förbudet mot nationell lagstiftning som har en restriktiv effekt på de grundläggande friheterna. På grund av att fördraget är fullt av luckor rörande direkta skatter så blir EGD, i sin roll som fördragstolkare, allt mer betydelsefull. EGD begränsar genom sin negativa harmonisering medlemsstaternas självbestämmanderätt på direktbeskattningsområdet.

Möjligheten för en medlemsstat att rättfärdiga lagstiftning, som är diskriminerande eller som har en restriktiv effekt på nyttjandet av de grundläggande friheterna, ligger i de fördragsbaserade undantagen och i de rättfärdigandegrunder som utvecklats i rättspraxis i enlighet med rule of reason-doktrinen. Störst betydelse på direktbeskattningsområdet har rule of reason-doktrinen. I denna uppsats ligger fokus på de rättfärdigandegrunder som har

accepterats av EGD. Dessa är skattesystemens inre sammanhang, territorialitetsprincipen, effektiv skattekontroll, hinder mot skatteflykt samt kombinationen av flera grunder. Vissa av dessa har lyckats rättfärdiga restriktiv lagstiftning, medan andra enbart har accepterats i princip. De resonemang som förs vid användandet av dessa grunder visar att det intresse, som medlemsstaterna har av att skydda sina skatteintäkter och sina nationella skattesystem, i EGD:s ögon inte väger lika tungt som en fungerande gemensam marknad. Att EGD relativt nyligen vid tillfällen har gått över från att göra en enskild bedömning av varje rättfärdigandegrund, till att istället göra en samlad bedömning av flera rättfärdigandegrunder, kan eventuellt representera en utveckling mot att medlemsstaternas intressen till större grad beaktas.

Medlemsstaternas suveränitet på det direkta beskattningsområdet är således opåverkad i det hänseendet att de fortfarande innehar den yttersta lagstiftningsmakten. Denna suveränitet är dock i praktiken begränsad av att medlemsstaterna vid utförandet av denna suveränitet måste beakta gemenskapsrätten. För närvarande har en fungerande marknad företräde framför medlemsstaternas intresse av att skydda sina skatteintäkter och sitt skattesystem. Hur suveräniteten kommer att yttra sig i framtiden är oklart, eftersom den Europeiska Unionen är under ständig utveckling.

Detta är en empirisk studie om konvergerande BNP per capita-utveckling i Östeuropa. Både absolut och betingad konvergens har undersökts. Absolut konvergens innebär att fattigare ekonomier har högre tillväxt än rikare ekonomier. Betingad konvergens innebär att ekonomierna konvergerar mot sin egen jämviktsbana. Resultaten i denna uppsats tyder på att absolut konvergens inte förekommer i Östeuropa under tidsperioden 1990 till 2003. Förklaringen utifrån Solow-modellen är att länderna har olika jämviktsbanor. Resultaten tyder dock på betingad konvergens och att hastigheten som produktionsgapet minskar med är 28 procent per år.

Fattigdom, underutvecklat jordbruk, infrastruktur och dåliga politiska strukturer ät idag vardag inom världens fattigaste länder. Många bilder vi ser från världens fattiga länder idag speglar ofta ett sådant samhälle. Det finns flera orsaker till detta och de är ibland många och komplicerade, främst beror det på fattigdom, brist på utbildning, hälsovård för barn, torka och översvämningar löper om vartannat, inhemska politiska konflikter, brist på rent vatten samt sjukdomar som HIV/AIDS. Ländernas behov av import, export och bistånd är en viktig faktor som inte får lämnas åt sidan och detta arbete kommer att handla mycket om just det. Ett av de stora problemen som länderna har är de exportproblem med sina egna producerade livsmedel som de inte får ut på USA: s och den europeiska marknaden.

Världen blir mer globaliserad och länder integreras genom handel med varor och tjänster, genom migration, finansiella flöden och genom utbyte av idéer och kunskap. Informationstekniken har underlättat för företag i i-världen att geografiskt dela upp sin produktion i olika delprocesser, där kontrollen bibehålls över hela produktionskedjan, vilket möjliggjort att delar av produktionen förläggs till u-länder.

Denna uppsats lyfter fram de konkreta orsaker som gör att många länder inom ACP regionerna har svårt att bli självförsörjande och leva utan bistånd. Denna uppsats är även mitt examinationsarbete inom lärarprogrammet vilket betyder att det finns en didaktiks koppling till min uppsats.

Föreliggande uppsats undersöker effekten av ojämlikhet i inkomstfördelning på ekonomisk tillväxt med hjälp av sekundär data på nationell nivå i de 34 OECD-länderna under tidsperioden 2000-2010. Effekten studeras i en multipel regressionsanalys där ojämlikhet i inkomstfördelning är en av de inkluderade förklarings-/kontrollvariablerna i en korrekt specificerad tvärsnitts-tillväxtmodell. Gini koefficienten är studiens huvudsakliga mått på ojämlikhet i inkomstfördelning; därtill analyseras även mått på ojämlikhet i botten- och toppändan av inkomstfördelningen. Resultatet från vår studie indikerar ett negativt och mestadels av tiden signifikant samband mellan ojämlikhet i inkomstfördelning och ekonomisk tillväxt mätt med Gini koefficienten. Vid en gemensam analys av samtliga ojämlikhetsmått kvarstår det negativa och signifikanta sambandet mätt med Gini koefficienten; vi finner dock att ojämlikhet i toppändan av inkomstfördelningen är positivt och signifikant associerad med den genomsnittliga tillväxttakten i real BNP per capita, medan ojämlikhet i bottenändan av inkomstfördelningen – om än positivt relaterad till följande års tillväxttakt per capita - tappar all sin signifikans.

Etik i finansiell ekonomi är ett växande forskningsämne och investerare är mer medvetna om den etiska dimensionen av deras investeringar än tidigare. Här uppstår problem när traditionell förståelse för hur aktier prissätts möter en ny mjuk faktor som man tidigare inte har räknat med. Förståelsen för hur etiska överväganden påverkar kapitalmarknaden är i dagsläget bristande, i synnerhet när det kommer till oetiska aktier. I den här uppsatsen undersöker vi huruvida det lö­nar sig eller inte att investera i oetiska aktier på den nordiska marknaden. Det rör sig om bolag aktiva inom spel, tobak, vapen, alkohol och olja, verksamheter som anses moraliskt tvivelaktiga. Vi finner överavkastning i Sverige och Finland samt för branscherna tobak, alkohol och spel. Sammantaget måste dock hypotesen om att oetiska investeringar ger överavkastning i de nordisk­a länderna förkastas, eftersom att majoriteten av urvalet inte ger överavkastning.

This essay have examined why Tunisia succeeded in democratizing when Libya did not. The two questions that this paper has set itself are the following: How can Tunisia's evolution from dictatorship to democracy after the Arab Spring be explained? How can the Libyan failure of democratization after the Arab Spring be explained? Based on four of Larry Diamonds nine factors in the book "The Spirit of Democracy: The Struggle to Build Free Societies Throughout the World", these two questions are answered. When answering these two questions, this paper applied a research design that is a comparative “Few Case Study”, more correct, a reversed "Most Similar Research Design" (MSRD). The analysis of the four factors showed that Libya is not democratized because the country did not receive any support after the international military intervention took place. It is known that “democracy by force” does not bring democracy overnight and the country would have needed help with evolving democracy. In Tunisia's case, the Arab spring was relatively peaceful, and the transition to democracy could happen in a calm way.

Aim: The aim of this present study was to assess the dental caries prevalence in children and adolescents aged 3-19 in the Nordic countries, and to examine if the caries prevalence is affected by socioeconomic and cultural differences. Method: The study is a literature review based on 20 scientific medical reports based on the aim of this study. Result: Decayed missed filled surfaces (dmfs) of the 3-year-olds varies from 0.3 to 0.99 and from 0.9 to 7.3 in 5-year-old children. The Nordic 12-year-olds have similar numerical values. In Nordic 14-year-olds caries prevalence increases. In the late teens there is a reduction in caries prevalence. Children at Greenland have five times more teeth decayed than other Danish children. Socioeconomic and cultural differences can affect the caries prevalence negatively. Conclusions: The caries prevalence in 3-19-year-olds in the Nordic countries, exceptGreenland, does not differ significantly between the countries. It is difficult to determine if the caries prevalence generally has decreased or increased in the Nordic countries. A higher caries prevalence can be seen in children with an immigrant background.