Dissertations / Theses: 'Landskapsvetenskap'

1

Svahn, Kaj. "Att precisera och geografiskt lokalisera kärnvärden och värdekärnor i riksintresseområden för naturvård - en fallstudie av Nordbillingen, Skövde kommun." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-15432.

Full text

Abstract:

I uppsatsen testas en metod för att precisera och lokalisera värdekärnor inom riksintresseområden. Metoden prövades genom en fallstudie där riksintresse för naturvård - Nordbillingen fick utgöra exempel på riksintresseområde. Syftet var att testa en metod för att utforma beslutsunderlag som kan användas vid bedömningar kring huruvida en förändrad markanvändning kan tänkas medföra ”påtaglig skada” på ett riksintresse eller ej. Som utgångspunkt för att definiera vad som ingick i riksintresseområdets kärnvärden användes riksintresseområdets registerblad och de aspekter som presenterades däri antogs utgöra just kärnvärden, d.v.s. det som riksintresseområdet syftar till att bevara. Ett stort antal inventeringsresultat och annan tidigare insamlad kunskap om områdets natur studerades i syfte att lokalisera var de utpekade kärnvärdena var lokaliserade, hur de hängde ihop och hur de sammanföll i värdekärnor. Det hela resulterade i identifiering av värdekärnor i riksintresseområdet vilka presenteras i kartform. Metodiken befanns således användbar, dock med vissa förbehåll.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Christoffersson, Anna. "Markförändringar kring Perstorpsbäcken och dess påverkan på vattendragets ekologi." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10018.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Wallin, Nils. ""Vatten gifver gräs" : Ängsvattning i Sverige och i synnerhet i Malmöhus län." Thesis, Högskolan Kristianstad, Avdelningen för Naturvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-12798.

Full text

Abstract:

Ängsvattning kan ha förekommit i Sverige under medeltiden men blev vanligare först efter 1800. Föreliggande arbete visar dock att omfattande kunskap om, och faktiska vattningsängar fanns redan på 1760-talet. Tidigare studier rörande den senare utbredningen har främst rört Skåne under perioden 1865-1911 och baserats på Hushållningssällskapens statistik. Denna statistik är problematisk och till stora delar felaktig på grund av återkommande felrapporteringar, varför ängsvattningens omfattning under perioden måste revideras. För Malmöhus län reduceras de tidigare uppgifterna med 75 % vilket får konsekvenser även för anläggningstrenden över tid. Efter reduceringen återfinns ingen dominerande topp i anläggningstakten och hela ängsvattningsperioden kan förlängas in i tidigt 1900-tal. Ängsvattningens roll i den agrara revolutionen var således troligen mindre än vad som tidigare antagits. Samtidigt måste uppfattningen om ängsvattningssystemens storlekar och geografiska spridning revideras: systemen var många, små – ofta endast ett par hektar – och spridda över hela Malmöhus län, mellan 1865 och 1911 hade 172 socknar av 253 ängsvattning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Enquist, Kristoffer. "Bernstorps mosse - historisk markanvändning och nutida skötsel." Thesis, Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-9650.

Full text

Abstract:

Många våtmarker i slättbygder har under 1900-talet dikats ut och lagts om till åkermark, samtidigt som de kvarvarande fått ta emot allt mer näringsämnen från omgivande marker. Kärr i områden med kalkberggrund är oftast artrika, med flera växt- och djurarter knutna till just dem. Därför är de viktigt att de sköts på ett långsiktigt hållbart sätt. Bernstorps mosse ligger strax utanför Malmö i ett område som präglas av både intensivt jordbruk och utbyggnaden av varuhus och industrier. Uppsatsens syfte har varit att granska hur kärrets sköts just nu och vad som eventuellt kan göras bättre i skötselarbetet. För att svara på frågorna har historiskt kartmaterial och kommunala plandokument granskats, samt en inventering av kärlväxter gjorts. Inga rödlistade arter påträffades vid inventeringen, men resultatet visar att en betesgynnad flora håller på att etablera sig i de delar som hävdas med bete. Skötseln av kärret kan utvecklas på flera sätt, framförallt genom att utöka slåtterytorna. Det går i linje med den historiska markanvändningen, skulle gynna flera konkurrenssvaga arter och även vara ett sätt att minska igenväxningen med bladvass.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Petersson, Lisa. "Högarps ängar : Förändringar i kärlväxtfloran 1979-2012." Thesis, Högskolan Kristianstad, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10629.

Full text

Abstract:

Högarp ligger i östra kanten av Jönköpings län. I den här undersökningen har en inventeringav kärlväxterna i de tre ängarna i byn gjorts och jämförts med en inventering från 1979.Bortsett från en period under mitten av 1900-talet, har ängarna förmodligen hävdats på ettliknande sätt under en mycket lång tid. Därför har också en väldigt rik ängsflora utvecklats.Syftet med undersökningen, var att se vilka förändringar som skett i florasammansättningenunder åren som gått mellan de två inventeringarna. Påverkansfaktorer som kvävenedfall,försurning, metoder för hävd och några olika ängsväxters habitatskrav är aspekter sombehandlas. Analysen utgår också från de metoder för hävd som beskrivs i kulturreservatetsskötselplan och som redovisats i intervjuer.Eftersom ängarnas gränser utvidgats något sedan 1979 har det inte gått att avgöra ifall nyaarter tillkommit på grund av större arealer i den senare inventeringen. Därför ligger fokusistället på arter som försvunnit.Flera av de arter som försvunnit är exempel på arter som är lågvuxna, kräver lite näring och ärkänsliga för konkurrens från andra växter. De metoder för ängsskötseln som beskrivs iskötselplanen för kulturreservatet stämmer i stort överrens med de rekommendationer förskötsel som beskrivs i den litteratur som ingått i arbetet, men metoden för hötorkning behöverutvecklas och tiden för efterbete bör definieras tydligare.Möjliga hot mot ängsväxterna är upphörd eller försämrad hävd. Ett annat hot ärkulturreservatets isolerade läge i ett modernt jord- och skogsbrukslandskap. Det kan fungerasom en spridningsbarriär, vilket på sikt, eller kanske redan idag, kan ha orsakat en genetiskdepression hos några växtarter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Rydén, Mogvall Malin, Anton Sandberg, and Therese Skoug. "Eld som naturvårdare : Kärlväxtflora och vegetationsutveckling efter naturvårdsbränning i två småländska naturreservat." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-13824.

Full text

Abstract:

This study has taken place in two nature reserves in the municipality of Uppvidinge in the Kronoberg region in southern Sweden. These have been chosen by the County Administrative Board to be part of a bigger landscape of fire affected nature, and prescribed fire has been implemented in these. The areas are called Ösjöbol and Berga fly and have been burned 2012 and 2013 respectively. Non-burned areas have been inventoried as well. Vascular plants and mineral soil have been inventoried with the Hult-Sernander-Du Rietz scale of five levels. Issues emanate from the County Administrative Board’s goals for prescribed fire: how sticks and herbs were affected, how much soil was uncovered, how the structure and fire favoured species were affected, and how deciduous trees and spruces (Picea abies) were affected. The study shows that the soil increased, as well as the fire favoured species. The structure of species was changed to being more dominated by herbs than sticks. New spruces were not found, and no aspens (Populus tremula) grew on the fire site. Generally, the forest is more open and richer in number of species, but to maintain a continuously dynamic forest, more fires are needed.
Denna studie har utförts i två naturreservat i Uppvidinge kommun i Kronobergs län. Dessa är av Länsstyrelsen utsedda att ingå i ett större landskap av brandpåverkad natur, varför det har genomförts naturvårdsbränning i dem. Områdena heter Ösjöbol och Berga fly och har bränts 2012 respektive 2013. Ej brända kontrollytor har också inventerats. Kärlväxter och blottad jord har inventerats med Hult-Sernander-Du Rietz femgradiga skala. Resultaten har testats för statistisk säkerhet och redovisas i diagram och tabeller. Frågeställningarna utgår från Länsstyrelsens mål för naturvårdsbränning och behandlar: hur ris och örter påverkats, hur mycket blottad jord som förekommer, hur artstrukturen i allmänhet och de brandgynnade arterna i synnerhet har förändrats, samt hur nyetableringen av lövträd och minskningen av gran (Picea abies) fungerat. Studien visar att blottad jord ökat och likaså brandgynnade arter. Artstrukturen har förändrats till mer örtdominerad än risdominerad. Nyetablering av gran förekommer inte, men man har inte lyckats få in asp (Populus tremula) på brandfälten. Över lag har skogen blivit mer öppen och mer artrik, men för en på sikt fortsatt dynamisk skog krävs fler bränningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Bäckström, Bäckman Rebecca. "Havsstrandängar i Blekinge län : Förlust och bevarande av habitatet vid en förändrad havsnivå." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-15007.

Full text

Abstract:

Globala klimatförändringar med en ökad havsnivå leder till att flacka landområden översvämmas, vilket drabbar värdefulla livsmiljöer och ekosystem längs med kusten. Den här undersökningens syfte är att genom en fjärranalys i ett geografiskt informationssystem kartlägga omfattningen av havsstrandängar i Blekinge län som hotas att försvinna till följd av en stigande havsnivå på 0,5 m respektive 1 m. För att vidare identifiera spridningsmöjligheter och en möjlig framtida utbredning för habitatet inåt land vid en förändrad havsnivå. Slutligen kommer fjärranalysens tillförlitlighet i avseendet att hitta spridningsmöjligheter utvärderas efter fältstudier i två utvalda referensområden. Resultatet visar att 98 % av Blekinges befintliga havsstrandängar hotas att försvinna till följd av en ökad havsnivå – men att det finns spridningsmöjligheter inåt land. Undersökningen har lokaliserat spridningsmöjligheter på mark med naturliga förutsättningar för att bli havsstrandäng, vilket anses vara en tillförlitlig tolkningsmetod som pekar på att habitatets utbredningsområde i länet kommer att minska. Det är därför viktigt att Länsstyrelsen i Blekinge arbetar för att så tidigt som möjligt skyddar och hävdar tänkbar utvecklingsmark tillsammans med dagens befintliga havsstrandängar för att underlätta arternas spridning i landskapet och bevara ett biologiskt värdefullt habitat till kommande generationer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Panfalk, Hanna, and Ann-Sofie Österberg. "De forna torpgläntornas landskap : en fallstudie av torplämningar i sydsvensk skogsbygd." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-15220.

Full text

Abstract:

Landskapet har nyttjats av människan under lång tid, vilket lämnat spår i form av till exempel byggnadslämningar, stenmurar och röjningsrösen. Många av strukturerna i landskapet har torparna varit med att forma genom det arbete de lagt ner på att odla upp och stenröja markerna. Spåren efter torparnas byggnadslämningar ser vi än idag, men risken är stor att de försvinner på grund av igenväxning samt storskaligt skogsbruk. Syftet med arbetet var att undersöka torpens historia och de spår som de lämnat efter sig i landskapet. Metoden har bestått av två delar, en fältinventering där vi dokumenterat torplämningarna och de torpnära växterna samt en longitudinell studie, där vi genom att kombinera olika historiska källmaterial dokumenterat torpens livslinje. I byarna Boafall, Bökestad och Gillesnäs, på gränsen mellan Blekinge och Skåne, fanns det spår av torpbebyggelse i form av bland annat husgrunder, röjningsrösen och terrasser från före 1800-tal till mitten av 1900-talet. Torpens boningshus bestod framförallt av enkelstugor och hade en genomsnittsarea på 55 m². De vanligaste torpnära växterna i området var träjon, apel, nyponros och vintergröna. I tät skog fann vi färre arter per torp än i öppen - medeltät skog. De flesta torp lades ner från sent 1800-tal till första delen av 1900-talet. Torp som lagts ner under 1900-talet har en högre bevarandestatus än övriga torp. Torplämningarna som fortfarande finns kvar i landskapet menar vi har en hög prioritet för bevaring, då framtida generationer därigenom får möjlighet att uppleva en del av vårt historiska arv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Drougge, Diana. "Finns det paleoekologiska spår av en vikingatida storgårdsetablering i Finja, Norra Skåne? : – En pollenanalytisk vegetationsundersökning av Vånga mosse, från yngre järnålder till sen medeltid." Thesis, Högskolan Kristianstad, Avdelningen för Naturvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-13286.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen är att studera vegetationsutvecklingen och dess förändringar i Finja med hjälp av pollenanalys. De frågor jag önskade få svar på var om det fanns några spår av en vikingatida storgård i Finja, samt eventuella spår av betydande djuruppfödning i området. Finja är rik på fornlämningar från brons-, järnålder och meddeltid, som bekräftar min tes om att Finja/ Mölleröd haft en betydande roll i området runt Finja sjön, troligtvis med odling och handel längs Almaån. En paleoekologisk analys genomfördes från en lagerföljd från Vånga mosse, Finja. Totalt togs fyra meter torvprov upp ur mossen. I den översta metern plockades fjorton prover ut till analys. Två 14C dateringar visade vilket tidsspann proven befann sig i. Cirka 600 pollen räknades från varje prov som sedan sammanställdes i olika pollendiagram som visar förändringarna i vegetationen mellan 660 e.Kr. – 1587 e.Kr. Vånga mosse visar på kontinuerlig markanvändning under hela den undersökta perioden. Stora förändringar kan ses i pollenkurvorna för odlingsindikatorerna från provets början som ökar till höga värden vid mitten av 700 talet e.Kr. med Secale (råg) som största indikator. Förändringen visar att området haft en betydande odlingsverksamhet i cirka 150 år under vikingatiden, vilket styrker tesen om en storgårdsetablering i Finja under denna period. Efter odlingsuppgången minskar aktiviteterna i området, dock med fortsatt kontinuitet i både odling- och betesmarker. Området runt Vånga mosse genomgår en kraftig röjning från tidigt 1000 tal e.Kr. till cirka 1200 e.Kr., tillsammans med en expansiv nyodlingsperiod från 1000 e.Kr., som kan ses i båda sädesarterna i diagrammen. Detta resultat tillsammans med andra historiska indikatorer visar på en permanent etablering i Finja vid slutet av 900 e.Kr. Under de nästkommande århundrandena kan ytterligare två nyodlingstoppar ses, en vid mitten av 1000 talet e.Kr. som eventuellt kan kopplas samman med upprättandet av kyrkan, och en vid början av 1200 talet e.Kr.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Persson, Katharina, and Sanna Ströbeck. "Humleodling i Skånska socknar mellan 1658 och 1758 : En studie av geometriska avmätningar." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-11847.

Full text

Abstract:

I Norden har humle använts vid ölbryggning sedan vikingatiden. Under historisk tid var öletmer än bara en dryck, det innehöll så mycket kalorier och näringsämnen att det kunde ersättaen hel måltid (Karlsson Strese 2008). Skåne har under historiens gång tillhört både Danmark och Sverige. Vid freden i Roskilde år 1658 blev Skåne svenskt och har varit det sedan dess. Efter freden började Skåne försvenskas och de svenska lantmätarna började framställa kartor över det skånska landskapet. Humle är den enda gröda som historiskt varit lagstadgad att odla i Sverige, även i Danmark har det funnits lagar om humleodling. Detta examensarbete är en studie av lantmäteriakter som bygger på geometriska kartor, där humleodlingar i Skåne mellan åren 1658 och 1758 studerats. Syftet med studien var dels att försöka ta reda på hur humleodlingarna var fördelade i Skåne under de 100 åren, dels att se om det fanns någon koppling mellan humleförekomst och bygdetillhörighet för att kunna identifiera en eventuell regional specialisering i humleodling. Tidigare forskning kring humleodling i Skåne är mycket begränsad. Den forskning vi valt att utgå ifrån är en studie över humleodling i Västergötland, Östergötland och Uppland, utförd av Pia Nilsson, 2010. Avsaknaden av studier av humle i Skåne tillsammans med Nilssons avhandling gjorde att vi valde att skriva vårt examensarbete om humleodling i Skåne under åren 1658 – 1758. Vårt resultat har jämförts med Nilssons resultat samt med Åke Campbells bygdeindelning över Skåne för att se om det fanns något samband mellan bygdeindelningen och humleodling. Resultatet styrker Nilssons och Campbells tidigare forskning om att det finns en koppling mellan humleodling, bygdetillhörighet och regional specialisering i humleodling i Skåne under 1600-1700-talen. Specialisterna på humleodling kunde kopplas till skogsbygden, i studien återfanns inga humleodlingar i rena slättbygder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Lundblad, Jönsson Veronica. "Grönstrukturens betydelse för förskolans verksamhet : En fallstudie i Kristianstads kommun." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-15272.

Full text

Abstract:

Undersökningen syftade till att få uppfattning om förskolans nyttjande av grönområden och om grönstrukturen har en betydelse för förskolans verksamhet. Syftet med undersökningen var även att kunna bidra med underlagsmaterial till Kristianstads kommun, i uppbyggandet av en ny grönplan. Resultatet av undersökningen skulle bidra till att understryka varför grönområden är viktiga och varför ett befintligt grönområde ska bibehållas. Metoden har varit enkätundersökning och enkäten skickades ut till förskolor inom två utvalda områden. Frågorna i enkäten gick ut på att få veta hur ofta förskolan besöker allmänna grönområden, hur många allmänna grönområden det finns inom gångavstånd från förskolans verksamhet, hur förskolan ligger i förhållande till de allmänna grönområdena och vilka typer av grönområden som förskolan besöker. Resultatet visade att 87,5 % ansåg att grönstrukturen hade en betydelse för förskolans verksamhet. Det visade sig även att största andelen av förskolorna var ute mellan 1-2 dagar i veckan i ett grönområde, grönområdena låg igenomsnitt 15 minuters gångavstånd från förskolan. Majoriteten av förskolorna gick till platser som parkområden, lekplatser och skogsområden. Undersökningen visade ingen signifikans mellan hur ofta förskolan är i ett grönområde utanför förskolans område och vilka typer av grönområden förskolan gick till.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Fredriksson, David. "Ägonamn i skånskt mellanbygdslandskap före laga skifte : En studie av ägonamn i Träne socken 1570-1817." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-15545.

Full text

Abstract:

Examensarbetet består av undersökningar med koppling till ägonamnsforskning, dvs. forskning som berör namn på åker och äng. Syftet med detta arbete är att undersöka ägonamnen och den koppling ägonamnen har till kulturlandskapet över tid. Arbetet är grundat på historiska dokument med ursprung i Träne socken, en nordostlig skånsk socken, vilka möjliggör tre nedslag i historien; landeboken från 1570, en geometrisk avmätning från 1705 och enskiftet/storskiftet från 1812–1817. Dessa tre nedslag har valts då de alla har historiska dokument knutna till sig bestående av nedtecknade ägonamn som presenterar hela eller delar av Träne sockens ägonamnsförråd. Den inledande delen av arbetet har bestått av att excerpera, alltså sammanställa, alla ägonamn från de historiska källorna för vidare tolkning, detta har gjort att listan med ägonamn och deras tolkningar fått en betydande del i arbetet. Nästa steg har bestått av en kategorisering av ägonamnslistan (bestående av 10 olika kategorier för att täcka in olika namnelement) för att möjliggöra vidare analys som ska besvara frågan: ”vilken variation av ägonamn finns mellan olika byar i en socken?” Utöver kategoriseringen görs även en analys av ägonamnskontinuiteten till Träne kyrkbys prästhemman, vars ägonamn tas upp i de tre historiska källor, och som ska besvara frågan: ”vilken kontinuitet av ägonamn går att se i en enskild by?” Slutligen ska frågeställningen: ”vad säger ägonamnen om kulturlandskapets utseende och utveckling?”, avsluta och knyta ihop tidigare frågeställningar. Resultatet av ägonamnskategoriseringen visar att det svårligen går att se något distinkt mönster mellan olika byar i samma socken, möjligen går det att se att större byar har en mer jämn fördelning av ägonamn i de olika kategorierna jämfört med mindre byar. Kontinuitetsanalysen visar att ägonamnen till prästhemmanet i Träne kyrkby överlag har en stark kontinuitet, ägonamn till åker har dock en starkare kontinuitet än ägonamn till äng. Slutligen så ger ägonamnen i kombination med en karta en god beskrivning av olika element i landskapet. Dessa element kan även delas in i olika strukturer som i sin tur kan förklara uppkomsten och karaktären av ägonamnen i Träne socken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Widesjö, Sara. "Utmarkers förändring på Kristianstadslätten och Linderödsåsen : utifrån jordarter, storlek, markanvändning och djurhållning." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-11971.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att komplettera den forskning som gjorts inom landskapsvetenskap och kulturgeografi utifrån ett utmarksperspektiv. Studien ska bidra till förståelse för utmarkernas placering och förändring under de senaste 200 åren. Detta görs genom att jämföra två områden med olika naturgeografiska förutsättningar, ett på Linderödsåsen och ett på Kristianstadslätten, utifrån faktorerna jordarter, utmarkers storlek, markanvändning och djurhållning. Utmarkerna var de områden som byns bönder i huvudsak använde till bete. I denna studie kommer det som lantmätaren klassat som utmark, hagmark eller fäladsmark i kartornas protokoll att räknassom utmark. Kartmaterialet av utmarker och inägor sammanställdes till två områden som det gjordes olika analyser inom och för att utföra detta användes geografiska informationssystem. Studiens resultat diskuteras framförallt i samband med tre andra studier som tar upp frågor kring utmarker och bete. Studiens analyser visar att jordarterna har haft en viss inverkan på utmarkernas placering. Utmarkernas areal skiljer sig mellan områdena vilket kan bero på de förutsättningar som jordarterna skapat. Markanvändningen förändrades, efter den agrara revolutionen ökade åkermarken och trädvegetationen på betesmarkens bekostnad. Från 1900-talets mitt fram till idag har markanvändningen förändrats ytterligare men inte lika drastiskt. Djurhållningen skiljde sigmellan områdena. På Kristianstadsslätten hade de en högre djurtäthet än på Linderödsåsen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Rydén, Persson Mathias. "Restaurering av våtmarker; Inventering av vadare och andfåglar vid Norra Lingenäset." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-11229.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Dahlbom, Andreas, and Kristoffer Eklund. "”...en myckenhet af stenrör” - Kartering och tolkning av fossil åkermark i Hjällens naturreservat, Södra Rörums socken, Skåne." Thesis, Högskolan Kristianstad, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-11163.

Full text

Abstract:

Sedan Riksantikvarieämbetets rikstäckande fornminnesinventeringar under 1980 och 90-talen har kunskapsläget för en rad fornlämningstyper förändrats, särskilt tydligt är detta för agrara lämningar. I föreliggande uppsats har en kritisk granskning av FMIS utförts med hjälp av en detaljkartering av en del av ett sedan tidigare känt fornlämningsområde i Södra Rörums socken, Skåne. En för kulturmiljövården ny inventeringsmetod, linjetaxering, har testats på samma fornlämningsområde. Linjetaxering har inte använts i större utsträckning inom arkeologi och kulturgeografi men är vanligt förekommande inom t.ex. biologi. Vidare har fornlämningsområdet placerats i en landskapshistorisk kontext i samarbete med en pollenanalysstudie av en angränsande mosse. De fossila åkerformerna är tidigast upplagda under bronsålder. Resultatet visar att det troligtvis skett en ny- eller återuppodling under tidig medeltid som illustreras och diskuteras i ett senare avsnitt i arbetet. Huvudfrågeställningens resultat styrker att det finns en underskattning av antalet lämningar i FMIS. Dessa resultat stämmer väl överens med en liknande studie i Västra Götaland och t ex med inventeringarna i samband med vägbygget E4 vid Örkelljunga.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Meiby, Madeleine. "Folkets park i Lund : sedd ur ett landskapsvetenskapligt perspektiv." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-8669.

Full text

Abstract:

Stadsdelen Väster i Lund har dålig tillgång till grönytor och en tydlig avsaknad av ett ordentligt stadsdelscentrum. Här finns dock stadens gamla Folkets park med potential att bli en grön mötesplats. Syftet med detta arbete är att göra en analys av Folkparkens potential och se till hur parken skulle kunna bli en mer attraktiv och funktionell samlingspunkt. Delvis baseras arbetet på empiriskt material i form av observationer och en enkätundersökning för att få fram vad Folkparkens besökare har för vanor och önskningar för området delvis baseras arbetet på kommunala dokument, tidigare inlämnade förslag, en jämförelse med andra fungerande parker och tidigare gjorda arbeten som berör planering av stadsrum vars teorier jag applicerat i mitt arbete. Resultatet av mitt arbete är utformat som en sammanfattning av inhämtat underlag, vilken jag sedan baserar min diskussion på. I rekommendationerna utelämnas folkparkshuset eftersom jag tror att kommunen i dagsläget inte vill finansiera den ombyggnad som krävs för att få in någon verksamhet i huset. I stället föreslår jag att öka just parkens attraktivitet för att på så vis öka intresset för att investera i huset.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Björkman, Tina. "Hörneborg - borg eller lada? : kolanalys, magnetisk susceptibilitet, sjösänkning och historiska kartor." Thesis, Högskolan Kristianstad, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-11120.

Full text

Abstract:

Hörneborg ligger på en udde i sjön Hörnsjön i Olofströms kommun i Blekinge län. En utgrävning av borgen gjordes 1997 för att fastställa funktion och ålder. 14C dateringar visade att borgen var byggd cirka 1030-1250 e.Kr. och förstördes genom brand någon gång mellan 1290 och 1420 e. Kr. (Ödman 1997). Enligt historiska kartor är Hörneborg placerad på en ö. Dokument över sänkning av vattennivån i sjön saknas. Förslag till utdikning av utloppet från Hörnsjön finns dock och syftet var att torrlägga omkringliggande marker vid Hörnsjön. Syftet med detta arbete är att sammanställa den litteratur som finns om Hörneborg, tidfästa sänkningen av Hörnsjöns yta och undersöka om det går att korrelera händelser i borgens historia med förändringar i sjösediment från Hörnsjön. Prover på bottensediment togs i tre profiler från isen på den östra sidan om borgen. Detta för att analysera kol och magnetiska mineral i sedimentet för korrelation med borgens historia. Borgens byggnation och förstörelse verkar inte ha gett några spår i sedimenten. Därför antas att materialet till byggnaden tagits från omgivningen, att byggnaden varit liten och konstruktionen inte orsakat någon större erosion. Kolanalysen visar ett antal små toppar. Dessa är oregelbundet förekommande och kan därför sannolikt inte knytas till borgens brand. Därför antas att branden varit begränsad. Att vattennivån i Hörnsjön sänkts under 1900- talet, beror sannolikt på de utdikningar som gjorts i utloppet för att torrlägga omkringliggande marker.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Regnér, Alexander. "Dendrokronologisk undersökning av granbeståndet i Siggaboda naturreservat." Thesis, Högskolan Kristianstad, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-11686.

Full text

Abstract:

Med hjälp av såg- och borrprover studerades åldern på 41 granar och en tall i Siggaboda naturreservat i sydligaste Småland, med syfte att undersöka granens etablering och döende på lokalen. Vidare har reservatet delats in i tre områden för att undersöka om några geografiska skillnader i granarnas etablerings- och dödsår förekommer. Analysarbetet utfördes på Nationella laboratoriet för vedanatomi och dendrokronologi vid Lunds universitet. På lokalen har tidigare bland annat en pollenanalys utförts (Björkman & Bradshaw 1996) samt en kombinerad pollenanalytisk och dendrokronologisk studie (Hannon et al. 2010). Enligt dessa har granen etablerats i Siggaboda under sista halvan av 1700-talet. Någon undersökning med sågprover som material har tidigare inte genomförts på lokalen. Resultaten visar att det äldsta trädet grodde runt 1771 och att en kraftig expansion skedde under mitten av 1800-talet. De visar även att merparten av granarna har dött mellan åren 2005 och 2008, vilket indikerar att granbarkborre etablerade sig till följd av januaristormen 2005 och därefter spred sig även till stående träd - något som har fått omfattande konsekvenser för granarna i reservatet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Biederstädt, Jana. "Landskapsförändringar och deras påverkan på dagens biodiversitetsmönster hos kärlväxter i ett skånskt jordbrukslandskap." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-13214.

Full text

Abstract:

I detta arbete studerades landskapsförändringar, i synnerhet olika typer av gräsmarkshabitat i fråga om artinnehåll och rikedom samt hur dagens diversitetsmönster har påverkats av den historiska markanvändningen. Undersökningsområdet har en area av ca 143 ha och är beläget i nordöstra Skåne. Resultatet visade att områdets areal av naturliga gräsmarker var mest omfattande kring 1783/98 och minst 1926-23. De naturliga gräsmarkernas omfattning har nästan halverats från slutet av 1700-talet till idag. Andelen betesmark som har hävdats från 1700-talets slut till 2014 utgör dock inte mer än 11 % av betesmarkernas totala areal. Väg- och dikesren uppvisade störst andel arter som var gemensamma med naturbetesmarkernas; minst var andelen i kultiverad gräsmark. Artrikedomen var minst lika hög i vägren, dikesren och skogsbryn som i naturbetesmarken medan den var lägre i kuliverad gräsmark. Artrikedomen var högst på vägrenen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Bjurvald, Charlotta, and Robert Wetterlöf. "Orienterare, framtidens naturvårdare? : Inventering av markstörningar i samband med O-Ringen i Skåne 2014." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-13454.

Full text

Abstract:

As an increasingly rationalized forestry and agriculture have human interference in the form of tradition, grazing and use declined. There is a strong link between biodiversity and disturbance of the landscape. In sandy soils many insects and plants require exposed sand to survive while the disorder may contribute to seed dispersal in the woodlands. On behalf of O-Ringen Skåne 2014, a study of the interference from orienteering in sandy soil and the forest during competitions conducted. The aim is to clarify the interference of which orienteering runners contributes, through to inventory presence before and after the competitions in the bottom and field layer in three locations. The results showed a decreased frequency of dominant, but trivial species in all areas and in one area the amount of bare ground also increased. The interference allows for less dominant species to spread and therefore can benefit the biodiversity. Orienteering can be a part of future conservation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Andersson, Jesper. "Den skånska ängsarealens förändring under perioden 1865-1920 : en häradsvis undersökning med utgångspunkt i jordbruksstatistiken." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-17699.

Full text

Abstract:

Jordbruksomvandlingen i Sverige under 1700- och 1800-talen förde med sig stora förändringar. Skiftenas genomförande med hopslagning av ägostycken möjliggjorde nu att allt mer mark kunde läggas under plogen och vallodling introducerades i allt större skala i åkerns växtföljd. Något som medförde ängarnas minskade betydelse för produktion av vinterfoder till djuren. Studien grundar sig därmed i att kartlägga ängens betydelse för Skåne under perioden 1865-1920, i ett led att förstå de faktorer och processer som kan ha påverkat jordbruksomvandlingen och ängarnas försvinnande. Utifrån jordbruksstatistiken har andelen äng jämförts i förhållande till åkern vilket har givit ängens relativa andel och förändring för de skånska häraderna över perioden. Andelen äng har genom en komparativ metod därmed kunnat jämföras med förutsättningar från bygdeindelning och Skånes jordarter. Resultatet visar att andelen äng i förhållande till åkern under perioden förhåller sig på låga nivåer. Dock har Norra Åsbo, Västra och Östra Göinge en betydligt större andel äng än övriga härader. Den låga andelen äng i förhållande till åker tyder på att nya odlingstekniska lösningar införts. Metoder som rimligen inte var lämpliga för Norra Åsbo, Västra och Östra Göinge.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Eliasson, Benjamin, and Philip Nilsson. "LiDAR-datans möjligheter : en studie av senglaciala strandvallar i nordöstra Skåne och sydvästra Blekinge." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-15530.

Full text

Abstract:

Den relativt nya tekniken LiDAR har gjort det möjligt att undersöka och kartera landformer på ett mer effektivt sätt än tidigare. Syftet med arbetet var att undersöka hur väl LiDAR-data lämpar sig för att studera de strandvallar som finns i nordöstra Skåne och sydvästra Blekinge. Metoden har mestadels bestått av GIS-arbete i ArcMap, där vi i kartbilderna illustrerat terrängen med terrängskuggning alternativt terränglutning. Det vi fick ut från GIS-metoden har vi sedan kontrollerat ute i fält. Med LiDAR har vi fått en detaljrik bild över strandvallarna. Det har visat sig att terränglutning är den bäst lämpade metoden för det syfte vi arbetat mot. Dessa kartor har sedan gått att jämföra med tidigare forskning om hur strandvallarnas förekomst ser ut. Strandvallarna kan även kopplas till de strandförskjutningskurvor som tidigare gjorts i området. Slutligen kan vi konstatera att LiDAR är en utomordentlig metod för att studera strandvallar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Sihlberg, Lisa. "Skogsdynamik på hällmarker på Sotenäset i Bohuslän:fallstudie Åby säteri." Thesis, Högskolan Kristianstad, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10326.

Full text

Abstract:

Åldern på borrprover från tall (Pinus sylvestris) på utvalda hällmarksberg belägna på Åby säteris gamla utmarker studerades enligt en årsringsanalys (korsdatering med pekår, se t.ex. Niklasson, Zackrisson & Östlund 1994) i syfte att undersöka trädsuccessionen i lokal skala. Enligt Fries (1951, 1958), som studerade skogssuccessionen i Sotenäs genom pollenanalyser och historiska källor var hällmarkerna kala fram till mitten av 1800-talet p.g.a. hårt skogsutnyttjande (Fries, 1958, s. 43). Även Lindner (1935) beskriver regionalt hällmarkerna som skogslösa under samma tidsperiod. (Lindner 1935, s. 159-165).Resultaten från borrningarna visar att merparten träd grodde under perioden 1800-1850 med en topp i föryngringen på 1860-talet. En jämförelse mellan tillväxten av de borrade äldre träden och unga tallar från både öppen och sluten skog, visade att de borrade träden troligtvis vuxit i relativt öppna förhållanden, men att hällmarksbergen dock har haft en viss skogsvegetation även innan 1800-talet, vilket indikerar ett avtagande av den tidigare skogsdecimeringen och en␣ökande skogsföryngring på hällmarksutmarkerna kring Åby säteri nästan 100 år tidigare än vad både Fries och Lindner beskriver. Säteriverksamheten kan ligga till stor grund i detta då skog kunde hämtas på annat håll.
Tree core samples from Scots pine (Pinus sylvestris) growing on mountains on the former outfields of Åby manor were analysed according to crossdating of annual rings (e.g. Niklasson, Zackrisson & Östlund 1994) in order to examine the forest succession in a local scale. According to extensive pollen analyses by Fries the rocky outcrops were bare because of the harsh harvesting of the forest until 1850 (Fries, p. 43). Lindner (1935 also described the surrounding rocky outcrops as bare during the same period of time.The results in this studie shows that several trees had germinated before 1800-1850 with a peak of the regeneration in 1860. When comparing the average growth of the analysed older Scot pines and young Scot pines from both open and secluded forests it showed that the analysed older trees had germinated on relative open grounds, with some some forest vegetation, on the outfields before 1800, giving hard evidence of a decreasing misuse of the forest and an increased regeneration on the rocky outcrops of Åby manor almost 100 years earlier than the results according to Fries and Lindner. The manor function could have helped keeping the forest since trees could be collected elsewhere.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Östberg, Håkan. "Kan gullstånds hålla stånd? : återinventering av Senecio paludosus i Kristianstad Vattenrike 2012." Thesis, Högskolan Kristianstad, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10473.

Full text

Abstract:

Botanist Kjell-Arne Olsson inventoried the plant fen ragwort Senecio paludosus 1983 in Scania andfound a big number of locations within Biosphere Reserve Kristianstad Vattenrike. In 2012, a reinventoryof the 1983 survey was carried out to study whether there has been any change in the fenragwort population in Kristianstad Vattenrike since the last inventory. The results show that therehas been no overall change in the number of fen ragwort in Kristianstad Vattenrike, on certainpremises they have increased in number while in others they have fallen. However, the inventoryshows that almost half of the locations with fen ragwort have disappeared during the same period.The main reason for this is that fen ragwort did not manage to competitive with other vegetation,taking in consideration this has been smaller premises with young plants. In addition to competitionother factors such as prolonged high water, grazing and caterpillars from Tyria jacobaeaecontributed to the decrease. Despite this the future looks stable for fen ragwort in KristianstadVattenrike where several very strong premises exist in the region.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Olsson, Kristofer. "Walakäringa : Tjärtallar och tjärframställning i landskap och samhälle." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-12156.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Gårdefalk, Louise. "Förändringar i jordbrukslandskapet och fältviltspopulationens utveckling på Högestads gods, Skåne 1923-1975." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19111.

Full text

Abstract:

Studien undersöker om landskapsförändringar som skett i jordbrukslandskapet under 1900-talet kan ha ett samband med fältviltspopulationens minskning under 1900-talet. Fältvilt är ett begrepp för arter som lever i det öppna jordbrukslandskapet, rapphöna, fasan och fälthare är arter som ingår i gruppen fältvilt. I studien undersöks också populationerna för rådjur och gräsand, då det är arter som förekommer i det öppna odlingslandskapet. Studieperioden är åren 1923-1975. Flygfoto över Högestads gods från åren 1938,1957 och 1975 används i arbetet. Flygfotona har använts till att utläsa vilka landskapsförändringar som skett i området under studieperioden. Studien baseras också på avskjutningsstatistik för godset från åren 1923-1969, sammanställd av Skånska Jägarsällskapet. Under denna period har det skett landskapsförändringar i hela Sverige och så även i skånska Högestad. Undersökningsområdet har genomgått en stor förändring i jordbrukslandskapet under studieperioden; åkermarken har gått från mindre naturanpassade fält till större rektangulära sammanhängande ytor. I och med detta bör andelen och mängden kantzoner minskat. Kantzonerna är på många sätt en viktig faktor i landskapet för fältviltet. Studien undersöker också om predatorer som rödräv och grävling har någon påverkan på arterna som nämns ovan. Denna undersökning tyder på att rapphönan har påverkats mer av landskapsförändringar än av predation från räv och grävling. Fältharen tycks å andra sidan ha blivit påverkad av predation från räv. Möjligtvis har tillgången på fälthare varit bättre och de kan därför ha blivit ett relativt enkelt byte för räven. Den minskande andelen kantzoner kan vara en av faktorerna till rapphönsstammens minskning. Minskar kantzonerna minskar också växtdelar och insekter som rapphönan livnär sig på. Kantzonerna är också ett bra skydd mot predatorer och rovfåglar för viltet som lever i det öppna jordbrukslandskapet. Om dessa arter ska finnas kvar i landskapet i framtiden bör mer fokus riktas på att förbättra deras livsmiljöer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Håkansson, Caroline. "Vad är en kulturväg? : En jämförande studie av kulturvägsinventeringar." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19251.

Full text

Abstract:

Vad är en kulturväg? Vid första anblick kan man tro att det är en enkel fråga att svara på. Denna uppsats visar på komplexiteten kring begreppet och lyfter behovet av en diskussion av det. Trafikverket genomför just nu ett projekt där alla statliga vägar i Sverige ska inventeras i syfte att hitta landets kulturvägar. Det har även utförts inventeringar tidigare, men då utan en definition på kulturvägar. I fyra inventeringar, utförda mellan 1995–2018, har aspekterna sträckningen, beläggning, objekt vid vägen och omgivande landskap undersökts i syfte att se vad som ligger till grund för klassificering av kulturvägar. Av resultatet går det att se att objekt vid vägen och det omgivande landskapet har stor tyngd vid klassificering av kulturvägar. Objekt vid vägen är en bred och tydlig aspekt medan det omgivande landskap är en aspekt som är svårdefinierad. Uppsatsen problematiserar aspekterna och lyfter viktiga frågor som bör besvaras inför en kulturvägsinventering.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Ångman, Hanna. "I tigerns rike : en landskapsvetenskaplig studie om två underarters populationsförändring och ekologiska värde för landskapet." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-15674.

Full text

Abstract:

Arbetet är en litteraturstudie och är ett försök att ta reda på två underarter av tigers (Panthera tigris) populationsförändring och anledningen till detta på en tidsskala från 1970 till 2010. De valda underarterna för uppsatsen är sumatratigern och amurtigern. I samband med undersökningen av de två underarternas populationsförändring har fokus lagts på Sumatra och Amurområdet för att kunna få en överblick över de områden där tigrarna återfinns och med den överblicken lättare öppna för att diskutera hållbara bevarandemöjligheter i framtiden. Uppsatsen har i huvudsak diskuterats med stöd av tidigare studier, statistikuppgifter och rapporter i ämnet och därefter har det insamlade materialet analyserats och genomarbetats för att försöka nå fram till nya insikter inom tiger- och landskapsforskningen. Jämförande studier med den svenska vargen används som en utgångspunkt för vad som kan ske om tigern fortsätter att minska eller helt försvinner från sina områden. Trots brister i det statistiska underlaget finns tecken på att fragmenteringen och befolkningstillväxten är viktiga faktorer för sumatratigerns nedgång. Amurtigern visade sig vara mer tålig för både fragmentering och den ökande befolkning i Amurområdet tvärtemot vad tidigare forskning visat, men då båda tigrarnas utbredningsområde har analyserats på liknande sätt trots stora skillnader i förhållande, miljö och storlek så kan detta spela en stor roll i mina resultat jämte tidigare forsknings resultat. Klart är dock att människors allmänna attityd mot rovdjur i deras närområde, så kallade human-wildlife conflicts, komplicerar bevarandefrågan för tigern då skador orsakade av rovdjuren inte ses på med blida ögon och kan vara dyrt att kompensera för.
The study is a literature review and seek to find out two subspecies of tiger´s (Panthera tigris) population change and the reasons surrounding this on a time scale from 1970 to 2010. It also includes finding out the landscape and ecological consequences related to this, in order to discuss the sustainable conservation opportunities in the future. The two chosen subspecies for the study is the sumatran tiger and the amurtiger. The method has been mainly supported by previous studies, statistics and reports on the subject, but has allow themselves to be analysed and discussed in search for new fatc that can bring more light over the tigers popoulationchanges and the reserach of the tigerlandscape. Comparative studies with other predators, our Swedish wolf out and foray into the landscape, however, brings us a good picture of what could happen if the tiger continues to decrease or completely disappear from their landscape. Despite declining statistics, there were clear signs that fragmentation and human population growth are important factors to discuss the tiger's decline. The sumatran tiger was shown to be dangerly threatened by deforestation and human population growth in Sumatra, while the amurtiger seemed to be more resistent despite earlier researches has shown. An explanation for this might be the fact that the two subspecies range has been analyzed the same way despite large differences in environment and sieze and this can play a big role in my results that differes from earlier reserach results. It is clear, however, that humans general attitude toward predatos in their local area, so called human-wildlife conflicts, complicates the issue of conservation of the tiger when damage caused by the predators can be fatal and not to easy or affordable to compensate.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Kämstad, Carl-Fredrik. "Askåterföring i Blekinge : är hundra stora skogsägare informerade gällande askåterföring, en enkät." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18400.

Full text

Abstract:

I Sverige pågår en strukturell omställning från att vara ett fossilberoende samhälle till att bli fossilfritt. Detta gör att trycket på klimatneutrala bränslen från exempelvis skogen ökat. Skogsbränslen i form av grot är ett bränsle som görs av de avverkningsrester som uppstår vid konventionell avverkning. Det går bra att ta bort groten från hygget om det utförs en så kallad askåterföring. Det betyder att askan förs tillbaka till skogen efter att den bildats vid värmeverk. Askåterföring görs på landskapsnivå för att återbörda de näringsämnen som var bundna i groten blivit aska. Askan innehåller alla näringsämnen utom kväve, och hjälper också till att höja pH värdet tack vare de baskatjoner som trädet bundit under levnadscyclen. Blekinge är ett av de län som tar ut mycket grot men där askåterföring sker i låg omfattning. Studien syftar till att undersöka inställningen bland skogsägarna är en enkätundersökning som skickats ut till hundra av Blekinges största skogsägare. Skogsägarnas svar på enkäten behandlas helt anonymt. De som svarade på enkäten ägde skogsfastigheter mellan 175-900 hektar. Denna undersökning tittar på vilka faktorer som styr eller begränsar utförandet av askåterföring i Blekinge. Undersökningen visar på att många skogsägare känner att de har fått otillräcklig information gällande askåterföring. Studien visar även att miljöfaktorer är de motivationsfaktorer som skogsägarna tycker är viktigaste skälet till askåterföring. Som faktorer vilka begränsar askåterföringen anger många skogsägare att de känner att de saknar tillräcklig kunskap men även att de känner oro kring askans innehåll, dessutom anger flera att de är rädda för körskador i skogen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Edblom, Ylva. "Sambandet mellan jordbruksform och fäbodtyp i Ångermanland : En studie på sockennivå utifrån historiska redogörelser och 1865 års jordbruksstatistik." Thesis, Högskolan Kristianstad, Avdelningen för miljö- och biovetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21815.

Full text

Abstract:

Fäbodar är en bosättning på den utmark som under sommarsäsongen nyttjas till bete för kreatur. I Sverige förekommer olika former av fäbodtyper som nyttjas olika, exempelvis används vissa endast till bete medan andra har både bete, slåtter och/eller åker. I Ångermanland förekommer två fäbodtyper. En slåtterlös fäbod i landskapets östra och centrala del och en fäbodtyp med slåtter som särskilt förekommer i landskapets västra delar. Orsaken till olika fäbodtyper beskrivs bero på olika jordbruksformer med antingen en inriktning mot åkerbruk eller mot boskapsskötsel. Studiens grundar sig i att utifrån historiska redogörelser och 1865 års jordbruksstatistik studera tio utvalda socknar för att se om det går att tyda olika inriktningar i jordbruket beroende på vilken fäbodtyp som dominerade i socknen. Utifrån statistiken har arealer av åker till stråsäd och skogbeklädd mark samt nötkreaturenheter sammanställts. Utifrån de historiska redogörelserna har studien sammanställt beskrivningar som berör de utvalda socknarna och beskriver boskapsskötsel och jordbruk. Resultaten visar en påtaglig skillnad i tillgången till skogsmark där betesmarkerna är. De socknar med den slåtterlösa fäboden hade lägre arealer skogsmark 1865 och i de historiska redogörelserna beskrivs en betesbrist. Socknarna med slåtter på fäbodarna hade tillgång till större arealer skogsmark 1865 och beskrivs ha vidsträckta betesmarker som gynnar boskapsskötseln. I de historiska skildringarna kan mönster tydas av områdena med slåtterlösa fäbodar hade större tillgång till åkermark än bygderna med slåtter på fäboden. Socknarna med den slåtterlösa fäboden visar en större inbördes variation i såväl kreatursbesättning som åker till stråsäd vilket visar att jordbruket skilde sig mellan socknarna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Pousar, Sanna. "Rikkärr och kalkfuktängar i Lyngsjö : hävdens betydelse i det kort- och långsiktiga naturvårdsarbetet." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20120.

Full text

Abstract:

Sverige är fortfarande ett av världens mest våtmarksrika länder och har därför ett internationellt ansvar för bevarandearbetet. Däremot försvann huvuddelen av våtmarkerna i södra Sverige på grund av dikningar och sjösänkningar mellan 1800- och 1900-talen. Idag har en del våtmarker restaurerats och nyskapats, men det rör sig oftast om öppna vatten med strandzoner och arealmässigt långt mindre än det som trots allt finns kvar. De få kvarvarande kalkfuktängar har ett stort vetenskapligt och kulturellt värde. En rapport om Skånes rikkärr 2009 redogjorde för att 81 % av länets skyddade rikkärr är i behov av insatser i en eller annan form. Strax söder om Kristianstad sänktes Lyngsjön under början av 1800-talet och värdefulla rikkärr och kalkfuktängar bildades på den gamla sjöbottnen. Dessa marker är utnämnda Natura 2000-områden och kommer att bli skyddade som naturreservat. Floran är både art- och individrik och det är bland annat den rika förekomsten av orkidéer gör markerna skyddsvärda. För att bidra till kunskapsunderlaget för framtida skötsel- och bevarandeåtgärder studerades litteraturen och kärlväxterna undersöktes längs tre transekter. Resultatet visade att majoriteten av kärlväxterna som finns där är mer gynnade av bete än av slåtter. Många av arterna visade på en god hävd men det fanns inslag av bladvass Phragmites australis och andra konkurrensstarka växter som har möjlighet att ta över området på ett oönskat sätt. Målsättningen för markerna är att långsiktigt bevara och utveckla områdets naturvärden knutna till ett kulturpåverkat landskap. Här finns en lång tradition av odling och hävd med bete och slåtter. Betesupplägget behöver utvärderas för att ta hänsyn till floran och det finns behov av kompletterande skötsel när betesdjuren inte räcker till för att bevarandestatusen ska kunna upprätthållas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Thuresson, Frida, and Dennis Nilsson. "Kulturreliktväxternas livskraft : en jämförelse mellan växtinventeringar av ödeträdgårdar i Skåne och Blekinge." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-17607.

Full text

Abstract:

Växter som kan nyttjas till vår fördel har utvecklats under en lång tid. Från bondestenåldern när kontrollen över skörden växer fram till att mer avancerade trädgårdar med kulturreliktväxter blomstrar upp i 1800-talets bondesamhälle. Syftet med arbetet är att jämföra kulturreliktväxter på torp och gårdslämningar i Hässleholms kommun. Även data från tidigare studier användes för att undersöka skillnaden mellan gårdar och torp samt undersöka om övergivnadsåret påverkar antalet kulturväxter som finns kvar. Övergivna gårdar hyste fler kulturväxter än övergivna torp och gårdarna hade fler träd och buskar än torpen. Torparen ville troligtvis ha växter med snabb avkastning och hade varken råd eller tid med prydnadsbuskar eller att plantera fruktträd som behöver flera år på sig att ge frukt. Övergivnadsåret påverkar inte artantalet och kanske att markanvändningen av platsen spelar en större roll än övergivnadsåret. Vi tycker att det gröna kulturarvet behövs lyftas fram tydligare då bevarandet av kulturväxter och deras historia är viktig.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Kraskowski, Maria. "En undersökning av förhållandet mellan skoglig kontinuitet och svampar i bokskog." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-9786.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Servin, Janni. "Vegetation i förändring : – Hur har den återupptagna ängshävden påverkat kärlväxterna på Föllingsös slåtteräng?" Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-14560.

Full text

Abstract:

Föllingsö är odlingslandskapet som räddades undan från golfspelarnas klubbor och skyddades inom ramen för det Europiska nätverket Natura 2000. Slåtterängar är en viktig biotop då de hyser en hög biologisk mångfald och studien av Föllingsös slåtteräng i södra Östergötland omfattar en dels en återinventering av ängens kärlväxtarter dels en historisk kartanalys. Kartanalysen som omfattar tiden 1821-2013 visar att ängen inledningsvis brukats som äng och under en ca 50 år lång period nyttjats som betesmark innan ängsskötseln återupptogs 1993. En analys av 1821 års bonitetsgradering visar ett mönster som innebär att de ängsmarker med lägst bonitet är de som i störst utsträckning har undkommit rationalisering och omläggning till åkermark och därmed är de ängsmarker med längst kontinuitet. Inventeringen, i form av en täckningsgradsanalys, gjordes i syfte att undersöka om den återupptagna hävden har påverkat vegetationen. I kategorin ”betesgynnade” arter har en minskning skett. Orsakerna till detta tillskrivs förändringar i hävden då tramp och gödsling minskat avsevärt i och med övergången till slåtter. För att öka antalet slåttergynnade arter föreslås ett försök där ängen slåttras vid två tillfällen per år i stället för som nuvarande en.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Johnsen, Kent. "Kulturmiljöns roll i kommunal planering : En fallstudie av landskapet i översiktsplaner över sex skånska kommuner för att utreda hur kulturmiljöbegreppet används i en planeringsdiskurs." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19236.

Full text

Abstract:

Kulturmiljöer finns överallt runt om oss. Planerad påverkan av vår omvärld påbörjades redan under medeltiden och har genom historien varit uttryck för både säkerhetsfrågor och makt. Kulturmiljövårdens riksintresse etableras på 1970-talet och skyddas av miljöbalken. Plan- och bygglagen infördes 1987 och ställde krav på att kommuner ska producera en översiktsplan som tar ställning till långsiktiga markanvändnings- och byggfrågor. I översiktsplaner behandlas även kulturmiljövärden i kommunerna och syftet med detta arbete är att utreda hur detta begrepp tolkas och arbetas med i kommunal planering. Detta görs genom en diskursanalytisk fallstudie över sex skånska kommuner. Dessa är Burlöv, Eslöv, Höör, Simrishamn, Trelleborg och Ängelholm. Översiktsplanerna har valts utifrån deras aktualitet. Varje översiktsplan presenteras för sig i resultatdelen och jämförs och analyseras i diskussionen. Värdeord och förekommande begrepp presenteras i en matris. Det framkommer att kulturmiljöerna presenteras som något som ger karaktär och identitet till kommunerna men används främst som en resurs för rekreation och näringslivet. Det framkommer också att kommunerna vill öka kunskapen om kulturmiljövärden generellt. När kulturmiljöer ses som en resurs kan värdefrågor uppstå och synlighet och påtaglighet blir värdehöjande. Många svårtolkade kulturmiljöer riskerar att försvinna. Ett par kommuner nämner skapandet av nya kulturmiljövärden. Diskussionen avslutas med att konstatera att saker måste försvinna för att nya saker ska få plats.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Hägertorp, Ulrika. "De sista ängarna: En studie över den historiska bördigheten i dagens skyddade ängar i Kronobergs län." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16172.

Full text

Abstract:

Ängen var länge ett viktigt markslag som försörjde djuren med hö och lövfoder. Under 1800- och början av 1900-talet påbörjades en förändring och effektivisering inom jordbruket som ledde till att stora arealer äng plöjdes upp och lades om till åker. Studiens syfte är att undersöka vad det är för typ av ängsmark som hävdas idag och hur detta kan påverka dagens synsätt på hur en äng ursprungligen såg ut. Hypotesen som detta arbete bygger på är att det är de ängar som förr (1800-tal och tidigare) som klassades som de sämre inom byn som finns bevarade idag eftersom de bättre ängarna plöjdes upp till åker. För att testa denna hypotes har 31 byar med ängar som finns skyddade som naturreservat- eller Natura 2000-område undersökts i Kronobergs län. Med hjälp av historiska kartor och skiftesakter från 1800-talet studerades ängsboniteten i respektive by. Resultatet visar att det är de bättre ängarna som hävdas idag i de undersökta byarna och hypotesen har i detta fall visat sig vara felaktig. Eftersom många människor idag saknar erfarenhet av ängsbruk får de kvarvarande slåttermarkerna representera bilden av hur en äng ska se ut. Undersökningen har visat att det var ängar av låg bonitet som var vanligast på 1800-talet. De som finns bevarade idag hade framför allt en god till mycket god bonitet, vilket innebär att de inte är representativa och på så vis ger en felaktig bild. Inför framtiden bör man därför tänka på att integrera både natur och kultur i bevarandet av ängar. Genom att skydda marker av varierande bonitet, både de bra och de dåliga, får man olika naturliga förutsättningar och på så vis även olika artsammansättningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Kärrstedt, Amanda, and Martin Rydiander. "Flygsanden mellan 1700 och 1821 i det historiska kartmaterialet : en kartläggning över Kristianstadsslätten." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18269.

Full text

Abstract:

På Kristianstadsslättens sandiga marker finns ett flertal imponerande inlandsdyner vilka är bildade genom sandflykt under historisk tid. Tidigare forskning kring sandflyktens mönster och processer har ofta använt historiska kartor som komplement till fältstudier, men det saknas ett helhetsgrepp på detta omfattande källmaterial. I denna undersökning har 68 stycken kartor med tillhörande akter analyserats motsvarande ett undersökningsområde om 784 km2. I 5 stycken kartor finns flygsandsfält markerade och i 15 stycken akter finns flygsand belagda. Samtliga flygsandsfält har digitaliserats i GIS och deras samlade areal beräknats till 13 km2. Efter analys av de storskaliga kartorna vilka sträckte sig mellan 1694–1828 visade det sig att sandflykten troligtvis var på uppgång i slutet av 1600-talet, når sin kulmen på andra hälften av 1700-talet för att sedan avta och dämpas med hjälp av furuplanteringar under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal. Slutligen stödjer analysen av kartor och akter att det är åkerbruk i kombination med sydvästliga vindar som är huvudorsakerna till sandflykten. Vid jämförelse med tidigare forskning konstaterades följande; i dagsläget finns inget konkret svar på varför sandflykten anträder. Snarare kan det likna en kedja av olika händelser, både kultur- och naturbetingade, som trycker på startknappen samtidigt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Eneberg, Niclas. "Ekosystemtjänster då och nu : kartläggning, arealförändring och trade-off av ekosystemtjänster i fyra byar i Fränninge socken mellan tidigt 1800-tal och nutid." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20269.

Full text

Abstract:

Denna studie har undersökt möjligheten att kartlägga och identifiera historiska ekosystemtjänster från tidigt 1800-tal i fyra byar i Fränninge socken, Sjöbo kommun. Studien har även undersökt om det historiska materialet är av sådan kvalité att den kan användas till trade-off analys för nutida ekosystemtjänster inom samma område samt för arealförändring. Studien har främst genomförts som en GIS-studie där historiska kartor har digitaliserats och analyserat. Med hjälp av naturvårdsverkets ekosystemtjänstförteckning har ekosystemtjänster kopplats till diverse markslag, både historiska och nutida. Resultatet har sedan ställts emot varandra i syfte att tydliggöra eventuell förändring Resultatet visar en arealökning av ekosystemtjänsterna kopplade till åkrarna. Det har även skett en ökning av ekosystemtjänster kopplade till skogsmarken inklusive sumpskogen. Minskning av ekosystemtjänsternas areal har skett i markslagen betesmark, äng, våtmark, vattendrag, mosse och torvmosse. Trade-off bland ekosystemtjänsterna har ej skett, det har istället skett en förflyttning av ekosystemtjänsterna från den historiska ängen, främst till dagens ökande areal av skogsmarker. Det historiska materialet är av sådan kvalité att det är användbart för generell kartering och analys. Dock saknas det data för mer djupgående analyser. Det historiska materialet vittnar ej om ekologisk status varför studien ej bör ses som kvalitativ utan snarare kvantitativ vilket i nuläget visar en generell utveckling och avsaknad av trade-off. Hade ekologisk status tagits i beaktande hade också bilden klarnat över vilka ekosystemtjänster som faktiskt opererar inom ett givet markslag. Förslagsvis bör man därför studera de realiserade ekosystemtjänsterna i samband med historisk kartläggning för en noggrannare bild av förändringen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Rolfson, Persson Lena. "Störning i sumpskogar : en studie av sumpskogar klassade som nyckelbiotoper i Älmhults kommun." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16811.

Full text

Abstract:

Sumpskogar är skog som har minst 30% krontäckning på våt mark. Sumpskogar är viktiga för den biologiska mångfalden och kan ha höga naturvärden då det ofta finns en kombination av hög ålder på träden och mycket död ved. Skogsområden med höga naturvärden kan bli klassade som nyckelbiotoper av Skogsstyrelsen. Efter stormen Gudrun genomfördes ett projekt kallad Projekt Stormanalys som visade på att nyckelbiotoper och andra skogiga biotoper med höga naturvärden inte blev lika hårt drabbade som produktionsskogen. Studiens syfte är att inventera sumpskogar klassade som nyckelbiotoper i Älmhults kommun för att kartlägga naturliga och mänskliga störningar. En fältinventering genomfördes där metoden var att jag gick i strövlinjer inne i nyckelbiotopen och i nära angränsning med en sökvidd på ca 20–30 meter där naturliga och mänskliga störningar noterades. Resultatet visar av 18 inventerade nyckelbiotoper utan skydd att alla lokaler hade någon form av störning. Naturliga störningar förekom i 16 av 18 lokaler, medan mänskliga störningar fanns i 6 stycken vilket innebär en tredje del av inventerade lokaler. I nära anslutning var vindfällen högst representerat med 15 lokaler. Det visar sig att storleken på störningarna är generellt liten och de naturliga störningarna kan få fortsatta positiva effekter för den biologiska mångfalden. Även nyckelbiotopernas betydelse och värde börjar få en bättre förståelse hos markägarna men det finns vissa undantag. En hel del jobb kvarstår i den frågan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Johansson, Agneta. "Naturens bästa : enkätundersökning av svenska naturarrangörers förhållande till natur och kultur." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-17916.

Full text

Abstract:

Turismen är idag en av världens största industrier, där naturturismen är en av de fortast växande. Ekoturismen faller inom naturturism och står för ansvarsfullt resande och skapandet av hållbara naturoch kulturupplevelser. Naturens Bästa är en kvalitetsmärkning som tagits fram av Svenska Ekoturismföreningen och Visit Sweden för naturarrangörer i Sverige med god kunskap om hållbar turism. En enkätundersökning gjordes med syftet att få en djupare förståelse för Naturen Bästa samt se vilket förhållande de har till de sex grundkriterierna och även undersöka samspelet mellan natur och kultur i verksamheterna. Resultatet av enkätundersökningen visar att medlemmarna helst vill bidra till naturvärden i närområdet men även kvalitet och trygghet är viktigt. Det som medlemmarna minst vill bidra till är att skydda kulturvärdena samt gynna den lokala ekonomin. För att kunna driva sin verksamhet anser medlemmarna att respektera resmålets begränsningar, naturvärden, kvalitet och trygghet, miljömedvetenhet samt upptäckarglädje, kunskap och respekt är de grundkriterierna som spelar störst roll. Kulturvärden spelar minst roll i de flesta Naturens Bästa verksamheter. Av de arrangörer som svarade på enkäten tänker alla på hur viktigt ett samspel mellan natur och kultur är och de allra flesta visar ett samspel i sina verksamheter på något vis. Att samspel får ett så positivt resultat är överraskande då alla kulturpåståenden i enkäten fått svaga resultat. Samtidigt är det arrangörer som arbetar med kultur som är de bästa på att visa ett samspel i verksamheten. Sammanfattande kan sägas att om Naturens Bästa vill utveckla samspelet mellan natur och kultur ska man göra det med hjälp av arrangörer med ett kulturintresse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Cardegård, Fanny. "Alléer i Östergötlands län : alléers utbredning och förändring mellan 1868-1877 och idag." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-17946.

Full text

Abstract:

Alléer är ett landskapselement som består av både natur och kultur och som planterats av människan av olika skäl. Sveriges alléer minskar och därför önskar Trafikverket och Riksantikvarieämbetet ta fram ett nationellt underlag för alléer. I Östergötland saknas en sammanställning av alléer under historisk tid därför är studiens syfte att undersöka alléers utbredning och kontinuitet i Östergötland från 1868 fram till idag. Resultatet visade att alléer i länet ökat idag jämfört med perioden 1868–1877. Alléer har störst förekomst i slättbygden. Alléer vid gods- samt bruk hade förändrats minst från perioden 1868–1877 till idag vilket troligen beror på att alléer vid gods och bruk redan var vanliga under perioden 1868–1877. Infartsalléer till gårdar har ökat i bygderna sedan perioden 1868–1877 vilket kan kopplas till skiftesreformerna som förändrade landskapet under slutet av 1800-talet och gav upphov till alléplanteringar i länet. Hos dagens alléer är alléer med blandade trädslag främst förekommande.
Avenues are a landscape element that consist of both nature and culture and that’s been planted by man for various reason. The Swedish avenues reduces because of that the Trafikverket and the Riksantikvarieämbetet wishes to develop a national basis for avenues. In Östergötland there is no compilation of avenues in historical time because of that the purpose of the study is to examine avenues spread and continuity in Östergötland from 1868 until today. Avenues has the greatest occurence in the flat country. Avenues belonging to manor or factory had changed least from the period 1868-1877 until today which is probably due to avenues belonging to manor or factory already was common under the period 1868-1877. Approach avenues leading to farms has increased in the districts since 1868-1877 which can be linked to the agriculture shiftreform that changed the landscape in the late 19th century and gave rise to avenue plantings in the county. Today’sk avenues are avenues witch mixed tree species uppermost occurring.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Österling, Jesper. "Skapa grön infrastruktur för nyckelbiotoper med kantzoner runt värdefulla Vatten. : GIS-analys i Dalarna för bättre biodiversitet i skogsbruket." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18367.

Full text

Abstract:

Denna studie undersöker förslaget att kombinera utökade kantzoner med nyckelbiotoper med en matrix av hyggesfri skog. Om det här förslaget hade varit framgångsrikt i praktiken hade det medfört många fördelar för biodiversiteten i skogar och vattendrag. Genom analys med GIS-program analyserar studien ifall nyckelbiotoper har en tendens med att ligga nära vatten, och hur mycket skog och nyckelbiotop hade inkluderats i ett antal hypotetiska utökade kantzoner. Studiens resultat visar dock att det inte finns ett kausalt samband med att nyckelbiotoper skulle ligga nära vatten, och mängden skog och nyckelbiotop som skulle ha inkluderats i de hypotetiska kantzonerna är försumbart.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Petersson, Anna. "Landskapets förändring i östra Blekinges skärgårdsbygd : en studie i markanvändningens och befolkningens förändring på Östra Hästholmen och Utlängan, 1700 - 2016." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18921.

Full text

Abstract:

På de platser där markens kapacitet för odling, slåtter eller bete är låg har människan tvingats se sig om efter komplement till markens ringa avkastning. För öborna på Östra Hästholmen och Utlängan i Karlskronas östra skärgård kompletterades detta med husbehovsfiske i Östersjön. Här försörjde man sig som binäringsfiskare eller som lots i kronans tjänst.Det här är en studie av förändringar i befolkning, markanvändning, mantalsfördelning, binäringsfisket och lotsyrket på Östra Hästholmen och Utlängan mellan 1700 – 2016. Vidare tas örlogsbasens militära närvaro i beaktning. Utifrån studier av kartmaterial, mantalslängder och folkräkningar har information kring dessa förändringar jämförts mot varandra.Resultatet visar att befolkningsantalet och markanvändningen troligtvis inte påverkat varandra i det långa loppet. Snarare är det möjligheten till fisket och arbetet som lots som har bidragit till öarnas befolkningskurva och markanvändning. Östra Hästholmen verkar ha varit av störst betydelse för befolkningen under 1700- och 1800-talen på grund av dess lotshemman där man verkade som ”kronolots” medan Utlängan visar sig ha varit av större betydelse i äldre tider och då för sjömän från olika delar av Europa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Eriksson, Nelly. "Normkritik och normkreativitet på Glimmingehus." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21518.

Full text

Abstract:

Glimmingehus, i sydöstra Skåne, är en del av det skånska kulturarvet och ett betydande besöksmål. Som en del av det statligt förvaltade kulturarvet finns ett ansvar att historiebruket är inkluderande och främjar delaktighet. Uppsatsen undersöker vilken del av historien som lyfts fram på Glimmingehus, utifrån följande frågeställningar: Vilka och vems narrativ tillvaratas och förmedlas till den allmänhet som besöker Glimmingehus? och Vilka andra narrativ med anknytning till Glimmingehus skulle kunna föras fram? Agnidakis et al. (2018) utgår från statens förvaltning av vårt gemensamma kulturarv i sin metodutveckling. Metoden undersöker de narrativ som förmedlas på en plats och i vilken utsträckning de är bundna till normer som rör kultur, särskilda tider, klass eller kön. Resultatet visar på adeln som den mest återgivna sociala kategorin på Glimmingehus. Jens Holgersen Ulfstand och Margareta Arvidsdotter Trolle är genomgående de mest framträdande personerna och främst medeltid, men även andra perioder såsom 1600-tal, åskådliggörs. Rumsligt fokus ligger till största delen på borgens funktion som försvarsverk och bostad. Därtill tillkommer flera andra mindre framträdande narrativ, med den största variationen i utställningen Borgfolk. Flera av de historiska personer som presenteras är kvinnor. Utmaningen tycks inte ligga i att hitta inflytelserika kvinnor ur historien att berätta om, utan i att hitta och belysa de personer som möjliggjorde den svenska och danska högadelns livsvillkor, på Glimmingehus såväl som på andra kulturhistoriskt viktiga platser i Skåne. Med landskapet som arbetsplats har landskapsvetaren möjlighet att vara delaktig i en normkritisk och normkreativ kulturmiljövård och bidra till ett inkluderande och varierat kulturlandskap.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Aspegren, Nina. "Friluftsliv i fysisk planering : sammanställning av tillgång till natur för friluftsliv i Skånes kommuner." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21536.

Full text

Abstract:

Arbetet har utgått från ett av de 10 friluftslivsmål som fastställdes av regeringen år 2012. Friluftslivsmål nr. 4 tillgång till natur för friluftsliv, har målet att säkerställa möjligheter till friluftslivet genom hållbart brukande, fysisk planering och bevarande. Arbetet rör den fysiska tillgången till natur för friluftsliv. En sammanställning har gjorts av Skånes kommuner genom en enkätundersökning för att se om de har kartlagt och värderat naturområden för friluftsliv, hur de hanterar skydd för friluftsliv samt om det sker förändringar i tillgång till natur för friluftsliv i de kommunala översiktsplanerna, i så fall hur? Vidare analyseras svaren åt vilken utvecklingsriktning de följer i friluftslivsmålen. Sammanfattningsvis har en majoritet av kommunerna gjort kartläggning av områden för friluftsliv eller planerar att göra det inom 1–2 år. Skydd för friluftsliv har en stark plats i den fysiska planeringen och det värderas högt med ett skydd specifikt för friluftsliv. Kommunerna behandlar friluftslivsmålen i dess fysiska planering och en positiv riktning i friluftslivsmålen kan tydas från resultatet. Markanvändningen förändras positivt för friluftslivet. Resultatet visar på en positiv utvecklingsriktning i insatserna för målen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Ottosson, Lena, and Malin Widén. "Markanvändning och skogshistoria i mellersta Skåne : en paleoekologisk undersökning i Hjällens naturreservat, Södra Rörum socken." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-9875.

Full text

Abstract:

Syftet med undersökningen var att undersöka markanvändning och skogshistoria i ett område imellanskåne på gränsen mellan skog och slätt. Frågor som behandlas rör den medeltidaagrarexpansionen och den senmedeltida agrarkrisen, samt förändringar i trädslagsammansättningen.För att besvara frågorna har vi använt paleoekologisk metodik, fr. a. pollenanalys och C14-datering,men också flygbilder, historiska kartor och skriftligt källmaterial. Våra resultat visar på enodlingskontinuitet i området från tidigmedeltid till 1600-tal med en tydlig expansion av åker ochgräsmarker under tidig medeltid och en lika tydlig regression under senmedeltid.Trädslagssammansättningen har under lång tid dominerats av ek, bok och tall. Det är först under desenaste 200-300 åren som bok varit lika dominerande som i dag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Andersson, Amanda, and Linnéa Sidibé. "Stigande havsnivåers påverkan på kulturmiljöer och naturtyper : En studie längs Skånes kust och i Vellinge kommun." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19141.

Full text

Abstract:

Stora klimatförändringar sker just nu globalt, en konsekvens av dessa förändringar är stigande havsnivåer längs kusterna. En förhöjd havsnivå kan utgöra ett hot mot lågt liggande miljöer och andra värden i anslutning till kusten. I Sverige har ingen tidigare studie gjorts på hur kulturmiljöer och naturtyper påverkas av klimatförändringar så som stigande havsnivåer. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning kulturmiljöer och naturtyper längs Skånes kust kommer att påverkas av stigande havsnivåer på 1 m, 2 m och 3 m. Resultatet av den extensiva studien längs Skånes kust visar att det är flest kulturmiljöer som påverkas vid en förändrad havsnivå på 1 m i Vellinge och Lomma kommun, då 41 st respektive 15 st lämningar kommer att påverkas. De naturtyper som påverkas i störst omfattning längs Skånes kust är glasörtstränder, salta strandängar och strandängar vid Östersjön. Detaljstudien i Vellinge kommun visar att Riksantikvarieämbetets värderingsplattform är svår att applicera på kulturmiljöer utan lämpar sig bättre att applicera på enskilda objekt eftersom plattformens värderingsmall är för abstrakt för att identifiera och täcka in alla värden som en kulturmiljö omfattar. Länsstyrelsen i Västra Götalands åtgärdsförslag går att tillämpa olika bra beroende på kulturmiljön och vilka objekt den utgör. Även här är det lättare att tillämpa åtgärdsförslagen beroende på enskilda objekt, snarare än en hel kulturmiljö. Åtgärdsförslagen är svåra att applicera på naturtyper eftersom de flesta åtgärderna skulle skapa en barriär för växt- och djurlivet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Mikkelä, Marcus, and Joel Hallgren. "Fruktodlingsarealens utveckling i socknarna Västra Karup och Södra Mellby mellan åren 1926 och 2014." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19204.

Full text

Abstract:

Det har under lång tid odlats frukt i Sverige. Fruktodlingen var länge knuten till herrgårdar och slott. Sedan slutet av 1800-talet började fruktodlingar anläggas i områdena runt Vånga, Kivik och Båstad i Skåne. Det växer fram en ny typ av näring som är mer industriellt präglad än den tidigare herrgårds- och slottsodlingen. Syftet med studien är att undersöka industrifruktodlingsarealens utveckling mellan åren 1926 och 2014 i socknarna Västra Karup vid Båstad och Södra Mellby vid Kivik. Socknarna valdes som undersökningsområden för att de ligger i två fruktodlingsdistrikt i Skåne. Metoden som används är digitalisering av fruktodlingarna i kartmaterialet och beräkning av arealen i GIS-programmet ArcMap. Fruktodlingsarealen ökade i båda socknarna under första hälften av undersökningsperioden och minskade under den andra. I Västra Karup är arealen minst i slutet av undersökningsperioden och i Södra Mellby i början, arealen var störst i båda socknarna i mitten av perioden. Ökningen beror bland annat på avskärmningen från världsmarknaden under andra världskriget samt ett importstopp på utländsk frukt och minskningen på tullar och ett borttaget importstopp.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Löfstedt, Klara, and Frida Solli. "Ängsarealens förändring i Huaröds och Södra Rörums socknar : en kritisk granskning av jordbruksstatistiken och historiskt kartmaterial." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21516.

Full text

Abstract:

Ängens hade stor betydelse för jordbruket fram till 1800–1900-tal och syfte var att producera vinterfoder till djuren. När skiftesreformerna etablerades möjliggjordes att ägostycken slogs samman till större, mer lättbrukliga åkrar vilket bidrog till att mer mark kunde läggas under plog. Vallodlingen introducerades vilket resulterade i ängens minskade status. Syftet med studien är att redogöra för ängsarealens förändring under perioden 1700–1900 i Huaröds och Södra Rörums socknar utifrån en källkritisk granskning av jordbruksstatistiken och historiskt kartmaterial. Utifrån jordbruksstatistiken och kartmaterialet har andelen äng satts i förhållande till inägomark. För både Södra Rörums socken och Huaröds socken visar jordbruksstatistiken återkommande anmärkningsvärda felrapportering vilket bidrar till att materialet inte lämpar sig för studier. Kartmaterialet består av både kartmaterial på socken och bynivå som har tillkommit under en lång tidsperiod med skiftande syften och varierande förutsättningar. Laga skifteskarta avmättes av en lantmätare och syftet vara att fördela jorden rättvist. Materialet bedöms som tillförlitligt på grund av lantmätarens detaljerade arealuppmätning. Häradsekonomiska kartan bör eventuellt ifrågasättas mer. Ängens hade i stort sett förlorat sin betydelse och därför fanns inget intresse av att upprätthålla en lika noggrann klassificering som i skifteskartorna. Det vi med denna studie kan konstatera är att ängen minskat från 1800-talet fram till 1900-talet, dock kan vi inte under några omständigheter fästa det i varken tid eller takt med uppgifter från hushållssälskapens jordbruksstatistik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Kling, Erik. "Sänkningen av Ivösjön : en studie av markanvändningen på den nyvunna marken, samt sänkningens konsekvenser." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19042.

Full text

Abstract:

I början av 1800-talet, i samband med befolkningsökningen, började man sänka sjöar för att få fram ny mark att odla på. Syftet med denna uppsats är att utröna hur väl man lyckades med syftet att få fram ny odlingsbar mark efter sänkningen av Ivösjön, hur den nyvunna marken användes över tid, samt vilka konsekvenser sänkningen kan ha haft på sjön och den kringliggande naturen. Mellan åren 1871 och 1874 sänktes Ivösjön med cirka 1,8 meter, efter långa förberedelser. Det är svårt att veta hur man använde den torrlagda marken under de närmsta åren efter sjösänkningen, då den närmaste kartan tidsmässigt var den Häradsekonomiska kartan från 1926-1934. Denna karta tillsammans med den nutida Fastighetskartan har använts för att få ett resultat över hur markanvändningen såg ut på den nyvunna marken från 20-talet och framåt. Resultatet tillsammans med bakgrundsinformationen visar att den nya marken förmodligen var hyfsat odlingsbar i början, för att sedan bli mindre användbar ju längre tiden gick på grund av marksättningen. På Häradsekonomiska kartans tid användes enbart 4 % av den nyvunna marken som åker, medan 73 % bestod av skog. På fastighetskartan kunde man se att åkerarealen minskat ytterligare, samtidigt som skogsarealen hade ökat. Slutsatsen av detta är att sjösänkningen får anses ha misslyckats med sitt syfte. Sänkningen kan även anses ha varit negativ för själva sjön, bland annat på grund av att dess föråldringsprocess accelererades. Något som dock kan ha påverkats positivt är den biologiska mångfalden runt sjön.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Landskapsvetenskap'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles