Dissertations / Theses on the topic 'Länderrat'

Medlemskapet i EU har för de stater som valt att deltaga inneburit en inskränkning av suveräniteten, dvs självbestämmanderätten, på flera områden. Syftet med denna uppsats är att studera hur detta medlemskap har påverkat medlemsstaternas suveränitet på direktbeskattningsområdet. I vår studie har vi utgått ifrån frågeställningarna om vem som har befogenhet att harmonisera medlemsstaternas nationella lagstiftningar på detta område, vilken inverkan EG-domstolen (EGD) och de gemenskapsrättsliga principerna har på suveräniteten samt vilken möjlighet medlemsstaterna har att rättfärdiga lagstiftning som strider mot gemenskapsrätten.

Den kanske viktigaste grundstenen i den Europeiska Unionen är skapandet av den gemensamma marknaden. Enligt fördraget om upprättandet av den Europeiska Gemenskapen kräver en fungerande gemensam marknad att alla hinder för nyttjandet av de grundläggande friheterna tas bort. För att detta mål ska uppnås krävs enligt fördraget bl a att de nationella direktbeskattningslagstiftningarna harmoniseras i den utsträckning det är nödvändigt. Detta kan ske genom både positiv och negativ harmonisering. Positiv harmonisering sker genom utfärdandet av bindande direktiv, medan negativ harmonisering sker genom uppställandet av regler som inte får överträdas samt EGD:s upprätthållande av dessa. På grund av kravet att alla medlemsstater måste vara enhälliga för att positiv harmonisering på direktbeskattingsområdet ska ske, så har varje medlemsstat vetorätt i dessa frågor. Detta innebär att direktbeskattningsområdet faller inom medlemsstaternas exklusiva kompetens.

Den exklusiva kompetensen måste dock utövas med respekt för gemenskapsrätten. I denna uppsats kommer vissa fundamentala delar av gemenskapsrättens påverkan på medlemsstaternas suveränitet att behandlas. De rättsprinciper och regler vi har valt att behandla är loja-litetsprincipen och statens skadeståndsskyldighet som påtryckningsmedel, förbudet mot diskriminering på grund av nationalitet samt förbudet mot nationell lagstiftning som har en restriktiv effekt på de grundläggande friheterna. På grund av att fördraget är fullt av luckor rörande direkta skatter så blir EGD, i sin roll som fördragstolkare, allt mer betydelsefull. EGD begränsar genom sin negativa harmonisering medlemsstaternas självbestämmanderätt på direktbeskattningsområdet.

Möjligheten för en medlemsstat att rättfärdiga lagstiftning, som är diskriminerande eller som har en restriktiv effekt på nyttjandet av de grundläggande friheterna, ligger i de fördragsbaserade undantagen och i de rättfärdigandegrunder som utvecklats i rättspraxis i enlighet med rule of reason-doktrinen. Störst betydelse på direktbeskattningsområdet har rule of reason-doktrinen. I denna uppsats ligger fokus på de rättfärdigandegrunder som har

accepterats av EGD. Dessa är skattesystemens inre sammanhang, territorialitetsprincipen, effektiv skattekontroll, hinder mot skatteflykt samt kombinationen av flera grunder. Vissa av dessa har lyckats rättfärdiga restriktiv lagstiftning, medan andra enbart har accepterats i princip. De resonemang som förs vid användandet av dessa grunder visar att det intresse, som medlemsstaterna har av att skydda sina skatteintäkter och sina nationella skattesystem, i EGD:s ögon inte väger lika tungt som en fungerande gemensam marknad. Att EGD relativt nyligen vid tillfällen har gått över från att göra en enskild bedömning av varje rättfärdigandegrund, till att istället göra en samlad bedömning av flera rättfärdigandegrunder, kan eventuellt representera en utveckling mot att medlemsstaternas intressen till större grad beaktas.

Medlemsstaternas suveränitet på det direkta beskattningsområdet är således opåverkad i det hänseendet att de fortfarande innehar den yttersta lagstiftningsmakten. Denna suveränitet är dock i praktiken begränsad av att medlemsstaterna vid utförandet av denna suveränitet måste beakta gemenskapsrätten. För närvarande har en fungerande marknad företräde framför medlemsstaternas intresse av att skydda sina skatteintäkter och sitt skattesystem. Hur suveräniteten kommer att yttra sig i framtiden är oklart, eftersom den Europeiska Unionen är under ständig utveckling.

Detta är en empirisk studie om konvergerande BNP per capita-utveckling i Östeuropa. Både absolut och betingad konvergens har undersökts. Absolut konvergens innebär att fattigare ekonomier har högre tillväxt än rikare ekonomier. Betingad konvergens innebär att ekonomierna konvergerar mot sin egen jämviktsbana. Resultaten i denna uppsats tyder på att absolut konvergens inte förekommer i Östeuropa under tidsperioden 1990 till 2003. Förklaringen utifrån Solow-modellen är att länderna har olika jämviktsbanor. Resultaten tyder dock på betingad konvergens och att hastigheten som produktionsgapet minskar med är 28 procent per år.

Fattigdom, underutvecklat jordbruk, infrastruktur och dåliga politiska strukturer ät idag vardag inom världens fattigaste länder. Många bilder vi ser från världens fattiga länder idag speglar ofta ett sådant samhälle. Det finns flera orsaker till detta och de är ibland många och komplicerade, främst beror det på fattigdom, brist på utbildning, hälsovård för barn, torka och översvämningar löper om vartannat, inhemska politiska konflikter, brist på rent vatten samt sjukdomar som HIV/AIDS. Ländernas behov av import, export och bistånd är en viktig faktor som inte får lämnas åt sidan och detta arbete kommer att handla mycket om just det. Ett av de stora problemen som länderna har är de exportproblem med sina egna producerade livsmedel som de inte får ut på USA: s och den europeiska marknaden.

Världen blir mer globaliserad och länder integreras genom handel med varor och tjänster, genom migration, finansiella flöden och genom utbyte av idéer och kunskap. Informationstekniken har underlättat för företag i i-världen att geografiskt dela upp sin produktion i olika delprocesser, där kontrollen bibehålls över hela produktionskedjan, vilket möjliggjort att delar av produktionen förläggs till u-länder.

Denna uppsats lyfter fram de konkreta orsaker som gör att många länder inom ACP regionerna har svårt att bli självförsörjande och leva utan bistånd. Denna uppsats är även mitt examinationsarbete inom lärarprogrammet vilket betyder att det finns en didaktiks koppling till min uppsats.

Background: A large part of the daily political and economic debate in Sweden concerns the EU. One question that has been debated since the beginning of European integration is whether trade is created as a consequence of integration and, ifso, how great are the gains related to the increased trade. An equally important but maybe less debated question is whether countries outside the union are affected by the increased European integration. Is increased European integration made at the cost of countries outside the EU?

Purpose: The purpose of this study is, by calculating trade creation and trade diversion, to evaluate if a number of developing countries’ trade with Sweden has decreased after Sweden’s membership in the European Union.

Limitations: The study is limited to the years 1990-1999, and not all developing countries are included in the study. All developed countries are also omitted from the study.

Method: The empirical material consists of calculations of consumption shares for Sweden, partner countries and third countries. The method is called residual imputation, meaning that the actual evolution of the trade is compared with a hypothetical, calculated one. These calculations where made for three groups of countries, divided after GDP/capita.

Conclusions: On the aggregated level, and for the two least poor groups of countries, there is no evidence that these countries have seen their shares decreased as a consequence of Sweden entering the EU. The poorest group of countries has, however, not been able to maintain the same level of exports to Sweden after the membership.

I denna uppsats undersöks räntedifferensens (skillnaden mellan den korta- och den långaräntan)

och aktieavkastningars prognosvärde för framtida real BNP tillväxt för 29 OECD

länder med en dynamisk icke-linjär paneldatamodell. Denna icke-linjära specifikation tillåter

för eventuella asymmetrier beroende på om ekonomin befinner sig i recession eller ej.

Resultaten tyder på att både aktieavkastningar och räntedifferensen, mellan tremånaders- och

tioårsräntan, har prognosvärde för framtida tillväxttakt. Sambanden är i linje med ekonomisk

teori som förutsäger att en minskad räntedifferens och/eller stigande aktieavkastningar

signalerar en kommande högkonjunktur. Skattningarna tyder vidare på att aktieavkastningar

har högre prognosvärde för framtida tillväxttakt då modellen med denna variabel förklarar

mer av variationen i tillväxttakt. Slutligen indikerar resultaten att räntedifferensen och

aktieavkastningar till stor del innehåller olika information gällande framtida tillväxttakt.

This essay is about the asylum and immigration politics within the EU. Due to the heavy criticism the EU has been exposed to from among others different kind of human rights organizations I have become interested to find out what kind of asylum and migration politics right now is being formed by the member states of the union. Thus the purpose is also to see if the EU is creating a policy within this area that intends to live up to the human rights obligations.

My overall research question is:

Which ideas characterize the asylum and immigration politics within the EU?

The theoretical perspectives of universalism and particularism are used as two analytical tools in order to understand the phenomenon I am investigating and to identify its characterizing ideas. In my essay universalism and particularism are used as opposite ideal types. For this purpose a model has been worked out. The model identifies the main characters of each perspective and is used to analyze the empirical data. The following publications from the EU are analyzed: The conclusion from the European Tampere Council 15 and 16 October 1999, a report from the Commission 2 June 2004, The Hague Programme 4 and 5 November 2004 and The Hague Action Plan 5 May 2005. Out of my theoretical framework and methodological approach three specific research questions have been formulated:

1. Which ideas characterize the asylum and immigration politics within the EU concerning “worldview”?

2. Which ideas characterize the asylum and immigration politics within the EU concerning “most important unit”?

3. Which ideas characterize the asylum and immigration politics within the EU concerning “governance”?

My conclusion is that the asylum and immigration politics within the EU is characterized by both universal and particularistic ideas. Concerning “worldview” the particularistic ideas are more relevant and the EU also seems to move in a particularistic direction as the union is putting much focus on control of humans and borders. Simultaneously with this development the aim of the EU is to strengthen the level of justice for non-citizens who legally reside on the union’s territory. Therefore the union in regards for this aspect moves in a universal direction. When it comes to “most important unit” ideas from both perspectives are identified. Sometimes it proved to be difficult to determine the primary unit, that is to say the society or the individual. Concerning “governance” the conclusion is that the asylum and immigration politics within the EU is characterized by universal ideas since the politics is bound by international human rights obligations. In any case this is true on a theoretical level and a level of ambition.

I detta arbete har jag valt att studera vilka skillnader som finns i styrdokumenten gällande bild i Nya Zeeland och Sverige. Jag har också undersökt vad bildlärare anser sig ha för användning av styrdokumenten i sin undervisning, samt hur uppgifter som ges i bildundervisning i de båda länderna förhåller sig till de mål som finns i styrdokumenten. De metoder jag har använt är observationer av bildlektioner, intervjuer av bildlärare samt enkäter riktade till bildlärare både i den nya zeeländska och i den svenska skolan. Arbetet har avgränsats till att gälla bildundervisning för elever mellan 11-16 år. Resultaten visar att det finns skillnader i styrdokumenten mellan de båda länderna på flera olika sätt, bland annat i uppbyggnad, innehåll och anvisningar för mål som eleverna skall uppnå. Inga större skillnader har kunnat utrönas angående hur lärare i de båda länderna anser sig ha användning av styrdokumenten i sin undervisning. Övergripande för båda länderna visar svaren generellt att bildlärare är nöjda med respektive styrdokument och att de helt eller delvis använder sig av informationen i styrdokumenten. Resultatet av observationerna indikerar att uppgifterna som ges i bildundervisningen i dom båda länderna väl kan kopplas till föreskrifterna i styrdokumenten för bild, och är beroende av tiden som ges för varje uppgift.

Sökord: styrdokument, bildämnet, undervisningsmål

This paper discusses whether the main argument for European countries to stay out of the euro, i.e. the loss in stability from not having a national monetary policy that can be used for stabilization purposes, is still valid ten years after the introduction of the single currency. We analyse the stabilization performances of four largely comparable Nordic countries that have all chosen different levels of European economic integration. In retrospect, the so-called “stabilization policy argument” seems surprisingly weak. However, recent years seem to have been largely free of important asymmetric shocks – despite the credit crisis. Thus it is probably still too early to make a final judgement about the argument.