To see the other types of publications on this topic, follow the link: Landsbygd.
Dissertations / Theses on the topic 'Landsbygd'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Landsbygd.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Bygdell, Cecilia. "Omsorgsfylld landsbygd : Rumsliga perspektiv på åldrande och omsorg på den svenska landsbygden." Doctoral thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-233855.
Full textAbstract:
The aim of this thesis is to study the intersection of rural areas, ageing and care. It is based on interviews with elderly and caregivers carried out in the municipality of Heby in the middle of Sweden. Care is given a broad definition and includes help with many daily activities given by family members, the public sector, the private sector, voluntary organisations and neighbours. The studied rural area is described as filled with care, as there exist people with care needs and caregivers from several sectors. Together the elderly and their caregivers create a landscape of care which they strive to describe as characterized by mutual dependency and carefulness, as well as created between formal and informal relationships. The different care givers are dependent on, complement and sometimes exclude each other. With an increasing trend with ageing in place, the own home is becoming more Important for the rural aged. This creates special careneeds, and reshapes the home physically and gives it and the local community a specific meaning. The own home and its surroundings are seen as consisting of physical features, social relationships and memories of the lived life. The own home is both seen as a place where the elderly can be independent and as a place where they are dependent, which defines the home as a contradictory place. The study wants to contribute to a more developed theoretical understanding of the rural with an age and care perspective. Above all it is stressed that the rural is filled with care relations. Also it is stated that the elderly live in a constantly changing rural society and that the rural is placed between a material and social understanding respectively between the concepts of periphery and center.
2
Löjdström, Jennie. "KURA-En busskur för landsbygd." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-11506.
Full textAbstract:
Vid hållplatser i städer finns ofta en busskur i glas med metallstomme. Tillsammans bildar de ett enhetligt uttryck i stadsbilden och bidrar till att resenärerna skyddas mot väder och vind. På landsbygden däremot är det glesare mellan kurerna och ofta ser de olika ut vid varje hållplats. För att nå det nationella mål med fördubblad kollektivtrafik fram till år 2020 kan en satsning för att skydda resenärerna vara på sin plats. Syftet med detta examensarbete är att utveckla en modern busskur för landsbygdsresenären som passar in i omgivningen. Kuren ska vara av trä och uppbyggt i delar som förenklar byggandet och minimerar byggtiderna. De metoder som tillämpats i arbetet är intervjuer, muntliga och skriftliga, en mindre enkätundersökning och en jämförelse mellan tre befintliga träkurer på landsbygden. Inspirationsbilder och litteraturstudier har också bidragit med idéer och kunskap. Resultatet av arbetet kom att bli fyra varianter av en modern kur i trä och stål, med influenser av nymodernism, inspirerad av fyra svenska landskap.
3
Tallberg, Tarek. "Beredning av lokalnät i landsbygd." Thesis, Uppsala universitet, Elektricitetslära, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-227035.
Full textAbstract:
In this thesis a rural network in Norrbotten, Sweden, has been to designed and planned with the purpose of improving distribution reliability by exchanging existing overhead lines with underground cables. General network design considerations are discussed as well as the ones for the specific low voltage grid. During the design phase the maximum power of domestic consumers has been estimated using Velander’s method. Currents, voltage drop and impedance of the network have been calculated and fuse operation and selectivity has been considered. The network has been planned, parts lists have been compiled and an economical estimation of the project costs has been made. The project comprises of a local low voltage grid and high voltage cables and overhead lines. It has been concluded that with the suggested dimensioning and material, the network design criteria are met.
4
Blomberg, Marta. "Landsbygd i förändring : en jämförelse mellan bouppteckningar från1840-talet och sekelskiftet 1900 på Gotlands södra landsbygd." Thesis, Gotland University, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-567.
Full textAbstract:
During the beginning of the 19th century Sweden is effected by the Napoleonic Wars and in the aftermath of the war Sweden looses Finland to Russia. This loss leads to the dismissal of King Gustav IV Adolf and the introduction of the Bernadotte dynasty on the Swedish throne. Over the century the industrialization plays a big part in the progress of Sweden. The growth of the industries leads to developments in the areas of agriculture. With this essay I would like to examine if the people on the countryside of Gotland keep the same pace as the people on the mainland in their introduction of new things. Is it possible to see any new innovations on the southern part of Gotland in estate inventories from the period between year 1840 to 1900, and if so which? I will also try to examine which part of the society, social class, leads the introduction of the modern things. The material I have used is estate inventories from three parishes on the southern Gotland. To ease the examination I have divided people and things into different groups. This has helped me to see the difference between people and things, and it has also helped me to see which society class it was that introduced modern things. New crops, new tools and a new way to cultivate are some of the improvements that we can see in the areas concerning agriculture. Example of new tool that are developed during this time is the “turning” plough and “claw” harrow. There are also developments in other parts of the society, like in the textile industry. Cotton becomes more frequently used and the textile goes from being expensive to be used by all classes. My conclusion is, with some exceptions, that the countryside on Gotland has, more or less, the same development pace as the countryside on the mainland of Sweden.
5
Andersson, Ida. "Kor, kollektivtrafik och politik: kausala relationer på landsbygden : En ANT-studie om vad som etablerar landsbygd." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-20387.
Full textAbstract:
En samhällsutveckling som enbart fokuserar på staden går emot de nationella visionerna och således har planeringen även kommit att behandla landsbygdens utveckling med varierande motiv. Landsbygden har sedan tidigare beskrivits som en rural idyll vilket varit en bevarande värd miljö och betydande resurs för staden men är nu en plats för utveckling. Inom planeringen råder ett hållbarhetsideal som ämnas uppfyllas genom tillämpning av urbana normer som därmed styr samhällets utveckling och där det rurala tillskrivs motsatta värden i en stad-landsbygdsdikotomi. Genom att utveckla landsbygden enligt urbana normer och samtidigt bevara dess rurala idyll uppdagas ett problem i hur dessa båda miljöer och funktioner ska sammanfogas eller om landsbygden ersätts. Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur det som definieras som landsbygd kan bestå genom en sådan utveckling. För att göra detta är utgångspunkten vad som utgör landsbygd och vidare hur etableringen av landsbygd består. Landsbygden som fenomen undersöks utifrån en aktör-nätversteori (ANT) där perspektivet på hur världen utformas förstås genom dess beståndsdelar och det relationella sambandet mellan dessa. Detta blir studiens teoretiska och metodologiska utgångspunkt där landsbygden analyseras som ett nätverk av ageranden som definierar den. I ANT utgörs världen av ständiga processer där människor och icke-människor agerar. Hur fenomen blir bestående genom dessa processer beror således på hur stabila nätverken är genom dessa föränderliga processer. Därför presenteras resiliens som ett andra teoretiskt perspektiv som belyser hur fenomen kan hantera endogena och exogena, positiva och negativa störningar. Denna undersökning har utförts med ett förutsättningslöst förhållningssätt som ANT förespråkar för att beskriva världen så som den är och inte förklara hur den är. Resultatet har blivit en analys inom vilket konstruktionen av landsbygdsnätverket presenteras. Data för nätverket har erhållits genom etnografiska metoder där nätverkets beståndsdelar och de ageranden som sammankopplar dem förnummits genom direktobservation, dokumentstudier och samtalsintervju. Slutsatserna visar på att landsbygden varit bestående genom samhällets förändring tack vare dess förmåga att utvecklas och anpassas efter rådande förutsättningar. De ageranden som sker i samband med landsbygdsnätverket både upprätthåller det som ett bestående fenomen och formar det. Landsbygd utgörs således av mer än det som framkommer i stad-landsbygds dikotomin och bör därför ses definieras utifrån rådande system och förutsättningar. Trots landsbygdens resiliens kan den inte vara bestående genom störningar orsakade av politik och planering som omkullkastar hela dess funktionella och strukturella sammansättning utan att utvecklas till ett jämviktsläge där den inte längredefinieras som landsbygd. Detta innebär att dess förutsättningar för att utvecklas och hantera störningar bör tas i beaktning om den ska formas eller på andra sätt påverkas av planering.
6
Saltvedt, Sara, and Jonathan Lennstring. "Autonoma fordon för en levande landsbygd." Thesis, KTH, Skolan för teknikvetenskap (SCI), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-276982.
Full textAbstract:
Sverige är till ytan ett relativt stort land med en liten befolkning, och där landsorten är glest befolkad med långa avstånd mellan städer och tätorter. Landsbygdens förutsättningar har förändrats gradvis under många år och står idag inför stora utmaningar – såsom avfolkning, en åldrande befolkning liksom svårigheter att upprätthålla grundläggande samhällstjänster såsom skola, vård och omsorg. För att upprätthålla en fungerande landsbygd och tillfredsställa befolkningens behov, behövs bland annat en grundläggande infrastruktur för kommunikation och transporter. Här nämns ofta samspelet med autonoma fordon som en potentiell lösning – men lösningen kan vara både svår och kostsam att åstadkomma. Syftet med detta kandidatarbete är att analysera hur autonoma fordon kan vara en lösning, var utvecklingen av autonoma fordon befinner sig i idag samt hur förutsättningarna ser ut för implementering, både tekniskt och politiskt. Både för- och nackdelar med olika lösningar kommer också att redogöras för. Metoden som har använts för kandidatexamensarbetet är en litteraturstudie där informationssökning har gjorts i olika datasökningsbaser för att undersöka vad som tidigare gjorts på området och som sedan sammanställts. Vidare har det utförts kompletterande intervjuer med yrkesverksamma personer inom det berörda ämnesområdet samt en mindre intervjustudie. Utifrån litteraturstudien inom ämnesområdet autonoma fordon så pekar en stor del av tidigare forsknings- och utvecklingsarbete på potentialen som finns i teknologin och på de hållbarhetsmässiga fördelarna som kan erhållas. Ett flertal aktörer inom olika områden är med och driver utvecklingen framåt, och idag pågår åtskilliga forsknings- och utvecklingsprojekt med tester med fullständigt självkörande fordon runt om i världen. I dagsläget så är genomförd forskning omkring autonoma fordon på landsbygd dock begränsad, men en slutsats är att autonoma fordon har stor potential till att kunna bidra till att bibehålla en levande landsbygd i framtiden. Det finns ännu vissa hinder och utmaningar för implementering av autonoma fordon, så som att tekniken måste vara tillräckligt beprövad och att samspelet med den digitala och fysiska infrastrukturen ska fungera. Det kommer även att behövas mer underlag kring lagar och regelverk i och med den snabba teknikutvecklingen och även utredningar runt ekonomin för kostnader och kostnadsfördelningar, dvs nya affärsmodeller, kommer att vara nödvändiga. Användarnas inställning visar inte på något tydligt motstånd när det kommer till användandet av autonoma fordon, utan snarare kommer utmaningen att handla om mervärdet som de autonoma lösningarna måste skapa för att ändra landsbygdsbornas resvanor liksom att göra det attraktivt att leva på landsbygden. Slutsatsen är att en stor del av trafiken i framtiden antingen kommer att köras helt eller delvis autonomt. Sannolikt så kommer automatiserade lösningar på landsbygden realiseras inom en snar framtid och med detta bidra till att en levande landsbygd kan åstadkommas.Geographically, Sweden is a relatively large country with a small population, where the rural area is sparsely populated with long distances between cities and towns. Rural conditions have changed gradually over many years and challenges have occurred - such as depopulation, an aging population as well as difficulties in maintaining basic community services such as school and healthcare. In order to maintain a functioning rural area, a basic infrastructure for communication and transport is needed, and here the interaction with autonomous vehicles is mentioned as a potential solution - but the solution can be both difficult and costly to achieve. In this Bachelor's thesis the aim is to analyse and discuss how autonomous vehicles can be a solution, where the development of autonomous vehicles are today, what the current conditions are for implementation, both technically and politically. Also pros and cons of different solutions will be discussed. The method used for the Bachelor's thesis is a literature study in which information search was done in various data search bases to investigate what previously has been done in the area. Also, supplementary interviews have been conducted with professionals in the subject area along with a small interview study. Based on the literature study in the field of autonomous vehicles, a large part of previous research and development work points to the potential that exists in technology and to the sustainability benefits that can be obtained. Several players in different areas are driving the development forward, and today many research and development projects are underway with tests with fully self-driving vehicles around the world. At present, research on autonomous vehicles in rural areas is limited, but autonomous vehicles have great potential to contribute to maintaining a vibrant rural future. There are still some obstacles and challenges to the implementation of autonomous vehicles, such that the technology must be sufficiently tested and that the interaction with the digital and physical infrastructure need to be reliable. More evidence will also be needed regarding laws and regulations with the rapid development of technology and investigations around the economy for costs and cost distributions, i.e. new business models, will be necessary. The users' attitude does not show any clear resistance when it comes to the use of autonomous vehicles, but rather the major challenge will be about the added value that the autonomous solutions must create to change the travel habits of rural people. It can be concluded that in the future a large part of the traffic will either be fully or partially autonomous. Probably, automated solutions in the countryside will be realized soon and thereby contributing to a living countryside.
7
Johansson, Jenni. "Fritidsaktiviteter i stad och på landsbygd : En kvantitativ tvärsnittsstudie om äldres fritidsaktiviteter i stad och på landsbygd." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-109220.
Full text
8
Weibull, Lindborg Matilda. "Sverige ömsar landskap." Thesis, KTH, Arkitektur, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-116764.
Full textAbstract:
Sverige är, enligt en undersökning våren 2012, det land som urbaniseras snabbast i Europa. Samtidigt som vi bevittnar hur landsbygden successivt avlövas ställs frågor kring den framtida relationen mellan de tätbefolkade och de nästintill folktomma delarna av landet. Vilka yttre förutsättningar vilar den urbana expansionen på - och vilken roll tilldelas det icke urbana - det vi ofta benämner som landsbygden? Projektet kan beskrivas som en undersökning av den framtida landsbygden utifrån fyra framtidsscenarios - Storbolagens Era, Livet på landet, Byalagens återkomst och Det exotiska reservatet.According to a survey made in spring 2012, Sweden is the fastest urbanizing country in Europe. While we are witnessing how the countryside gradually defoliates, questions about the future relationship between the densely populated and almost deserted parts of the country, are being raised. What external conditions are the urban expansion depending on - and what role is assigned to the non-urban? The project can be described as a study of the future rural areas of Sweden, based on 4 future scenarios - The era of the large-scale industries, Country life, Return of the village communities and The exotic nature reserve.
9
Runemyr, Evalill. "Socialt kapital : Skillnad på stad och landsbygd?" Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-35003.
Full textAbstract:
This study examines the connection between social capital and urban and rural areas. The study divides the environments into two categories; metropolises and rural areas. Metropolises are defined as any of Swedens largest cities Stockholm, Gothenburg or Malmö. The study also examines if there is a difference between these groups in how high social trust they have to people living in the same areas as themselves versus people who live in other areas. The studie also focuses on the urbanization that the world is going through, where people move from rural areas into the cities for work and education. Does the urbanization also have an effect of the development of the social capital? Social capital is defined as social trust and the participants have been asked to which extent they feel like they can trust other people. The results of the research shows there exists a slight but consistent difference between the groups where we can see that the people who has grown up in metropolises has a higher social trust than the people raised in rural areas. The study also shows that although the people raised in rural areas has lower trust to people in general, they have higher trust to people living in the same areas as themselves.
10
Gustafsson, Olivia. "Landsbygd kontra stadsmiljö - gotländska avrättningaplatser som talar." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för arkeologi och antik historia, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-355217.
Full textAbstract:
Gustafsson, O. 2018. Landsbygd kontra stadsmiljö–gotländska avrättningsplatser som talar. Gustafsson, O. 2018. Countryside versus urban area–Gotlandic executions that reveals. This bachelor thesis covers two executional sites on Gotland, one on the east coast near Visby, called Galgberget and the second one on the southern part of Gotland called Grötlingbo. The focus of this bachelor thesis will be on separating the sites and comparing them with each other based on their executional marks found on the bones from each site. I examined the 29 boxes recovered remains, with 25 boxes from Galgberget and four boxes from Grötlingbo, excavated from these two sites and used different methods to determine what kind of weapon and crime can be linked to the executional marks on the remains. One of the four methods that was used for this examination was sharp force trauma, that revealed a similarity in cervical vertebra damage on the individuals from both sites. The second method was dismembering, which was only identified on the bone fragments from Galgberget. The third method that was used to examine the remains was penetration wounds, which only appears on the remains that had been through violence-related circumstances or torture with a 20-centimetre nail through the head, the remains with these kinds of wounds were only discovered at Galgberget. The fourth method that was used was bone fractures, which showed; after examining the 29 remains that it was only discovered at the Galgberget executional site. It can be concluded from this that even if the execution sites are near-by each other, they performed different kinds of executions, with different kinds of execution marks. For example, from Grötlingbo the only execution mark there was the cervical vertebra sharp force trauma. Meanwhile from Galgberget there were several execution marks, which are mentioned in the methods above. Keywords: Galgberget, Grötlingbo, execution marks, Gotland, execution.
11
Westberg, Hanna. "Landsbygd och stadsmiljö : Förskollärares arbete med miljöfrågor." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68208.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to visualize similarities and differences in how preschool teachers work with environmental issues at preschools in country-sides and cities. I want to examine in what way preschool teachers experience and interest effect their environmental work. My method for this study is a web survey that was sent out to preschool teachers at different counties in Sweden and a total of 51 preschool teachers answered the survey. The results showed that there are some similarities and differences between the country-side and city. The proximity to nature area is important to how and what preschool teachers work and teach about. Preschool teachers worked in similar ways to get children to participate in environmental work and the educational tools that they used in their teaching. The study also showed that preschool teachers interest in environmental issues is of great importance to how they appreciate their knowledge and skills. Most preschool teachers in the different areas haven’t been offered or have had any education in environmental issues.
12
Höglander, Emelie. "Turism-för en levande landsbygd? : En studie om turismnäringens möjlighet att bidra till befolkningstillväxt på den svenska landsbygden." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-74914.
Full text
13
Wiström, Anna. "Platsidentitet i översiktsplanen : en fallstudie om storstadsnära landsbygd." Thesis, KTH, Urbana och regionala studier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-253653.
Full textAbstract:
I en storstadsregion som Stockholm där både befolkningstillväxten och den ekonomiska tillväxten är hög blir det tydligt att staden och tätorten är det som i första hand presenteras som utvecklingsbar. Staden ses som det främsta föremålet för samhällsplanering. I dagens Sverige blir landsbygden ofta marginaliserad och placerad i periferin och det finns stora spänningar mellan stad och landsbygd. I media syns ett allt starkare urbant perspektiv vilket kan påverka prioriteringar i stora och viktiga beslut och stadskärnan ses många gånger som en lösning på olika problem, särskilt ekologiska och ses som en stor del i en positiv ekonomisk utveckling. Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap kring platsidentitetens roll i översiktsplanen samt problematisera hur landsbygden som plats presenteras i översiktsplanen. Genom de kvalitativa metoderna kvalitativ innehållsanalys, litteraturstudie och semi-strukturerade intervjuer ämnar detta arbete vara ett bidrag i diskussionen kring staden som norm. Problematiken kommer konkretiseras genom en fallstudie av kommunerna Norrtälje och Upplands-Bro som genom sitt geografiska läge i Stockholms län utgör intressanta studieobjekt. Platsen är mycket mer än bara en position på en karta. Den är sammanflätad med känslor, aktiviteter, minnen och fysiska kvaliteter. Det är dessa tillsammans med människors relationer till varandra, andra platser och andra identiteter som definierar platsidentiteten för just en plats. Översiktsplanen är många gånger det enda dokument som täcker landsbygden vilket gör det extra viktigt i relation till landsbygdens plats i planeringen. Det har blivit allt mer populärt för kommuner att använda sig av platsmarknadsföring vilket beror på att den globala konkurrensen om nya invånare och investeringar ökar. Användningen av platsidentitet och platsmarknadsföring kritiseras ofta för att vara odemokratiska då de riskerar att osynliggöra platser och människor som inte passar in i den ”attraktiva” bilden av kommunen. Det blir för kommunen en balansakt att kommunicera en gemensam bild av kommunen. Platsidentiteten i översiktsplanerna framträder först och främst genom aspekter som kommunerna lyfter fram som attraktiva. Dessa är ofta kopplade till fysiska kvaliteter som inte ses som föränderliga. Platsidentitet är svår att definiera och det är bara en bråkdel av den som syns i översiktsplanerna då identitet enligt forskarna till största del skapas utifrån sociala relationer. Platsidentitetens roll är att på något sätt marknadsföra och visa upp en positiv bild av kommunen. Att studera platsidentitet är otroligt komplext då identitet är något som är individuellt och skiljer sig från människa till människa. Landsbygden beskrivs som en plats som ska bevaras för andra att njuta av.In a city region like Stockholm were the population growth and the economic growth is high is it clear that the city is seen as the one place for development. The city is seen as the primary object of urban and regional development. Today in Sweden, rural areas are often marginalized and located in the periphery and there are tensions between the city and the countryside. In the media, an increasingly stronger urban perspective is visible, which can affect priorities in major decisions. While the city centre is often seen as a solution to various problems, especially ecological and is seen as a major part of a positive economic development. The aim of this thesis is to contribute knowledge about the role of place identity in the comprehensive plan and to problematize how rural areas are presented in the comprehensive plan. Using the qualitative methods qualitative content analysis, literature study and semi-structured interviews, this work intends to be a contribution in the discussion around the city as the major focus in planning. A case study of the municipalities of Norrtälje and Upplands-Bro will be used to show the problematics using place identity and place marketing in comprehensive planning. Place is so much more than just a position on a map. It is intertwined with emotions, activities, memories and physical qualities. These together with people’s relationships with each other, other places and other identities that define the place identity of that place. The comprehensive plan is often the only document that affect the countryside. Which increase the importance to study this plan in relation to rural areas. It has become more and more popular for municipalities to use place marketing. The use of place identity and place marketing is often criticized for being undemocratic, as they increase the risk the risk of places and people feel like they don’t belong in the picture that the municipality presents. For the municipality, it becomes a becomes a case of balancing the place identity that they choose to present. The place identity in the comprehensive plan emerges mainly through aspects that are considered attractive by the municipality. These are often linked to physical qualities that are not considered to change. Place identity is difficult to define, and it is only a fraction of it that is shown in the comprehensive plan because identity is largely based of social relations. The role of place identity is to market and display a positive image of the municipality in some way. Studying place identity is incredibly complex as identity is something that is individual and differs from human to human. A document like the comprehensive plan are only able to capture a fraction of what constitutes the entire municipality. The countryside is described mainly as a place to be preserved and for others to enjoy
14
Appelblad, Hanna, and Sandra Bersani. "Distriktssköterskors upplevelse av patientkontakt utanför arbetstid i tätortsnära landsbygd." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-112047.
Full textAbstract:
Abstrakt Bakgrund: Få studier är utförda där distriktssköterskors upplevelser inom primärvården av att möta patienter utanför arbetstid studerats. Framför allt finns det få studier som beskriver distriktssköterskors erfarenhet att arbeta och leva i mindre samhällen. Många patienter har kontinuerlig kontakt med hälsocentraler och träffar ofta samma sjuksköterskor. För distriktssköterskor som arbetar i tätortsnära landsbygd är det lättare att etablera kontakt med patienter utanför arbetstid. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av att bo nära och möta patienter utanför arbetstid i tätortsnära landsbygd inom Västerbottens län. Metod: Genom semistrukturerade intervjuer samlades data in från distriktssköterskor inom primärvården. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I studien deltog 7 kvinnliga distriktssköterskor. Resultatet av studien resulterade i 4 kategorier som bland annat beskriver distriktssköterskornas upplevda kontakt med patienter utanför arbetstid som påfrestande. Slutsats: Resultatet visar på att de flesta distriktssköterskor upplever patientkontakt utanför arbetstid som påfrestande. Studien kan bidra till en förbättrad patientsäker omvårdnad då resultatet åskådliggör distriktssköterskors upplevelse av att bo och arbeta på en tätortsnära landsbygd. Eventuella brister och komplikationer inom vården kan då diskuteras och åtgärdas. Fler studier inom området behövs för djupare kunskap och vidare handläggning av eventuella problematiska situationer som distriktssköterskan inom primärvården ställs inför relaterat till möten med patienter utanför arbetstid.
15
Petersson, Eva. "Biblioteket i centrum : Ett utvecklingsprojekt för bibliotek och landsbygd." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper, KV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-26055.
Full textAbstract:
The structure of the Swedish public library field has been evolving during the last decades. The traditional mission of educating the citizens to become responsible, democratic and knowledgeable members of society has in a way led to the integration between public and school libraries. Lately new co-operational models have been under debate and a sense of resistance has arisen because of the economical and market influences. In parallel with closure of library branches new libraries have evolved in malls and wash houses and some with self-service with no use of librarians. This work shows how co-operation in rural areas finds the common goals for the people living there who are concerned about keeping the service needed including the public library and thus using existing means and crossing borders of commercial thinking. Participators in the project are interviewed to find out their various wishes and a mutual goal. The degree of local democracy is also investigated. The outcome of this thesis is that in rural areas with tough municipal economy the citizens co-operate over borders to keep the services they want, and in this specific case it is found to be a meeting spot in the centre of the village, where also the library will be located, together with the country store.
16
Gunnarsson, Marion, and Stefan Eriksson. "Asylboende på landsbygd : Eldsjälars betydande insatser för positiv etablering." Thesis, Karlstads universitet, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-55394.
Full textAbstract:
Sammanfattning 2015 orsakade inbördeskriget i Syrien en stor flyktingvåg över Europa som även drabbade Sverige. Detta orsakade en akut situation där asylboenden snabbt måste etableras. Dessa asylboenden etablerades i hög utsträckning utanför städernas urbaniserade läge där befintliga fastigheter fanns tillgängliga. Migrationsverkets egna boenden räckte under en tid inte till, utan upphandlingar av passande anläggningar gjordes med privata fastighetsägare. I Molkom var det en privat fastighetsägare som själv tog kontakt med Migrationsverket och erbjöd lämplig lösning som fanns på orten. En gammal skola som skulle byggas om till kulturcenter kunde istället bli ett asylboende i ett naturskönt område. På grund av de många asylboenden som etablerades på landsbygden har denna uppsats syftet att undersöka de positiva aspekter som eldsjälars insatser har spelat för orten angående etablering av asylboendet. Avvecklingen av de privata asylboendena gick fort efter beslut av Migrationsverket, detta orsakade starka känslor hos det engagerade samhället som arbetat hårt för de asylsökandes behov. I många tätorter och så även i Molkom är eldsjälar en stor del av samhället, samhällsorganisationer på gräsrotsnivå som kämpar för bygdens bästa. Den ökande migrationen orsakar en samhällsförändring som kräver en planering som inte enbart tar hänsyn till en kultur och ideologisk uppfattning. Dagens planering handlar om visioner och en långsiktig önskvärd framtid, i Molkom finns denna vision om en långsiktig önskvärd framtid, där en ökad befolkningstillväxt i form av nyanlända svenskar kan bosätta sig. Arbetet har en kvalitativ metod där intervjuer med samhällsaktörer ger en nyanserad bild av hur situationen i Molkom såg ut. En stor grupp av eldsjälar och volontärarbetare i Molkom skapade förutsättningar att lyckas med en god etablering av de asylsökande. Öppenhet och integration var ledord i allt man gjorde. Slutsatsen är att öppenheten av platsen är av stor betydelse för etablering av de asylsökande för en lyckad integration. Det krävs också stor ansträngning och vilja från eldsjälar, volontärer och allmänhet om de nyanlända vill stanna kvar i bygden efter besked om uppehållstillstånd som bidrar till en levande bygd där fler naturliga mötesplatser blir ett resultat. En annan slutsats är då att bostadsmarknaden måste våga satsa på landsbygden och mindre orter om detta ska kunna bli verklighet. ytterligare en slutsats är att aktiviteter är ett effektivt sätt att integrera nyanlända in i samhället då det krävs ett visst mått av engagemang från både nyanlända och ortsbor. Nyckelord: asylboende, eldsjäl, öppenhet, landsbygd, positiva
17
Lopez, Nelly, Elin Rickardsson, and Robin Selin. "Behovsanalys i landsbygd : samordning av effektiva och hållbara transporter." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21255.
Full textAbstract:
Transportsektorn står idag för cirka en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser och tillsammans med den Europeiska Unionens (EU) politik finns målsättningen att genom en gemensam lagstiftning minska klimatpåverkan utifrån 2 gradersmålet. Utifrån FN:s ramkonvention, Europeiska unionen och övergripande mål för Sveriges miljöpolitik har Västra Götaland sammanställt energi- och klimatmål som framför att år 2030 ska ett oberoende av fossil energi för den västsvenska ekonomin mynna ut i ett hållbart näringsliv. Orust kommun planerar att förhålla sig till målen genom att öka andelen fossilfria bränslen, öka antalet kollektivresor men även minska totala antalet transporter. I många fall kan dessa mål uppnås genom en effektivisering av befintliga resurser och det är ur detta som examensarbetet får sin aktualitet. Genom att se hur och varför busstrafiken kan samordnas för att likväl transportera paket och mindre gods som individer lyfts fram som målsättning. För att undersöka möjligheten med implementering av busskonsolidering har en omfattande litteraturstudie utförts, som grundas i att se hur olika distributionsstrategier påverkar effektivitetsvariablerna kostnad, tid och fyllnadsgrad. Effektivitetsvariabler beaktas indirekt genom studien men uppfyller en viktig roll, då resultatet baseras på hur väl dessa uppfylls. För att vidare se möjligheten med införandet av busskonsolidering kompletteras studien med kvalitativa intervjuer som syftar till att undersöka intresset med konsolidering hos diverse företag och transportörer i landsbygden. För att ge ytterligare en dimension på konsolidering med busstrafik genomfördes också en enkätundersökning för att studera skolungdomars attityd och beteende till ämnet. Skribenterna har med hjälp av det teoretiska ramverket sammankopplat företagens och aktörernas påvisade positiva inställning till konsolidering med busstrafik, i form utav ett samdistributionsprojekt. Därigenom kan alla deltagande aktörer nyttja bussgods som ett effektivt sätt att frakta frekventa leveranser av inkommande och utgående gods. Utifrån det teoretiska ramverket formades tre olika distributionsstrategier som är möjliga att implementera på landsbygdsskommuner. Mjölkrunda med enterminalsystem presenterades som en möjlig lösning i dagsläget, då den är tidtabellstyrd och kan utföras medan bussar inte används till andra planerade rutter. Studien påvisar dock att ifall resurser kan tillsättas och fler företag visar intresse för busskonsolidering är ett mer lämpat transportupplägg, navdistribution med mjölkrunda. Ett mer skräddarsytt transportupplägg i form av ett hybrid navsystem med mjölkrunda presenteras som det optimala transportsystemet för att optimalt dra nytta av bussarnas utnyttjandegrad. Detta system kräver en en mer komplex informationsdelning mellan olika aktörer och är betydligt mer kostsam, men kan i framtiden bidra till att frakt av paket och mindre gods kan ske på ett hållbart och effektivt sätt.The transport sector currently accounts for about one third of Sweden's total greenhouse gas emissions and together with the European Union's policy, the goal is to reduce the climate impact from a 2-degree target, through a common legislation. Västra Götaland has compiled energy and climate targets, starting in 2030, independence of fossil energy for the western Swedish economy will arise in a sustainable trade and industry. Orust municipality plans to monitor the targets by increasing the proportion of fossil free fuels, increasing the number of public transports, but also reducing the total amount of transport. In many cases, these goals can be achieved through an efficientization of existing resources, and this is what the bachelor thesis gets its actuality. By seeing how and why bus traffic can be coordinated to transport packages and smaller goods with individuals are the objectives of this thesis. In order to investigate the possibility of implementing bus consolidation, extensive literature studies have been carried out, which are based on how different distribution strategies affect the efficiency variables cost, time and load factor. The efficiency variables are considered indirectly through the study but fulfill an important role, as the result is based on how well they are met. In order to further see the possibility of introducing bus consolidation, the study is complemented with qualitative interviews which are aimed at investigating the interest with consolidation at various companies and transporters in the rural area. In order to provide a further dimension of consolidation with bus traffic, a survey was also conducted to study the pupils attitude and behavior towards the subject. Through the theoretical framework, the writers have stated the positive attitude of the companies and operators towards consolidation by bus traffic, in the form of a co-distribution project. By doing this, all participants can make use of bus consolidation as an effective way of shipping frequent deliveries of incoming and outgoing goods. Based on the theoretical framework, three different distribution strategies were formed that are possible to implement in rural areas. Milkrun with oneterminal, was presented as a possible solution in the current situation, since it is timebased and can be performed while buses are not used for other planned routes. However, the study shows that if resources can be added and more companies show interest in bus consolidation, a more suitable transport structure is hub & spoke distribution with milk runs. A more tailor-made transport structure in the form of a hybrid hub & spoke system with milk runs is presented as the most favorable transport system to optimally benefit from the utilization rate of buses. This system requires a more complex information sharing between different actors and is significantly more costly, but in the future it can contribute to the shipment of packages and smaller goods in a sustainable and efficient manner.
18
Berg, Alexander. "Brottsförebyggande i Västerbottens län: Medborgarlöften i stad och landsbygd." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-75171.
Full textAbstract:
Västerbottens län präglas av en tätbefolkad kust och ett glest befolkat inland som innehåller ett flertal landsbygdskommuner. Strategier för att arbeta mer brottspreventivt och trygghetsskapande har tagits fram i form av medborgarlöften. Dessa medborgarlöften finns i länets alla 15 kommuner och är framtagna av polis med hjälp av kommun och befolkning. Syftet med denna uppsats är att ge en bild av ett urval av insatser och skillnader i det brottspreventiva arbetet i tätort och landsbygd i Västerbottens län. För att få svar på frågeställningarna så har varje medborgarlöftenas innehåll kategoriserats inom de brottspreventiva insatserna i en kommunindelning beroende på om kommunen varit en stadskommun, pendlingskommun eller landsbygdskommun. Medborgarlöften bygger på metoderna Community policing och Problemorienterat polisarbete vars syfte är att bygga upp en god relation mellan polis och befolkning samt finna bakomliggande problem till brotten. Resultatet i studien visar att information kring medborgarlöftena på kommunernas hemsida är väldigt bristfälliga. De insatser som identifierats i löftena är inom Trafik, Narkotika, Grannsamverkan, Ungdomsrelaterat, Öka synlighet/Närvaro, Våld i nära relation, Alkoholtillsyn, Fysisk miljö och Oskyddade trafikanter. Det går att identifiera enstaka skillnader i medborgarlöftena i kommunernas brottspreventiva arbete. Trafikinsatser och insatser mot narkotika är någonting som fått utrymme i alla kommuner i sina medborgarlöften med undantag för de två stadskommunerna Umeå och Skellefteå. Även landsbygdskommunen Malå sticker ut i att inte göra ha med en punkt om drog- och rattfylleri. Grannsamverkan är en insats som det går att se ett mönster i att alla pendlingskommuner har identifierat och har med i sitt medborgarlöfte, men detta är inget som landsbygdskommunerna har valt att fokusera på. Ökad polisiär synlighet och närvaro är ett fokus som går att koppla till landsbygdskommunerna. Våld i nära relation finns endast som insats i pendlingskommuner. I övriga insatspunkter så ses ingen röd tråd som går att koppla till de tre kommunindelningarna.
19
Bergman, Susanne, and Anna Nilsson. "Ambulanspersonals upplevelser av samverkan vid prehospital händelse på landsbygd." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-75223.
Full textAbstract:
Bakgrund: De senaste årtiondena har det skett en centralisering av sjukvården vilket i kombination med begränsade resurser prehospitalt leder till långa avstånd innan ambulans och patient når den enhet som erbjuder den vårdnivå som krävs. På landsbygden är god samverkan med andra yrkeskategorier grundläggande för att uppnå ett optimalt omhändertagande av patienter på händelseplats. Syfte: Att studera Ambulanspersonals upplevelser av samverkan vid Prehospital händelse på landsbygd. Metod: Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper med totalt 12 deltagare från en ambulansstation belägen på landsbygden i norra Sverige. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysprocessen resulterade i fyra kategorier: Att bristande resurser leder till utsatthet och känslan av otrygghet, Att egna initiativ är nödvändigt för att främja samverkan, Att tydlig information och god kommunikation är en förutsättning för samverkan samt Att förbättrade rutiner krävs för att utveckla samverkan. Ambulanspersonalen upplevde en utsatthet på grund av långa avstånd till både sjukhus och närmsta sjukvårdsresurs. Få medicinska resurser ställer högre krav på att samverkan med andra yrkeskategorier fungerar för ett optimalt omhändertagande av patienter i en prehospital miljö. En god samverkan grundade sig i en vilja att hjälpa till i omvårdnaden för patientens bästa. Brister i samverkan orsakades bland annat av uteblivna övningstillfällen samt utebliven återkoppling med andra resurser när samverkan skett. Slutsats: För en bra samverkan vid omhändertagande av patienter krävs god kommunikation mellan yrkeskategorier, mer gemensamma övningar samt utveckling av befintliga rutiner och riktlinjer.
20
Eliasson, Åsa, and Monica Larsson. "Ambulanssjuksköterskors erfarenhet av att arbeta i glesbygd och tätortsnära landsbygd." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-117021.
Full textAbstract:
Bakgrund: Det är långa avstånd i Västerbottens inland och 11 av 14 ambulansstationer har genomsnittliga transportsträckor som överstiger 90 km per uppdrag. De avstånd som förekommer i glesbygd och tätortsnära landsbygd innebär långa framkörningstider till patienten och längre tid innan ankomst till närmsta vårdenhet eller sjukhus, än i tätort eller storstäder. Tidigare studier har visat att det var bättre med “ scoop and run” än “stay and play” om transporttiderna till närmsta akutsjukhus var korta. När det däremot var långa transporttider eller om det prehospitala arbetet utspelade sig i glesbygd och i tätortsnära landsbygd, fanns det behov av mer avancerad teknik i ambulansen och att de medicinska behandlingarna påbörjades. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa ambulanssjuksköterskors erfarenhet av att arbeta inom ambulanssjukvården i glesbygd och tätortsnära landsbygd. Metod: Studien bygger på semistrukturerade intervjuer, med 7 ambulanssjuksköterskor som hade erfarenhet av ambulanssjukvård i minst 2 år i Västerbotten, södra Lappland, som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i 2 huvudkategorier; Ett stort ansvar och Resurser –en tillgång. Att arbeta i glesbygd och tätortsnära landsbygd var ett utmanande och kravfyllt arbete. Hjälp från övriga resurser som andra ambulanser och ambulanshelikopter fanns att tillgå, men många gånger var dessa resurser bristfälliga på grund av de långa avstånden och väderförhållanden. Slutsats: Sammanfattningsvis förefaller ambulanssjukvården i glesbygd och tätortsnära landsbygd som ett kravfyllt jobb med ett utökat ansvar. Emellanåt krävdes mycket planering kring patienten vad gällde logistik och samordning. Trots detta upplevdes arbetssituationen som tillfredställande och utvecklande. Med denna studie ses dock att det kan finnas anledning att forska vidare för att belysa eventuella skillnader att arbeta i storstad och glesbygd. En utveckling av den tekniska utrustningen vad gäller visuell teknik inom ambulanssjukvården kan också ses som behövligt. Ett förbättrat samarbete och fördjupning i ambulanssjukvård i glesbygd och tätortsnära landsbygd, tillsammans med glesbygdsmedicinskt centrum som finns i primärvården i Västerbotten och mellan jourläkare och läkare med högre medicinsk kompetens, skulle kunna leda till ytterligare kvalificerade bedömningar och adekvata åtgärder på ett ännu tidigare stadium.Background: Västerbottens interior and 11 of the 14 ambulance stations have average distances exceeding 90 km per mission. The distance that exists in rural areas and in near-urban rural areas means long run-up times for the patients and even longer time before arrival to the nearest health care unit or hospital. There are long distances, especially in the Earlier studies has shown that it`s better with the "scoop and run" than "stay and play" when the journey time to the nearest emergency hospital was short. However, when it was long transport times or if the prehospital work took place in rural areas and in near-urban rural areas, there was a need for more advanced technology in the ambulance and that the medical treatment will be started. Purpose: The aim of this study was to describe ambulance nurses experiences of working in the ambulance service in rural and near-urban rural areas. Method: Seven registered nurses with experience of having worked in the ambulance for at least 2 years in Västerbotten in south Lapland were interviewed by qualitative research. The transcript was analyzed by using qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in 2 categories; A great responsibility and Resources- an asset. Working in rural and near-urban rural areas was a challenging job with a lot of solitary work. Help from other resources as other ambulances and ambulance helicopters were available, but many times were these resources inadequate because of the long distances and weather conditions. Conclusion: In conclusion, it seems that the ambulance service in rural and near-urban rural areas was a requirement filled job with great responsibility and occasionally a lot of planning around patient, concerning the logistics and coordination. Despite this perceived was working at a satisfactory level and fulfilling. However, the result of this study shows that there might be reason to dig deeper to develop investigate further in order to highlight any differences to work in big cities and rural areas. A development of the technical equipment in terms of visual technology for the ambulance service can also may need to be procured. Improved cooperation and specialization in emergency medical services in rural and near-urban rural areas, together with the rural medical center, in the primary care, Västerbotten, and between emergency physicians and physicians with higher medical expertise, could lead to more qualified assessments and appropriate action at an even earlier stage
21
Lindahl, Charlotte, and Per-Jakob Lindahl. "Framgångsfaktorer inom produktutveckling för Namibias landsbygd : - En fältstudie i Namibia." Thesis, KTH, Maskinkonstruktion (Inst.), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-200838.
Full textAbstract:
Många av jordens fattigaste människor lever på landsbygden och är beroende av småskaligt jordbruk för sin överlevnad. Förenta nationerna anser att det är en nyckelfaktor att öka produktiviteten hos jordbruken för att minska undernäringen i världen. Under det senaste årtiondet har den akademiska litteraturen gjort framsteg kring produktutveckling för utvecklingsländer men det är fortfarande få studier om hur den bör genomföras. Målet med detta examensarbete är att redogöra för vilka framgångsfaktorer som bör beaktas vid produktutveckling för människor på landsbygden i utvecklingsländer.Den empiriska datan baseras på ett produktutvecklingsprojekt i norra Namibia samt intervjuer med experter inom området. Projektet genomfördes som ett Minor Field Study projekt, sommaren 2016, genom passiva och aktiva fältstudier. Eftersom mycket av den befintliga teorin är generell, analyseras den för hur väl den kan appliceras i Namibia. Examensarbetet resulterade i två kategorier av framgångsfaktorer, projektets organisation och produktdesign. Den första kategorin listar framgångsfaktorer för hur ett lokalt produktutvecklingsprojekt bör organiseras. Den andra kategorin listar framgångsfaktorer kopplade till själva produkten. Genom att redogöra för dessa syftar den här rapporten till att vara ett stöd för småskaliga produktutvecklingsprojekt för Namibias landsbygd utförda av icke-namibiska företag eller organisationer.Intressanta slutsatser är att rekommendationer för tillverkning skiljer sig från vad som rekommenderats i tidigare litteratur. En analys är att det grundar sig i det småskaliga perspektivet som är påtvingat av Namibias låga populationstäthet. För att styrka rapportens slutsatser bör ytterligare studier inom småskalig produktutveckling för landsbygden i utvecklingsländer genomföras.Many of the poorest people on earth live in rural areas and are dependent on small-scale farming for their survival. The United Nations sees it as key to improve the productivity of these farms in order to reduce undernourishment in the world. Even though the literature has taken a big step forward on product development for developing countries during the past decade, there are still few studies on how to develop products for this specific group. This master thesis aims to state the success factors when developing products for people living in rural areas of Namibia.The empirical data is based on a product development project in northern Namibia as well as interviews with experts within the area. The product development project was carried out as a Minor Field Study during the summer of 2016 and the authors of this report spent two months in Namibia conducting both passive and active field studies. Since much of the existing literature claims to be general, this thesis starts off by analysing the existing literature to see how it applies in the Namibian context. The literature study together with the empirical findings are then formed into two categories of success factors when developing products for rural Namibia. The first category, project organisation, lists the success factors for how to set up a local product development project as a non-Namibian company or organisation. The second category, product design, lists the success factors linked to the actual product. By stating these success factors this thesis aims to be a support for small scale development projects carried out by a non-Namibian company or organisation targeting rural Namibia.Interesting findings are that the recommended production methods differ from what is recommended in previous literature. This report argues that the reason for this is the small scale perspective forced by Namibia’s low population density in contrast to India’s, from where most of the existing literature originates. This raise the need for further studies on small scale product development projects in rural areas to validate the findings of this report.
22
Ness, Salomonsson Jonas. "Konsekvenser av skolnedläggningar på landsbygd : En fallstudie i Pajala kommun." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-355787.
Full textAbstract:
Pajala kommun är en landsbygdskommun och har som många andra landsbygdskommuner drabbats hårt av centraliseringen, de senaste 50 åren har kommunen haft en befolkningsminskning på 51,6%. Till en följd av detta så har kommunen tvingats till skolnedläggningar. Genom kvalitativa intervjuer så undersöker uppsatsen vad konsekvenserna av en skolnedläggning är för lokalbefolkningen samt undersöker hur det påverkar interaktion mellan skola och samhälle. Resultatet är att en skolnedläggning väcker mycket oroskänslor för både vuxna och barn kring framtiden, som inkluderar både sociala och ekonomiska aspekter. Slutsatser som dras är att kommunikationen mellan kommun och privatpersoner kan påverka hur en skolnedläggning tas emot av lokalbefolkningen. I Pajala kommun upplevs samarbetet mellan kommun och lokalbefolkning som ansträngt, vilket har resulterat i att privatpersoner är obenägna att förstå kommunens nya skolstrategier. Detta hade kunnat motverkas av öppna dialoger. Studiens viktigaste slutsats, som tidigare forskning ej visat, är att kommunen fått ett politiskt uppsving inom kommunen. Kommunens mindre samhällen har idag ett bättre samarbete, där invånarna arbetar tillsammans för att motverka ytterligare skolnedläggningar och människorna är mer intresserade av kommunalpolitik, där flera även engagerat sig för att påverka och förändra politiken i Pajala kommun.
23
Olsson, Malin, and Erika Rousu. "Turismutveckling av en landsbygd : - En studie om landsbygders utvecklingspotential inom turismnäringen." Thesis, Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan, ELNU, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-10765.
Full textAbstract:
Abstract The tourism industry has evolved to a vital factor for destination development in rural areas. This study aims to see how the tourism industry can be seen as an opportunity for development in rural areas. To be able to develop, rural areas have to be restructured and this study presents the restructuring problems that rural areas usually face and how developing tourism can be seen as a solution to these problems. Five destinations of rural character have been investigated in this study in order to see how these restructuring problems are expressed and addressed through tourism. A key example has been used to provide a clearer image of how these problems and tourism are related to each other and how their interaction can create a positive development for rural areas in Sweden.Yhteenveto Matkailuala on edennyt keskeiseksi tekijäksi matkailukohteiden kehittäjänä. Tutkimuksen tavoitteena on näyttää, miten matkailuala voi kehittää maaseutua. Maaseudun kehittäminen edellyttää rakennemuutoksia. Tutkimus esittää niitä rakenneongelmia mitä maaseutu kohtaa ja miten matkailun kehittäminen voidaan nähdä ratkaisuna näihin ongelmiin. Tutkimus käsittää viisi maaseudun matkailukohdetta esimerkkinä rakenneongelmista ja miten matkailuala voidaan nähdä niiden ratkaisuna. Yksi kohteista on saanut enemmän huomiota ja on esimerkkinä siitä miten ongelmat ja matkailuala liittyvät toisiinsa ja miten niiden vuorovaikutus voi luoda myönteistä kehitystä maaseudulla Ruotsissa.
24
Silvano, Andrea, and Sarah Högbacka. "Fest och vänner får ungdomar att dricka alkohol : Landsbygd kontra stad." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-18273.
Full textAbstract:
Alkohol är ett vanligt berusningsmedel i Sverige. Tidigare forskning har visat att familj och vänner påverkar ungdomars alkoholkonsumtion. Studiens syfte var att undersöka ungdomars upplevelse av vad som påverkade deras alkoholkonsumtion samt om skillnader fanns mellan landsbygd och stad. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen var Bronfenbrenners ekologiska modell. Metoden som användes var berättelser där ungdomar skrev om en situation där de druckit alkohol eller avstått samt öppna enkätfrågor. Deltagarna kom från två gymnasieskolor och var i åldrarna 15-20 år. Totalt 96 personer medverkade varav 68 tjejer. Resultatet visade att fest, vänner, eget beslut och resor var de faktorer som påverkade mest. På landsbygden påverkades ungdomarna mer av familj och släkt. I staden upplevde många det som jobbigt att vara ensam om att vara nykter. De vanligaste orsakerna att avstå från alkohol var dåliga erfarenheter, inget behov och roligt utan. Överlag hade ungdomar på landsbygden en mer avslappnad syn till alkoholkonsumtionen.
25
Jerhamre, Elsa. "Tillgänglig vård? : Det svenska sjukvårdssystemets förändring på landsbygd ur ett hållbarhetsperspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-414075.
Full textAbstract:
Sjukvårdssystemet på landsbygd genomgår en successiv nedmontering. Detta innebär att sjukvårdsinrättningar och avdelningar avvecklas främst i områden där avstånden till vård redan är stora. Denna studie syftar att undersöka denna förändring ur ett hållbarhetsperspektiv. Som fallexempel tas nedläggningen av förlossningsavdelningen och BB på Sollefteå sjukhus i Region Västernorrland. Studiens syfte uppfylls genom insamling och analys av kvantitativa data, som beskriver sjukvården på landsbygds förändring över tid, samt kvalitativa data om följderna av dessa förändringar. Analysen utgår ifrån studiens teoretiska ramverk, där definitioner av social hållbarhet samt maktförhållandet mellan stad och landsbygd kopplas till det empiriska materialet. Resultaten visar en generell försämring av den fysiska närheten till vård, tillgängligheten i form av vårdplatser och väntetider samt det medborgerliga förtroendet för sjukvårdssystemet. Samtidigt finns belägg för att systemets förändring innebär positiva följder för vårdens kvalitet samt regionens ekonomi. Den sociala hållbarheten kring sjukvårdssystemets förändring är därmed något kluven, medan maktstrukturerna i landbygdsklyftan befästs i och med resultaten.
26
Dackling, Christina. "Allmogens Second Hand : Auktioner och kläder på 1780-talets blekingska landsbygd." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104001.
Full textAbstract:
The aim of this study is to examine what access the people living in the countryside of the late 18th century south-Swedish district of Blekinge had to consumption, as well as what part clothes had in the auction trade. By increasing knowledge about the peasantry’s access to clothing in a local second hand market, we can study the conditions for the rural population at a time when access to both new and used clothing was severely limited. Protocols of auctions attached to estate inventories is a vital source of information about when, why and how auctions where performed, and how clothes were a distinguished object category in the holding of the peasantry families. Auctions were held for various causes, which could be of more or less imperative nature. Some estates were deeply in dept and needed to sell items in order to pay their debtors, though other estates held auctions without such reasons. In the latter cases it seems that the auctions could be a practical solution to handle the dividing of the inheritance, or to dispose of items not needed in the household. Here, the clothes form a special category that are more often sold as a whole than other items. The auctions were, as the society in general, dominated by men but with a closer look at the protocols it is clear that women also were frequent participants, especially when the selling estate was female.
27
Köpmans, Karin. "Nya diskurser om landsbygder? : En diskursanalys av intresseorganisationers framställning av landsbygder." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-444286.
Full textAbstract:
The aim of this thesis is to explore rural discourses and representations through discourse analysis. The objective is to present examples of discourses that either challenge or reproduce the current rural discourse. The material will be analysed through an analytical framework designed by results from the previous research. The chosen method is inspired primarily by Critical Discourse Analysis. The material comes from two interest organisations for rural politics: Hela Sverige ska leva and Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). They are the two largest organisations of this kind in Sweden. The results show that the two organisations represent slightly different discourses. Hela Sverige ska leva presents, partly, an alternative discourse. One of their explicit ambitions is to challenge the current discourse. LRF does not share that ambition and consequently they do not, generally, present an alternative to the current discourse. Altogether, the results demonstrate the difficulties with the position to challenge a discourse one is also part in.
28
Frööjd, John, and Dennis Lorensson. "Befolkningsförändringar : Ett hinder för landsbygdens utveckling." Thesis, Högskolan Dalarna, Kulturgeografi, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4270.
Full textAbstract:
Syftet med uppsatsen är att visa vilken effekt befolkningsförändringarna inom landsbygdsregionerna har på den regionalpolitik som förs idag. Samt vilka de samhälleliga konsekvenserna blir. För att detta syfte ska uppfyllas krävdes det tre stycken frågor. Dessa frågor är: Vilka effekter får befolkningsförändringarna på glesbygdsregioners socioekonomiska förutsättningar? Vad säger forskningen om den landsbygdspolitik som förs idag? Vilka är det stora dragen inom landsbygdspolitiken efter inträdet i EU?The aim of this thesis is to show what effects population changes in rural areas may have on the regional policy which is used today and what are the consequences. In order to fulfil these aim three questions were posed: Which effects population changes have on the socio-economic conditions in sparsely populated areas? What does the research say about today rural politic? What are the main features within rural policy after Sweden joined the EU?
29
Elovsson, Elinor. "“Man måste visa hänsyn även om man inte tycker om dem” : vargfrågan i glesbygden." Thesis, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Statsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-16320.
Full textAbstract:
Vargen fridlystes 1966 och var i det närmaste utrotad i Sverige. Vargens återetablering är ett känsligt ämne som om och om igen skapar debatter. I valet 2010 fick rovdjurspolitiken stort utrymme i den lokala politiken, där licensjakten var en viktig fråga. Även i den senaste debatten när det kommer till vargfrågan, handlar det om licensjakten på varg. Denna debatt delar Sverige i två läger. Europeiska Unionen har kritiserat Sveriges rovdjurspolitik, särskilt när det kommer till vargfrågan.Sverige har nu två år i rad genomfört licensjakt på varg, år 2010 och 2011. Syftet med denna uppsats i statsvetenskap är att med hjälp av debatten om licensjakten på vargen i Sverige, med fokus på EU's kritik, kort undersöka orsakerna till den konflikt som uppstått mellan människa och rovdjur men även mellan Sveriges regering och EU. Detta skall även jämföras med Lipset & Rokkans teori om konfliktstrukturer, för att se vart dessa konflikter passar in. Uppsatsen kommer även att använda sig av intervjuer för att undersöka Sveriges försvar av policyn om licensjakten. Intervjupersonerna är hämtade från en glesbygdskommun, och från berörda klasser i frågan. Uppsatsen börjar med en översikt av vargen som rovdjur, över det utvalda undersökningsområdet, samt kring konflikt historiken. I undersökningsavsnittet framkommer resultatet av de intervjuer som gjorts. Det framkommer i undersökningen att konflikterna är delade utefter tre axlar i Lipset & Rokkans modell. Vad som ligger bakom dessa konflikter är i grund och botten en misstro mellan sidorna i konflikten. När det kommer till licensjakten så är den ett första steg i att skapa acceptans för vargen i våra skogar, men det finns definitivt utrymme för en kompromiss.
30
Burström, Frida, and Stina Udd. "Är män entreprenörer och kvinnor företagare? : en studie om kvinnors och mäns turismföretagande på landsbygden i Arvika, Sunne & Filipstad." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-27724.
Full textAbstract:
I en kartläggning av kvinnors företagande på Öland från 2003 läste vi om att drivkrafterna mellan kvinnor och män skiljer sig åt när det kommer till företagande, på landsbygden. Detta var något vi fann intressant och ville undersöka närmare. Syftet med vår studie är att undersöka omfattningen av turismföretagande hos kvinnor på den värmländska landsbygden och vad det är som motiverar dessa kvinnor till att starta företag, men även uppmärksamma de sociala skillnaderna mellan mäns och kvinnors företagande. Detta har vi gjort genom att utgå från tre frågeställningar: Hur många kvinnor respektive män driver turismföretag på den värmländska landsbygden? Vad driver kvinnor på landsbygden att starta och driva turismföretag? Vilka förutsättningar finns och vad begränsar dem? Hur upplever män och kvinnor att det är att starta och driva turismföretag på den värmländska landsbygden? Finns det skillnader och vilka är dessa? Vi har använt oss av ett hermeneutiskt angreppssätt under insamling av empirin och förberedelserna inför intervjuerna. I analysen och slutsatserna har vi haft ett socialkonstruktivistiskt och feministiskt perspektiv. För att genomföra denna undersökning begränsade vi arbetet till att fokusera på tre kommuner med olika bakgrund inom företagande, nämligen Arvika, Sunne och Filipstad. Genom att kartlägga antalet turismföretag i de tre kommunerna och dela upp dessa efter om det är en man eller kvinna som driver dem, samt om de drivs på landsbygden eller centralorten har vi kunnat få en övergripande bild för hur fördelningen ser ut. För att förstå vad det är som driver kvinnor respektive män att starta och driva turismföretag har vi kompletterat undersökningen med intervjuer där vi besökt företagarna på plats. Tillsammans med undersökningarna har vi samlat teorier inom entreprenörskap och kvinnors entreprenörskap. Där har vi funnit en skillnad mellan entreprenören och företagaren samt att de egenskaper som beskriver entreprenören är sådana som kvinnor kan ha svårt att identifiera sig med, medan de egenskaper som beskriver företagaren förefaller passa kvinnan bättre. För att förklara och förstå vilka förväntningar och förutsättningar kvinnor respektive män har i samhället, har vi samlat teorier kring genus. De flesta turismföretag i de tre kommunerna drivs på landsbygden. I Filipstad och Arvika är det fler män än kvinnor som driver företag men i Sunne är det fler kvinnor. Detta kan vi koppla till att Sunne är en småföretagkommun med ett starkt etablerat företagarnätverk för kvinnor. Medan Arvika och Filipstad dominerats av verkstadsindustri respektive stort företag. De slutsatser vi dragit är framför allt att det finns skillnader mellan mäns och kvinnors företagande och att de kan kopplas till de förutsättningar som samhället och könsstrukturer skapat där kvinnan är underlägsen och mer passiv än mannen. Samtidigt kan vi se att möjligheter till mer jämlika förutsättningar finns, bland annat genom företagarnätverk och genom att bryta det så kallade genuskontraktet som sätter kvinnor och män i skilda positioner i samhället.
31
Petersson, Lisa. "Platsutveckling genom kultur på landsbygden : En fallstudie av verksamheten Gula Huset i Uddebo." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32499.
Full textAbstract:
Urbanization and the flight of the creative class drains the countryside when it comes to creativity and talent. Especially the young leave sleepy societies. Richard Florida claims that the city attracts the creative class and enables for economic growth to flourish. Robert Putnam adds to the picture by saying social capital might be equally effective as nourishment for growth. In Uddebo, a rural village in the south of Sweden one combines the two creating a vivid society where creativity flies high and ideas fertilize each other’s. Whilst saving an old house from decaying the enthusiastic economic association called Gula Huset combines arts, culture, work, games and society in a creative project denying all standards. By working in a way that has similarities to cultural planning they make the most of their village. As the demographics change to the better more and more functions are built into the society.
32
Bennmarker, Martin. "Villkoren för bostadsfastigheter på lands- och glesbygd : Lämplighetsvillkoren i 3 kap Fastighetsbildningslagen." Thesis, Umeå universitet, Juridiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-121740.
Full text
33
Peker, Gurbet. "Landsbygd i nöd och lust : En etnologisk studie av livsstilsmigration till Gotland." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-385065.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to examine lifestyle migration as a cultural and everyday practice, with the emphasis being on observing how lifestyle changes from urban to rural are described, practiced and made meaningful by people who have left major Swedish cities behind, in favour of a life on the Gotlandic countryside. The empirical material has been collected through ethnographical methods and is based on observations and qualitative interviews with 13 individuals who all reside on farms and practice animal husbandry. Focus has been placed on the practices, conceptions and other expressions which are related to the informants’ animals and their keeping. The theoretical starting point of this study is phenomenological, where anthropologist Tim Ingold’s ideas of what it means to dwell are central. Also, the term authenticity and the concept of lifestyle migration are important tools to examine the collected material. The result of the study demonstrates that the idea of the rural idyll, in other words, the preconception of the countryside as a calm and harmonious refuge far removed from the stressful life of major cities, plays a large part in the in-migrants lifestyle migration. The informants’ decisions to move to the countryside, as well as their everyday practices once settled in, are characterised by these romanticised notions. The study also shows that the informants’ lives, with animals and their keeping, presents a series of unexpected challenges and difficulties that are not present in the preconception of the rural idyll. In reality, the informants experience more stress and even higher workloads in their rural everyday, than they were exposed to living their previous urban lifestyle. The animals and their care, however, provide a series of positive experiences and the interactions with the animals are seen as authentic and meaningful. The everyday interchanges with the animals become an important part of the informants’ being and wellbeing on the countryside. They are therefore crucial to their lifestyle migration.
34
Ali, Lanya. "Migration från landsbygd till storstäder : En studie av ungas flytt från Rättvik." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-74801.
Full text
35
Brönnert, Johan, and Pierre Oxalaryd. "Förändringar inom tandvården : Drabbas landsbygden?" Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-161993.
Full textAbstract:
Antalet verksamma tandläkare blir allt färre till en följd av det pågående generationsskiftet inom tandvården. Samtidigt genomgår Folktandvården likt andra vårdinstanser förändringar för att effektivisera sin verksamhet. Syftet med denna studie är att utröna om förändringen kommer att påverka tandvården på landsbygden. Vidare avses att undersöka hur tandvården kan effektiviseras genom samarbeten för att säkra efterfrågan på tandvård, framförallt på landsbygden. I studien undersöks hur utbudet av tandvård på landsbygden påverkas av de strukturomvandlingar som ökade kostnads- och effektiviseringskrav samt generationsskiftet inom tandvården medför. Studien grundar sig på intervjuer samt rapporter och statistik främst från Socialstyrelsen som har det övergripande ansvaret för utveckling och uppföljning av hälso- och sjukvård, inklusive tandvård. Studiens resultat visar att utbudet av tandvård på landsbygden drabbas till det sämre. Tron på stordrift bland organisationerna och motviljan att flytta till mindre orter bland yrkesutövare är de starkaste bidragande orsakerna. Studien visar trots detta på att det för mindre kliniker råder hög lönsamhetspotential på landsbygden. Problemet ligger i att, som ovan nämnt, få ny personal att välja att arbeta på landsbygden och detta har varit ett problem under en längre tid. Ett förslag för att motverka en utarmad tandvård på landsbygden skulle vara införandet av fler mobila enheter. Något som i dagsläget endast finns i mycket begränsad omfattning.
36
Berglund, Mårten, and Rut Höglund. "Psykiskt välbefinnande bland ungdomar 16-18 år : skillnader mellan storstäder, städer och landsbygd." Thesis, University of Gävle, Department of Caring Sciences and Sociology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3930.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att undersöka om det fanns skillnader i hur ungdomar mellan 16-18 år i storstäder, städer och landsbygd uppfattade sitt psykiska välbefinnande samt se om resultatet gällde för båda könen. Datamaterialet till studien samlades in av Statistiska Centralbyrån under åren 2000-2003.
37
Svanholm, Stina, and Sophie Nöteberg. "Skillnader i främlingsfientliga attityder i stad och på landsbygd–en effekt av nationalism?" Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-83152.
Full textAbstract:
Den här uppsatsens syfte är att undersöka om främlingsfientlighet är olika stark i staden och på landsbygden. Vi tittar även på effekten av nationalism, om det kan förklara den eventuella skillnaden mellan stad och landsbygd. Vi har använt oss utav teorier så som kontakthypotesen, grupphotsteorin, det minimala paradigmet och grupprelationer. För att besvara vårt syfte har vi använt oss utav ISSP datamaterial från 2003 – National Identity II, vi har valt att använda datamaterialet för Sverige och Norge. Vår beroende variabel är främlingsfientlighet och på våra oberoende variabler så har vi främst fokus på känslor och attityder för nationalism samt stad och landsbygd. De viktigaste resultaten är att man både i Sverige och i Norge är mer främlingsfientliga på landsbygden än vad man är i staden. I Norge kan skillnaderna förklaras med nationalism, medan nationalism inte kunde förklara skillnaderna mellan stad och landsbygd för Sverige. Med hjälp av våra teorier kunde vi delvis förklara resultatet, som går i linje med kontakthypotesen; ju mer kontakt desto mindre främlingsfientlighet. På samma sätt med grupphotsteorin så påverkar tillgången till resurser främlingsfientliga attityder. Med resurser så menas tillgång till arbete, boende och socialt stöd. Grupprelationer har en stark påverkan på hur vi ser den egna gruppen i jämförelse med de andra grupperna.
38
Eriksson, Albin. "Två rum och kök : En jämförande studie om medeltida bokultur på Gotlands landsbygd." Thesis, Uppsala universitet, Arkeologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-295832.
Full textAbstract:
Medieval dwelling houses of a similar type have been documented on Gotland in archaeological investigations. They all have common planning, a rectangular house foundation divided into two rooms and a square-shaped fireplace which is located in one of the corners. In this study the aim is to find out when this type of building was first introduced on Gotland as well as why it was adopted. Another aim is to compare the gotlandic houses with similar buildings from other places in Scandinavia? The method used to answer these questions consists of a comparison between visually similar houses from Gotland and the mainland based on orientation, dimensions, construction and dating. The comparison shows that the majority of the foundations investigated frequently are oriented west east, that the average dimensions are approximately 8 × 6 m and that the houses approximately can be dated between the 12th and 13th century.
39
Svenberg, Rebecka. "Stadens syn på landet : Porträttering av landsbygd och glesbygd i Dagens Nyheter 2019." Thesis, Södertörns högskola, Svenska, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-44645.
Full textAbstract:
Syftet med uppsatsen är att undersöka den urbana normen i Stockholmsfokuserad nyhetsmedia. De frågeställningar som ligger till grund för studien är: Hur porträtteras landsbygd och glesbygd i en dagstidning med Stockholmsfokus? Kring vilka teman framställs landsbygd och glesbyd? Hur uttrycks relationen mellan land och stad? 41 artiklar har sorterats utifrån tema, nyhetens laddning, porträttering och utifrån om landsbygd nämns i relation till staden. Utifrån diskursanalys har artiklarna analyserats med hjälp av teorier om konstruktivism, urban norm och andrafiering. Resultatet visar att det finns en urban tidningsdiskurs som uttrycks i beskrivningen mellan land och stad. De teman som identifieras är kultur, infrastruktur, bil och bensin, avfolkning, partipolitik, nedläggning, integration/segregation, vård och omsorg, barnafödande och klimat. Valet att rapportera om just dessa nyheter är ett aktivt val och innebär att andra händelser inte lyfts fram i nyhetsrapporteringen. Rapporteringen är alltså bara ett utsnitt av alla nyheter på landsbygden varför bilden av landsbygden i Dagens Nyheters nyhetsrapportering är ofullständig. Studien visar också att landsbygden andrafieras till en plats som nästan alltid står i relation till staden, som framställs som mindre attraktiv och som framkommer i motsats till staden.
40
Berglund, Anja. "Är LIS svaret på en levande landsbygd? : En kvalitativ studie av Örnsköldsviks landsbygdsutveckling." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för geografi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-184037.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to investigate how the municipality Örnsköldsvik is working with rural development as a whole and in the four geographical BYGDSAM-areas. The study will also investigate how the outcome of the municipality’s designated areas for exemption of the shoreline protection, also called rural development in shoreline locations, has developed within the last ten years. To do this a qualitative study has been done in form of six interviews. Four of the respondents are representants for each BYGDSAM-area and two respondents represents the municipality where one works with rural development and the other one works with rural development in shoreline locations. The municipality Örnsköldsvik is working with rural development from several different approaches. They have a rural development strategy as an addition to their overview plan, they also have a thematic supplement for rural development in shoreline locations. BYGDSAM – the country in collaboration was formed in 2017 as a long-term solution for the rural development on the countryside. Örnsköldsviks municipality has a diversified land use with large nature resources and therefore also scattered rural problems. The rural countryside differs if the location is near the coastline and the city Örnsköldsvik or inland in the country. The inner parts of the municipality are facing problems like disused service in form of schools shutting down and a lack of nursing homes. The areas that are located near the coast and the city Örnsköldsvik are facing other problems like a lack of houses and plots to build on. These areas also have an increase in housing prices because they are more attractive to move to. One of the tools to work with rural development is – rural development in shoreline locations. This tool gives municipalities opportunity to point out areas in shoreline locations that are suitable for settlement. None of the respondents that was interviewed for the study could comment on that settlement had taken place within such an area during the last ten years in Örnsköldsviks municipality. But this tool in rural planning is complicated. The legislation that prevails now, makes it hard for municipalities in Sweden to point out areas where exemptions from the shoreline protection can be applied. The municipalities “must almost guess” where attractive areas for settlement is right now or are going to be in the future. The legalisation on shoreline protection applies to all water, without taking the locations diversity into consideration. In 2019 the government put down a suggestion saying that the shoreline protection should be rebuilt from the ground up. The survey was done in 2020 and the suggestion is going to be displayed in 2021. The changes were supposed to make development on the countryside easier, but what so far has been exhibited is that this may not be the case and therefore no major changes are expected to occur in the shoreline protection.
41
Bergman, Hanna. "Tillsammans för en levande landsbygd : - En fallstudie av Örnsköldsviks kommuns landsbygdsutveckling genom samverkan." Thesis, KTH, Urbana och regionala studier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-298516.
Full textAbstract:
Flera av Sveriges landsbygder står idag inför stora utmaningar med en minskande befolkning, genom att allt fler väljer att bosätta sig i städer och att befolkningen på landsbygden blir allt äldre. Samtidigt fokuserar samhällsplaneringen idag till stora delar på urbana miljöer och hur vi lyckas planera hållbara städer. Detta kan till stor del bero på den större andelen av världens befolkning som bor i städer jämfört med andelen bosatta på landsbygden. Denna uppsats syftar till att undersöka en svensk kommuns arbete med landsbygdsutveckling och hur de arbetat med samverkan mellan bygderna och kommunen i planeringen för att uppnå en hållbar utveckling och en levande landsbygd. Uppsatsen baseras på en fallstudie av Örnsköldsviks kommuns landsbygdsplanering.Several of Sweden's rural areas today face major challenges with a declining population, as more and more people choose to settle down in cities and that the average age in rural areas is increasing. At the same time, community planning today largely focuses on urban environments and how we succeed in planning sustainable cities. This may be largely due to the larger proportion of the world's population living in cities compared to the proportion living in rural areas. This essay aims to investigate a Swedish municipality's work with rural development and how they worked with cooperation between the rural areas and the municipality in the planning to achieve sustainable development and vibrant countryside. The thesis is based on a case study of Örnsköldsvik municipality's rural planning.
42
Larsson, Michael. "Utbildning i stad och på landsbygd : En undersökning om högstadieelevers attityder till utbildning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-220035.
Full textAbstract:
Detta arbete presenterar en attitydundersökning där elever från en stad jämförs med eleverfrån landsbygd i fråga om attityder till utbildning. Arbetet är en komparativattitydundersökning där stad och landsbygd ställs mot varandra. Analysen, om vadskillnaderna beror på, utgår från Pierre Bourdieus teori angående kapital och habitus.Metoden är kvantitativ och en enkät har använts för att på bästa sätt uppfylla arbetets syfteoch frågeställningar. Totalt har 127 elever från årskurs nio deltagit varav 67 är pojkar och 60är flickor. 36 elever kommer från Uppsala kommun (stad) och 91 elever kommer från Hebykommun (landsbygd).Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap angående elevers attityder till skolgång,betyg och önskan om högre utbildning och hur dessa attityder skiljer sig åt i stad respektivelandsbygd. Syftet är också att förstå hur dessa skillnader mellan eleverna kan förklaras medhjälp av Bourdieus begrepp kapital och habitus mot bakgrund av utbildningsnivån i respektivekommun.Resultatet visar att det finns tydliga skillnader i attityderna till högskolestudier mellaneleverna i Heby och Uppsala. Eleverna i Uppsala uppvisar mer positiva attityder tillhögskolestudier jämfört med eleverna i Heby. Med hjälp av Bourdieus resonemang om olikatillgång till kapital går det att koppla elevernas attityder till utbildningsnivån i respektivekommun. Eleverna i Uppsala känner högre förväntningar på framtida högskolestudier än vadeleverna i Heby gör. Det kan också konstateras att eleverna från Uppsala känner högreförväntningar, främst från föräldrar/vårdnadshavare, på framtida högskolestudier än eleverna i Heby.
43
Hartell, Inga-Lill, and Dorota Wilk. "Att åldras på landsbygden." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26596.
Full textAbstract:
Vårt huvudsyfte med den här uppsatsen är att belysa hur äldre personer åldras på landsbygden och hur de uppfattar sin egen situation med att åldras där. Våra frågeställningar är:Hur ser de äldre själva på sitt åldrande boende på landsbygden? Kan det ses som ett problem och i så fall varför eller varför inte? Hur upplever de äldre sin livssituation? Vilka är fördelarna/nackdelarna med att bo på landsbygden? Hur ser deras sociala nätverk ut? Hur ser de till boendefrågor, tillgång till service och omsorg och närheten till släkt och grannar? Vilken innebörd lägger de äldre i frågor som livskvalité och gott eller värdigt åldrande? Har de ett gott och värdigt åldrande eller inte? Uppsatsen bygger på empiri som vi har fått från intervjuer med sex äldre personer som bor i olika kommuner och en person som nyligen har slutat arbeta inom hemtjänsten samt från litteraturstudier. Vi har i första hand definierat våra huvudbegrepp, åldrandet och landsbygden för att öka läsarnas förståelse. Vårt ämne har för oss varit specifikt, eftersom det inte bara tar upp dessa två ovannämnda begrepp utan även handlar om bondelivet, hur det förändras och moderniseras och hur dess process påverkar de äldres situation på landsbygden.Idag vet man ganska mycket om de äldre som bor i städer, via media eller i personliga möten, då har man kunnat bygga upp en mening om hur deras liv ser ut. Åldrandet på landsbygden var för oss ett okänt ämne och genom vår undersökning vill vi ta reda på om vissa stereotyper man läser om är sanna eller inte.The purpose with this essay is to examine how the elderly grow old on the countryside and how they perceive their own situation with growing old on the countryside. The essay is a qualitative study with an exploratory character that was conducted by unstructured interviews with people living in the countryside and with people from home-help services.Keywords: family tradition, countryside, life quality, aging
44
Fredriksson, Elin. ""Säg, är det konstigt att man längtar bort nån' gång?" : En studie av avgångsstudenter i Eda kommun, Värmland." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36675.
Full textAbstract:
Med bakgrund av urbaniseringsproblematiken i Sveriges landsbygdskommuner gjordes en fallstudie utav Eda kommun. Syftet för denna kvantitativa studie var att undersöka ungas uppfattning om Eda kommun samt förstå varför unga migrerar till storstadskommuner. Den teoretiska referensramen innefattar tidigare studier och teorier angående migration, plats och ungdomars rörelsemönster samt föreställningar om landsbygden. Avgångsstudenter år 2015 skrivna i Eda kommun som går sista året på gymnasiet fick svara på en öppen enkät. Deras svar sammanställdes genom att dela in respondenterna i fyra grupper; yrkesförberedande man/kvinna och högskoleförberedande man/kvinna. I analysen möts deras svar med studiens teoretiska referensram och det påvisar att högskoleförberedande män och kvinnor vill migrera medan yrkesförberedande män och kvinnor hellre stannar kvar i kommunen. Anledningen till migration handlar om en hindrad personutvecklig samt försämrad tillgänglighet. Slutsatsen är genom att engagera de ungdomar som stannar kvar på orten igenom det sociala kapitalet i form av nätverk, kan kommunen öka ungdomarnas engagemang och därmed övertyga andra att stanna samt sprida en god anda.
45
Holst, David, and Vinita Roth. "Vi på landsbygden kan också! : En kvalitativ studie om hur fotbollsföreningar i små samhällen bedrivs." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för idrottsvetenskap (ID), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-54605.
Full textAbstract:
Studien syftade till att undersöka vilka nyckelfaktorer som behövs för att bedriva en elitverksamhet inom fotboll på en mindre ort samt granska hur en icke elitfotbollsförening i en mindre ort arbetar med dessa faktorer. För att uppnå syftet användes metoden som Gratton och Jones (2010) beskriver som kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Som innebär att intervjuaren har en förberedd intervjuguide men ställer uppföljande frågor baserade på den dialog som intervjuaren och respondenten skapar genom nya frågor. De fyra föreningar som medverkade i studien var Degerfors IF, Vittsjö GIK, Mallbacken IF Sunne och IF Eksjö fotboll. Dessa föreningar valdes till studien på grund av hur stor befolkningsmängd föreningens geografiska ort har. Det som framkom i intervjuerna analyserades genom kategorisera den insamlade data utifrån de forskningsfrågor som ställdes i studien. De tre faktorer studien undersökt är hur viktiga de statliga bidragen är för dessa föreningar, om föreningarna kunnat bedriva sina verksamheter utan stöd från det lokala näringslivet samt hur de byggt upp sina representationslag. Studien visar vilka olikheter som finns i föreningarna med fokus på skillnaderna mellan de tre elitföreningarna och IF Eksjö fotboll, där studien visar de främsta skillnaderna mellan elit och icke elit föreningar byggt upp sina representationslag. Nyckelord: Landsbygd, Bidrag, Näringsliv, Sponsring, Fotboll.
46
Brännström, Villiam, and Daniel Svensson. "Torsby kommun ur ett inifrån- och utifrånperspektiv : Ur ett inifrån- och utifrånperspektiv." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-47522.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att studera Torsby kommun ur ett inifrån- och utifrånperspektiv. Med inifrånperspektiv menas hur invånare i Torsby upplever kommunen medan utifrånperspektivet beskriver hur bilden av Torsby kommun speglas av media. Dessa två olika perspektiv jämförs för att identifiera eventuella likheter och skillnader för att se om dem representationella bilderna av en plats ”stämmer överrens” med den upplevda verkligheten det vill säga dem som lever på och brukar platsen. Utifrån studiens syfte utformades tre frågeställningar och dessa är följande: Hur beskrivs landsbygden och Torsby kommun ur ett utifrånperspektiv (främst i media)? Hur beskrivs Torsby kommun ur ett inifrånperspektiv? Vad förenar dessa perspektiv? För att kunna besvara studiens frågeställningar genomfördes en enkätintervju och en gruppintervju med 12 personer från Lekvattnet i Torsby kommun och sex politiker från kommunstyrelsen i Torsby kommun. Utifrånperspektivet försöker vi fånga genom att titta på tidningsartiklar i både Aftonbladet och Nya Wermlandstidningen. Vid studiens analys används olika kulturgeografiska teorier så som Lefebvres rumstrialektik och platsidentitet. Det som studiens analys påvisar är hur både in- och utifrånperspektivet är av vikt för att förstå helheten i en plats. Utifrån Lefebvres rumstrialektik går det utläsa hur dessa två perspektiv och även platsens fysiska gestaltning tillsammans utgör en mer nyanserad och verklig bild av Torsby kommun som inte kan manifesteras genom enbart ett perspektiv.
47
Rangbratt, Per, and Tommy Boman. "Upplevelser av planerade rörelseaktiviteter i förskolan : en jämförelse mellan arbetslag i stad och landsbygd." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1626.
Full textAbstract:
Bakgrund: Barn tillbringar idag många timmar på förskolan då föräldrarna är på arbetet. Detta innebär att förskolan får ta på sig en större fostrande roll eftersom barnen möjligtvis inte får den rörelsestimulans de behöver i hemmet. Förskolan har en viktig uppgift i att tillgodose varje barns rörelsebehov samt att ge barnen tillfällen att själva få insikt i hur den egna livsstilen påverkar hälsan och välbefinnandet. Vi har under utbildningens gång i olika sammanhang hört och diskuterat om hur viktigt det är för barn att röra på sig. Vi har båda ett intresse kring rörelse och god hälsa, så därför kändes det som ett naturligt val av ämne.
Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka i vilken omfattning planerade rörelseaktiviteter bedrivs i förskolan och vad arbetslaget har för inställning till det. Vi valde att jämföra förskolor och deras arbetslag i stad kontra landsbygd för att se skillnader och likheter. Vi ville få en ökad insikt i hur arbetslagen arbetar med planerade rörelseaktiviteter.
Metod: Vi valde att använda oss av enkäter med en kvantitativ del och en kvalitativ del för att få svar på våra frågeställningar. 40 arbetslag i två kommuner deltog i undersökningen. Anledningen till att vi valde enkäter var att få in svar från ett stort antal informanter. Det insamlade materialet analyserade vi med hjälp av databasprogrammet SPSS 16.0 (Statistical Package for the Social Sciences).
Resultat: Studien visade att arbetslagen på landsbygden bedrev planerade rörelseaktiviteter i något större omfattning än arbetslagen i staden. En bidragande orsak till det var inomhusmiljön. Många arbetslag i staden ansåg att brist på ändamålsenliga lokaler var ett hinder för att bedriva planerade rörelseaktiviteter. Utomhusmiljön var majoriteten av arbetslagen nöjda med. Den övervägande delen av de medverkande arbetslagen ansåg att de hade tillräckligt med material/redskap att tillgå i verksamheten. Det var ingen skillnad i arbetslagens inställning till rörelsens betydelse mellan staden och landsbygden. Resultatet visade att de samtliga medverkande arbetslagen hade en stor medvetenhet om barns behov av rörelse och vilka effekter den har för utvecklingen. De arbetslag som bedrev planerade rörelseaktiviteter flera gånger i veckan upplevde också att barnen blev lugnare och mer koncentrerade.
48
Weinehall, Anna. ""Går det inte här så går det ingenstans" : Ideellt driven utveckling i stadsnära landsbygd." Thesis, Umeå universitet, Kulturgeografi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-148383.
Full textAbstract:
Rural development in western Europe has seen a policy change since the 1990's, heading towards a focus on local and regional identity, with increasing emphasis on locally led development. This study focuses on a rural area in commuting distance to the city of Umeå, Sweden. The aim of this thesis is to explore the experiences of local actors in non-profit associations devoted to local development, sports and local heritage. To do this, a case study was conducted where local actors as well as the municipality's rural strategist were interviewed. The results of the study show that the local actors take on large responsibilities and find that recruiting new actors can be problematic. This thesis also discusses inclusion and exclusion in rural development, both on the local scale and the municipality's policies and guidelines.
49
Bane, Jonas, and Garcia Ida Bromarker. "Social hållbarhet i den cirkulära ekonomin : Förväntade skillnader mellan storstad och landsbygd i Sverige." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-44650.
Full textAbstract:
Den svenska strategin för att implementera en cirkulär ekonomi avser att stödja Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dock kritiserar den akademiska litteraturen konceptet cirkulär ekonomi för bristande inkludering av social hållbarhet. Eftersom implementeringsåtgärder redan införs storskaligt både nationellt och i EU, har frågan lyfts om dess lämplighet i olika regionala kontext. Således ämnar denna studie att undersöka hur de aviserade åtgärderna för cirkulär ekonomi förväntas påverka social hållbarhet i svenska storstads- och landsbygdskommuner på olika sätt. En enkätundersökning utfördes till folkvalda politiker i 37 svenska kommuner. Resultaten visar att sociala hållbarhetsaspekter generellt inte förväntas påverkas nämnvärt i omställningen till cirkulär ekonomi. Detta kan förklaras med dess frånvaro i den politiska konceptualiseringen av cirkulär ekonomi. Vidare finner vi att landsbygdskommuner generellt är mer positiva till styrmedel för cirkulär ekonomi än storstadskommunerna. Vi avslutar med att föreslå att den svenska politiska tolkningen av cirkulär ekonomi skulle kunna justeras för att bidra till sociala hållbarhetsmål mer effektivt.The Swedish strategy for implementing a circular economy aims to support the 2030 Agenda for Sustainable Development. However, academic literature is increasingly criticizing the circular economy concept for its lack of inclusion of social sustainability. With implementation measures already taking place economy-wide both nationally and in the EU, questions have been raised concerning its suitability to different regional contexts. Thus, this study aims to explore how the announced policies for circular economy are expected to affect social sustainability in urban and rural Swedish municipalities differently. A survey was conducted to elected officials in 37 Swedish municipalities. The results show that social sustainability aspects are generally not expected to be noticeably affected in the transition to circular economy. This could be due to its absence in the political conceptualization of the circular economy. Furthermore, we find that rural municipalities are generally more positive to the circular economy policies than their urban counterparts. We conclude by proposing that the Swedish political interpretation of the circular economy could be adjusted to support social Sustainable Development Goals more effectively.
50
Lindgren, Ida. "Hållbar lokalisering av nya bostäder på landsbygd : En fallstudie över Skärplinge i Tierps kommun." Thesis, Högskolan i Gävle, Samhällsbyggnad, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36857.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att undersöka hur GIS-baserad multikriterieanalys kan användas för att föreslå en hållbar lokalisering av ny bebyggelse på landsbygd. Covid-19 pandemin har utmanat invanda beteendemönster och värderingar. Social distansering och att arbeta på distans har blivit det nya normala och det finns anledning att tro att distansarbete kommer att vara mer accepterat även efter det att pandemin är över. Redan innan pandemin fanns en svagt uppåt-gående trend med befolkningsökning i tätortsnära landsbygdssamhällen. Om attraktionen för bostäder inom tätortsnära landsbygdssamhällen ökar blir det viktigt att fundera på hur en nyetablering av bebyggelse kan ske på ett så håll-bart sätt som möjligt. En fallstudie genomfördes över ett mindre landsbygds-samhälle med fokus på att identifiera utmaningar ur hållbarhetssynpunkt och vilka kriterier som är viktiga att beakta vid lokalisering av nya bostäder. Plats-analys, enkät och intervju användes för att välja ut kriterier till den GIS-baserade multikriterieanalysen och för att utvärdera resultatet. En enklare känslighetsanalys genomfördes för att bedöma om den valda metoden var robust och vilken inverkan de olika kriterierna och deras viktning hade på slut-resultatet. Fem platser med en area större än 1000 m² pekades ut i analysen som de bäst lämpade platserna för lokalisering av nya bostäder. Vid utvärde-ringen av platserna i verkligheten visade sig samtliga ha brister som förbisetts i analysen. När slutresultatet vidgades till att inkludera även de näst bästa plat-serna uppvisade flera av platserna potential för etablering av nya bostäder. Slutsatsen av studien var att GIS-baserad multikriterieanalys innebär många osäkerhetsfaktorer och att det är viktigt att valet av kriterier anpassas till för-utsättningarna inom studieområdet för att resultatet ska bli tillförlitligt. Resul-tatet från GIS-baserad multikriterieanalys behöver utvärderas noggrant och be-slutsfattare bör inte enbart koncentrera sig på platserna med de högsta värdena i analysen utan behålla ett bredare perspektiv och även utvärdera de näst bästa platserna. Ett spektrum av kriterier som inbegriper såväl miljömässiga som so-ciala och ekonomiska aspekter av hållbarhet ökar förutsättningarna för att den föreslagna lokaliseringen ska bli så hållbar som möjligt. GIS-baserad multi-kriterieanalys kan, rätt använd, vara ett värdefullt verktyg för att hitta en så hållbar lokalisering som möjligt för nya bostäder på landsbygd.The aim of the study was to examine how GIS-based multicriteria analysis can be used to propose a sustainable location for new buildings in rural areas. The Covid-19 pandemic has challenged behavior patterns and values. Social distancing and remote work have become the new normal and there is reason to believe that remote working will be more accepted when the pandemic is over. There was an upward trend of population growth in rural communities close to urban areas even before the Covid-19 pandemic. If the attraction for housing in rural communities increases, it will be important to consider how a new establishment of buildings can take place in a sustainable way. A case study was conducted over a small rural community. Focus for the study was identification of challenges from a sustainability point of view and conside-ration of the most important criteria when locating new houses. Place ana-lysis, questionnaire and interview were methods used to select criteria for the GIS-based multicriteria analysis, and evaluation of the results. A simplified sensitivity analysis was performed to assess the robustness of the chosen method and impact of criteria weighting on the result. Five sites with an area larger than 1000 m² were pointed out in the analysis as the most suitable for new housing. In the evaluation of the sites, they all turned out to have short-comings that were overlooked in the analysis. When the result was expanded to include even the second-best places, several of the places showed potential for new housing establishment. The conclusion of the study was that GIS-based multicriteria analysis involves many uncertainty factors and study area conditions must be considered then criteria choices are made for the result to be reliable. The result of the analysis needs to be carefully evaluated and de-cision-makers should not only concentrate on the places with the highest value in the analysis but maintain a broader perspective and evaluate the second-best places as well. A criteria spectrum including both environmental, social, and economic aspects of sustainability increase the probability for the proposed locations to be truly sustainable. GIS-based multi-criteria analysis can be a valuable tool in finding a location as sustainable as possible for new housing in rural areas, if used correctly.