Dissertations / Theses on the topic 'Landslag'

Anxiety och självförtroende är två idrottspsykologiska faktorer som enligt tidigare forskning

är av betydelse för idrottsprestationen i tävlingssammanhang. Syftet med studien var att skapa

en djupare förståelse för hur fem landslagsspelare i basket upplever och hanterar anxiety och

självförtroende före samt under ett stort internationellt mästerskap. Fem manliga svenska

basketspelare intervjuades två gånger vardera; en gång före och en gång efter mästerskapet.

Instrumenten som användes var två konstruerade intervjuguider baserade på CSAI-2.

Intervjutexten analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och citatplockmetoden.

Resultaten visade på att anxiety och självförtroende många gånger kan upplevas som starka

påverkansfaktorer vid idrottsprestationen i tävlingssammanhang. Av resultaten framkom även

att hanteringen av anxiety och självförtroende kan ha betydelse för prestationen. I

diskussionen sammankopplas resultaten med tidigare forskning samt att förslag ges på

framtida forskning kring anxiety och självförtroende inom idrott.

Syftet med denna kandidatuppsats har varit att undersöka hur den svenska sportrapporteringen sett ut under världsmästerskapet i fotboll 2010 när det skrivits om afrikanska fotbollslandslag söder om Sahara. Hur skildras dessa afrikanska lag i de svenska reportrarnas rapportering? Utifrån 52 artiklar i Dagens Nyheter och Expressen under perioden 10 juni 2010 till 12 juli 2010 har en kvalitativ textanalys med ett diskursanalytiskt perspektiv utförts. Med en postkolonial teori utifrån Edward W. Saids orientalismbegrepp har materialet sedan analyserats. Analysen har visat hur dikotomin Vi och Dem har reproducerats, där de afrikanska fotbollslandslagen och deras spelare fått representera Dem i motsats till västvärldens Vi. Denna andrafiering har skett genom en reproducering av koloniala diskurser.

The purpose of this study was to examine how the Swedish sports journalism, tabloids and local newspapers, portrayed the Swedish national football team during the 2018 Russia World Cup and Malmö FF in the 2015/2016 Champions League competition. The main purpose of this study was to examine the relationship between sports journalism and nationality. The question formulations to this study were: how does the sports journalism portray the Swedish national team and Malmö FF, and what are the similarities and differences between Aftonbladets and Sydsvenskans portrayal of the teams?   I made a discourse analysis out of twelve chronicles, six from Aftonbladet and six from Sydsvenkan. For each of the three group stage games Sweden played in the World Cup, I analyzed one chronicle from both Aftonbladet and Sydsvenskan. Further, I analyzed one chronicle from Aftonbladet and one from Sydsvenskan for each of the three home games Malmö FF played in the Champions League. It turned out that Aftonbladet portrayed Sweden with a lot of metaphors and wrote about the Swedish national team as if the readers were a part of the team. Aftonbladet had more distance and caution when portraying Malmö FF. With Sydsvenskan it was the contrary. Sydsvenskan portrayed Malmö FF as if they were a part of the team and occasionally seemed to be biased. Sydsvenskan portrayed the Swedish national with more caution, distance and did not portray Sweden with the same empathy as Malmö FF.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka om matchstatistik och/eller deltagande i europeiska ungdomsmästerskap kan användas för att identifiera talanger inom landslagsverksamheten vid olika åldrar och i olika åldersklasser. Utifrån detta antas frågeställningarna: (1) Är det viktigt att delta i europeiska ungdomsmästerskap vid viss ålder eller i specifika åldersklasser för att nå seniorlandslag? (2) Är det viktigt att delta i många europeiska ungdomsmästerskap, spela många matcher eller vinna många matcher för att nå seniorlandslag? (3) Är det viktigt att prestera väl inom vissa matchstatistiska variabler vid europeiska ungdomsmästerskap – totalt eller vid viss ålder – för att nå seniorlandslag?   Metod Studien hade en kvantitativ ansats. Urvalet bestod av manliga basketspelare födda 1988-1992 som deltagit i europeiska ungdomsmästerskap (n = 2872). Spelarna placerades i kategorierna senior (nått seniorlandslag innan eller vid 23 års ålder) och icke-senior (ej nått seniorlandslag innan 23 års ålder). Datainsamlingen skedde genom inhämtning och sammanställning av officiell matchstatistik från internationella basketbollförbundet (FIBA). Jämförande analys mellan grupperna senior och icke-senior gjordes med hjälp av Chi2-test och oberoende Mann-Whitney U-test.   Resultat Studien visar att antal mästerskap och antal spelade matcher är variabler som skiljer grupperna från varandra. Dessutom visar resultaten att spelare som deltar som underårig i en åldersklass i större utsträckning når seniorlandslag. Dock antyder resultaten att det inte är viktigt att vinna, då varken vinstprocent eller matcher vunna under ett mästerskap skilde grupperna åt. Gruppen senior hade signifikant högre värden inom alla matchstatistiska variabler förutom fouls per minut, där gruppen icke-senior hade ett signifikant högre värde.   Slutsats Studien visar på att matchstatistik och statistik kring deltagande i bör kunna användas som talangidentifikationsverktyg då flera variabler skiljer de som når seniorlandslag från de som inte gör det. Dock behövs ytterligare forskning – framförallt kring de matchstatistiska variablerna – för att kunna utveckla mer precisa modeller som kan omsättas i praktiken.

Syfte och frågeställningar: Studiens syfte var att undersöka basketspelares kroppssammansättning i förhållande till prestation. Frågeställningen som besvaras är: Finns det något samband mellan kroppssammansättning och prestation i form av guardspelarens statistik för: assist, block, effektivitet, poäng, returer, steal och turnover i Sveriges U20 landslag? Metod: I studien undersöktes antropometri på svenska U20 landslagsspelare från år 2005 till 2017. Den antropometriska datan erhölls av Svenska basketbollförbundet och den statistiska insamlingen är från FIBAs officiella hemsida. Studien har en kvantitativ ansats i form av att spelares prestationsmått korrelerades med de antropometriska mätningarna. Separat utöver detta grupperades datan upp i median för att påvisa skillnader inom antropometrins högsta och lägsta värde. Linjär regression utfördes för att finna eventuella korrelationer mellan antropometri och prestation. Studiens T-test användes för att analysera grupperingarna enligt median. Resultat: I herrarnas korrelationsresultat påvisades att större längd och räckhöjd hade en signifikant koppling till fler utförda blockar medan större räckvidd resulterade i fler returer. Herrarnas grupperingsresultat konstaterade att spelarna med kortare längd genomförde flest assist och de med större räckvidd hade bättre resultat i effektivitet, poäng och returer. I damernas korrelationsresultat fanns signifikanta resultat på att mindre vikt leder till fler assist. Större räckhöjd och räckvidd indikerade fler blockar och returer, även högre längd påvisade fler returer. Damernas grupperingsresultat konstaterade att de med högst längd och räckhöjd utförde flest blockar och returer. Slutsats: Studien har kunnat påvisa att basketspelares antropometri oavsett kön har en korrelation till antalet returer, assist och blockar vid spel. Större spelare tar fler returer och gör mer blockar medan mindre spelare oftast gör fler assist. Viktigt att beakta är att längd inte är den enda framgångsfaktorn vid spel, då andra faktorer som existerar kan spela stor roll i ett spels utveckling. Resultatet som fåtts fram kan vägleda en tränares taktik och beslut i matchspelet.

Ämneslärarprogramet, Specialidrott

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka om tidig specialisering är en förutsättning för att uppnå elitnivå inom de estetiska idrotterna konståkning och truppgymnastik samt försöka få en förståelse för vilka för- och nackdelar tidig specialisering kan tänkas få för individen och den framtida elitkarriären. Följande frågeställningar skall besvaras i studien: Hur ser idrottsbakgrunden ut för samtliga landslagsutövarna inom konståkning och truppgymnastik? Hur beskriver landslagsutövarna sin idrottskarriär, inklusive eventuell specialisering och diversifiering? Metod En deduktiv enkät med totalt 7 frågor skickades ut till de 34 landslagsutövarna för att få en överblick över/kring hur deras idrottsbakgrund såg ut. 29 stycken valde att svara varav 14 var kvinnor och 15 var män, 10 konståkare och 18 truppgymnaster. Därefter kunde intervjupersonerna väljas utifrån de svar de angivit och som ansågs relevanta för studien, 2 från varje sport, 2 män och 2 kvinnor, med olika bakgrund inom sporterna. En semistrukturerad intervjuguide skapades för att samla så mycket information från deltagarna som möjligt. Efter transkribering togs citat ut och en induktiv metod användes för att skapa en modell med de svar som angivits av atleterna. Resultat Studien visade att det var stor spridning inom de båda landslagen gällande när atleterna börjat, specialiserat sig, utövat olika idrotter och dylikt. De fyra intervjupersonerna hade en mängd likheter och olikheter i deras väg till landslaget. Det skiljer sig i när de började utöva sporterna, några hade mest lek i träningen och andra tränade med målet att bli bättre redan första året. Kvinnorna hade fler skador än männen, endast en av de fyra atleterna hade slutat och tagit en paus i sin karriär. Stöttningen hemifrån och lagamraterna/kompisarna hade också olika stor inverkan på de fyra intervjupersonerna. Slutsats Tidig specialisering framkommer inte som ett måste för att nå det svenska landslaget i konståkning och truppgymnastik.

Syfte Syftet med denna uppsats är att identifiera skillnader mellan manliga professionella svenska ishockeyspelare från säsongen 2017/2018 när det handlar om deltagande inom TV-pucken, ungdoms och juniorlandslag samt studier vid RIG. Vidare avses att undersöka Relative Age Effect (RAE) med syfte att identifiera födelsekvartal bland individerna. Metod I detta arbete har en statistisk analys utförts. Informationen har inhämtats från diverse hemsidor. Eliteprospects och SCB är arbetets största informationskällor. Tillvägagångsättet har bestått av en kvantitativ metod där statistik inhämtats och bearbetats samt kategoriserats, vidare har Chi2-tester genomförts för att undersöka om det fanns statistiskt signifikanta skillnader mellan grupperna. Resultat Utifrån en kvantitativ undersökning har resultat angående skillnaderna när det handlar om deltagande inom TV-pucken, ungdoms- och juniorlandslag samt studerande vid RIG tagits fram. Utifrån resultaten syns att NHL är den liga som har flest deltagare inom de sammanhang som undersökts procentuellt. Vidare har SHL en större procentandel som deltagit i sammanhangen än vad HA har förutom i TV-pucken där ligorna i princip är likvärdiga. Frågeställningen kring RAE visar att det finns indikationer på att det förekommer i SHL samt HA, dock inte i NHL bland spelarna i urvalsgruppen. Även genomfördes Chi2 tester som utgått från signifikansnivån 0.05 med ett critical value på 7,82 samt 3, 84 beroende på om det använts fyra eller två variabler i uträkningen. Av femton tester har åtta tester varit statistiskt signifikanta i skillnaderna mellan grupperna som jämförts. Slutsatser Utifrån resultaten som tagits fram är det tydligt att det finns statistiskt signifikanta skillnader mellan ligorna som undersökts. För att nå professionell nivå är det en tydlig fördel att delta i TV-pucken, ungdoms- och juniorlandslag samt studera vid RIG, framförallt om sannolikheten för att ha möjlighet att spela i NHL ska vara hög. Även syns tecken på RAE i SHL och HA, dock skulle en studie med ett större urval där fler idrotter involveras ge möjlighet att generalisera kring hur åldersfördelning ser ut inom professionell idrott generellt.
Purpose The purpose with this essay is to identify the differences between professional Swedish male hockey players from the 2017/2018 season which have played in the NHL, SHL and HA. The compression consists of looking at the differences in participation concerning TV-pucken, youth- and junior national-teams and studies at RIG. Furthermore, it refers to explore if there is any sign of Relative Age Effect (RAE) among the participants. Methods In this essay a statistical investigation has been done. The information has been collected from different websites with open registers. Eliteprospects and SCB is the biggest sources of information for the investigation. Results By a quantitative investigation concerning participation in TV-pucken, youth-and junior national-teams and studies at RIG results has been produced. From that it´s visible that the NHL is the league which have the most participants in the examined contexts based on percentage. Furthermore, the SHL have a bigger percentage which have participated in the examined contexts then HA, with exception for TV-pucken where the results where similar. The issue concerning RAE shows indications of it in SHL and HA, but not in the NHL when looking at the selected group. Also, performed where Chi-2 tests that where compared to a significance level of 0.05 which means a critical value of 7,82 or 3,64 depending on if two or four variables parted in the calculation. Out of fifteen tests, eight of them showed out to be statistically significant. Conclusion By the results which have been brought out its visible that there are statistical significant differences between the examined leagues. To be able the reach professional level there is a clear advantage to participate in the examined contexts, especially if a possibility to play in the NHL will appear. Also, it shows signs of RAE in the SHL and HA, though a study on a larger group of individuals performing different sport would give the possibility to generalize the group of professional athletes.

The first part of this essay focuses on how we relate to the landscape at the international and the national level today. The landscape convention is presented and compared to actual current Swedish policies. Different definitions of landscape are discussed. The second part renders the landscape in different archaeological contexts. The central theme is the attempt to investigate if and how we can approach prehistoric man by looking at the landscape as a socially constructed concept. How we should relate to thelandscape from a prehistoric standpoint today is the topic of the third and final part of the study.

This Thesis is performed in cooperation with Kalmar Industries in Lidhult, Sweden. The

projects main purpose was to develop a draft design of a test equipment. The equipment

will simulate and valuate the drive-train and brakes at Kalmar’s bigger forklifts.

The equipment will be designed so the wheels of the forklift are placed on two rollers;

these absorb and affect the forklifts brake- and driving force. With this characteristic an

up- and downhill can be simulated. Today, the forklifts are being tested on a test track.

This test method is both very time consuming and the repeatability is miscellaneous with

insecure values as result.

The thesis has consisted of determining base dimensions like axle load, torque, power

requirement, etc. Even roller, bearings and axle dimensions was created. Searching for

proper application to drive and brake the rollers was also done.

Under the project’s time mechanics- and strengths calculations were made. Even

investigations of available and existing equipment have been done. The result of the

project is proposition of a drive/brake equipment and a beginning of primary design.

The current debate about environment and climate change has contributed to more andmore investment in alternative energy sources such as wind, solar and biogas. The Swedish Parliament has set the target that wind power should supply 10 TWh in 2015.In Sweden, wind power establishment began in the early 1980s. Since then the development has gained a tremendous momentum. The purpose of this study was to find out what problems wind power brings and what power relations that exists in connection with wind power establishment and how the landscape is affected by windpower construction, focusing on some cases in Falkenberg and Varberg. This study shows that wind power establishment is a very complicated process. The wind power's impact on the landscape is evident in both municipalities and can be viewed in terms of physical and visual impact, such as shadows and noise. Wind power projects can also affect wildlife, particularly birds, in an area. Most wind farms are located along the coast, but lately establishments have begun inland and offshore. In both municipalities, there are many people who see wind power as disturbing as it has resulted in changed views, noise, shadows or that the economic value of their property falls. Although windpower generates clean, green, low-emissions energy with little impact on natural resources, there are many people who oppose wind power development. A major reason for this is the location of wind power installations and an inadequate communication between government agencies, politicians, businesses, local residents and all others involved in setting up wind power mills in a municipality. This can be linked to government power and its exercise which can create the basis for various power groupings and conflicts between stakeholders. Group authority and instrumental power are the two authority categories most often associated with wind power establishment.This study also shows that despite public protests responsible authorities grants expansion of wind turbine developments in some enviromentally sensitive areas in both Falkenberg and Varbergs municipalities. Another result this study shows is that windpower astabilishment in Falkenberg municiplity has developed furher than in Varbergs municipality. The reason for this coluld be seen as that Falkenbrg’s municipality has alonger tradition of wind power sources than Varberg’s municipality has.
Dagens miljödebatt kring klimatförändringar har bidragit till att man satsar mer och mer på nya förnyelsebara energikällor som vindkraft, sol och biogas. Riksdagen har satt upp målet att vindkraft ska producera 10 TWh år 2015. I Sverige började man med vindkraftsetableringen i början av 1980 –talet. Sedan dess har utvecklingen fått en enormfart. Syftet med denna uppsats var att ta reda på vilka problem och vilka maktrelationer som förekommer i samband med vindkraftsetableringen och hur landskapet påverkas av vindkraftsetableringen med fokus på vissa fall i Falkenbergs och Varbergs kommuner. Denna  studie visar att vindkraftsetableringen är en mycket komplicerad process. Vindkraftenspåverkan på landskapet är påtaglig i båda kommunerna och kan ses i form av fysisk och visuell påverkan. Dit räknas också skuggor och buller. Vindkraftsetableringen kan också påverka djurlivet, särskilt fåglar, i ett område. De flesta vindkraftsparker är placerade utmed kusten men på sistone har man också börjat med vindkraftsetableringen i inlandet och till havs. I båda kommunerna finns det många människor som upplever vindkraft som störande på grund av ändrad utsikt, buller, skuggor eller att deras egendom tappar i ekonomiskt värde. Trots att vindkraft genererar ren och miljövänlig energi, med litet utsläpp och påverkan på naturresurser, är det många människor som motsätter sig vindkraftsutbyggnad. En viktig anledning till detta är placering av vindkraft och otillräcklig kommunikation mellan myndigheter, politiker, företag, närboende och alla andra inblandade i vindkraftsetableringeni en kommun. Detta kan kopplas ihop med myndigheternas makt och dess bruk som kan skapa grund till olika maktgrupperingar och konflikter mellan berörda intressenter. Gruppmakt och instrumental makt är de två maktkategorier som oftast förekommer i samband med vindkraftsetableringen. Denna studie visar också att, trots allmänna protester beviljar ansvariga myndigheter både i Falkenbergs och Varbergs kommuner utbyggnad av vindsnurror i en del miljökänsliga områden. Ett annat resultat som denna studie visar är att vindkraftsetableringen i Falkenbergs kommun har kommit längre än i Varbergs kommun. Orsaken till detta kan ses i att Falkenbergs kommun har en längre tradition än Varbergskommun.

Rummen i förskolan skapar en vandring uppför sluttningen både ovanpå och inuti byggnaden där varje åldersgrupp har sin egen del med direkt förankring ut i naturen. Förskolan är barnens värld. Den skall utmana, stimulera och ge utrymme för barnens egen fantasi. Ett diagonalt linjespel, hur byggnaden ligger i landskapet, flödet genom byggnaden och de subtila sinnesintrycken har varit viktiga aspekter. Vi tror att rummen vi föreslår kommer uppmuntra till rörelse, nyfikenhet och kreativitet på förskolan.
The spaces in the pre-school creates a walk up the hill both on top of- and inside the building in which each age has its own part with direct connection out to nature. The preschool is the children's world. It should challenge, stimulate and give room for the children's own imagination. A diagonal play with lines, how the building lies in the landscape, the flow through the building and the subtle sense impressions are important aspects. We believe that the rooms we are proposing will encourage movement, curiosity and creativity in the preschool.

Sverige är, enligt en undersökning våren 2012, det land som urbaniseras snabbast i Europa. Samtidigt som vi bevittnar hur landsbygden successivt avlövas ställs frågor kring den framtida relationen mellan de tätbefolkade och de nästintill folktomma delarna av landet. Vilka yttre förutsättningar vilar den urbana expansionen på - och vilken roll tilldelas det icke urbana - det vi ofta benämner som landsbygden? Projektet kan beskrivas som en undersökning av den framtida landsbygden utifrån fyra framtidsscenarios - Storbolagens Era, Livet på landet, Byalagens återkomst och Det exotiska reservatet.
According to a survey made in spring 2012,  Sweden is the fastest urbanizing country in Europe. While we are witnessing how the countryside gradually defoliates, questions about the future relationship between the densely populated and almost deserted parts of the country, are being raised. What external conditions are the urban expansion depending on - and what role is assigned to the non-urban? The project can be described as a study of the future rural areas of Sweden, based on 4 future scenarios - The era of the large-scale industries, Country life, Return of the village communities and The exotic nature reserve.

Det här arbetet handlar om hur fem olika barn på två olika förskolor upplever sina förskolegårdar och hur gårdarnas utseende påverkar dessa barns möjligheter till lek. Med hjälp av både samtal med barnen och observationer fick jag lära känna barnens egna platser på gården. Det visade sig att barnens lek påverkades av själva utformningen av utemiljön. Tillgången till naturmark var en förutsättning för att barnen skulle kunna delta i lekar som kunde utvecklas på olika sätt. Oavsett hur lite eller hur mycket naturmark som fanns på gårdarna så var naturen alltid en viktig del av leken. Just tillgången till naturmark på den ena förskolan gjorde att barnen kunde leka och utveckla sina lekar på olika sätt medan barnen på den andra förskolan var mer beroende av vad deras redskap gav för möjligheter. Förutsättningarna för lekarna på de båda gårdarna skilde sig åt väsentligt. Barnen på den första gården hade tillgång till olika gömställen som fungerade bra i leken eftersom gården var stor och naturmarken tillät det. Men barnen på den andra gården hade inte samma möjligheter. De bästa gömställena var en bänk och några låga buskar planterade vid en mur.

Går det att omvandla en stämning ur en berättelse till fysiska objekt? Vilka medel krävs för att styra betraktarens läsning av verket? Hur kan jag använda berättelsen i mitt gestaltningsarbete? I "Berättelse i landskap" har jag undersökt hur jag, med hjälp av berättelsen som format, kan använda den som ett verktyg för att få fram en gestaltning. Med föreställande objekt har en narrativ berättelse tagit plats. Den vidrör landskapet som sinnebild för människans tillstånd, och relationer mellan människor.

Det kraftiga trafikflödet som finns i närhet till skolgården innebär stora risker för barnen. Buller och luftföroreningsnivåer som enligt naturvårdsverket är för höga för barn att vistas i samt tunga fordon i höga hastigheter som inte tar hänsyn till lekande barn. För att skolgården ska bli en trygg miljö för barnen så ramas tomten in med en landskapsmur. En mur som stänger ute gatans faror med sin stränga fasad men som mot skolgården bär upp ett böljande landskap. Skolgården känns trygg med sin tydliga riktning mot Anders Franzéns Lekpark. Då skolverksamheten är över på kvällarna kan därför skolgården lätt användas som en fortsättning på parken för områdets barn/ungdomar. Den böljande terrängen återför många naturliga egenskaper till den intetsägande marken. Den inbjuder till kreativitet och skapar för barnen en sinnerlig stark plats som de länge kan relatera till. Med hjälp av den adderade grönskan fungerar skolgården också luftrenande. Terrängen ger också barnen mer skolgårdyta att leka på.
The heavy traffic flow that lies close to the school yard implies major risks for the children. Noise and air pollution levels that according to the Swedish Environmental Protection Agency are too high for children to stay in as well as heavy vehicles at high speeds that do not take into account playful children. In order for the schoolyard to be a safe environment for the children, it is framed with a landscape wall. A wall that closes out all the dangers of the street with its strict facade, but against the school yard carries up a rolling landscape.The school yard is safe with its clear direction towards Anders Franzéns playground. As school activities are over in the evenings, the school yard can easily be used as a continuation of the park for the area’s children / adolescents. The rolling terrain returns many natural features to the ground. It invites creativity and creates a particularly strong place for children for a long time. With the help of the added vegetation, the school yard also operates air purifying.The terrain also gives the children more school grounds to play at.

Thesis (MA)--Stellenbosch University, 2002.
ENGLISH ABSTRACT: Landskap met vroue en slang, Lettie Viljoen's fifth novel, differ substantionally from her previous novel Karolina Feirrera. Landskap met vroue en slang concentrates on the inner processes of the main character rather than a series of external happenings. Because of the fragmentary presentation, wide reference field and many intertexts critics saw the novel as difficult, complex and challenging. It is clear that the title and cover of Landskap met vroue en slang "landscape," emphasize. In my opinion this serve as a point of orientation for the reader. Landscape not only plays an important roll in the text but also functions as a medium to make the text more accessible. With this research I focus on the function of the different landscapes in the novel. Almost all the reviews of Landskap met vroue en slang focus on the input of Nicolas Poussin, a seventeenth century artist, within the novel. On the cover of the novel is an illustration of two landscape paintings of Poussin. The title also call to mind one of Poussin's landscape paintings, "Landscape with two nymphs and a snake". By looking into the sublime landscape paintings of Poussin, one can come to a better understanding of Lena Bergh, the main character's, inner development. In addition to the sublime landscape as found in landscape paintings of Poussin, the domesticated landscape of gardens and parks, and the body as a landscape also plays an important roll to make the text more accessible. Lena's development during her psychological journey is clearly portrayed through her perception of and association with her garden while in parks and cemeteries she is confronted with issues of her past which she has to work through during her psychological journey. She uses bodily metaphors to get a better understanding of the landscape. The opposite also takes place. Lena uses the landscape to get a better understanding of her own changing body and sexuality. Her psychological journey is completed during the autopsy. Furthermore, one can draw interesting conclusions with regards to Lena's development by looking as how the colonel, a character that can be seen as the opposite of Lena, experience the landscape. In my opinion by focusing on landscape readers can gain a better understanding of this challenging and complex text.
AFRIKAANSE OPSOMMING: Landskap met vroue en slang (1996), Lettie Viljoen se vyfde roman, verskil grondig van sy voorloper Karolina Feirrera, deurdat die roman eerder op die hoofkarakter se innerlike prosesse as 'n reeks uiterlike gebeure konsentreer. Dit, tesame met die fragmentariese aanbod en wye verwysingsvelde en intertekste wat deur die teks opgeroep word, het veroorsaak dat die roman deur verskeie resensente as moeilik, kompleks en uitdagend beskou is. Uit die titel en buiteblad van Landskap met vroue en slang is dit duidelik dat "landskap" in hierdie roman vooropgestel word. Volgens my bied die titel en buiteblad 'n oriëntasiepunt vir die leser: landskap speel nie net 'n belangrike rol in die roman nie, maar dien ook as sleutel om die teks te ontsluit. In hierdie ondersoek fokus ek op die funksie van landskap in die roman en probeer sodoende die teks vir die leser meer toeganklik maak. In byna al die resensies oor Landskap met vroue en slang, word gewys op die belangrike rol wat Nicolas Poussin, 'n sewentiende eeuse skilder, binne die roman speel. Op die buiteblad van die roman is 'n afbeelding van twee landskapskilderye deur Poussin. Die titel herinner ook aan een van Poussin se landskapskilderye, Landskap met twee vroue en 'n slang. Deur die sublieme landskapskilderye van Poussin te ondersoek, kan belangrike insigte ten opsigte van die hoofkarakter Lena Bergh se innerlike ontwikkeling verkry word. Behalwe die sublieme landskappe soos dit in Poussin se landskapskilderye voorkom, speel die gedomestikeerde landskap van tuine en parke en die liggaam as landskap ook 'n belangrike rol om die teks meer toeganklik te maak. Lena se ontwikkeling tydens haar psigiese reis word duidelik uitgebeeld in haar persepsie van en omgang met haar tuin terwyl sy in parke en begraafplase met inhoude uit haar verlede gekonfronteer word wat sy op hierdie psigiese reis moet deurwerk. Sy gebruik liggaammetafore om 'n beter begrip van en greep op die vreemde Natalse landskap te kry. Die omgekeerde vind egter ook plaas: Lena gebruik die landskap om 'n beter begrip van haar eie veranderende liggaam en seksualiteit te kry. Haar psigiese reis word voltrek deur haar konfrontasie met die liggaam as landskap tydens 'n lykskouing. Deur verder die landskapsbelewing van die kolonel te ondersoek, 'n karakter wat as keersky van Lena beskou kan word, kan insiggewende kommentaar op Lena se beskouing van die landskap en psigiese reis gelewer word. Deur die verskillende landskappe te ondersoek, kan die leser myns insiens 'n beter greep op hierdie uitdagende en komplekse teks kry.

The Neolithic site Hedningahällan has, with its large amount of mixed ceramics and unique location on top of a steep rock face, been subject to a number of studies. This paper explores factors that may have motivated the location choice based on the landscape features. To investigate Hedningahällan from a landscape perspective could assist to provide a base for more directed and broader research questions alike. The main focuses of location choice factors that are the advantages of an elevated position. This is examined via Individual Distance Viewshed analysis which measures the ability to recognise and identify humans in a given topography, potential overview and availability of game animals and fish found. The study recreating the plausible past environment as well as the phenomenological experience of the landscape in combination with viewshed-analysis. The outcomes of the GIS-results are compared to four other Neolithic coastal settlements with finds of ceramics. Hedningahällan was located on a headland in a small, protected archipelago. The environment was likely an excellent habitat for many marine animals and fish as well as some land animals, however the elevated location of Hedningahällans does not seem primarily got get a good overview of game habitat. It does on the other hand provide a good overview of the surrounding landscape, especially towards the ocean, and that could have facilitated to identify humans that was closing in from the sea. Several Neolithic coastal settlements occur in connection to distinct rock formation such as erratic blocks or eye-catching cliffs, and although Hedningahällan is located upon exposed bedrock, its appearance is like that of a large erratic block. The area included in its viewshed also contains several impressive cobble fields. Phenomenological, contemporary, and ethnological analogies show that distinct rock features can hold emotional, mythological, and practical meanings.

Sammanfattning/Abstract Gravert, Katalina (2020). Tillgänglig lärmiljö- ett komplext landskap. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDet förväntade kunskapsbidraget är att synliggöra olika uppfattningar om tillgänglig lärmiljö hos några högstadielärare. Detta kan i sin tur ge en ökad förståelse och medvetenhet kring arbetet med att tillgängliggöra lärmiljön för alla elever. Genom att låta några högstadielärares uppfattningar om detta fenomen få komma fram och ta plats kan ses som en avgränsad kartläggning för att förstå fenomenet bättre. Om man inte förstår vad som händer i en lärmiljö är det svårt att hitta de förbättringsinsatser en skola behöver göra som leder till skolutveckling. Denna studie kan ses som ett underlag för reflektion samt en startpunkt till att se över hur den tillgängliga lärmiljön upplevs i den egna verksamheten. Detta för att synliggöra vad som behöver kvalitetsutvecklas, varför och på vilket sätt. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att få en fördjupad förståelse för hur några högstadielärare upplever arbetet att göra lärmiljön tillgänglig för alla elever. Studien strävar efter att hitta kvalitativt olika uppfattningar som skulle kunna täcka en del av variationen av existerande uppfattningar. Studiens preciserade frågeställningar utifrån syftet är:•Hur uppfattar lärarna arbetet med att göra undervisningen tillgänglig för alla elever? •Vilka olika uppfattningar eller sätt att tänka på kring fenomenet ”en tillgänglig lärmiljö” kommer fram hos lärarna?TeoriStudiens teoretiska perspektiv är inspirerad av fenomenografin. Denna forskningsansats finns främst inom pedagogisk och didaktisk forskning och förutsätter att det finns företeelser i världen som har olika innehåll och betydelser för olika människor. Inom fenomenografin finns inte någon ambition att anpassa verkligheten till en vetenskaplig modell via en teoriram. Således görs inget anspråk på vad som är sant eller falskt utan fenomenografin utgår ifrån vad individen uppfattar som sant eller falskt (Kroksmark, 2007). Variationerna i denna studie förklaras utifrån att varje lärare agerar utifrån vad denne erfar i sitt klassrum. Lärarna blir då bärare av nyanserade sätt att erfara detta fenomen. Med andra ord är resultatets uppfattningar, beskrivningar av den interna relationen av lärare och fenomenet. Lärarna har genom intervjuerna fått fokuserat urskilja vad de själva uppfattar som tillgänglig lärmiljö där relevanta aspekter av fenomenet har medvetandegjorts (Marton & Booth, 2000). Metod Denna studie är induktiv och gör inte anspråk på att lyfta fram en sanning om hur något egentligen är, utan vill istället beskriva hur något kan vara. Studiens kvalitativa metod vill fånga in olika uppfattningar om fenomenet genom de semistrukturerade intervjuer som gjorts med fyra högstadielärare från samma grundskola och arbetslag. Den kvalitativa analysen som är inspirerad av fenomenografin beskriver den variationer av uppfattningar som kommit fram. Specialpedagogiska implikationerStudiens kategorier skapar en avgränsad del av den förståelse som finns kopplat till fenomenet en tillgänglig lärmiljö. Specialpedagogen innehar en del av den kompetens som kan hjälpa till i arbetet med att tillgängliggöra lärmiljön för alla elever genom att leda ett specialpedagogiskt förändringsarbete. Genom att titta på studiens kategorier en i taget kan ett arbete påbörjas där förståelsen av studiens uppfattningar sätts mot den egna verksamhetens kontext. Kanske blir det uppenbart för specialpedagogen att nästa steg är att organisera för samarbete där samsyn kring studiens kategorier behöver skapas mellan lärare, arbetslag och elevhälsa. Specialpedagogen behöver ta sikte mot att förebygga, identifiera och undanröja hinder för elevers utveckling och lärande i arbetet att tillgängliggöra lärmiljön. Genom en förförståelse utifrån studiens resultat och en kartläggning av den egna skolans pedagogiska miljö, sociala miljö, fysiska miljö kan specialpedagogen bilda sig en uppfattning om hur tillgänglig skolan är. Kartläggningen behöver bli ett underlag för vidare diskussioner och ingå i det systematiska kvalitetsarbetet för att generera insatser som förbättrar lärmiljön. Resultat/ slutsatsFenomenografins drivkraft i denna studie återfinns i lärarnas uppfattningar av hur dem erfar den tillgängliga lärmiljön. Tolv kategorier har kommit fram av det empiriska underlaget och dessa återfinns under tre olika teman: 1. Klassrumsarenan kräver en bemästringskonst. 2. Konstanter i en tillgänglig lärmiljö. 3. Socialisationsuppdragets betydelse. Det första temat omfattar sex kategorier som rör uppfattningar som är knutna till lärarens många utmaningar och möjligheter att påverka den tillgängliga lärmiljön i klassrummet. Uppfattningarna kretsar kring att skapa ett gott arbetsklimat, att göra eleverna delaktiga, lärarrollens betydelse för en mer tillgänglig lärmiljö, att kunna hantera dynamiken i undervisningen, den differentierade undervisningen som inte alltid är till godo samt den reflekterande praktiken som kan påverka lärmiljön. Det andra temat omfattar tre kategorier utifrån superstrukturer, övertydlighet, förutsägbarhet och systematik som en kategori. Extra anpassningar och den fysiska lärmiljön är de två andra. Dessa kategorier innehåller vad lärare uppfattar som centrala delar av vad som naturligt hänger med i arbetet med att tillgängliggöra lärmiljön. Det tredje temat omfattar tre kategorier av uppfattningar som i analysen knyts till lärarens socialisationsuppdrag. Dessa uppfattningar kretsar kring ledarskapet, kommunikationen och kulturer som kan utmana tillgängligheten. Från ett helikopterperspektiv går det att skönja två begrepp som genomgående påverkar studiens tolv kategorier. Begreppen är relation och interaktion. Det blir tydligt hur relationer och interaktioner påverkar den tillgängliga lärmiljön utifrån studiens tolv kategorier. Den tillgängliga lärmiljön påverkas genom att relationer och interaktioner både kan förhindra men också motivera lärandet. Nyckelord/sökord (alfabetisk ordning)Delaktighet, differentierad undervisning, inkludering, interaktion, kommunikation, ledarskap, relationer, socialt samspel, tillgänglig lärmiljö.

I vårt samhälle har bilden fått en allt större betydelse för att förse oss med information om vår omvärld och det förflutna. I ett modernt samhälle utgör bilder från kameror vår huvudsakliga källa till verkligheten som vi inte har direkt erfarenhet av. Genom de bilder som finns samlade runtom på våra museer skapar vi en föreställning om hur världen såg ut förr. Hur dessa bilder används styr hur vi ser på det förflutna, vilket i sin tur bidrar till samhällets kollektiva minne. Syftet med studien har varit att problematisera fotografiet som kulturarv och visa på dess komplexitet. Genom intervjuer med fem kulturinstitutioner Östergötlands länsmuseum, Bild Linköping, Norrköpings stadsmuseum, Norrköpings stadsbibliotek och Arbetets museum har jag undersökt synen på fotografiet som kulturarv. Bilden som framträder i studien är av ett medium som både attraherar och förför oss. Samtidigt som dess förmåga att passa in i olika kontexter bidrar till en tvetydighet som möjliggör ett ifrågasättande av sanningshalten i fotografier.

In our society photographic images have assumed an ever greater role in providing us with information about the world around us and about our past. In modern society pictures taken by cameras are the main source of real life information distant from personal experience. Through pictures stored in museums we can create an image of the world as it appeared in past times. The way these pictures are used can influence our perception of the past and they affect society’s collective memory. The purpose of this study is to question the use of photography in cultural heritage work and show the complexity of the situation arising from their use. Through interviews with 5 different institutions – Östergötlands länsmuseum, Bild Linköping, Norrköpings stadsmuseum, Norrköpings stadsbibliotek and Arbetets museum – I have examined how the use of photographs is perceived when working with cultural heritage. The results of the study throw light on a medium which both attracts and seduces us. At the same time it also reveals that the capacity of photographs to be used in so many diverse contexts leads to an ambiguity which allows their truth content to be questioned.

Överingress

För hundra år sedan drevs ett familjenära jordbruk i Sverige. I takt med stigande konkurrens har många gårdar tvingats till valet att lägga ner eller öka sin produktion. De småskaliga jordbruk som för tankarna till Astrid Lindgrens böcker om Emil i Lönneberga och Alla vi barn i Bullerbyn finns knappt kvar längre.

Idag producerar Europas bönder mer mat än vi någonsin behöver. EU:s jordbruksstöd kostar mycket pengar, och leder till en överproduktion samt en snedvriden konkurrens. Och bland riksdagspartierna råder en bred enighet om att avreglera många av EU:s jordbruksstöd och ändra deras inriktning.

Denna artikelserie belyser en ny produktion inom jordbruket. Bönderna ska få betalt för att producera öppna landskap, bevara en biologisk mångfald och sköta om vårt kulturarv på landsbygden. Frågan är: Vad ska vi använda framtidens jordbruk till?

The dissertation describes the names related to justice and places in the landscape where justice was administered, applying an interdisciplinary perspective with place names as the chief source material. One aim is to collect and describe place names in Skåne designating or indirectly associated with meeting places and districts of the court, and to study the named places. The study covers many different periods, but especially the Middle Ages and the transition from the Late Iron Age to the Middle Ages. The analysis raises questions such as: Was there continuity in judicial sites between prehistoric and historic times? How old are the hundreds (härader)? Is there a spatial link between judicial sites and other central functions such as cult, markets, or rulers’ estates? The work is permeated by material-based onomastic research in combination with current perspectives in text research, historical geography, and archaeology. Nine case studies are conducted to describe the interaction between place, linguistic expression, and meaning. The study demonstrates the existence of a large corpus of names reflecting the early administration of justice. Most of the many field names which contain ting ‘court’ and galge ‘gallows’ can be related to the actual administration of justice. The medieval sites where courts assembled and people were executed stand out in particular, but in many cases these have prehistoric roots. Both unbroken continuity and the reuse of earlier places of assembly may be assumed. Close to sites with names indicating the administration of justice there are also landscape features with names that grant epic and mythical status to the locale. The special quality of these places was handed down, incorporated in larger narratives, based on changing ideas and circumstances in different periods. The landscape of the hundred courts (häradsting) is archaic, magnificent and mythical, and shared, qualities that contributed to the maintenance and legitimation of judicial practice. A division into a general, public judicial sphere and a more limited and exclusive sphere can be seen. In the medieval exercise of justice this division is manifested in two different judicial districts – härad and birk – but the phenomenon can be traced back to the Late Iron Age. The study also problematizes a traditional image of the names of the hundreds.

This thesis deals mainly with the Middle Neolithic period (ca. 3200-2300 BC) on the island of Gotland in the Baltic Sea. The aim is to deepen the understanding of how the islanders related to their surroundings, to the landscape, to places, to objects, to animals and to humans, both living and dead. The archaeological material is studied downwards and up with a focus on practices, especially the handling and deposition of materials and objects in graves, within sites and in the landscape. The study is comparative and the Middle Neolithic is described in relation to the Early Neolithic and the Mesolithic period on the island. From a long term perspective the island is presented as a region where strong continuity can be identified, regarding both way of life and economy. In contrast, substantial changes did occur through time regarding the islander’s conceptions of the world and of social relations. This in turn affected the way they looked upon the landscape, different sites and animals, as well as other human beings. During the Mesolithic, the islanders first saw it as possible to create their world, their micro-cosmos, wherever they were, and they saw themselves as living in symbiosis with seals. With time, though, they started to relate, to connect and to identify themselves with the island, its landscape and its material, with axe sites and a growing group identity as results. The growing group identity culminated during the Early Neolithic with a dualistic conception of the world and with ritualised depositions in border zones. The Middle Neolithic is presented as a period when earlier boundaries were dissolved. This concerned, for example, boundaries towards the world around the islanders and they were no longer keeping themselves to their own sphere. At the same time individuals became socially important. It became accepted and also vital to give expression to personal identity, which was done through objects, materials and animals. Despite this, group identity continued to be an important part in their lives. This is most evident through the specific Pitted Ware sites, where the dead were also treated and buried. These places were sites for ritual and social practices, situated in visible, central and easy accessible locations, like gates in and out of the islands’ different areas. The dead were very important for the islanders. In the beginning of MN B they started to adopt aspects from the Battle Axe culture, but they never embraced Battle Axe grave customs. Instead they held on to the Pitted Ware way of dealing with the dead and buried, and to the Pitted Ware sites, through the whole period, with large burial grounds as a result.

Approved for public release; distribution is unlimited
This thesis examined two sites from a Landsat scene of portions of Honduras and Nicaragua. One site was examined for potential water obstacles, and the other was examined for cover and concealment provided by vegetation. The results suggest that potential water obstacles can be detected. It is not clear if vegetative cover and concealment can be reliably detected. A study using better ground reference information than was available is necessary to answer that question. Several unsupervised classification algorithms were used and compared. A histogram clustering algorithm followed by a minimum distance classifier provided results comparable to the much slower K-means and isodatatype algorithms. Several methods to reduce the dimensionality of the classification problem were examined, including band subsets, between-band ratios, the principal component transformation, and the tasseled cap transformations. Band subsets provided adequate accuracy and is the easiest method to implement.

As técnicas de restauração de imagens são orientadas para a modelagem da degradação e recuperação do sinal original que foi degradado durante o processo de formação de imagens. Em Sensoriamento Remoto, a resolução espacial nominal do sensor, que define a precisão com que os detalhes dos objetos de interesse na imagem são perceptíveis, é uma das características mais importantes. Durante o processo de geração de imagens, a resolução espacial é degradada devido à difração óptica, ao tamanho do detector, às limitações do filtro eletrônico, canal de transmissão, etc. Esta degradação faz com que as imagens apresentem um aspecto borrado, que caracteriza a perda de detalhes. Uma forma de avaliar o desempenho do sensor, em termos de resolução espacial, é através de um parâmetro chamado Effective Instantaneous Field of View (EIFOV), que define a resolução espacial efetiva do sensor. Nos sistemas a bordo de satélites, os valores de EIFOV são piores do que a resolução nominal, a qual não leva em conta as imperfeições do sensor. Por técnicas de restauração, é possível melhorar a resolução efetiva da imagem até um certo nível. Assim, a proposta deste trabalho é realizar uma avaliação da resolução efetiva das bandas do sensor Enhanced Thematic Mapper (ETM+) do Landsat-7, e implementar um método de restauração para corrigir as imagens geradas por este sensor. O modelo do sistema de imageamento do sensor ETM+, bem como os fatores que contribuem para a degradação de sua resolução espacial efetiva são, aqui, discutidos. O algoritmo de restauração é baseado no método da compensação da função de transferência do sensor ou método do filtro inverso modificado. Além disso, a combinação dos processos de restauração e reamostragem é usada para gerar imagens ETM+ em uma grade de amostragem mais fina com qualidade visual melhor que as imagens reamostradas através de interpoladores convencionais tais com o de convolução cúbica.
The techniques of image restoration are oriented for the modeling of the degradation and recovery of the original signal that was degraded during the process of image formation. In Remote Sensing, sensor?s nominal spatial resolution, that defines the precision with which details of objects of interest in the image are perceivable, is one of the most importa nt characteristics. During the process of image generation, the spatial resolution is degraded due to optic diffraction, to detector size, to limitations of the electronic filter, to means of transmission, etc. This degradation makes that the images present a blurred aspect that characterizes the loss of details. A form to evaluate the performance of the sensor, in terms of spatial resolution, is through Effective Instantaneous Field of View parameter (EIFOV) that defines the effective spatial resolution of the sensor. In the on board satellite systems, the values of EIFOV are usually worst then the nominal resolution, which does not take in account the imperfections of the sensor. Using restoration techniques, it is possible to improve the effective resolution of the image up to a certain level. Thus, this work?s proposal is to accomplish an evaluation of the effective resolution of Enhanced Thematic Mapper (ETM+) bands of Landsat-7 satellite, and to implement a restoration method to correct the images generated by this sensor. The model of imaging system of ETM+ sensor, as well as, the factors that contribute for the degradation of its effective spatial resolution are discussed in this work. The restoration algorithm is based on the method of the compensation of transference function of the sensor or on the method of the modified inverse filter. Moreover, the combination of processes of restoration and resampling are used to generate ETM+ images in a finer grid with better visual quality then the images resampled through conventional interpolation filters such as the one of cubic convolution.

Bibliography: pages 104-118.
The need for accurate, synoptic, up to date information, concerning the quality of South African impoundments, prompted a study into the relationship between Landsat reflectance data and chlorophyll ~ and turbidity in Roodeplaat Dam. Surface and integrated chlorophyll a as well as surface and integrated turbidity were collected simultaneously with the satellite's overpass, from 32 sampling sites on the impoundment. Six days, between 81.10 .14 and 82 .11.16, were cloud free and the data were analysed in order to establish the relationship between the specific water quality conditions and the satellite reflectance data. Prior to the analysis certain factors required attention. Firstly, it was important to accurately align the sampling sites with their corresponding Landsat pixels. Secondly, the satellite reflectance data were corrected for influences of haze and the angle of the sun. Thirdly, the requirement that the water quality surface reference data be representative of the range of conditions in the impoundment was recognised. Lastly, the interrelationship between chlorophyll a and turbidity and the multicollinearity evident between the four reflectance bands, demanded that a multi-variate statistical technique be implemented, in order to adequately analyse the available data.

This thesis examines the link between landscape and identity among the Sami in HandölsdalensSame village (sameby), one of the 51 administrative units that regulate traditional resourceuse in Sami areas in Sweden. Handölsdalen is situated in the Åre area in the southernpart of the Swedish mountain range. By tradition, the area is inhabited by South Sami, butother Sami groups have migrated into the area, partly as a result of government re-localizationpolicies. The study focuses on the period from around 1900 to the present. Thus study concentrateson the role of landscape in processes of identity formation, relating these processes alsoto various external influences, such as government policies concerning Sami culture and landuse, as well as the general modernization of society. Focusing on landscape and territoriality,the thesis traces the ways in which the Sami respond to, and perceive, the forces of change.The study is based on interviews with Sami who have access to the Sami village, on fieldobservations, as well as on a survey of literature and documents related to the area’s history.Thus, the study is an attempt to approach processes of identity formation from, as it were, theperspective of local Sami as well as the state. The thesis demonstrates, firstly, that the landscapeis an important part of Sami identity, on the individual and collective level. This landscape-based identity is affected, however, by state policies and what many Sami perceive asencroachments by the non-Sami society, as well as the modernization ways of life. Secondly,the thesis demonstrates that there are differences concerning the relationship between landscapeand identity. The dividing line seems to run between Sami who practice reindeerherdingand those who do not, but also between South and North Sami.
Forskarskolan i Geografi

The purpose of this study was to examine the goals, possibilities and rationales that could be found in the discussions concerning the digging of ditches by governmental subsidiaries in order to drain the peat bogs of late nineteenth century Sweden. A further aim was to look at the effect on the landscape on a local level i.e. Släthults moss in Bäckaby parish, Småland in the south eastern part of Sweden.

In order to be able to explain the connections between politics and landscape changes in a local population and its deciding bodies, influenced by ideas, science and production, a quadruple helix model developed from a triple helix model by Björn-Ola Linér was used. As a model of environmental history, three step thought was used, borrowed from Donald Worster.

The three steps are firstly nature itself, working without human intervention, in this study, the bog; secondly, the socioeconomic level, here the village and landowners and thirdly, human ideas, culture etc., in this case the parliament.

Primary sources were used and critically evaluated. Statements and arguments expressed by the members of the parliament were collected and divided into five main groups. Other materials were relatively scarce even though the planning itself was in force and acted as a starting point.

The study has shown how ideas, utility and scientific results affected a local landscape through the landowners themselves, supported by governmental subsidiaries administrated by a regional bureaucracy. The digging of ditches in the peat bogs was not a way to gain agricultural land; it was supposed to be a way to make the local climate better. In fact, projects where not even entitled to subsidies if the digging of the ditches positively affected agricultural land because of a difficulty in identifying the actual eneficiaries.

The study context suggests that subsidiaries rather were a way to help the people and strengthen the state by bypassing a local democracy. During this period, the Swedish state transformed from pro free trade to prorotectionism which implied, among other things a conflict between the old conglomerate of parts that constituted the whole and the new thought of a responsible central governing body. There are similarities between the reasoning around the ditch digging in Sweden and that of Linth Valley, Switzerland. The landowner in this case appeared to have wished to make the area better and invest in the land, something that might have been a way to get a better price for it. The area was sold as a farm thirteen years later. There seem to have been two other people directly interested in the project, the head of Bäckaby municipality and the responsible bureaucrat. The first had areas of land which benefited directly from the ditch digging and was said to have been the inspiration. The second was still in his learning period and seems, according to the material, to be eager to finish his education. The focal point of this study was the changing of a landscape for what seems to be political rather than absolutely practical reasons, such as obtaining agricultural land. This change has, in some sense, been reversed but the landscape has now turned into forest, from what was probably a rather flat open space. To get a glimpse of the situation today from a relevant point of view, the environmental programme of the social democrats is presented in one chapter, something meant to point ahead.

Facing global warming and increasing energy consumption, eyes have fallen on wind power as a renewable source of energy at the turn of the 20.century. The era of hydropower development has been said to come to an end, as nearly all Norwegian lakes, rivers and waterfalls are developed or protected against hydropower industry. Controversy on localization of hydropower has played a crucial role in this history, and is an important backdrop for this thesis.

Entering the planning of a wind-power station with 33 wind turbines on the mountain Harbakfjellet on the west coast of Trøndelag (see figure 1 and 2), the study examines how views on nature and landscape are mobilized and expressed in the formal and informal processes of planning. The combination of dossiers, local and regional newspapers and informal interviews with 10 key informants, are used to show the meanings of nature and landscape, and how they manifest themselves, in the local discourse. As important participants in the local decision process, landowners and planners, politicians and business life representatives share their views and illuminate how personal/individual experiences, as well as collective and shared cultural symbolic history is important for the foundation of knowledge. Stating in this way that knowledge is local, this local case of planning with its negotiation of meaning and struggle for power, shows how people relate differently to nature and landscape and how they make sense of their personal experiences when knowledge about their environment is established.

Borrowing a classification from Milton, (2002) views on nature is examined as ‘personal’ identification or a more or less impersonal or ‘rational’ attitude to the external environment. Further, the thesis, in line with Latour (2004), discusses briefly how the nature-culture dualism in similar ways is reproduced by many human geographers and other spokesmen for the social construction of knowledge, despite their efforts not to. The study is closed by questioning if labeling some local knowledge as alienated by romantic ideology and at the same time celebrating the local knowledge of people who make their living from the land as ‘utilize-romanticist’, themselves suppress and marginalize ‘local heroes’ who ‘dare’ to have a personal view on nature and promote subjective values in their landscape.

Thesis (MA)--Stellenbosch University, 2003.
ENGLISH ABSTRACT: This study explores the way in which the construction of landscape interacts with the development of identity in Tikoes by Henk van Woerden. Taking the metaphor of traveling in Tikoes as vantage point, the coterminous development of the South African landscape and the characters' identities are explored. The study is placed in a theoretical framework by defining space, landscape and place, with specific reference to the interaction of landscape and identity, especially as portrayed in migrant literature. The difference between observation of space and the experiencing of landscape and place out of space through cultural processes are emphasized. It is postulated that these processes not only lead to the development of landscape and place out of space, but also contributes to the development of the characters' identities. Through an in-depth study of Tikoes, it is established that landscape and identity not only develop coterminously in this novel, but that these processes of development are actually interdependent. Tikoes, apparently a mere story about the journey of two lovers, is well constructed regarding the integration of themes and motives, which culminates in the cardinal interaction between observation and experience. The theme postulated by the motto is thus reflected in the structure of the novel: Let shallow people call me frivolous, when it comes to the point I have always been conscientiously precise.
AFRIKAANSE OPSOMMING: Die studie ondersoek die wyse waarop die konstruksie van landskap in wisselwerking tree met die ontwikkeling van identiteit in Tikoes deur Henk van Woerden. Met die reismetafoor binne Tikoes as uitgangspunt, word die samevallende ontwikkeling van die Suid-Afrikaanse landskap en die karakters se identiteite bestudeer. Die ondersoek word geplaas binne 'n teoretiese raamwerk oor ruimte, landskap en plek, met spesifieke verwysing na die verhouding tussen landskap en identiteit, soos veral verwoord in migranteliteratuur. Daar word onderskei tussen die waarneming van ruimte, en die gewaarwording van landskap en plek na aanleiding van die geografiese ruimte, deur kulturele prosesse. Dit word geponeer dat hierdie prosesse nie net lei tot die ontwikkeling van landskap en plek uit ruimte nie, maar ook bydra tot die ontwikkeling van die karakters se onderskeie identiteite. Deur 'n analise van Tikoes, word gevind dat landskap en identiteit nie net samevallend in dié roman ontwikkel nie, maar dat dié ontwikkelingsprosesse as't ware interafhanklik van mekaar staan. Tikoes, oënskynlik bloot 'n verhaaloor die reis van twee geliefdes, bied 'n deurgekomponeerdheid van temas en motiewe wat kulmineer in die kardinale wisselwerking tussen waarneming en gewaarwording, waardeur die roman die tema wat in die motto aangekondig word ook struktureel waar maak, naamlik: Laat de oppervlakkigen mij lichtzinnig noemen. Als het erop aankwam was ik altijd heel nauwgezet.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur användandet av mobilapplikationen ARK56, har påverkat användarens friluftsliv, platsanknytning och landskapsidentitet i området Blekinge Arkipelag. Projektet ARK56 utvecklades i biosfärområdesarbetet, som ett nätverk av leder för friluftsliv och aktiviteter kopplat till näringslivet i området. Mobilapplikationen ARK56 har en viktig del i detta projekt, och innehåller ett interaktivt kartverktyg baserat på Naturkartan, och filterfunktioner som ger användaren möjlighet att skräddarsy den information som presenteras i mobilapplikationen. Tidigare studier på mobiltelefonanvändning i friluftslivet visar på att tillgängligheten till områden har ökat men att tekniken även kan påverka hur vi uppfattar omvärlden. Även studier på hur anknytning och identitet kan inverka på boendes ställningstagande i frågor rörande plats och landskap i ett biosfärområde visar på vikten av informationsspridning. Då det saknas forskning på hur en mobilapplikation som ARK56 påverkar friluftsliv, platsanknytning och landskapsidentitet, skapades en web-baserad enkätundersökning som skickades ut i mobilapplikationens nyhetsflöde. Denna undersökning riktade sig till användare inom kommunerna i Blekinge Arkipelag där enkätundersökningen innehöll frågor om friluftsliv, platsanknytning och landskapsidentitet kopplat till användandet av mobilapplikationen. Resultatet visar att över åttio procent av användarna har besökt en plats som de tidigare inte varit på, och mer än hälften av de svarande anser att mobilapplikationen ARK56 har bidragit till fler friluftsbesök. Resultatet visar även på en komplex och individuell platsanknytning, och en landskapsidentitet hos användarna som innehåller karaktärer vilka är känsliga för framtida förändringar.
The purpose of the thesis is to investigate how the use of the mobile application ARK56, has affected the user's outdoor recreation, place attachment, and landscape identity in the Blekinge Archipelago area. The ARK56 project was developed in conjunction with the biosphere reserve,  as a network of trails for outdoor recreation and activities linked to the business community in the area. The mobile application ARK56 has an important part in this project and contains an interactive mapping tool based on the Nature Map, and filter functions give the user the opportunity to customize the information presented in the mobile application. Previous studies on mobile phone use in outdoor recreation show that accessibility to areas has increased, but that technology can also affect how we perceive the outside world. Studies on how attachment and identity can affect residents' stance on issues concerning place and landscape in a biosphere reserve also show the importance of disseminating information. As there is a lack of research on how a mobile application such as ARK56 affects outdoor recreation, place attachment, and landscape identity, a web-based survey was created which was sent out in the mobile application's news feed. This survey was aimed at users within the municipalities in Blekinge Archipelago, where the survey included questions about outdoor recreation, place attachment, and landscape identity linked to the use of the mobile application. The results show that over eighty percent of the users have visited a place they have not been to before, and more than half of the respondents believe that the mobile application ARK56 has contributed to more outdoor visits. The results also show a complex and highly individualized place attachment. Further, results also reveal user landscape identity inclusive of place characteristics that are sensitive to future changes.

In this theses I have investigated what a landscape perspective can say about communities during the Migration Period and what variations may have existed between them. I have done this by using landscape analysis on 16 selected south Swedish localities of bracteates. By analyzing the sites contexts, monument images and landscape formations I have been able to see similarities between places that indicate that the communities had interregional as well as continental contacts. My analysis has also shown that there were variations between sites in how the bracteates were deposited. Most of the bracteates have been found in hoards or as stray find, which indicates that they were not used as personal items. Instead it is more likely that there was some type of organization behind the deposits of the bracteates, that possibly even decided who got to wear bracteates when they were in use. Since the sites are all located close to different types of water sources it is possible that there were also religious reasons to why the bracteates have been deposited in these landscapes.

In the years after WWII the Baltic Sea Area developed into an area strongly divided between East and West. Because of the tensions between the blocs, the coastal areas where strongly militarized and prepared for war. The new political situation after 1989 propelled an international military disarmament and closing down of bases, training areas around Europe. Since the Baltic Sea Area was one of the heaviest militarized part of Europe the question of disarmament here is of particularly great economic, social and cultural importance. This study is about the post-military landscape in the Baltic Sea Area with examples from Dejevo on the Estonian island Saaremaa, Dranske on the (East)German island Rügen and Fårösund on the Swedish island Gotland. The aim of this thesis is to shed light on the process where the military landscape of the Cold War is transformed in order to be incorporated in the macro-regional endeavors for unity in the new Europe. I want to analyze the implications that planning visions have on the everyday life of people. A following aim is to shed light on the challenges that urban planning has to face in this transformation. Three research questions frame the study. The first question analyzes the process where the coastal areas of the Baltic Sea after the end of the Cold War are disarmed and transformed, from a landscape of production of military services and objects into a landscape of consumption for recreation and tourism. The second question takes its point of departure in the relation between planning visions and everyday life. The third question concerns the matter of the past and analyzes what aspects of the military landscape are emphasized respectively pushed aside in the transformation into post-military landscape. The study is based on interviews with inhabitants and local planners as well as macro-regional and local planning documents, articles and photographs.

Submitted by NATÁLIA SOARES DA SILVA null (nataliasoasilva@hotmail.com) on 2017-01-25T15:52:11Z No. of bitstreams: 1 Natalia Tese com ficha.pdf: 3382712 bytes, checksum: bec77c34de08a6140f88f32e659fd0e8 (MD5)
Approved for entry into archive by LUIZA DE MENEZES ROMANETTO (luizamenezes@reitoria.unesp.br) on 2017-01-27T12:21:22Z (GMT) No. of bitstreams: 1 silva_ns_dr_bot.pdf: 3382712 bytes, checksum: bec77c34de08a6140f88f32e659fd0e8 (MD5)
Made available in DSpace on 2017-01-27T12:21:22Z (GMT). No. of bitstreams: 1 silva_ns_dr_bot.pdf: 3382712 bytes, checksum: bec77c34de08a6140f88f32e659fd0e8 (MD5) Previous issue date: 2016-11-25
Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES)
O sensoriamento remoto tem sido uma ferramenta bastante utilizada em diferentes campos das ciências e não seria diferente na agricultura sendo um dos principais motivos de sua utilização a facilidade para a obtenção de dados dos sensores, já que muitos são disponibilizados gratuitamente em plataformas na internet. É indiscutível que a agricultura é um dos maiores consumidores dos recursos hídricos e que seu uso quando de forma adequada pode gerir excelentes resultados na produção dos cultivos agrícolas. A hipótese do estudo é que técnicas de sensoriamento remoto, aplicadas na área de interesse, podem se transformar em ferramenta para a gestão dos recursos hídricos dedicados à agricultura irrigada com cobertura de palha no solo. Nesse contexto o objetivo principal da pesquisa foi monitorar através do sensoriamento remoto o desenvolvimento do feijoeiro conduzido em sistema de Pivô Central cultivado com cobertura de palha no solo, na região de Paranapanema-SP, determinando quais parâmetros poderão ser utilizados para a gestão da irrigação. O estudo foi desenvolvido através da análise de imagens Landsat e Terra para obtenção do índice de vegetação por diferença normalizada (NDVI) por sensoriamento remoto e suas relações com outras variáveis (umidade do solo, índice de área foliar e evapotranspiração) a fim de parametrizar o desenvolvimento do feijoeiro, além da aplicação do modelo de índice de umidade do solo (IUS). Observou-se uma similaridade no comportamento do NDVI tanto nas imagens obtidas pelo satélite Landsat quanto Terra, onde no início do cultivo o NDVI é baixo devido à baixa porcentagem de cobertura verde e à medida que a cultura se desenvolve esses valores aumentam com o acréscimo da cobertura vegetal onde o ponto máximo é verificado na fase de enchimento do grão e decréscimo na maturação. Com a determinação de um índice (IUS) por sensoriamento remoto infere-se a umidade do solo e é possível monitorar as condições do feijoeiro durante o período de cultivo.
Remote sensing has been a tool widely used in different fields of science and it would not be different for agriculture. It is ease to obtaining data from sensors, since many are available on platforms on the internet. There is no doubt that agriculture is one of the largest consumers of water resources, and when properly manage, excellent results are obtained from agricultural crops production. The main objective of the study was to monitor through remote sensing the development of bean conducted under Central Pivot irrigation, cultivated with no-till and direct seedling, in the region of Paranapanema-SP. Additionally determining which parameters may be used for the irrigation management. The study hypothesis was that remote sensing techniques, applied in the area of interest, can become a tool for the management of water resources devoted to irrigated agriculture with no-till and direct seedling. The study was developed through the analysis of Landsat and Terra images, obtaining the normalized difference vegetation index (NDVI) by remote sensing and its relations with other variables (soil moisture, leaf area index and evapotranspiration) in order to the parametrization of the development of common bean, as well as the application of the model index of soil moisture (IUS). There were similarities in the behavior of NDVI for images from Landsat satellite and Terra. At the beginning of bean development NDVI was low due to the low percentage of cover; as the crop develops these values increased with the development of vegetation cover. The maximum value of NDVI was obtained during the filling phase of the grain in the pods and a decrease in maturation. With the determination of the IUS by remote sensing it can be infers soil water content.

International Telemetering Conference Proceedings / October 23-26, 2000 / Town & Country Hotel and Conference Center, San Diego, California
Current Landsat 7 processing is based on a single-string, multifunction approach. A follow-on system has been designed that repartitions functions across multiple hardware platforms to provide increased flexibility and support for additional missions. Downlink bit stream acquisition has been moved to lower cost systems functioning as “capture appliances” with high-speed network interconnections to Level 0 processing on generic compute servers. This decouples serial data stream acquisition from the processing system to allow the addition or replacement of compute servers, without the reintegration of specialized high-speed capture hardware. Moreover, it also allows the easy integration of new systems and missions without extensive system redesign or additional software.

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården samverkar kring individer med samsjuklighet genom att studera en mellanstor svensk kommun. Tidigare forskning visar att samsjuklighet medför ett omfattande vårdbehov samt ett nära och tätt arbete från både socialtjänst och landsting. Om myndigheterna ej får till en bra samverkan tenderar dessa individer att falla mellan stolarna. Studien är baserad på en kvalitativ metod, en riktad innehållsanalys. Ett antal begrepp från nyinstitutionell organisationsteori ligger till grund för den teoretiska ansats författarna har valt. Intervjuer har gjorts med respondenter från socialtjänsten, handikappomsorgen, landstinget och samsjuklighetsteamet. Resultatet av denna undersökning visar på en hög grad av integration i den undersökta kommunen, det råder en domänkonsensus som grundar sig i tre nyckelfaktorer, kommunens lämpliga storlek, dess resurser och att många professionella känner varandra. I det sista kapitlet, slutdiskussionen, diskuterar författarna studiens helhet samt det faktum att det råder en välfungerande samverkan i den undersökta kommunen.

Orientador: Gilberto Amaral
Dissertação (mestrado) - Universidade Estadual de Campinas, Instituto de Geociencias
Made available in DSpace on 2018-07-24T01:50:00Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Duarte_MariaIriandeMascena_M.pdf: 3738528 bytes, checksum: 3a8905f2052baf8a035d8178927962a7 (MD5) Previous issue date: 1998
Resumo: O presente trabalho aborda o tratamento e integração de dados aerogeofisicos (gamaespectrometria e magnetometria), geológicos e de imagens do Landsat5- TM. Os mesmos foram analisados individualmente e de forma integrada, utilizando-se técnicas de processamento digital de imagens (PDI) e de sistemas georeferenciados de informações (SIG), com ênfase na geologia do Supergrupo Rio das Velhas (NE do Quadrilátero Ferrífero, MG). procurou-se com isto contribuir para a compreensão do contexto geológico da região e de seu potencial metalogenético para ouro. A análise dos produtos individuais mostrou que os melhores resultados foram obtidos através dos dados aerogeofisicos, onde a gamaespectrometria exibiu uma grande eficácia na correlação com as unidades geológicas mapeadas na área, enquanto a magnetometria mostrou-se eficaz no reconhecimento e correlação com a estruturação geral da área. As imagem do Landsat5- TM não apresentaram bons resultados na discriminação litológica, em virtude da presença da grande quantidade de vegetação e ao espesso manto de intemperismo existente na área. A extração e o tratamento dos alinhamentos estruturais, permitiu separar áreas com diferentes níveis de fTaturamento que podem servir como uma ferramenta na seleção de áreas favoráveis a mineralizações, em especial as auríferas. A partir da integração dos dados gamaespectrométricos com os traços de fTaturas extraídos da imagem do Landsat5- TM, procurou-se selecionar áreas favoráveis ou prioritárias a pesquisa mineral para ocorrências de ouro. Os resultados demonstram a possibilidade da aplicação dos dados gamaespectrométricos integrados aos traços de fraturas à seleção de áreas prioritárias a pesquisa mineral, mesmo em regiões de densa cobertura vegetal
Abstract: The analysis of the geology of the Archean Rio das Velhas Supergroup, in the northeastem portion of the Quadrilátero Ferrífero, and its gold mineralizations, using remote sensing, aerogeophysical and geological data integration was the main objective of this work. Digital image processing and georeferenced information systems (GIS) techniques were applied to Landsat-TM and aerogeophysical data (magnetics and gamma-spectrometry), in order to obtain additional lithological and structural information and its relationship with known gold deposits in the area. For lithology, the best results were obtained with gamma-spectrometric data which presented a good correlation with the known mapped units. Magnetic data were useful for mapping iron formations as well as the main structural trends. Landsat-TM image analysis presented poor results for lithology due to the presence of intense weathering and vegetation cover. However, its infra-red bands were useful for extraction of fracture traces whose digital processing allowed the identification of zones with different brittle behavior, potentially linked to hydrothermal processes. GIS data integration, using gamma-spectrometry, :fracture trace data and location of mineral occurrences, resulted in the definition of areas potentially favourable for mineral exploration, even in areas with thick soil and vegetation covers
Mestrado
Metalogenese
Mestre em Geociências

Avhandlingen søker innsikt i og forståelse av ulike måter kropp og omgivelser inngår i erfaringer med å leve med synshemming. Tema er sammenbindinger av menneskelig erfaring og materialitet, hvor kroppsliggjorte (embodied) og romliggjorte erfaringer knyttes inn som sentral forståelsesramme. Kroppen engasjerer seg i og plasserer erfaring- slik som kunnskap, moral og følelser- i en romlig form. Innen det Csordas betegner som en kulturell fenomenologisk forståelse handler embodiment ikke om noe privat eller som kun tilhører det enkelte individ, men om selv, kultur og erfaring. Fokus ligger derfor på å forene de umiddelbare kroppslige erfaringene med mangfoldet av kulturelle meninger som vi til en hver tid forholder oss til. I dette perspektivet er det å være-i-verden å være kroppslig (Merleau- Ponty, Csordas). Synshemmedes erfaringer er, som for oss alle, knyttet til kroppslige praksiser. Synshemming som fenomen får betydning i møte med sosiale og kulturelle, men vel så viktig, materielle omgivelser. Studien avhandlingen bygger på rommer omfattende feltarbeid blant synshemmede nordmenn, og det meste av det empiriske materialet er sprunget ut av situasjoner hvor jeg som forsker har deltatt som ledsager for blinde og svaksynte. Foruten kapittel 1 introduksjon, kapittel 2 teoretisk og analytisk rammeverk og kapittel 8 avslutning, rommer avhandlingen fem kapittel som er bygd opp rundt utvalgte etnografiske tekster. Det første, kapittel 3, omhandler hverdagslivets erfaringer, beskrevet og diskutert med utgangspunkt i en blind kvinne, Stine. Det neste, kapittel 4, analyserer blind estetikk, og den etnografiske rammen her er ikke-synsbasert erfaring av og interesse og sans for estetikk knyttet til hverdagslivet og hjemmet. Både kapittel 3 og 4 er analytisk sett rammet inn av det kjente og forutsigbare, hverdagslige. De neste tre kapitlene bryter på flere måter med vanen, og viser til nye typer av erfaringer, i fremmede rom, på nye steder, og beskriver hvordan slike erfaringer er med å danne nye orienteringsrom. Kapittel 5 beskriver samspill mellom menneske, dyr og omgivelser ved å ta utgangspunkt i erfaringer synshemmede gjør når de skal få ny førerhund og sammen med hunden lære seg å fungere og orientere seg i omgivelsene. Kapittel 6 er bygd på ulike feltarbeidserfaringer sammen med blinde på reiser i utlandet, i ukjente omgivelser. Både i dette kapittelet og kapittel 5 blir bruddet med dagligdagse og rutiniserte ferdigheter tydelig. Kapittel 7 omhandler kropp, samfunn og politikk, og diskuterer ulike måter ideologier og verdier om selvstendighet og uavhengighet kan sies å ha referanse både til individuelle kropper, politikk, og samfunn. Fokus rettes gjennom hele avhandlingen mot kroppen som utgangspunkt for vår tenkning, oppmerksomhet, følelser og orientering i verden. Dette gjelder ikke bare for det praktiske liv, men også i akademisk kunnskapsutvikling. Sentralt for avhandlingen er kroppen som den som erfarer verden, og det gjelder så vel antropologen som dem vi gjør feltarbeid blant. Erkjennelsen av antropologens egen kropp og dens oppmerksomhet og betydning i feltarbeidssituasjoner er typer av erfaringer som sjeldent tematiseres i forbindelse med metodologiske og teoretiske redegjørelser og refleksjoner. Antropologen ses i avhandlingen som en sanselig deltaker som involverer og engasjerer seg i verden og den andre, og det argumenteres for at slike typer engasjement kan gi tilgang til kunnskap og innsikt man ellers ikke vil få (Jackson, Hastrup). Det er i relasjoner og vekselspill mellom sanselige og erfarende kropper og bestemte rom og steder at forutsetningen for avhandlingens etnografiske studier og analyser ligger. Gjennom å beskrive, synliggjøre og analysere konkrete vilkår for den enkelte synshemmedes erfaringer, har avhandlingen ambisjon om å gi innsikt i og å utvide vitenskaplige forståelser av synshemming.
The present thesis seeks to gain insight into and an understanding of the parts that the body and its environment play in experiences from living with vision impairments. Its main topic is the weaving together of human experiences and material aspects where embodied and emplaced experiences are used as the main framework for understanding. The body engages in and places experiences, such as knowledge, moral and feelings, in a spatial form. Within what Csordas terms a cultural, phenomenological understanding, embodiment is not something private, something belonging to the individual, but is instead about the self, about culture and experience. Focus is therefore placed on bringing together the immediate bodily experiences with the multitude of cultural meanings which we continuously need to relate to. Within this perspective being in the world is about being bodily (Merleau-Ponty, Csordas). The experiences of people with visual impairments are, similar to the rest of us, connected to bodily practices. Visual impairment as a phenomenon gains importance when encountering social and cultural, but also, material surroundings. The study on which the thesis is based involves extensive fieldwork carried out amongst Norwegians with visual impairment, and the major part of the empirical material comes from situations where I as a researcher have accompanied blind and visually impaired persons. In addition to Chapter 1, Introduction, Chapter 2, Theoretical and analytical framework, and Chapter 8, Conclusions, the thesis contains five chapters which have been built round selected ethnographic texts. The first of these, Chapter 3, describes and discusses Stine, who is a blind woman, and her everyday experiences. The next one, Chapter 4, analyses blind aesthetics, and the ethnographic framework for this study is a non-visually based experience from and an interest in and liking for aesthetics in everyday life and at home. Both chapters are analytically framed within what is known and predictable, i.e. everyday life. The following three chapters deviate in various ways with the well known since they focus on new kinds of experiences, in foreign surroundings, new places, and they describe how such experiences contribute to the creation of new locations of orientation. Chapter 5 describes the interplay between the human being, animals and surroundings by taking as a starting point what visually impaired experience when they get a new guide dog and have, together with the dog, to learn to find their bearings and function in their environment. Chapter 6 is built on different experiences from fieldwork when accompanying blind persons on holiday abroad, in unknown surroundings. Both in this and in the previous chapter the break with everyday life skills and routines becomes very clear. Chapter 7 deals with body, society and politics and discusses the different ways in which one may claim that ideas and values regarding independence relate both to individual bodies, politics and society. Throughout the thesis focus is put on the body as a starting point for our thinking, attention, feelings and orientation in the world. This is not only relevant for practical situations, but also for academic knowledge development. Central to the thesis is the body and how it experiences the world, something which is relevant both for the researcher and the people amongst who we carry out our fieldwork. The recognition of the anthropologist’s own body and its attention and importance in fieldwork situations is something which is seldom made a topic for methodological and theoretical reporting and reflection. Within the thesis the anthropologist is seen as a sensing and experiencing participant who involves and engages herself in the world and in the other, and the argument is put forward that such kinds of engagement may offer access to knowledge and insights that one would otherwise miss (Jackson, Hastrup). It is in the relation and interplay between sensual and experiencing bodies and particular rooms and places that the conditions for the thesis’ ethnographic studies and analyses lie. Through describing, making visible and analyzing concrete conditions for the visually impaired person’s experiences the thesis aims at giving insight into and expanding scientific understandings of visual impairment.