Relevant bibliographies by topics / Landsbygd

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters
  5. Conference papers
  6. Reports

Academic literature on the topic 'Landsbygd'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 30 July 2024

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Landsbygd.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Landsbygd"

1

Døssland, Atle. "Ei kulturkløyvd landsbygd?" Heimen 58, no. 01 (March 25, 2021): 6–7. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1894-3195-2021-01-02.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Egholm Nielsen, Lars. "Sdr. Tranders." ALABU • Tidsskrift for nordjysk kulturhistorie, no. 1 (October 9, 2023): 96–144. http://dx.doi.org/10.7146/alabu.vi1.140426.

Full text
Abstract:
Sdr. Tranders landsbykomplekset viser en bebyggelseskontinuitet som ikke ses mage i det nordjyske materiale. Lokaliteten ved Sdr. Tranders har været bebygget igennem ca. 1.300 år fra yngre bronzealder til yngre jernalder. Bebyggelsen opstår i yngre bronzealder per. VI med spredte enkeltliggende gård, men samles allerede i ældre førromersk jernalder til en landsby. Landsbystrukturen ændrer sig flere gange igennem jernalderen, ligesom hele landsbyen i yngre romersk jernalder flyttes mod øst, og samtidig anlægges også en gravplads syd for landsbyen. Der ses en markant forskel i byggetraditionen gennem de forskellige faser af landsbyen. Lokalitetens sammenbrud falder sammen med overgangen mellem ældre og yngre germansk jernalder og ses bl.a. ved en række 14C-dateringer og kan måske kædes sammen med de store vulkanudbrud og de efterfølgende klimaforandringer i årene efter 536 e.Kr.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Berliner, Peter, and James Heimann. "KULTUR-PSYKOLOGI I GLOBALISERINGENS TIDSALDER INDLEDNING." Psyke & Logos 22, no. 1 (July 31, 2001): 6. http://dx.doi.org/10.7146/pl.v22i1.8509.

Full text
Abstract:
Den tværkulturelle psykologi har udviklet sig meget gennem de 13 år, der er gået siden Psyke & Logos udsendte et temanummer om Kulturpsykologi (nr. 1, 1988). Fra at opfatte psykologiens rolle som at beskrive forskelle mellem forskellige kulturers indflydelse på kognition, emotion og perception er interessen i stigende grad samlet omkring at undersøge de udvekslingsprocesser, der er mellem mennesker, der beskriver sig som tilhørende forskellige kulturer. Dette interkulturelle niveau er rykket i fokus. Og er nu videre udviklet til også at omfatte et transkulturelt niveau, nemlig de transaktioner, der forudsætter en viden om selve kulturmødet, dvs. en over-kulturel kompetence. Denne udvikling er udvirket af, at der sker en øget migration, der gør udvekslingen på tværs af – og over – kulturer stadig mere nærværende for millioner af mennesker. Også kommunikationsmidlernes udvikling bidrager til denne proces. Om end der stadig er meget store forskelle i menneskers livsmuligheder – i den forstand at verdens ressourcer ikke er blevet »globaliserede« – lever vi faktisk efterhånden på nogle områder i den globale landsby. Med flyvemaskinens indførelse begyndte byerne at få samme spinkle forhold til menneskelige behov som museer har. (McLuhan 1967, side 113). Dette citat, der viser at med tiden er Monty Python ved at blive socialrealisme, udtrykker ét aspekt ved ideen om den globale landsby. Til metaforen hører, at landsbyer er fyldt med problemer, sladder, medmenneskelige spændinger og intriger – og bastant mistro mod enhver fremmed. I den globale landsby er der ingen fremmede – eller er der? Måske fører globaliseringen til at vi alle bliver de(n) fremmede.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Søholt, Susanne. "Den globale landsbygda." Plan 49, no. 05 (October 12, 2017): 36–39. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3045-2017-05-08.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Cruickshank, Jørn. "Økonomiens konstruksjon av den norske landsbygda." Plan 36, no. 05 (October 18, 2004): 52–55. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3045-2004-05-10.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Brandtstädter, Susanne. "Kronglete moderniteter på den kinesiske landsbygda." Norsk antropologisk tidsskrift 22, no. 02 (September 23, 2011): 102–15. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-2898-2011-02-03.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Ehriander, Helene. "Idyll på småländska landsbygden." HumaNetten, no. 45 (January 22, 2021): 386–404. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20204521.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Sköld, Johanna. "Utbildad eller utnyttjad? Fosterbarns arbete i svenska fosterhem 1860–1940." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 26, no. 2 (November 16, 2021): 79–96. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v26i2.4344.

Full text
Abstract:
Arbete skulle fostra svenska fosterbarn kring sekelskiftet 1900. Den här artikeln diskuterar om denna ”fostran” gav barnen utbildning för framtiden eller om deras arbetskraft exploaterades i fosterhemmen. Många fosterbarn från städer placerades på landsbygden. I artikelnargumenteras för att förflyttningen från en urban till en rural kontext är central om man vill förstå vilka konsekvenser arbetet i fosterhemmen hade för barnen i termer av utbildning och exploatering. Som utgångspunkt för diskussionen tjänar två utackorderingsinstitutioner i Stockholm som placerade stadsbarn i fosterhem på landsbygden 1860–1940.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Waldenstrm, Cecilia. "Landsbygden – miljö för kreativitet!" Plan 38, no. 05 (January 12, 2007): 52–55. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3045-2006-05-12.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Wils, Lode. "De Katholieke Vlaamse Landsbond. Deel 1." WT. Tijdschrift over de geschiedenis van de Vlaamse beweging 70, no. 1 (March 24, 2011): 64–85. http://dx.doi.org/10.21825/wt.v70i1.12331.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Landsbygd"

1

Bygdell, Cecilia. "Omsorgsfylld landsbygd : Rumsliga perspektiv på åldrande och omsorg på den svenska landsbygden." Doctoral thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-233855.

Full text
Abstract:
The aim of this thesis is to study the intersection of rural areas, ageing and care. It is  based on interviews with elderly and caregivers carried out in the municipality of Heby in the middle of Sweden. Care is given a broad definition and includes help with many daily activities given by family members, the public sector, the private sector, voluntary organisations and neighbours. The studied rural area is described as filled with care, as there exist people with care needs and caregivers from several sectors. Together the elderly and their caregivers create a landscape of care which they strive to describe as characterized by mutual dependency and carefulness, as well as created between formal and informal relationships. The different care givers are dependent on, complement and sometimes exclude each other. With an increasing trend with ageing in place, the own home is becoming more Important for the rural aged. This creates special careneeds, and reshapes the home physically and gives it and the local community a specific meaning. The own home and its surroundings are seen as consisting of physical features, social relationships and memories of the lived life. The own home is both seen as a place where the elderly can be independent and as a place where they are dependent, which defines the home as a contradictory place. The study wants to contribute to a more developed theoretical understanding of the rural with an age and care perspective. Above all it is stressed that the rural is filled with care relations. Also it is stated that the elderly live in a constantly changing rural society and that the rural is placed between a material and social understanding respectively between the concepts of periphery and center.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Löjdström, Jennie. "KURA-En busskur för landsbygd." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-11506.

Full text
Abstract:
Vid hållplatser i städer finns ofta en busskur i glas med metallstomme. Tillsammans bildar de ett enhetligt uttryck i stadsbilden och bidrar till att resenärerna skyddas mot väder och vind. På landsbygden däremot är det glesare mellan kurerna och ofta ser de olika ut vid varje hållplats. För att nå det nationella mål med fördubblad kollektivtrafik fram till år 2020 kan en satsning för att skydda resenärerna vara på sin plats. Syftet med detta examensarbete är att utveckla en modern busskur för landsbygdsresenären som passar in i omgivningen. Kuren ska vara av trä och uppbyggt i delar som förenklar byggandet och minimerar byggtiderna. De metoder som tillämpats i arbetet är intervjuer, muntliga och skriftliga, en mindre enkätundersökning och en jämförelse mellan tre befintliga träkurer på landsbygden. Inspirationsbilder och litteraturstudier har också bidragit med idéer och kunskap. Resultatet av arbetet kom att bli fyra varianter av en modern kur i trä och stål, med influenser av nymodernism, inspirerad av fyra svenska landskap.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Tallberg, Tarek. "Beredning av lokalnät i landsbygd." Thesis, Uppsala universitet, Elektricitetslära, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-227035.

Full text
Abstract:
In this thesis a rural network in Norrbotten, Sweden, has been to designed and planned with the purpose of improving distribution reliability by exchanging existing overhead lines with underground cables. General network design considerations are discussed as well as the ones for the specific low voltage grid. During the design phase the maximum power of domestic consumers has been estimated using Velander’s method. Currents, voltage drop and impedance of the network have been calculated and fuse operation and selectivity has been considered. The network has been planned, parts lists have been compiled and an economical estimation of the project costs has been made. The project comprises of a local low voltage grid and high voltage cables and overhead lines. It has been concluded that with the suggested dimensioning and material, the network design criteria are met.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Blomberg, Marta. "Landsbygd i förändring : en jämförelse mellan bouppteckningar från1840-talet och sekelskiftet 1900 på Gotlands södra landsbygd." Thesis, Gotland University, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-567.

Full text
Abstract:

During the beginning of the 19th century Sweden is effected by the Napoleonic Wars and in the aftermath of the war Sweden looses Finland to Russia. This loss leads to the dismissal of King Gustav IV Adolf and the introduction of the Bernadotte dynasty on the Swedish throne. Over the century the industrialization plays a big part in the progress of Sweden. The growth of the industries leads to developments in the areas of agriculture. With this essay I would like to examine if the people on the countryside of Gotland keep the same pace as the people on the mainland in their introduction of new things. Is it possible to see any new innovations on the southern part of Gotland in estate inventories from the period between year 1840 to 1900, and if so which? I will also try to examine which part of the society, social class, leads the introduction of the modern things. The material I have used is estate inventories from three parishes on the southern Gotland. To ease the examination I have divided people and things into different groups. This has helped me to see the difference between people and things, and it has also helped me to see which society class it was that introduced modern things. New crops, new tools and a new way to cultivate are some of the improvements that we can see in the areas concerning agriculture. Example of new tool that are developed during this time is the “turning” plough and “claw” harrow. There are also developments in other parts of the society, like in the textile industry. Cotton becomes more frequently used and the textile goes from being expensive to be used by all classes. My conclusion is, with some exceptions, that the countryside on Gotland has, more or less, the same development pace as the countryside on the mainland of Sweden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Andersson, Ida. "Kor, kollektivtrafik och politik: kausala relationer på landsbygden : En ANT-studie om vad som etablerar landsbygd." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-20387.

Full text
Abstract:
En samhällsutveckling som enbart fokuserar på staden går emot de nationella visionerna och således har planeringen även kommit att behandla landsbygdens utveckling med varierande motiv. Landsbygden har sedan tidigare beskrivits som en rural idyll vilket varit en bevarande värd miljö och betydande resurs för staden men är nu en plats för utveckling. Inom planeringen råder ett hållbarhetsideal som ämnas uppfyllas genom tillämpning av urbana normer som därmed styr samhällets utveckling och där det rurala tillskrivs motsatta värden i en stad-landsbygdsdikotomi. Genom att utveckla landsbygden enligt urbana normer och samtidigt bevara dess rurala idyll uppdagas ett problem i hur dessa båda miljöer och funktioner ska sammanfogas eller om landsbygden ersätts. Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur det som definieras som landsbygd kan bestå genom en sådan utveckling. För att göra detta är utgångspunkten vad som utgör landsbygd och vidare hur etableringen av landsbygd består. Landsbygden som fenomen undersöks utifrån en aktör-nätversteori (ANT) där perspektivet på hur världen utformas förstås genom dess beståndsdelar och det relationella sambandet mellan dessa. Detta blir studiens teoretiska och metodologiska utgångspunkt där landsbygden analyseras som ett nätverk av ageranden som definierar den. I ANT utgörs världen av ständiga processer där människor och icke-människor agerar. Hur fenomen blir bestående genom dessa processer beror således på hur stabila nätverken är genom dessa föränderliga processer. Därför presenteras resiliens som ett andra teoretiskt perspektiv som belyser hur fenomen kan hantera endogena och exogena, positiva och negativa störningar. Denna undersökning har utförts med ett förutsättningslöst förhållningssätt som ANT förespråkar för att beskriva världen så som den är och inte förklara hur den är. Resultatet har blivit en analys inom vilket konstruktionen av landsbygdsnätverket presenteras. Data för nätverket har erhållits genom etnografiska metoder där nätverkets beståndsdelar och de ageranden som sammankopplar dem förnummits genom direktobservation, dokumentstudier och samtalsintervju. Slutsatserna visar på att landsbygden varit bestående genom samhällets förändring tack vare dess förmåga att utvecklas och anpassas efter rådande förutsättningar. De ageranden som sker i samband med landsbygdsnätverket både upprätthåller det som ett bestående fenomen och formar det. Landsbygd utgörs således av mer än det som framkommer i stad-landsbygds dikotomin och bör därför ses definieras utifrån rådande system och förutsättningar. Trots landsbygdens resiliens kan den inte vara bestående genom störningar orsakade av politik och planering som omkullkastar hela dess funktionella och strukturella sammansättning utan att utvecklas till ett jämviktsläge där den inte längredefinieras som landsbygd. Detta innebär att dess förutsättningar för att utvecklas och hantera störningar bör tas i beaktning om den ska formas eller på andra sätt påverkas av planering.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Saltvedt, Sara, and Jonathan Lennstring. "Autonoma fordon för en levande landsbygd." Thesis, KTH, Skolan för teknikvetenskap (SCI), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-276982.

Full text
Abstract:
Sverige är till ytan ett relativt stort land med en liten befolkning, och där landsorten är glest befolkad med långa avstånd mellan städer och tätorter. Landsbygdens förutsättningar har förändrats gradvis under många år och står idag inför stora utmaningar – såsom avfolkning, en åldrande befolkning liksom svårigheter att upprätthålla grundläggande samhällstjänster såsom skola, vård och omsorg. För att upprätthålla en fungerande landsbygd och tillfredsställa befolkningens behov, behövs bland annat en grundläggande infrastruktur för kommunikation och transporter. Här nämns ofta samspelet med autonoma fordon som en potentiell lösning – men lösningen kan vara både svår och kostsam att åstadkomma. Syftet med detta kandidatarbete är att analysera hur autonoma fordon kan vara en lösning, var utvecklingen av autonoma fordon befinner sig i idag samt hur förutsättningarna ser ut för implementering, både tekniskt och politiskt. Både för- och nackdelar med olika lösningar kommer också att redogöras för. Metoden som har använts för kandidatexamensarbetet är en litteraturstudie där informationssökning har gjorts i olika datasökningsbaser för att undersöka vad som tidigare gjorts på området och som sedan sammanställts. Vidare har det utförts kompletterande intervjuer med yrkesverksamma personer inom det berörda ämnesområdet samt en mindre intervjustudie. Utifrån litteraturstudien inom ämnesområdet autonoma fordon så pekar en stor del av tidigare forsknings- och utvecklingsarbete på potentialen som finns i teknologin och på de hållbarhetsmässiga fördelarna som kan erhållas. Ett flertal aktörer inom olika områden är med och driver utvecklingen framåt, och idag pågår åtskilliga forsknings- och utvecklingsprojekt med tester med fullständigt självkörande fordon runt om i världen. I dagsläget så är genomförd forskning omkring autonoma fordon på landsbygd dock begränsad, men en slutsats är att autonoma fordon har stor potential till att kunna bidra till att bibehålla en levande landsbygd i framtiden. Det finns ännu vissa hinder och utmaningar för implementering av autonoma fordon, så som att tekniken måste vara tillräckligt beprövad och att samspelet med den digitala och fysiska infrastrukturen ska fungera. Det kommer även att behövas mer underlag kring lagar och regelverk i och med den snabba teknikutvecklingen och även utredningar runt ekonomin för kostnader och kostnadsfördelningar, dvs nya affärsmodeller, kommer att vara nödvändiga. Användarnas inställning visar inte på något tydligt motstånd när det kommer till användandet av autonoma fordon, utan snarare kommer utmaningen att handla om mervärdet som de autonoma lösningarna måste skapa för att ändra landsbygdsbornas resvanor liksom att göra det attraktivt att leva på landsbygden. Slutsatsen är att en stor del av trafiken i framtiden antingen kommer att köras helt eller delvis autonomt. Sannolikt så kommer automatiserade lösningar på landsbygden realiseras inom en snar framtid och med detta bidra till att en levande landsbygd kan åstadkommas.
Geographically, Sweden is a relatively large country with a small population, where the rural area is sparsely populated with long distances between cities and towns. Rural conditions have changed gradually over many years and challenges have occurred - such as depopulation, an aging population as well as difficulties in maintaining basic community services such as school and healthcare. In order to maintain a functioning rural area, a basic infrastructure for communication and transport is needed, and here the interaction with autonomous vehicles is mentioned as a potential solution - but the solution can be both difficult and costly to achieve. In this Bachelor's thesis the aim is to analyse and discuss how autonomous vehicles can be a solution, where the development of autonomous vehicles are today, what the current conditions are for implementation, both technically and politically. Also pros and cons of different solutions will be discussed. The method used for the Bachelor's thesis is a literature study in which information search was done in various data search bases to investigate what previously has been done in the area. Also, supplementary interviews have been conducted with professionals in the subject area along with a small interview study. Based on the literature study in the field of autonomous vehicles, a large part of previous research and development work points to the potential that exists in technology and to the sustainability benefits that can be obtained. Several players in different areas are driving the development forward, and today many research and development projects are underway with tests with fully self-driving vehicles around the world. At present, research on autonomous vehicles in rural areas is limited, but autonomous vehicles have great potential to contribute to maintaining a vibrant rural future. There are still some obstacles and challenges to the implementation of autonomous vehicles, such that the technology must be sufficiently tested and that the interaction with the digital and physical infrastructure need to be reliable. More evidence will also be needed regarding laws and regulations with the rapid development of technology and investigations around the economy for costs and cost distributions, i.e. new business models, will be necessary. The users' attitude does not show any clear resistance when it comes to the use of autonomous vehicles, but rather the major challenge will be about the added value that the autonomous solutions must create to change the travel habits of rural people. It can be concluded that in the future a large part of the traffic will either be fully or partially autonomous. Probably, automated solutions in the countryside will be realized soon and thereby contributing to a living countryside.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Johansson, Jenni. "Fritidsaktiviteter i stad och på landsbygd : En kvantitativ tvärsnittsstudie om äldres fritidsaktiviteter i stad och på landsbygd." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-109220.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Weibull, Lindborg Matilda. "Sverige ömsar landskap." Thesis, KTH, Arkitektur, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-116764.

Full text
Abstract:
Sverige är, enligt en undersökning våren 2012, det land som urbaniseras snabbast i Europa. Samtidigt som vi bevittnar hur landsbygden successivt avlövas ställs frågor kring den framtida relationen mellan de tätbefolkade och de nästintill folktomma delarna av landet. Vilka yttre förutsättningar vilar den urbana expansionen på - och vilken roll tilldelas det icke urbana - det vi ofta benämner som landsbygden? Projektet kan beskrivas som en undersökning av den framtida landsbygden utifrån fyra framtidsscenarios - Storbolagens Era, Livet på landet, Byalagens återkomst och Det exotiska reservatet.
According to a survey made in spring 2012,  Sweden is the fastest urbanizing country in Europe. While we are witnessing how the countryside gradually defoliates, questions about the future relationship between the densely populated and almost deserted parts of the country, are being raised. What external conditions are the urban expansion depending on - and what role is assigned to the non-urban? The project can be described as a study of the future rural areas of Sweden, based on 4 future scenarios - The era of the large-scale industries, Country life, Return of the village communities and The exotic nature reserve.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Runemyr, Evalill. "Socialt kapital : Skillnad på stad och landsbygd?" Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-35003.

Full text
Abstract:
This study examines the connection between social capital and urban and rural areas. The study divides the environments into two categories; metropolises and rural areas. Metropolises are defined as any of Swedens largest cities Stockholm, Gothenburg or Malmö. The study also examines if there is a difference between these groups in how high social trust they have to people living in the same areas as themselves versus people who live in other areas. The studie also focuses on the urbanization that the world is going through, where people move from rural areas into the cities for work and education. Does the urbanization also have an effect of the development of the social capital? Social capital is defined as social trust and the participants have been asked to which extent they feel like they can trust other people. The results of the research shows there exists a slight but consistent difference between the groups where we can see that the people who has grown up in metropolises has a higher social trust than the people raised in rural areas. The study also shows that although the people raised in rural areas has lower trust to people in general, they have higher trust to people living in the same areas as themselves.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Gustafsson, Olivia. "Landsbygd kontra stadsmiljö - gotländska avrättningaplatser som talar." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för arkeologi och antik historia, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-355217.

Full text
Abstract:
Gustafsson, O. 2018. Landsbygd kontra stadsmiljö–gotländska avrättningsplatser som talar. Gustafsson, O. 2018. Countryside versus urban area–Gotlandic executions that reveals. This bachelor thesis covers two executional sites on Gotland, one on the east coast near Visby, called Galgberget and the second one on the southern part of Gotland called Grötlingbo. The focus of this bachelor thesis will be on separating the sites and comparing them with each other based on their executional marks found on the bones from each site. I examined the 29 boxes recovered remains, with 25 boxes from Galgberget and four boxes from Grötlingbo, excavated from these two sites and used different methods to determine what kind of weapon and crime can be linked to the executional marks on the remains. One of the four methods that was used for this examination was sharp force trauma, that revealed a similarity in cervical vertebra damage on the individuals from both sites. The second method was dismembering, which was only identified on the bone fragments from Galgberget. The third method that was used to examine the remains was penetration wounds, which only appears on the remains that had been through violence-related circumstances or torture with a 20-centimetre nail through the head, the remains with these kinds of wounds were only discovered at Galgberget. The fourth method that was used was bone fractures, which showed; after examining the 29 remains that it was only discovered at the Galgberget executional site. It can be concluded from this that even if the execution sites are near-by each other, they performed different kinds of executions, with different kinds of execution marks. For example, from Grötlingbo the only execution mark there was the cervical vertebra sharp force trauma. Meanwhile from Galgberget there were several execution marks, which are mentioned in the methods above. Keywords: Galgberget, Grötlingbo, execution marks, Gotland, execution.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Landsbygd"

1

Åkerman, Angelica. En annan landsbygd: Om gestaltad livsmiljö på landsbygden. [Falkenberg]: Rian designmuseum, 2020.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Torin, Næsheim Egil, ed. I lykkens kalosjer: Fra landsbygd til industristed. Askim: Askim Kommune, 2004.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Cecilia, Hammarlund-Larsson, Larsson Bo 1957-, Rosengren Annette 1946-, and Nordiska museet (Stockholm Sweden), eds. Åter till Sollerön: Om kulturarv, folk och landsbygd. Stockholm: Nordiska museet, 2002.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Gustafsson, Harald. Sockenstugans politiska kultur: Lokal självstyre på 1800-talets landsbygd. Stockholm: Stadhistoriska Institut, 1989.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Lerbom, Jens. Gotlands saköreslängder 1600-1645: Brott och böter på Gotlands landsbygd. Visby: Ödins förl., 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Cronberg, Marie Lindstedt. Synd och skam: Ogifta mödrar på svensk landsbygd 1680-1880. [Lund]: Historiska institutionen, Lunds universitet, 1997.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Borg, Ivan. Landsbygd i förvandling: Människor och miljöer i Sverige under 1800-talet. [Solna]: Esselte studium, 1987.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

1933-, Lindquist Sven-Olof, Bohman Lennart, and Gotlands läns hushållningssällskap, eds. Landsbygd i förvandling: Gotländsk odling och bebyggelse under 1800-talet : minnesskrift till Gotlands läns hushållningssällskaps 200-årsjubileum. Visby: Gotlands fornsal, 1991.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

1945-, Edvardsen Morten, ed. Kommuneplanlegging på landsbygda. [Oslo]: Landbruksforlaget, 1986.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Røyrane, Eva. Klyngetunet: Den norske landsbyen. [Leikanger]: Skald, 2018.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Landsbygd"

1

Nyström, Ingalill, Liv Friis, and Johan Knutsson. "Målares tekniker, verktyg och tillvägagångssätt." In Hälsinglands inredningskultur, 279–94. Makadam, 2021. http://dx.doi.org/10.22188/kriterium.23.n.

Full text
Abstract:
I artikeln behandlas olika målarmaterial och -tekniker som använts på landsbygden i Hälsingland under perioden 1700–1870. Pigmenttillgången liksom bindemedelsmaterialet, verktygsuppsättning, tillvägagångssätt och handgrepp kunde variera beroende på utbildning, social status och ekonomi. I denna delstudie har målarhandböcker, olika bevarade verktyg och måleri undersökts.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Krøvel, Harald J. "Skulehaldaren på landsbygda – ein meklar i ei kontaktsone?" In Kontaktsoner og grenseområder: Interaksjon, konflikt og samarbeid i Norden, Midtøsten og Midtvesten ca. 1520–2020, 102–20. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2023. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.206.ch4.

Full text
Abstract:
This article relies on the term ‘contact zone’, introduced by the American linguist and literary scholar Mary Louise Pratt, in an analysis of the relationship between common people and civil servants in 19th century Norway. It has been argued that the cultural conditions in rural Norway during this period were characterised by a dichotomy between a peasant culture and a civil servant culture (embetsmannskultur). Based on an autobiography written by a schoolteacher, Hans Hansson Pillarviken (1798–1863) from Vågå in Nord-Gudbrandsdalen, the term ’contact zone’ is used to shed light on the relationship between the two cultures. The teachers in the local school could under certain circumstances – not least through their relationship with the vicar – stand in an intermediate position between the two cultures, and could thus play the role of mediators or brokers between the two cultures. The study has shown that the term ‘contact zone’, in combination with the term ‘broker’, can shed light on and provide a better understanding of social and cultural conditions in a dynamic period of change in Norwegian history during the 19th century.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Andrén, Anders. "Borgare såväl i staden som på landsbygden?" In Land og by på tværs 1000-1800, 203–16. Aarhus University Press, 2020. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv34wmnxr.12.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Grenser, Johann Friedrich. "Landsby Mölleren i Provence (Les Meunièrs provenceaux)." In Recent Researches in the Music of the Classical Era, 75. A-R Editions, 2006. http://dx.doi.org/10.31022/c075.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

"Landsbyen Tjærby og dens kirke i dag og i middelalderen." In Tjærby Ødekirke og Kirkegård, 11–16. Aarhus University Press, 2016. http://dx.doi.org/10.2307/jj.608310.5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

"Om hvordan don Quixote og Sancho vendte hjem til deres landsby." In Den sindrige ridder don Quixote de la Mancha, 605–10. Aarhus University Press, 2011. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv35r3wn0.131.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

"Om det, der overgik don Quixote og hans væbner Sancho på vejen til deres landsby." In Den sindrige ridder don Quixote de la Mancha, 598–604. Aarhus University Press, 2011. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv35r3wn0.130.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

"Om de varsler, don Quixote fik, da han drog ind i sin landsby, sammen med andre hændelser, der smykker og underbygger denne herlige historie." In Den sindrige ridder don Quixote de la Mancha, 611–16. Aarhus University Press, 2011. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv35r3wn0.132.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Landsbygd"

1

Pilemalm, Sofie. "Civila insatspersoner från mikro- till makro-nivå – att sprida och stödja lokala initiativ." In Framtidens Skadeplats 2023. Linköping University Electronic Press, 2023. http://dx.doi.org/10.3384/ecp194.586.

Full text
Abstract:
Frivilliga i samarbete med kommunal räddningstjänst – civila insatspersoner, startade med initiativet Förstärkt Medmänniska i Medelpad för över ett decennium sedan. Det anammades först av landsbygd och små kommuner för att runt 2018 introduceras i storstad av Södertörns Brandsvarförbund. Vi har studerat konceptet från olika håll och som en form av hybrid samproduktion (de frivilliga är inte organiserade d v s tillhör en organisation men de är heller inte spontanfrivilliga) och tittat på exempelvis möjligheter, nytta, utmaningar, hinder och behov. Vi har också jämfört landsbygds- och storstadsmiljö. Vi vet civila insatspersoner där de finns – gör nytta. Liv har räddats, liksom material och restvärden. Trots detta har konceptet haft långsam spridning och många räddningstjänster uttrycker fortfarande ett motstånd mot samverkansformen. Hindren är dels organisatoriska, dels kopplade till IT-stödet för utlarmning, och är ofta interagerar de. Idag är civila insatspersoner mer aktuella än någonsin och ett antal räddningstjänster inför konceptet under 2023. Brandskyddsföreningen har tagit på sig en koordinerande roll för att stödja räddningstjänster i processen. Ökad krisberedskap och ett civilt försvar har också aktualiserat frågan om civila insatspersoner har en roll att spela även här. Den här studien är baserad på över 10 års forskning och erfarenhet runt konceptet civila insatserpersoner. Vi presenterar tre olika modeller som tillsammans kan stödja lokala initiativ och sprida konceptet nationellt. Två av modellerna är lokala (mikronivå) och är anpassade mot landsbygds- respektive storstadsmiljö. Den tredje är övergripande (makronivå) och ska kunna erbjuda stöd till de lokala modellerna och koordinering av civila insatspersoner. IT-stödet spelar en central roll i samtliga modeller och studiens resultat diskuteras i termer av implikationer för digitaliserad samproduktion.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Landsbygd"

1

Vestermann Olsen, Tina, Ditte Bendix Lanng, Lea Holst Laursen, and Eldjona Mataj. På sporet af Landsbyrum: Atlas over fælles rum i mellemlandet. Department of Architecture, Design & Media Technology, Aalborg University, 2023. http://dx.doi.org/10.54337/aau537331750.

Full text
Abstract:
Landsbyens rum med sirligt opstillede plantekrukker, bænke placeret med udsigt over landskabet og de altid opdaterede vejrbestandige opslagstavler med info om lokalt foreningsliv viser på konkret og symbolsk vis lokalsamfundets evne og vilje til at vedligeholde rum og dermed den enkelte landsbys ressourcer. Derfor bør landsbyens rum spille en vigtig rolle i arbejdet med strategisk planlægning for landsbyer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Sigfridsson, Tove, and Karin Skill. Digitala delningslösningar som innovation i landsbygder och glesa geografier? Fallet skolskjuts. Linköping University Electronic Press, July 2023. http://dx.doi.org/10.3384/report-194773.

Full text
Abstract:
Att kunna dela begränsade resurser via digitala plattformar har presenterats som en attraktiv och innovativ hållbarhetslösning. Men vad händer när det är dags att tillämpa de digitala lösningarna och omsätta förväntningarna i praktiken? I den här rapporten fokuserar vi på ett specifikt tillämpningsområde där delningslösningar föreslagits, nämligen kollektivtrafik och skolskjuts. Skolskjuts är en välfärdstjänst som svenska kommuner måste tillhandahålla sina invånare enligt skollagen. De digitala delningstjänsterna och plattformarna påverkar relationerna mellan samhällets aktörer, där människors data blir till en ny resurs för företag, och bidrar med möjligheter för att förutspå, planera och påverka. Inom logistik och skolskjuts, till exempel, förväntas data bidra med optimering av rutter, som gör tjänsten mer effektiv. Ny teknik för mobilitet förväntas bidra till ökad trafiksäkerhet och förarlösa bussar testas på olika håll för att komma runt behov, kostnad och säkerhet. Att använda digitala tjänster i offentlig sektor ses som innovativt. Inom offentlig sektor förväntas digitalisering bidra till demokratiska resultat som ökad transparens och offentligt deltagande, liksom kunskapsutbyte och samarbete mellan organisationer. I den här rapporten använder vi institutionella logiker för att förstå hur olika aktörer kan ha olika intressen och mål. Syftet med den här rapporten är att utforska den kunskap som finns om möjligheter och utmaningar med att använda digitala delningsplattformar i glesa geografier, eller i landsbygder för att organisera skolskjuts och kommunala transporter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Nyström, Per, Marika Stenberg, Lennart Edsman, and Patrik Bohman. Flodkräfta och flodkräftodling i Sverige : en handbok baserad på erfarenheter. Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet, 2023. http://dx.doi.org/10.54612/a.3io2b8ki32.

Full text
Abstract:
En levande landsbygd kräver verksamheter som kompletterar lantbruket. Odling av flodkräfta i dammar skulle kunna vara en mycket större verksamhet än vad som nu är fallet. Om det dessutom utvecklas en odlingsmetodik i växthusmiljöer skulle flodkräfta kunna odlas i betydligt större omfattning, inte minst för att ta fram livskraftiga yngel för utplantering. En sådan verksamhet skulle då kunna bedrivas även i de kallare delarna av landet, vilket inte är möjligt idag eftersom flodkräftans naturliga reproduktion begränsas av de kalla somrarna. Vår stora konsumtion av kräftor gör att importbehovet är omfattande. Vi importerar varje år frysta och kokta kräftor till Sverige till ett värde av närmare 450 Mkr. Den årliga konsumtionen av kräftor i landet uppgår till ungefär ½ kg per person och år, vilket motsvarar 5 000 ton. Det säljs kräftor som är fångade i Sverige (huvudsakligen signalkräfta) för ca 300 Mkr per år. Yrkesfisket på signalkräfta i de stora sjöarna omsätter ca 25 Mkr per år. Sammantaget importeras drygt hälften av de kräftor vi äter i Sverige. Eftersom det är förbjudet enligt svensk lag att importera levande kräftor, även för att hålla i akvarier, är odling och leverans av färska flodkräftor inom landet en framtidsverksamhet. Det som saknats tidigare är framförallt en saklig och heltäckande handledning hur en flodkräftodling kan etableras och hur bästa resultat fås ur odlingsverksamheten. Ett EU-beslut som gäller signalkräfta stärker dessutom våra ambitioner att slå vakt om flodkräftan. Beslutet innebär att signalkräftan finns på EU:s svarta lista över invasiva arter och signalkräfta får därmed inte spridas. EU:s förordning om invasiva främmande arter gäller från 1 januari 2016. Därmed finns det ytterligare anledning att gynna odling av flodkräfta i Sverige framöver. Våra ambitioner att bevara och utveckla förekomsten av denna rödlistade art, som flodkräfta utgör, kräver att odling i småvatten utökas. I det nationella åtgärdsprogrammet som syftar till att bevara flodkräfta lyfts odling av flodkräfta i dammar fram som en viktig åtgärd för artens bevarande. Detta faktum delas också med våra grannländer Finland, Danmark och Norge, där flodkräfta, precis som i Sverige är hotad av kräftpest, som främst sprids av signalkräftor. Denna handledning kan användas för att närmare undersöka möjligheterna att etablera en kräftodling och innehåller ett antal steg som leder fram till hur odlingen kan utformas. Den ger även information och stöd för de som kommit igång med flodkräftodling i dammar men som vill utveckla verksamheten eller använda den som ”felsökningsmanual” i fall något inte fungerar. Denna handledning bör därför även vara av intresse för etablerade odlare av flodkräfta med kommersiell verksamhet. Handledningen är rikligt illustrerad med foton och diagram. Det finns även annan ny information att tillgå i form av ett utbildningspaket som är relevant: ”Kräftodlingens ABC – kunskapsunderlag för flodkräftodling i dammar”. Denna handledning är en vidareutveckling av Kräftodlingens ABC och omfattar även inomhusodling och växthusodling av flodkräfta samt kopplingar till flera undersökningar som gjorts inom projektet. Allt i syfte att få fram så mycket referensmaterial som möjligt som kan användas som stöd vid andra odlingar. Här finns också mer ingående information om hur fångster utvärderas för att bedriva ett hållbart fiske på kräftor. Här finns också information om produktion och förväntningar i olika typer av odlingar som kan utgöra underlag för investeringsbeslut. Projekten har därför samverkat till stor del när båda dessa nya underlag tagits fram
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Pilemalm, Sofie. Hur expanderar vi konceptet civila insatspersoner: Att hantera organisatoriska och IT-relaterade hinder. Linköping University Electronic Press, June 2022. http://dx.doi.org/10.3384/9789179294083.

Full text
Abstract:
För mer än tio år sedan startade kommunal räddningstjänst det första initiativet där civila engagerades som första insatspersoner – Förstärkt Medmänniska i Medelpad. Sedan dess har konceptet – civila insatspersoner (CIP) spridit sig till ett tjugotal räddningstjänster, i glesbygd och på landsbygd men även till urbana miljöer genom ett initiativ taget av Södertörns Brandsvarsförbund. Både de räddningstjänster som tillämpar konceptet och myndigheter som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och SOS Alarm är överens om nyttan CIP tillför genom att förkorta responstider, rädda liv och egendom. Trots detta har konceptet inte fått den spridning man hoppats på. Vi vet att hindren är både organisatoriska och specifikt relaterade till utlarmning med hjälp av existerande IT-stöd, appar eller SMS-listor. I den här studien utforskar vi dessa hinder vidare. Vi ger också ett antal förslag på hur de identifierade hindren kan hanteras. Detta genom att genomföra en kvalitativ intervjustudie där vi jämför och kontrasterar perspektiv från myndigheter, räddningstjänst, kommersiella app-utvecklare och de civila insatspersonerna själva (slutanvändare). Vi beskriver både organisatoriska och IT-relaterade hinder och hur de hänger samman. De centrala organisatoriska hindren handlar dels om konkreta utmaningar där det inte finns någon budget eller tid allokerad för att arbeta med CIP-konceptet där det finns viss ovana av förändringsarbete. De handlar också om kulturellt motstånd, det vill säga upplevd konkurrens från CIP vilket gör att initiativen kan sakna stöd både från ledningsnivå i räddningstjänster och från brandmän på operativ nivå. Legala aspekter är också centralt där det för närvarande existerar olika tolkningar av lagstiftning runt ansvar för arbetsmiljö. När det gäller IT-stöden är vissa hinder rent tekniska och relaterar till svårigheter med att få till en korrekt geofencing och att utveckla appar som ska fungera – inte bara på en enhet utan på olika mobila lösningar som ägs av privatpersoner (Iphone, Android i olika versioner). Andra hinder hänger ihop med organisatoriska frågor och konkurrens på den privata marknaden. Exempelvis har SOS Alarm en dubbel roll som privat och statlig aktör och har en app och ett application programming interface (API) under utveckling. De kommersiella leverantörerna kan inte leverera till samma låga kostnad som SOS Alarm och kommer inte åt vissa funktioner (till exempel att dra tillbaka resurser om en situation eskalerar till något farligt). Samtidigt var SOS Alarms app vid tiden för studien inte färdig. Detta sätter räddningstjänsterna i en olycklig situation utvecklingsmässigt och de får fortsätta förlita sig på de SMS-listor som egentligen endast var tänkt som en initial lösning. Vi föreslår ett antal åtgärder för att adressera hindren där de viktigaste är att MSB tar en koordinerande roll, och upprättandet av samverkansgrupper bestående av representanter för samtliga aktörer som ska vara med och driva konceptet, inklusive civila insatspersoner, kommunal räddningstjänst, SOS Alarm, socialtjänst, försäkringsbolag och fastighetsägare. Vi argumenterar också för hur man kan nyttja existerande kunskapsnätverk för CIP mer effektivt erfarenhetsutbyte. När det gäller ett gemensamt API är ett släppande av detta centralt för att utlarmning ska fungera, konceptet expandera – och överleva över tid. Här föreslår vi expertgrupper med representanter för myndigheter, systemutvecklare, app-leverantörer, SOS Alarm och inte minst slutanvändare. Vi ser också att tiden är mogen för dynamisk resursallokering, det vill säga att när CIP:ar blir fler måste det bli möjligt att larma ut på kompetens och specialisering (till exempel för att undvika larmtrötthet i storstadsområden) men att övriga hinder måste adresseras först. Vidare i ett teoretiskt perspektiv diskuterar vi våra resultat i termer av ”digitalized co-production” (digitaliserad samproduktion). Co-production är ett sätt att involvera samhällsmedborgare i tjänsteutveckling i offentlig sektor där expansion och nya former möjliggörs av ökad digitalisering. Här tar vi ett delvis annat perspektiv där vi i stället tittar på när digitalisering och IT blir hinder för samproduktionen. Vi argumenterar också för att CIP är en helt ny, framväxande hybridform av co-production som behöver starkare styrning än traditionell co-production. Här kan vår studie bidra till successiv ackumulering av kunskap.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Landsbygd' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography