To see the other types of publications on this topic, follow the link: Länderrat.
Journal articles on the topic 'Länderrat'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 26 journal articles for your research on the topic 'Länderrat.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse journal articles on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Grönqvist, Linda. "Miniintervention i de nordiska länderna." Nordic Studies on Alcohol and Drugs 25, no. 3 (June 2008): 239–41. http://dx.doi.org/10.1177/145507250802500302.
Full text
2
Erickson, Gudrun, and Heini-Marja Pakula. "Den gemensamma europeiska referensramen för språk: Lärande, undervisning, bedömning – ett nordiskt perspektiv." Acta Didactica Norge 11, no. 3 (September 22, 2017): 3. http://dx.doi.org/10.5617/adno.4789.
Full textAbstract:
Den gemensamma europeiska referensramen för språk har sedan den gavs ut av Europarådet år 2001 fått allt större inflytande vad gäller språkutbildning och bedömning, främst i Europa men även i andra delar av världen. I artikeln behandlas referensramen som sådan, liksom den europeiska språkportfolio som kan ses som en didaktisk operationalisering av dokumentet. Efter inledande bakgrundsinformation, som även innehåller ett avsnitt kring diskussioner och dilemman runt referensramen, fokuseras situationen i de nordiska länderna utifrån de tre aspekter som nämns i dokumentets titel, nämligen lärande, undervisning och bedömning. Frågor om mottagande, användning och effekter behandlas från ett såväl deskriptivt som problematiserande perspektiv, baserat på skrivna källor samt upplysningar från informanter i de nordiska länderna. I texten berörs vidare aktuell utveckling och diskussion kring referensramen.Nyckelord: gemensam europeisk referensram för språk; lärande, undervisning och bedömning; europeisk språkportfolio; de nordiska länderna Common European Framework of Reference for Languages: Learning, teaching, assessment - a nordic perspectiveAbstractSince its publication by the Council of Europe in 2001, the Common European Framework of Reference for Languages (CEFR) has gained increasing influence, mainly in Europe but also in other parts of the world. In the current article, the Framework of Reference is focused upon, as is the European Language Portfolio that can be seen as an educational operationalization of the document. After some initial background information, including a section on discussions and dilemmas related to the CEFR, the situation in the Nordic countries is focused upon, based on the three aspects mentioned in the title of the document, namely learning, teaching and assessment. Issues related to reception, use and effects are treated from a descriptive as well as a problematizing perspective, based on written sources and reports from informants in the different countries. Further, current developments and discussion related to the CEFR are touched upon. Keywords: Common European Framework of Reference; learning, teaching and assessment; European Language Portfolio; Nordic countries
3
Söderhamn, Olle. "Trender hos överviktiga och feta tonåringar i de nordiska länderna." Scandinavian Journal of Nutrition 49, no. 1 (January 2005): 47. http://dx.doi.org/10.1080/11026480510031991.
Full text
4
WIDMARK, JOHAN. "Om förekomsten af blindhet i de skandinaviska länderna och Finland." Nordiskt Medicinskt Arkiv 32, no. 23 (April 24, 2009): 1–65. http://dx.doi.org/10.1111/j.0954-6820.1899.tb00598.x.
Full text
5
Rosenberg, Thomas. "De Nordiska Länderna Har Trumf På Hand: Intervju Med Jan Palmstierna." Nordisk Alkoholtisdkrift (Nordic Alcohol Studies) 12, no. 1 (February 1995): 40. http://dx.doi.org/10.1177/145507259501200103.
Full text
6
Szebehely, Marta, and Marta Szebehely. "Omsorgsvardag under skiftande organisatoriska villkor — en jämf ørande studie av den nordiska hemtjänsten." Tidsskrift for Arbejdsliv 8, no. 1 (March 1, 2006): 49. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v8i1.108539.
Full textAbstract:
Såväl nordiska som internationella forskare tar ofta f ør givet att de nordiska länderna är sinsemellan mycket lika när det gäller hur omsorgen om äldre är utformad. Samtidigt fi nns det mycket få komparativa studier som har intresserat sig f ør välfärdsstaten som arbetsgivare på äldreomsorgsområdet. På basis av en omfattande litteratur øversikt och en kvalitativ studie av hemtjänsten i tre nordiska huvudstäder diskuteras i denna artikel hemtjänstens organisationsf ørändringar och hur personalens omsorgsvardag präglas av de nya styrprinciperna-men också hur personalen aktivt och i hemlighet kringgår sina organisatoriska villkor.1
7
Gerner, Kristian. "Länderna mellan Europa och Asien – Att konstruera stater, folk och nationer." Nordisk Østforum 19, no. 01 (March 17, 2005): 7–22. http://dx.doi.org/10.18261/issn1891-1773-2005-01-02.
Full text
8
Kim, Mimi E., and Carina Gallo. "Victim compensation: a child of penal welfarism or carceral policies." Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab 106, no. 1 (March 31, 2019): 54–67. http://dx.doi.org/10.7146/ntfk.v106i1.124726.
Full textAbstract:
Abstract SwedishUnder efterkrigstiden förändrades många västerländska länders kriminalpolitik i riktning mot välfärd och rehabilitering. Detta ideal fokuserade gärningsmannen, inte brottsoffret. Detta skulle snart komma att förändras. En av de första initiativ som togs för brottsoffer var brottsskadeersättning, en ekonomisk kompensation som infördes på 1960-talet. Denna artikel jämför utvecklingen av brottsskadeersättningi två länder, USA och Sverige, i relation till deras välfärds- och kriminalpolitik. Båda länderna initierade kompensationsreformer för brottsoffer ivälfärdsinstitutionella kontexter. Med stöd i en jämförande historisk fallstudiemetod visar artikeln dock att kompensationsreformerna i de två länderna skilde sig åt och kom att avspegla respektive lands välfärds- och kriminalpolitik. De första svenska kompensationsreformerna förankrades som en socialförsäkringsfråga, medan deras motsvarigheter i USA snabbt banade väg för mer straffinriktade program.Abstract EnglishIn the post-war period, many Westernized countries advanced toward more rehabilitative and welfarist ideals informing crime policies. These ideals centered on the offending individual, not the victim. This was soon to change. Victim compensation programs were one of the first initiatives taken for victims of crime with the first established in the 1960s. This paper examines and compares the development of victim compensation programs in two countries with contrasting social welfare and penal policies, the United States and Sweden. Both countries developed victim compensation programs located within welfarist administrative institutions, suggesting common penal welfare frameworks and instruments. Using the comparative historical case study method, the study finds that formative victim compensation policies in the two countries differed widely, reflecting social welfare versus remedial welfare policies, and rehabilitative versus punitive carceral frameworks, respectively. Arguments upholding penal welfarist ideals and social insurance concerns underlay the early formation of Sweden’s victim compensation program and anchored subsequent developments while, in the United States, political conditions led to a rapid trajectory in more punitive directions.
9
Mansikka, Jan-Erik, and Marina Lundkvist. "Barns perspektiv och delaktighet som ideologisk orientering för småbarnspedagogiken i Finland." Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk 5 (2019): 111. http://dx.doi.org/10.23865/ntpk.v5.1367.
Full textAbstract:
Barnomsorgen i Finland har en gemensam historia med övriga Norden, dels genom Fröbeltraditionen, dels genom de värderingar som ligger till grund för det nordiska välfärdssamhället. Under en lång tid har daghem och skola utvecklats utifrån olika utgångspunkter och styrprocesser. Men under de senaste åren har dessa kommit att konsolideras i en politiskt underbyggd reform. En tradition av omsorg och fostran för barn mellan 0–6 år omskrivs till småbarnspedagogik, och i den nya läroplanen som tagits i bruk 2017 betonas barns perspektiv och barns delaktighet som centrala utgångspunkter för verksamheten, som en ny ideologisk värdegrund för den moderna småbarnspedagogiken i Finland. I artikeln analyseras vilka uttryck för barns perspektiv och delaktighet som framträder i de finländska styrdokumenten. Vi lyfter också fram olika faktorer som bidragit till att orienteringen mot barns perspektiv och delaktighet etablerats senare i Finland jämfört med de övriga nordiska länderna.
10
Bennich, Maria. "Kompetensutveckling ur ett styrningsperspektiv — exemplet omsorgen." Tidsskrift for Arbejdsliv 11, no. 3 (September 1, 2009): 062–77. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v11i3.108822.
Full textAbstract:
Styrningen av en verksamhet kan vara avg ørande f ør om och hur en framtida satsning på kompetensutveckling inom äldreomsorgen kommer att se ut. Parallellt med och som en kritik mot den offentliga och uppifråndrivna strategin f ør kvalitetsutveckling har nya styrprinciper vuxit fram i äldreomsorgen, nämligen brukarstyrning och eget val. Dessa nya styrprinciper kan leda till att kompetensinsatser inte prioriteras. I stället kan det mer handla om att välja rätt personal som är anpasslig och som har de kunskaper som krävs i ett kortsiktigt perspektiv. Artikeln, som är tentativ, vill alltså diskutera betydelsen av olika styrprinciper inom omsorgen och vad de kan betyda f ør personalens kompetens i framtiden. Underlaget bygger på en litteraturgenomgång av forskning i de nordiska länderna och en sammanfattning av erfarenheterna från ett omfattande nationellt program, där avsikten var att kompetensutveckling ska leda till en
11
Kangas, Olli, and Veli-Matti Ritakallio. "Socialpolitik eller social struktur? Inkomsttransfereringar, socio-demografiska faktorer och fattigdom i Frankrike och de nordiska länderna." Dansk Sociologi 11, no. 3 (August 22, 2006): 49–68. http://dx.doi.org/10.22439/dansoc.v11i3.623.
Full textAbstract:
Social Policy or Social Structure?
Income Transfers, Socio demographic Factors and Poverty in the Nordic Countries and in France
The paper compares poverty in Denmark, Finland, Norway, Sweden and France. We have (1) descriptive/analytical and (2) methodological goals.
(1) We pool the four Nordic countries into a single data set and compare France with this “Scandinavia”. The results give strong evidence to the existence of the homogenous Scandinavian model in terms of incidence of poverty, poverty profiles, and the effectiveness of social policy.
(2) The methodological objective is to “change the world” and simulate what would happen if France had the Scandinavian social structure – but its own social policy – and vice versa. Our re-weighting simulations show that the results of the “Scandinavization” of France depend on the method of simulation.
First, a static simulation, changing the socio-economic structure, but preserving the present median incomes and poverty lines as they are, would almost eradicate poverty in France. The „Francofication“ of Scandinavia would lead to dramatic results in Scandinavia: the number of persons totally dependent on social transfers would increase, the effectiveness of transfer systems would decrease, and the poverty rate would rise near to the actual French figures.
Second, in dynamic simulation we also change poverty lines to correspond actual median income (in “Scandi-France” the median income would rise – because of increased female labor force participation – and in “Franco-Scandinavia” decrease – because of lower female employ-ment). In “Scandi-France” the poverty rate would decrease close to the present Scandinavian figures, but the poor would be richer that the poor actually are in France. In “Franco-Scandinavia” the extension of poverty would be about the same as nowadays but the poor would be worse-off than they now are.
In sum, differences in the French and Scandinavian poverty rates are explained by the dynamic interplay between social security and structural variables. However, differences in the family structure and in labor market behavior seem to be more important explanatory factors: about 2/3 of differences between countries are explained by these structural factors, while 1/3 is explained by income transfer systems. However, it is important to remember that these background factors are greatly affected by the institutional set-ups of the welfare states.
12
LINDH., Af Öirrläkaren ALRIK. "Sammansäuällning af narkosstatistiken från de nordiska länderna för året 1 mars 1894 till 1 mars 1895." Nordiskt Medicinskt Arkiv 27, no. 23 (April 24, 2009): 1–28. http://dx.doi.org/10.1111/j.0954-6820.1895.tb00652.x.
Full text
13
Ewalds, Helena. "Akut hjälp till offer för våld i nära relationer – skyddshemsverksamheten i Finland i jämförelse med de andra nordiska länderna." Fokus på familien 49, no. 03 (August 30, 2021): 176–94. http://dx.doi.org/10.18261/issn.0807-7487-2021-03-02.
Full text
14
Bäckström, Per. ""Heller ikke i dette skrift er det uutsigelige sagt". Det nordiska neoavantgardets estetik - exemplen Fahlström, Hodell & Højholt." Nordlit 9, no. 1 (July 1, 2005): 203. http://dx.doi.org/10.7557/13.1882.
Full textAbstract:
Det nordiska neoavantgardet har hittills i liten grad varit föremål för utforskning i sin helhet. Forskningsuppgiften som sådan innebär i sig en empirisk utmaning, eftersom förbindelserna mellan länderna oftabara nämns i förbigående i större historieskrivningar, och man måste söka i ett stort och utspritt textbestånd bestående av minnesskildringar, tidskrifts- och tidningsartiklar etc. Jag inleder med en kort diskussion av det nordiska utbytet under 60-talet, följt av nedslag hos de tre svenska och danska avantgardisterna och författarna Öyvind Fahlströms, Åke Hodells och Per Højholts, vars text-ljudkompositioner finns utgivna på cd-skivor. Mitt syfte är att demonstrera (neo-)avantgardets gränsöverskridande karaktär i tre olika men inbördes relaterade avseenden: att 60-talet präglades av en bred nordisk interaktion; att skrifter, manifest och andra texter av de tre författarna ger uttryck för en tvärestetisk poetologi; att avantgardet lägger tonvikten på den processuella skapelseprocessen.Det jag har valt att fokusera på är alltså den poetologi som ligger till grund för genreöverskridande konst som t.ex. text-ljudkompositioner. Resultaten kan ofta rubriceras som både poesi, happening, teater ochperformance, och är i hög grad ett resultat av 60-talets medieutveckling med lätthanterliga bandspelare, transistorradio, TV m.m. Även om konstverken i sig kanske inte alltid är lika intressanta ut estetisk synpunkt, fördjupar en analys av den bakomliggande idévärlden förståelsen för det nordiska neoavantgardets betydelse och den kreativitet som präglade 60-talet.
15
Stolare, Martin. "På tal om historieundervisning: Perspektiv på undervisning i historia på mellanstadiet." Acta Didactica Norge 8, no. 1 (September 4, 2014): 9. http://dx.doi.org/10.5617/adno.1101.
Full textAbstract:
I denna artikel undersöks historieundervisning för yngre barn, årskurserna 4-6, i den svenska grundskolan. Vad är det för historieämne som framträder och hur kan relationen mellan delarna i en historisk praktik förstås? Historie-undervisningen för dessa delar av grundskolan har i mindre utsträckning uppmärksammats av den nordiska historiedidaktiska forskningen. Det huvud-sakliga empiriska underlaget utgörs här av semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Utgångspunkten för analysen blir således lärarnas tal om under-visningen. Analysen genomförs med hjälp av en disciplinärt förankrad historie¬didaktisk analysram. Den består av tre delar: 1. Historiska narrativ, 2. Strukturerande idéer och begrepp samt 3. Strategiska praktiker. Under-sökningen visar att undervisningen i stor utsträckning orienterar kring ett nationellt inriktat historiskt narrativ. Mindre fokus hamnar på de två övriga delarna, strukturerande idéer och begrepp samt strategiska praktiker. Och när väl dessa delar behandlas görs det inte i relation till det historiska narrativet. Tidigare forskning har visat att historieundervisningens tyngdpunkt i de nordiska länderna, men också internationellt, tenderar att ligga på historiska narrativ. Under senare år har också framkommit att det historiska narrativet för till exempel den svenska gymnasieskolan innehåller framträdande inter-nationella perspektiv. Så är alltså inte fallet för årskurserna 4-6, där narrativet fortfarande har nationens födelse och utveckling som en central tematik. Antyder det att man kan tala om två lite olika historieämnen i ungdomsskolan?
16
Eidevald, Christian, and Ingrid Engdahl. "Introduktion till temanummer om undervisning i förskolan." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 3-4 (January 8, 2019): 5–19. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2905.
Full textAbstract:
Det pågår en förändring i styrningen av barnomsorg och förskola i de nordiska länderna. Nya begrepp efinierar dess uppdrag, vilket skapar möjligheter men också utmaningar. Introduktionen till temanumret ger en beskrivning av aktuell forskning och pågående diskussion i framför allt Sverige, men också i övriga nordiska länder, om begreppen utbildning och undervisning, som en del i denna förändrade styrning. Ansvaret för förskolan i Sverige flyttades i slutet av 1990-talet till utbildningsdepartementet och Skolverket, från att tidigare ha sorterats under socialdepartementet och Socialstyrelsen. Därmed kom förskolan i första hand att motiveras av barnets rätt till förskola, snarare än föräldrars rätt till barnomsorg. När en ny skollag infördes 2010 förstärktes uppdraget ytterligare i en utbildningspolitisk riktning, genom att förskolan blev en skolform som inte längre i första hand reglerades genom beskrivningar av omsorg och lek, utan med begreppen utbildning och undervisning. Denna nya styrning, med begrepp som emanerar ur skolans tradition, genomfördes utan föregående utredning av vad det skulle kunna betyda för förskolan.I introduktionen presenteras temanumrets åtta artiklar, som är skrivna av svenska forskare med intresse för att bidra till diskussionen om hur begreppet undervisning kan tolkas och tillämpas i förskolan. Diskussionen om utbildning och undervisning i förskolan är högaktuell i Sverige, men temanumret bidrar även till pågående diskussioner i övriga nordiska länder. En sammanfattning av artiklarna ger att undervisning i förskola handlar om att skapa eller fånga ett intresse hos barn och att därifrån stötta ett lärande och en utveckling, för att ge varje barn de bästa förutsättningarna för resten av livet.
17
Labba, Niklas, and Jan Åge Riseth. "Analysis of the economic adaptation of Sami reindeer management. Reindeer; source of income or cultural linkage?" Rangifer 27, no. 3 (April 1, 2007): 57. http://dx.doi.org/10.7557/2.27.3.271.
Full textAbstract:
The aim of this partial study is to analyse how the economies of different Sami reindeer management households are structured, and how the adaptation is structured if profit maximation is a goal. Earlier research demonstrates that different regions provides various terms. Consequently there exists a different economic structure among different households. Based on a selection of households from districts /villages from a range of geographical locations, management patterns, and region size, different economic structures are searched for. Households with similar economic structures are grouped in categories. The standard deviation confirms whether the grouping in categories. Sami Reindeer Management in Norway and Sweden has during the period from 1992/93 to 2002/03 provided recognized slaughterhouses with an even quantum of meat supply. That indicates that it probably is the same set of factors that influence the slaughter quantities of both countries. The relationship between the stock value of reindeer and the commercial value of reindeer meat, with in each household, suggests whether there is an accumulation in herd size and its magnitude. The herd increment depends on the competitive situation between the households in the district/village. As a single household cannot influence wholesale price of reindeer meat, the sales quantum is the single factor that can influence total sales. The efforts to increase herd size, due to the competitive situation, prevent the household from a maximum slaughter quantum, which thereby reduce the returns from reindeer management. Common factors for the different structures are sought for. The indication is that nether sale price of reindeer meat or line of politics influence sales quantum. The Sami reindeer herding seams to be a way of life were the size of the reindeer herd is in focus.Analys av den samiska renskötselns ekonomiska tillpassning. Renen, intäktskälla eller kulturfäste?Abstract in Swedish / Sammandrag: I denna studie analyseras hur olika renskötarhushålls ekonomier är strukturerad samt hur de tillpassar sig de ekonomiska förutsättningar som existerar för att maximera den ekonomiska avkastningen, i de fall en ekonomisk vinstmaximering är målsättningen. Tidigare forskning visar att renskötselområden uppvisar skilda betingelser. Köttförsäljningvärde, produktionsbidrag och ersättningsstorlek vid förlust av renar skiljer sig åt. Främst mellan Norge och Sverige men även regionalt inom det enskilda landet. Det medför att det existerar olika ekonomiska strukturer hos renskötarhushållen. Genom ett urval av hushåll från olika distrikt och samebyar baserat på geografisk lokalisering, driftsmönster och renskötselsområdesstorlek söks olika ekonomiska strukturer. Hushåll med liknade ekonomisk struktur grupperas i kategorier. Standardavvikelsen bekräftar om hushållen bildar en hushållskategori. Den samiska renskötseln i Norge och renskötseln Sverige har från år 1992/93 till år 2002/03 haft en kvantitetsmässigt jämn köttförsäljningsnivå till godkända slakterier. Det indikerar att det troligtvis är samma faktorer som påverkar ländernas slaktkvantitet. Förhållandet mellan lagervärde av renar och försäljningsvärdet av renkött, i det enskilda hushållet, åskådliggör om det föreligger någon tillväxt i renantalet och tillväxtens storlek. Tillväxten i renantalet beror av den konkurrenssituation som finns mellan hushållen inom distriktet/samebyn. Strävan efter att uppnå ett högre renantal, på grund av konkurrenssituationen, förhindrar hushållet att göra ett maximalt slaktuttag vilket därmed minskar avkastningen från renskötseln. Allt pekar mot att slaktkvantiteten inte påverkas av uppköpspriset på renkött eller av politiska tilltag. Den samiska renskötseln tycks vara en levnadssätt där renantalet står i centrum.
18
Petersen, Ann-Louise. "Rektors roll som pedagogisk ledare i IKT-baserat skolutvecklingsprojekt." Acta Didactica Norge 10, no. 3 (September 27, 2016): 11. http://dx.doi.org/10.5617/adno.3873.
Full textAbstract:
The principal of a Swedish school is among other duties the responsibility for the pedagogical development of the school. This article analyses how the principals act as pedagogical leaders in a collaborative ICT project (Information and Communication Technology). The analysis is based on a case study of an EU funded Nordic school development project where the goal was to develop cross-boarder educational models between the national education systems in the three participating countries Sweden, Denmark and Norway. The project was based on virtual communication between the schools using digital technology. The study investigated how the teachers from two schools involved in the project experienced the leadership of the principals in ICT related matters. The teachers were interviewed to find out how they perceived the support they had received from the principals on pedagogical issues, technical equipment and ICT competence. The interviews were analysed using Dexter’s three basic features, “setting direction”, “developing people” and “making the organisation work”. Two kinds of leadership were found. The first resembled a team-based leadership, or what is known as distributed leadership, in which the principal worked closely with teachers and ICT managers. The second resembled more a formal leadership approach in which principals had a positive attitude towards ICT development but conventional organisational roles were retained. In development projects where ICT will be integrated into teaching requires different types of skills and experience, and hence also between different professional competencies. The project as a working method can in the study be seen as a model for developing distributed leadership.Keywords: computing, distributed leadership, ICT leadership, team-based school leadership, school development project.SammandragI artikeln undersöks hur rektor i sin roll som pedagogisk ledare agerar som stöd åt lärarna i samband med ett IKT-baserat skolutvecklingsprojekt (Information och kommunikationsteknik). Studien bygger på en fallstudie i ett EU-finansierat nordiskt skolprojekt där målet var att utveckla gränsöverskridande pedagogiska modeller för undervisning mellan klasser i de tre deltagande länderna Sverige, Danmark och Norge. Projektet byggde på virtuell kommunikation mellan skolorna med hjälp av digital teknik. Studien undersökte hur lärare från två skolor som deltog i projektet upplevde sina rektorer i IKT-relaterade frågor. En kvalitativ metod användes där lärarna intervjuades för att ta reda på hur de upplevde det stöd de fått från rektorerna gällande pedagogiska frågor, teknisk utrustning och IKT-kompetens. Som analysmodell användes tre funktioner som enligt Dexter (2008) anses gynna ett IKT-ledarskap, nämligen "att formulera mål och visioner", "att utveckla personalen" och "att se till att organisationen fungerar". Resultatet visar på två typer av ledarskap. Det ena hade likheter med ett kollektivt ledarskap eller ett så kallat distribuerat ledarskap, där rektor arbetade nära lärare och IKT-pedagoger. Det andra liknade mer ett traditionellt, formellt ledarskap där rektorerna hade en positiv inställning till IKT-utveckling, men där de olika yrkesrollerna arbetade var för sig. I ett utvecklingsprojekt där IKT ska integreras i undervisningen krävs olika typer av kunskaper och erfarenheter och därmed behövs samverkan mellan olika yrkeskompetenser. Projekt som arbetsform kan därför ses som en möjlighet för att utveckla ett distribuerat ledarskap. Nyckelord: digital användning, distribuerat ledarskap, IKT-ledarskap, kollektivt ledarskap, skolutvecklingsprojekt.
19
Löfstedt, Arne. "Det första nationella provet i samhällskunskap - en studie i bedömarsamstämmighet." Acta Didactica Norge 12, no. 4 (December 12, 2018): 13. http://dx.doi.org/10.5617/adno.6283.
Full textAbstract:
Skolämnet samhällskunskap som eget ämne existerar i princip enbart i de nordiska länderna. I många andra länder delar flera skolämnen på ämnesinnehållet, till exempel geografi och civics. Ämnesinnehållet är stort och genomgår ständig förändring. År 2013 genomfördes de första nationella proven i samhällskunskap i Sverige för årskurs 9. Med tanke på ämnets karaktär kan det vara speciellt viktigt att undersöka om dessa prov är ”rättvisa.” Avsikten med denna studie är att undersöka en aspekt av denna ”rättvisa”, nämligen interbedömarstabilitet, dvs om samma elevsvar ger upphov till samma bedömning oavsett bedömare. Skolverket i Sverige genomförde 2009 en större studie av de ämnen som då genomförde nationella prov och föreliggande studie försöker dels efterlikna och dels bygga ut upplägget från Skolverket. Studien genomfördes på de första nationella proven i samhällskunskap 2013. Genom att pröva olika reliabilitetsmått inom kategorierna ”consensus estimates”, och ”consistency estimates” analyseras resultaten, bland annat diskuteras måttet intraclass correlation. Syftet är också, då detta var de första proven, att skapa en ram för återkommande studier av Interbedömarreliabilitet. Upplägget med en större mängd lärare som genomför totalt tre bedömningar av de utvalda hela proven försöker också efterlikna bedömningssituationen ute på skolorna såtillvida att det var relativt många lärare med i studien, och de kom från olika skolor spridda över Sverige. Genom detta testas också bedömningsanvisningarnas stabilitet. Själva genomförandet var omfattande och tog två hela dagar. Resultaten pekar på en god överensstämmelse för provbetyget, det sammanfattande omdöme eleverna får. Studien avses att återupprepas under kommande år.Nyckelord: Samhällskunskap, nationella prov, interbedömarreliabilitet, intraclass correlationThe first national test in samhällskunskap – a study of interrater reliabilityAbstractThe Swedish school subject Samhällskunskap (Societal knowledge) exists basically only in the Nordic countries. In other countries a number of different subjects, such as geography and civics, share the content. The content of the subject is constantly changing, depending on how society is changing. The first national tests in Samhällskunskap for all Swedish ninth graders took place in 2013. A large part of the test contains constructed responses. Given the characteristics of the subject we consider it especially important to investigate whether these tests are “fair” or not. The intent of this study is to investigate one aspect of “fairness”, interrater reliability, meaning the degree to which the same student responses are scored equally by different raters. In 2009, the National Agency of Education in Sweden conducted a large study of the subjects Swedish, English and Mathematics. Our study aims to mimic and further develop the design of the study from 2009. Our study was carried out on the first national tests in 2013. The results were analyzed by exploring different reliability measures within the categories consensus estimates, and consistency estimates. As the 2013 tests were the first tests of its kind in Sweden the purpose was also to create a framework for regular studies of interrater reliability. The rater design with a relatively large number of teachers from all over the country, each assessing a total of three complete student test responses aimed at mimicking the way the tests are assessed in schools. This also allowed us to study the stability of our assessment rubrics. The study itself was extensive and took two days to perform. The results indicate a large compliance when it comes to the final grade of the test. The study is meant to be repeated in the coming years.Keywords: Social science, civics, national testing, interrater reliability, intraclass correlation
20
"De främmande länderna / Terras estrangeiras." Translation Matters 3, no. 1 (2021): 7. http://dx.doi.org/10.21747/21844585/tm3_1ep.
Full text
21
Träskman, Per Ole. "Om åklagare och åtalspliktens utformning i de nordiska länderna." Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab 96, no. 2 (July 29, 2009). http://dx.doi.org/10.7146/ntfk.v96i2.71738.
Full text
22
Olsson, Erik. "Att leva nära en flygplats Chilenska migranter mellan hemland och värdland." Socialvetenskaplig tidskrift 4, no. 1 (January 31, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.1997.4.1.2957.
Full textAbstract:
De chilenska migranter som återvänt till sitt hemland har i många fall upplevt en liknande invandringsprocess som de en gång upplevde i exilen: besvikelser, ekonomiska problem, utanförskap och saknad av det man lämnat. Många flyttar också tillbaka till värdlandet eller lever i pendling mellan länderna. I migranternas strävan att hantera sina utanförskap och multipla sociala engagemang länkas sociala nätverk samman. Nätverk som är förankrade i ett globalt och transnationellt sammanhang.
23
Kardell, Johan, and Karl-Magnus Carlsson. "Lagföringar av invandrare och invandrares barn i de nordiska länderna." Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab 96, no. 3 (November 29, 2009). http://dx.doi.org/10.7146/ntfk.v96i3.71748.
Full text
24
Hamberg, Eva M. "Religiösa marknadsstrukturer, religiös pluralism och sekulariseringsprocesser." Socialvetenskaplig tidskrift 16, no. 3-4 (April 12, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2009.16.3-4.2499.
Full textAbstract:
Många av de europeiska länderna framstår i ett globalt perspektiv som starkt sekulariserade, och Sverige brukar av religionssociologer ofta beskrivas som ett av världens mest sekulariserade länder. Olika hypoteser har framförts om sekulariseringens orsaker. I denna artikel diskuteras betydelsen av religiösa marknadsstrukturer som bidragande orsaker till sekulariseringsprocesser, med särskild tonvikt på förekomsten eller frånvaron av religiös pluralism. Avslutningsvis diskuteras kortfattat, som exempel på sekulariseringens samhällskonsekvenser, de problem som vissa invandrare och flyktingar kan möta i det sekulariserade svenska samhället.
25
Bondeson, Ulla V. "Olika förklaringar till lägre straffnivåer i de nordiska länderna jämfört med övriga europeiska." Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab 94, no. 3 (November 29, 2007). http://dx.doi.org/10.7146/ntfk.v94i3.71694.
Full text
26
Träskman, Per Ole. "Brottslighet och brottskontroll i Finland och de andra Nordiska länderna: Banbrytare eller eftersläntrare?" Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab 102, no. 2 (May 25, 2015). http://dx.doi.org/10.7146/ntfk.v102i2.71819.
Full text