Log in

Relevant bibliographies by topics / Långtid

Contents

Journal articles
Dissertations / Theses
Books
Conference papers
Reports

Academic literature on the topic 'Långtid'

Author: Grafiati

Published: 4 June 2021

Last updated: 6 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Långtid.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Långtid"

1

Pech, Christina. "Ett långt farväl – omprövningar i svensk arkitektur på 1970-talet." Konsthistorisk Tidskrift/Journal of Art History 77, no. 1-2 (March 2008): 109–13. http://dx.doi.org/10.1080/00233600802065710.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Hjälmeskog, Karin. "Att lära sig bry sig om de nära - och de långt borta." Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 15, no. 1 (January 1, 2006): 61–76. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v15i1.814.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Takahiro Toba, Tomohisa Kotani, and Susumu Adachi. "Capsular polysaccharide of a slime-forming Lactococcus lactis ssp. cremoris LAPT 3001 isolated from Swedish fermented milk ‘långfil’." International Journal of Food Microbiology 12, no. 2-3 (February 1991): 167–71. http://dx.doi.org/10.1016/0168-1605(91)90066-x.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Spiliopoulou-Åkermark, Sia. "Kritik och förnyelse – hur långt når vi med de mänskliga rättigheternas vokabulär?" Nordic Journal of Human Rights 23, no. 04 (February 7, 2006): 447–52. http://dx.doi.org/10.18261/issn1891-814x-2005-04-07.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Granberg, Gunnar. "Ann-Sofie Arvidsson, Makten och döden: stat och kyrka möter svenska efterlevande under ett långt 1700-tal (Göteborg: Makadam, 2007). 360 s." Sjuttonhundratal 7 (October 1, 2010): 185. http://dx.doi.org/10.7557/4.2434.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Coles, John. "Book Reviews - Tommy Andersson. Hällristningar från Högsbyn i Tisselskogs socken {Arkeologisk Rapport 2 från Vitlyckemuséet}. 16 pages, illustrations. 1997 Dals Långed: Ask & Embla; 91-973160-1-6 (ISSN 1401-9078) paperback." Antiquity 76, no. 293 (September 2002): 901–3. http://dx.doi.org/10.1017/s0003598x00091456.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Kaartinen, Aija. "I Finland fritt liv men snabb död; i Sverige långt liv med kontroll och tvång?SteniusKerstin & JohanssonLennart (red.) Socialt medborgarskap och lokal miss-brukarvård. SoRAD, Forskningsrapport nr 55, Stockholm, 2009, 479s." Nordic Studies on Alcohol and Drugs 28, no. 2 (April 2011): 169–75. http://dx.doi.org/10.2478/v10199-011-0018-z.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Coles, John. "Torsten Högberg. Hällristningar från Litsleby, Tegneby & Socken {Arkeologisk Rapport 1 från Vitlyckemuséet}. 108 pages, illustrations, 1 tables. 1995. Uddevalla: Bohuslän Museum; 91-7686-162-7 paperback. - Tommy Andersson. Hällristningar från Högsbyn i Tisselskogs socken {Arkeologisk Rapport 2 från Vitlyckemuséet}. 16 pages, illustrations. 1997 Dals Långed: Ask & Embla; 91-973160-1-6 (ISSN 1401-9078) paperback. - Lasse Bengtsson (ed.). Hällristningar från Askums socken Bohuslän Vol. 1. Arkeologisk Rapport 3 från Vitlyckemuséet). 97 pages, illustrations. 1997. Tanumshede: Vitlycke Museum; ISSN 1401-9078 paperback. - Lasse Bengtsson (ed.). Hällristningar frän Askums socken Bohuslän (Vol. 2; Arkeologisk Rapport 4 från Vitlyckemuséet). 75 pages, illustrations. 1998. Tanumshede: Vitlycke Museum; ISSN 1401-9078 paperback. - Lasse Bengtsson & Camilla Olsson (ed.). The World Heritage Site's central area and Grebestad (Vitlycke Museum Archaeological Report 5). 101 pages, illustrations. 2000. Tanumshede: Vitlycke Museum; ISSN 1401-9078 paperback." Antiquity 76, no. 293 (September 2002): 901–3. http://dx.doi.org/10.1017/s0003598x00091444.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Stolpe, Karin, and Gunnar Höst. "Tre terminer av pandemi – professionellt lärande i det ”nya vanliga”." ATENA Didaktik 3, no. 2 (June 11, 2021). http://dx.doi.org/10.3384/atena.2021.3922.

Full text

Abstract:

Under tre terminer har hela utbildningsväsendet i Sverige varit hårt prövat av pandemin covid-19. Vi är fortfarande långt ifrån att kunna summera dess långsiktiga effekter. Utöver belastningen så har situationen också fört med sig nya sätt att arbeta, tänka och vara. Redaktionen för ATENA Didaktik vill med detta temanummer uppmärksamma och stödja det professionella lärande som under den senaste tiden har aktualiserats. I den här texten presenteras också hur skolan och forskning om undervisning har påverkats.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Jeppsson Grassman, Eva, Lotta Holme, Annika Taghizadeh Larsson, and Anna Whitaker. "Ett långt liv med särskilda förtecken: Livslopp och åldrande hos människor med funktionsnedsättningar." Socialvetenskaplig tidskrift 18, no. 2 (April 12, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2011.18.2.2467.

Full text

Abstract:

Vad innebär det att åldras med funktionsnedsättningar som man fått redan i tidig ålder eller som yngre vuxen? På vilket sätt formar funktionshinder livet över tid? Och hur är det att vara en till åren kommen förälder och fortfarande vara central som hjälpgivare till ett vuxet, funktionshindrat barn? Vilken betydelse har epoken och reformerna? I artikeln diskuteras dessa frågor med utgångspunkt i ett brett upplagt forskningsprojekt ”Funktionshinder, livslopp och åldrande”.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Långtid"

1

Ahlberg, Johan. "Real life analysis of myoelectric pattern recognition using continuous monitoring." Thesis, KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-196744.

Full text

Abstract:

The use of non-invasive signal acquisition methods is today the standard for testing pattern recognition algorithms in prosthetic control. Such research had shown consecutively high performance on both prerecorded and real time data, yet when tested in real life they deteriorate. To investigate why, the author who is a congenital amputee, wore a prosthetic system utilizing pattern recognition control on a daily basis for a five-day period. The system generated one new classification every 50 ms and movement execution was made continuously; for classifying open/close; and by winning a majority vote; for classifying side grip, fine grip and pointer. System data was continuously collected and errors were registered through both a manual and an automatic log system. Calculations on extracted data show that grip classifications had an individual accuracy of 47%- 70% while open/close got 95%/98%, but if classified according to a majority vote, grips increased their accuracy to above 90% while open/close dropped to 80%. The conclusion was that majority vote might help complex classifications, like fine grips, while simpler proportional movements is exacerbated by majority voting. Major error sources were identified as signal similarities, electrode displacements and socket design. After the daily monitoring ended the systems functionality was tested using the "Assessment of Capacity for Myoelectric Control". The ACMC results showed that the system has similar functionality to commercial threshold control and thus is a possible viable option for both acquired and congenital amputees.
Användningen av icke-invasiva signalavläsningsmetoder är för nuvarande standarden inom utvärderingar av mönsterigenkännings-algoritmer för proteskontroll. Forskning inom området har konsekvent visat på hög prestanda för både ansamlat och realtids data, men när algoritmerna testas i verkliga livet fungerar de ej väl. För att undersöka varför har författaren, som har en kongenital amputation, burit en protes vilken använder mönsterigenkänningskontroll i sitt vardagliga liv under en femdagars period. Systemet genererade en ny klassificering var 50 ms och rörelse-utförande skedde antingen kontinuerligt; för öppna/stäng; eller genom att vinna en majoritetsröstning, för att klassificera greppen sidogrepp, fingrepp samt peka. Data insamlades kontinuerligt och felklassificeringar registrerades genom både ett manuellt och ett automatiskt markeringssystem. Beräkningar på insamlade data visade att för grepp låg den individuella träffsäkerheten på 47%- 70% medan öppna/stäng var 95%/98%, men om data grupperades ökade träffsäkerheten för greppen till 90% medan för öppna/stäng minskade den till 80%. Slutsatsen blev då att majoritetsröstning hjälper mer komplexa rörelser som grepp, men är hindrande för mer väldefinierade proportionella öppna/stäng rörelser. De största felkällorna identifierades som likheter i signaler, elektrodavbrytningar och design av proteshylsan. Efter slutförd daglig övervakning undersöktes funktionaliteten hos systemet med hjälp av funktionalitetstestet "Assessment of Capacity for Myoelectric Control". ACMC testen visade att systemet hade liknande funktionalitet som kommersiell tröskelkontrol och därmed kan ses som ett möjligt alternativ för kontroll, både hos dem med förvärvade och kongenitala amputationer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Erlandsson, Rasmus. "Långtida markanvändningsförändringar i jordbruket på Ingmarsö." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi (INK), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-51620.

Full text

Abstract:

Traditionellt skötta jordbrukslandskap hyser några av Sveriges mest artrika naturtyper, i huvudsak öppna gräsmarker till vilka en stor del av Sveriges hotade kärlväxter är knutna. Jordbrukets utveckling sedan 1800-talets slut har lett till kraftig minskning av gräsmarker och sämre kvalitet hos de kvarvarande. Skärgårdsjordbruket har små möjligheter till storskalighet och har inte haft samma effektiviseringstryck på sig som jordbruk på fastlandet. Det kan alltså tänkas ha behållit äldre tiders småskalighet – i de fall det fortfarande bedrivs – och därmed stora naturvärden. Studien är en jämförelse mellan jordbrukets utveckling i skärgården och på fastlandet, baserat på GIS-analys av historiska kartdata kompletterat med fältstudier och intervjuer. Undersökningsområdena omfattar Ingmarsö i Stockholms skärgård och Myra, norr om Norrtälje. Arbetet omfattar också en GIS-baserad hävdanalys där gräsmarker klassats utifrån historisk markanvändning. Resultatet är tänkt att vara ett hjälpmedel i restaureringsprojekt genom att ringa in marker med potentiellt höga naturvärden. Reslutatet visar att skärgårdsjordbruket gått tillbaka men behållit sin småskalighet och förblivit aktivt. Till skillnad från det undersökta fastlandsjordbruket som så gott som upphörde innan 1950-talet. Hypotesen att skärgårdsjordbruket skulle vara mindre påverkat av jordbrukets allmäna utveckling bekräftas alltså, men då studien inte bygger på replikat går det inte att dra några generella slutsater. Ett flertal tänkbara förklaringar finns, bland annat skärgårdsbondens bredare försörjningsbas med möjlighet till fiske och intäkter från sommargäster. Hävdanalysen ringar in ett flertal områden som kan vara intressanta föremål för restaurering, men inventeringar krävs för att utvärdera analysmetoden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Genero, Magalí Martí. "Microbial Communities in Boreal Peatlands : Responses to Climate Change and Atmospheric Nitrogen and Sulfur Depositions." Doctoral thesis, Linköpings universitet, Tema Miljöförändring, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-137487.

Full text

Abstract:

Myrmarker har en stor roll i regleringen av den globala kolbalansen och koncentrationerna av koldioxid och metan i atmosfären, vilket gör dem till speciellt viktiga ekosystem ur ett klimatförandringsperspektiv. Förändringar av myrmarker genom naturlig utveckling eller antropogen påverkan kan därför få långtgående störningar av myrars klimatreglerande funktion. Mikroorganismer har en avgörande roll i biogeokemiska processer genom att t ex bryta ned organisk material i mark och därmed styra kolets kretslopp. För att förstå hur myrsystemen reagerar på störningar är det därför väsentligt att veta hur mikroorganismsamhällena reagerar genom förändringar i sammansättning och biogeokemisk aktivitet. Målet för studierna, som ligger till grund för denna avhandling, var att undersöka hur mikroorganismsamhällen i myrar reagerar på uppvärmning genom klimatförändring och ökade kväve- (N) och svavel- (S) halter i nederbörd. High through-put sekvensering användes för att studera taxonomiska och funktionella egenskaper hos mikroorganismerna i myrar och quantative PCR användes för att mer specifikt studera de metanbildande arkeorna. Två fältkampanjer vardera omfattande tre ombrotrofa myrar med olika klimatförhållanden och olika mängder N och S inederbörden användes för att undersöka lokala och storskaliga effekter på myrars mikrobiella samhällen. Resultaten visade att latudinell variation i geoklimatologiska förhållanden (temperatur ochnederbördsmängd) och deposition av näringsämnen hade en påverkan på sammansättningen av de mikrobiella samhällena och aktiva metanbildare förr än variationen i den kemiska miljön inom varje specifik myr. Myrväxtsamhällenas sammansättning för en specifik myr visades sig i stor utsträckning styra sammansättningen av motsvarande mikrobiella samhälle i torvprofilen. Detta framgick klart av i en analys av samexisterande nätverk av mikroorganismsamhällen och motsvarande växtsamhällen i en studie av tre geografiskt skilda myrar med olika kvävedeposition. Effekterna av klimatförändring och nederbörd med olika mängder av N och S studerades mer specifikt genom att analysera de mikrobiellasamhällena i ett långliggande (18 år) försök. Påverkan av var och en av dessa manipulationer antingen förstärktes eller minskades, när de förekom i kombinationer. Ökad kvävedeposition var den faktor som hade starkast effekt. De långvariga störningarna medförde stora förändringar i den mikrobiella taxonomin inom samhällena. Detta återspeglades dock inte i den fysiologiska kapaciteten, vilket visar att det finns en stark buffring i myrarnas mikrobiella funktion. Detta tyder på att framtida utveckling av myrar i relation till olika störningar sannolikt inte kommer att påverka myrarnas roll för kolbalans och växthusgasutbyte med atmosfären.
Peatlands play a substantial role in regulating the global carbon balance and concentrations of the greenhouse gases CO2 and CH4 in the atmosphere, and are thus of utmost importance from a climate change perspective. Any changes of peatland functions due to natural or anthropogenic perturbations may result in changes in these ecosystem services. Soil microbial communities are essential drivers of biogeochemical processes, including the carbon cycle. In order to fully understand the effect of environmental perturbations on peatland functions, it is essential to understand how microbial communities are affected. The aim of the research presented in this thesis was to investigate the responses of the peat microbial communities to climate change and increased precipitation of nitrogen(N) and sulfur (S) compounds. High-throughput sequencing approaches were used to investigate the taxonomic and functional composition of microbial communities, and quantitative PCR was used to specifically target the methanogen community. Two field studies including three ombrotrophic peatlands each that differed in climatological conditions and atmospheric N and S depositions, were used to investigate and compare the effect of large- and local-scale environmental conditions on microbial communities. The results show that the variation in geo-climatological (temperature and precipitation) and atmospheric deposition conditions along the latitudinal gradient modulate the peat microbial community composition and the abundance of active methanogens to a greater extent thansite-related microhabitats. Furthermore, a tight coupling between the plant community composition of a site and the composition of its microbial community was observed, and was found to be mainly driven by plants rather than microorganisms. These co-occurrence networks are strongly affected by seasonal climate variability and the interactions between species in colder areas are more sensitive to climate change. The long-term effects of warming and increased N and S depositions on the peat microbial communities were further investigated using an 18-year in-situ peatland experiment simulating these perturbations. The impacts of each of these perturbations on the microbial community were found to either multiply or counteract one another, with enhanced N deposition being the most important factor. While the long-term perturbations resulted in a substantial shift in the taxonomic composition of microbial communities, only minor changes occurred in genome-encoded functional traits, indicating a functional redundancy. This could act as a buffer maintaining ecosystem functioning when challenged by multiple stressors, and could limit future changes in greenhouse gases and carbonexchange.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Al-Baidhawi, Ishraq. "KARTLÄGGNING AV REMISSER FRÅN PRIMÄRVÅRDEN AVSEENDE LÅNGTIDS-EKG UNDERSÖKNINGAR OCH DESS UTFALL." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26535.

Full text

Abstract:

En av de vanligaste hjärtsjukdomarna är arytmier. En normal hjärtrytm uppstår i sinusknutan i hjärtats retledningssystem. Störningar i impulsbildning och/eller impulstransmission framkallar arytmier. Takyarytmier, bradyarytmier, supraventrikulära arytmier och ventrikulära arytmier är olika varianter av arytmi. Det vanligaste symptomet vid arytmi är palpitation men andra symptom som yrsel, synkope, trötthet och oregelbunden rytm förekommer. Oftast används långtids-EKG registrering för att detektera arytmier. Patienterna remitterades från primärvården till avdelningen för Klinisk fysiologi och nuklearmedicin på Lunds universitetssjukhus med frågeställning gällande arytmier. Syftet med studien var att studera om svaren på långtids-EKG undersökningar, avseende remisser från primärvården, svarade på remittentens frågeställning gällande arytmier och för att kartlägga åldersfördelning, könsfördelning samt undersökningens registreringstid. Studien var deskriptiv och inkluderade 168 remisser med dess resultat för de patienterna som remitterades, under oktober 2019, från primärvården till avdelningen för Klinisk fysiologi och nuklearmedicin på Universitetssjukhuset i Lund. I studien inkluderades bara de patienterna som inte hade en tidigare känd arytmidiagnos. Remissgranskningen utfördes under två veckors tid. Resultaten visade att 46 % av remissvaren bekräftade remittentens frågeställning om arytmier, 26 % av remissvaren uteslöt arytmi och 29 % av remissvaren var att arytmi inte kunde uteslutas. Slutsatsen är att knappt en tredjedel av patienterna får ett svar att deras symptom kommer från en arytmi. Studien har också visat att fler kvinnor än män genomgår undersökningen samt att medianåldern är relativt hög.
Arrhythmias are one of the most common heart diseases. A normal heart rhythm is initiated in the sinus node of the cardiac conduction system. Disorders in impulse conformation and/or impulse transmission induce arrhythmia. Tachycardias, bradycardias, supraventricular arrhythmias and ventricular arrhythmias are different forms of arrhythmia. The most common symptom of arrhythmia is palpitation, but other symptoms like dizziness, syncope, fatigue and irregular heart rhythm also occur. Commonly, long-term ECG registration is used to detect arrhythmias. Patients from primary care are referred to the Department of Clinical Physiology and Nuclear Medicine at the Skåne University Hospital in Lund with issues of arrhythmias. The purpose of this study was to examine if the responses of long-term investigations, regarding referrals from primary care, responded to the referrer´s question of arrhythmias and to map the age distribution, gender distribution and the investigation registration time. The study was descriptive and included 168 patients who were referred for long-term ECG, in October 2019, from primary care to the Department of Clinical Physiology and Nuclear Medicine at Skåne University Hospital in Lund. The study included only patients who did not have a previously known arrhythmia diagnosis. Referral examination was performed over two weeks. The results showed that in 46 % of the referrals, the referrer´s question of arrhythmias was confirmed, 26 % of referral responses omitted arrhythmia and 29 % of referral responses that arrhythmia could not be ruled out. The conclusion is that about one-third of all patients received an answer that their symptoms come from an arrhythmia. The present study showed that more women than men undergo the investigation and that the median age is relatively high.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Sörnmo, Maria, and Julia Lind. "Fixerade elektroders betydelse för mängden uppkomna artefakter vid 24-timmars långtids-elektrokardiografi-registrering." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för naturvetenskap och biomedicin, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30484.

Full text

Abstract:

Artefakter försvårar analys av långtids-elektrokardiografi-registrering (LTER) och resulterar i en försämrad diagnostisk säkerhet. Minimering av mängden artefakter spelar således en väsentlig roll för ställandet av rätt diagnos. Syftet med denna studie var att jämföra om mängden artefakter, som uppkom vid 24-timmars LTER på patienter, skiljde sig åt med och utan fixering av elektroderna. Populationen bestod av trettio patienter som var inbokade för 24-timmars LTER vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Patienterna delades in i två grupper med femton patienter i varje grupp. På grund av fyra externa bortfall bestod det slutgiltiga urvalet av tretton studiedeltagare i vardera gruppen. I grupp A användes ett tubnät för att hålla kablarna på plats och i grupp B fixerades varje elektrod och kabel med Mefix. Grupperna jämfördes sedan avseende mängden artefakter som uppkom under registreringsperioden. För att analysera om det förelåg någon signifikant skillnad i artefaktuppkomst mellan grupperna användes Wilcoxons rangsummetest. Rangsummorna för respektive grupp beräknades och jämfördes med ett kritiskt intervallvärde. Rangsummorna låg inom intervallet för det kritiska värdet, varpå nollhypotesen ej kan förkastas. Följaktligen förelåg ingen signifikant skillnad i mängden uppkomna artefakter mellan grupperna. På grund av ett litet urval samt brister i undersökningsförfarandet kunde dock inga grundade statistiska slutsatser konkluderas.
Artefacts complicate the analysis of long-term electrocardiography-registration (LTER) and result in a worsened diagnostic accuracy. Thus, minimization of the amount of artefacts plays a vital role in the making of a correct diagnosis. The aim of this study was to compare if the amount of artefacts that occurred during 24-hour LTER on patients, differed with and without electrode fixation. Thirty patients who underwent a 24-hour LTER, at Länssjukhuset Ryhov in Jönköping, were included in the study and divided into two groups. In group A; a tubular net bandage was used to keep the electrocardiography (ECG) cables in place. In group B, the electrodes and ECG cables were fixated with Mefix. A comparison was made, between the groups, regarding the amount of artefacts that occurred during the registration period. To analyze if there was a significant difference between the groups, Wilcoxon rank sum test was applied. The result proved to be within the range limits of the critical value, which implies that the null hypothesis cannot be rejected. Hence, there was no significant difference regarding the amount of artefacts that occurred. However, because of a small sample volume and shortfalls in the study procedure, no founded statistical conclusions could be drawn.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Brännström, Olsson Frida. "Bibeln i en galax långt, långt borta. : Star Wars som transmutation av Jesu frestelse." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-180119.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Bjerkén, Daniel, Gunilla Gundersen, and Johny Lövgren. "Motivation i ett långt projekt." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-45850.

Full text

Abstract:

Hur påverkas projektdeltagarnas motivation i projekt som har en relativt lång tid avsatt för genomförandet och med förhållandevis stora resurser? För att få svar på frågan om motivation i långa projekt genomfördes en empirisk fallstudie via kvalitativa intervjuer av sex projektdeltagare och en projektledare, i ett företag inom tullbranschen. Dessa sju personer var allokerade till ett IT-utvecklingsprojekt. Herzbergs två-faktorteori användes för att beskriva vilka faktorer som påverkat respondenternas motivation. Av studien följer att det är främst tre slags händelser som påverkar projektdeltagarnas motivation. Det är händelser som går att koppla till projektets fasövergångar, händelser som berör projektets målsättning och händelser som handlar om projektets arbetssätt. Avslutningsvis kan konstateras att det är den kontextuella osäkerheten som främst påverkar projektdeltagarnas motivation i ett projekt som pågår under lång tid. Alltså de förändringar som sker i omvärlden mellan tidpunkten för planeringen av projektet och när projektmålet utvärderas.
What affect the project participants’ motivation in projects that have a relatively long period of time set aside for implementation and with relatively large resources? An empirical case study was conducted to answer the question about motivation in long projects by using qualitative interviews of six project participants and one project manager in a company in the customs sector. These seven people were allocated to an IT development project. Herzberg´s two-factor theory was used to describe the factors that influenced the respondents’ motivation. There are mainly three types of events that affects the project participants’ motivation. These are events that can be linked to the project phase transitions, events related to project objectives and events about the project’s methodology. Finally, it can be stated that it is the contextual uncertainty that primarily affect the project participants’ motivation in a project going on for a long time. Thus the changes in the business environment between the time of the planning of the project and when the project objectives are evaluated.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Thurfjell, Lovisa, and Jonsson Lovisa Willborg. "Långt ifrån lagom eller lagom långt ifrån? : En studie om Botkyrka kommuns profilering och samarbete med kulturlivet." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-19490.

Full text

Abstract:

Denna undersökning syftar till att kartlägga Botkyrka Kommuns kulturprofilering samt se hur den påverkar det konstnärliga innehållet hos kulturverksamheterna som är verksamma inom kommunen. Detta är en fallstudie med en kvalitativ forskningsdesign där primärdata utgörs av ostrukturerade intervjuer med tio informanter som på något sätt arbetar inom ramen för Botkyrkas kulturarbete. Informanterna utgörs av en politiker, en extern kulturstrateg, tjänstemän och verksamhetschefer på kulturverksamheterna. Förutom Botkyrka kommun har Cirkus Cirkör, Mångkulturellt centrum, Subtopia och Xenter funnits representerade i studien. Det analytiska verktyg som använts verkar med bakgrund till de reformativa förändringarna inom offentlig förvaltning och tankarna om den nya ekonomin, där kultur och ekonomi närmar sig varandra allt mer. Utifrån institutionaliserade idéer skapas en växelverkan mellan regler, aktörer och handling som i sin tur skapar och skapas av diskurser. Val av analysverktyg syftar till att försöka förstå hur dessa institutionaliserade idéer skapar en social praktik och hur detta definieras av en uppfattad verklighet. Botkyrka är en kommun som bedriver mycket kulturverksamhet och tycker detta är viktigt. Kulturverksamheter har länge funnits inom kommunens gränser och 2002 togs ett formellt politiskt beslut; att satsa på kultur och upplevelser. Denna satsning syftade till att ändra den rådande negativa mediala bild som Botkyrka kommun hade internt och externt samt att ta vara på den kreativitet och kraft som fanns hos medborgarna. Satsningen upplevs ha resulterat i en positiv förändring i den interna och den externa bilden av kommunen iallafall inom vissa kretsar. Kultursatsningen påverkar inte den konstnärliga autonomin enligt informanterna på kulturverksamheterna med undantag från att de ibland måste prioritera vissa projekt för att få finansiering. Samtliga informanter tycks ha en förståelse och medvetenhet för diskurserna inom kommunfältet samt kulturfältet. Detta leder till en förtroende som kan ses som en avgörande faktor att detta samarbete ska fungera. Hos informanterna tycks inte den klassiska motsättningen mellan kultur och ekonomi råda. Medborgarundersökningar tyder på att förankringen och deltagandet hos medborgarna inte ärfullt lika framgångsrik. Detta ser kommunen som sin största utmaning just nu och arbetar för att förändra detta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Sandqvist, Lina. "Föräldraledighet i Sverige -fortfarande långt ifrån jämställd." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24431.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Härling, Malin, and Emelie Hultberg. "”Nära men ändå långt borta eller långt borta men ändå nära?” : En studie om tillgänglighet i Stockholms södra skärgård." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-33302.

Full text

Abstract:

Idag reser människor allt mer och besöksnäringen växer i en snabb takt, framför allt gäller detta Sveriges storstäder där Stockholm går i täten. Besöksnäringen är en viktig näring som spänner över flera politik- och intresseområden, aktörerna är oftast många och inte sällan förenas offentlig sektor och det privata näringslivet i olika typer av konstellationer. Utanför Stockholms stad ligger Stockholms skärgård vilket kan ses som en unik men svårtillgänglig plats. För att få fler besökare till skärgården handlar det om att minimera och överbrygga geografiska avstånd. Syftet med denna studie är att undersöka tillgängligheten i Stockholms södra skärgård ur besöksnäringens perspektiv, vilka positiva effekter en tillgänglig skärgård skulle medföra samt vilka som har ansvaret för att göra den södra skärgården tillgänglig för besökare. Utifrån en hermeneutisk inriktning och ett induktivt förhållningssätt har kvalitativa intervjuer genomförts. Den insamlade empirin har tillsammans med teorier som behandlar en destinations komponenter och attraktionskraft; samverkan, utveckling och planering; turistisk tillgänglighet samt betydelse av en tillgänglig destination analyserats. De huvudsakliga slutsatserna i denna studie är att arbetet kring tillgänglighet i Stockholms södra skärgård sker utifrån olika nivåer. Här framgår det att både privata och offentliga aktörer arbetar med att öka tillgängligheten på ett fysiskt och ett kommunikativt sätt för att skapa en öppen och tillgänglig skärgård för alla. En tillgänglig skärgård skulle gynna besöksnäringen och stärka attraktiviteten för Stockholmsregionen som besöksmål. En tillgänglig skärgård skulle även möjliggöra för ett större antal besökare vilket kan ge positiva effekter för stödjande samhälls-service och faciliteter. För att göra den södra skärgården tillgänglig för besökare står det klart att ansvaret ligger hos samtliga aktörer. Dock ses det som en problematik i att ingen har det övergripande ansvaret.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

More sources

Books on the topic "Långtid"

1

Edwardson, Åke. Rop från långt avstånd. [Stockholm]: MånPocket, 2002.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Ett långt farväl: Finland mellan Sverige och Ryssland efter 1809. Stockholm: Atlantis, 2009.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Kåks, Helena. När långt borta blir nära: Om rörlighet och lokalsamhällets framtid. [Stockholm]: Gidlunds förlag, 2006.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Kåks, Helena. När långt borta blir nära: Om rörlighet och lokalsamhällets framtid. [Stockholm]: Gidlunds förlag, 2006.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Ribich, Eva. Det är vatten s̊a långt jag kan se och längre: Dikter. Stockholm]: Albert Bonniers Förlag, 2010.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Finkelstein, Norman G. "Den här gången gick vi för långt": Sanningen om Gazainvasionen och dess konsekvenser. Lund: Celander, 2011.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Långtid"

1

Malmqvist, Ebba, and Emilia Rosén. "Samtala med omtanke: En blogg om kommunikativa utmaningar för personer med ålderssjukdom." In SLM ONLINE: Projektarbeten från kandidatprogrammet Språk, litteratur och medier. Linköping University Electronic Press, 2020. http://dx.doi.org/10.3384/wcc28/samtala.

Full text

Abstract:

Kommunikation är en viktig del i våra liv. Men långt ifrån alla har möjligheten att kommunicera som de vill och önskar. Ålderssjukdomar som demens och Parkinsons påverkar vår möjlighet att kommunicera. Bristande kunskaper kring sjukdomar och dess påverkan ger sämre förutsättningar för de som drabbas. Vi vill lyfta frågan om kommunikationssvårigheter för personer med just ålderssjukdomar - för att du, precis som vi, ska se hur viktigt det är att samtala med omtanke. Om oss Vi som driver den här bloggen är två sistaårsstudenter på kandidatprogrammet Språk, litteratur och medier vid Linköpings Universitet. Vi har i vår utbildning valt att rikta in oss på det svenska språket och intresserar oss särskilt för just språkliga svårigheter. Den här bloggen är en del i ett projekt där vi har i uppgift att på ett kreativt sätt driva en specifik samhällsfråga. / Ebba Malmqvist och Emilia Rosén

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Långtid"

1

Kløcker Larsen, Rasmus, and Maria Boström. “Låt renen få igen landet som det var”: Konsekvenser av gruvan och vägen på Stihken för Vilhelmina Södra sameby. Stockholm Environment Institute, June 2021. http://dx.doi.org/10.51414/sei2021.007.

Full text

Abstract:

Denna rapport presenterar en studie av Vilhelmina Södra samebys erfarenheter av de konsekvenser som gruvan på Stihken fört med sig, en gruva som drevs av Boliden Mineral AB 1976–1988. Det finns i dag ett stort kunskapsglapp angående vilka de faktiska konsekvenserna är av gruvindustri på samisk markanvändning, inklusive renskötseln. Detta är så vitt vi vet första gången som forskningen empiriskt belyser konsekvenserna av gruvindustrin, och de faktiska utfallen av försöken till efterbehandling, utifrån en samebys egna erfarenheter och kunskap. Studien genomfördes 2019–2020 i ett samarbete mellan samebyn, Svenska Samernas Riksförbund och Stockholm Environment Institute. Datainsamlingen har bestått av arbetsmöten, intervjuer, workshops, dokumentanalys och kartering med stöd av RenGIS och forskning om störningszoner. Fokus i denna rapport ligger på just Vilhelmina Södra samebys erfarenheter och gruvans konsekvenser för andra samebyar eller icke-renskötande samer i området har därför inte inkluderats. Resultaten visar den omfattande påverkan som gruvan haft på samebyn, dels under driftperioden men i högsta grad också efteråt. Under drifttiden förorsakade gruvan stora direkta och indirekta markförluster, med störningar från brytningen och trafiken, damning på betet, blockering av det naturliga flyttstråket och förlust av stora delar av samebyns renar in i Norge eller in på grannbyarnas mark på svensk sida. I nutid handlar de största konsekvenserna om en omfattande störning från besöksnäringen på grund av vägen som drogs i tidigare väglöst land. Detta föranleder i sin tur stort betesbortfall; försämrad djurhälsa och kondition för renen; förhöjd arbetsbelastning, fysiska påfrestningar, och arbetsmiljörisker för renskötarna; ökade kostnader för renskötselaktiviteter; samt förlust av samiska kulturminnen, ökad psykisk påfrestning, försämrade möjligheter för samebyns unga att satsa på renskötseln, och förlust av traditionell kunskap. Dessa forskningsresultat är viktiga för att korrigera vanligt förekommande missuppfattningar i den politiska och offentliga debatten kring gruvindustrin: nämligen att gruvindustrin och renskötseln kan samexistera utan någon större påverkan på renskötseln. De visar också tydligt vem som har bäst kunskap att bedöma riskerna vid en gruvetablering: samebyn identifierade redan på 1960-talet, och det ganska så exakt, de risker som denna studie nu kunnat visa blivit verklighet medan försöken från statens representanter var långt mindre precisa. Exempelvis antog statens experter en total störningszon på 500 meter runt gruvområdet och 100 meter på bägge sidor om vägen. Detta står i stark kontrast till de störningszoner som samebyn faktiskt har upplevt, nämligen upp mot 10 kilometer för gruvan och 1,5 kilometer för vägen. Problemen härrör främst från det faktum att svensk lagstiftning inte ger tillräckligt skydd för samiska rättigheter. De hänger även ihop med statens tvetydiga roll i hanteringen av de intressekonflikter som uppstår när man både har en skyldighet att skydda samiska rättigheter och ska tillgodose olika samhälls- och företagsekonomiska intressen i utvinningen av mineraler. Denna brist på ansvarstagande, som samebyn upplever från statens sida, visar med all tydlighet att den koloniala exploateringen av naturresurserna i Sápmi inte är ett historiskt fenomen utan något som i allra högsta grad fortgår än i dag. Som ett exempel har inga ansträngningar som helst gjorts för att se över huruvida den begränsade ekonomiska ersättningen som staten genomförde under 1960–70 talet verkligen motsvarar de faktiska skador som samebyn fått uthärda. Det finns flera sätt att åtgärda problemen i området vid Stihken. Exempelvis skulle regeringen kunna ge SGU i uppdrag att återställa området från tidigare prospekteringsverksamhet och kommun och länsstyrelse skulle i sin tur kunna ingripa för att hantera besöksnäringen och friluftslivet. Vad denna studie främst belyser är dock behovet av en genomgripande strategi från statens sida för att komma till rätta med konsekvenserna av Bolidens gruvprojekt och dess följdeffekter. Utifrån senaste årens rättsutveckling torde det numera finnas goda möjligheter för staten att se över sitt ansvar för de skador som framkommit på området vid Stihken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!