Academic literature on the topic 'Länsstyrelsen'

The County Administrative Board is an authority with big variations in their work. The fact that the County Administrative Board work with so many different issues makes it difficult for the general public to get an insight in what they do and what kind of archival material they create. This handbook is made to illustrate what the County Administrative Board do and how you can find your way to the archives and its documents, both as an employ and as a public visitor. The Handbook begins with a historical overview of the County Administrative Board, from the 17th century to today, with focus on the County Administrative Board of Uppsala. As the Handbook is made for both employees and for the general public several ways to enter the archives are described. Since the employees at the County Administrative Board of Uppsala have access to the archives them self the Handbook also provides detailed descriptions about how to find the way to the records. These descriptions both explains the way to archives organized in dossier and archives organized in chronological order, both provided at County Administrative Board of Uppsala. All the records that the County Administrative Board of Uppsala has generated though the years are not available in the building of the County Administrative Board but at The National Archive in Uppsala. The records are listed in charts in the end of the Handbook.

Sveriges Länsstyrelser har fått i uppdrag av regeringen att samordna sina webbplatser. Dessa ska vara utformade med hänsyn till medborgarnas behov och förutsättningar vilket innebär att de måste vara tillgängliga, tekniskt funktionella samt användaranpassade. Mitt uppdrag har varit ge Länsstyrelsen i Västerbotten kunskap om vem deras webbplatsbesökare är, vad besökarna tycker om webbplatsens utformning och innehåll samt ta reda på vad som besökarna är mest nöjda med på webbplatsen. Resultatet av utvärderingen kommer att användas i diskussionen med de övriga Länsstyrelserna när de ska enas om de nya webbplatsernas gemensamma innehåll och struktur.

Undersökning genomfördes i form av en webbenkät på Västerbottens Länsstyrelses webbplats. Enkäten har besvarat frågorna om vem som besöker denna webbplats och vad de tyckte om den. I syfte att jämföra besöksprofilerna och ta reda på vilka styrkor respektive svagheter Västerbottens Länsstyrelses webbplats har i förhållande till andra webbplatser har jag jämfört den med Jämtlands och Värmlands Länsstyrelsers webbplatser samt webbportalen www.lst.se.

I denna utvärdering är det respondenterna som står för själva bedömningen av webbplatsen och utifrån den har jag formulerat mina rekommendationer. Dessa är att; Länsstyrelsen i Västerbotten bör behålla den information som tillhandahålls på webbplatsen och det språkbruk som används. De bör dock förbättra webbplatsens design/utseende, uppdelningen informationen samt sökruta.

Sveriges Länsstyrelser har fått i uppdrag av regeringen att samordna sina webbplatser. Dessa ska vara utformade med hänsyn till medborgarnas behov och förutsättningar vilket innebär att de måste vara tillgängliga, tekniskt funktionella samt användaranpassade. Mitt uppdrag har varit ge Länsstyrelsen i Västerbotten kunskap om vem deras webbplatsbesökare är, vad besökarna tycker om webbplatsens utformning och innehåll samt ta reda på vad som besökarna är mest nöjda med på webbplatsen. Resultatet av utvärderingen kommer att användas i diskussionen med de övriga Länsstyrelserna när de ska enas om de nya webbplatsernas gemensamma innehåll och struktur.

Undersökning genomfördes i form av en webbenkät på Västerbottens Länsstyrelses webbplats. Enkäten har besvarat frågorna om vem som besöker denna webbplats och vad de tyckte om den. I syfte att jämföra besöksprofilerna och ta reda på vilka styrkor respektive svagheter Västerbottens Länsstyrelses webbplats har i förhållande till andra webbplatser har jag jämfört den med Jämtlands och Värmlands Länsstyrelsers webbplatser samt webbportalen www.lst.se.

I denna utvärdering är det respondenterna som står för själva bedömningen av webbplatsen och utifrån den har jag formulerat mina rekommendationer. Dessa är att; Länsstyrelsen i Västerbotten bör behålla den information som tillhandahålls på webbplatsen och det språkbruk som används. De bör dock förbättra webbplatsens design/utseende, uppdelningen informationen samt sökruta.

Undersökningens syfte var att identifiera om plan- eller miljöparadigmet haft företräde vid behandling av överprövning av detaljplaner enligt 11 kap. 10 § i plan- och bygglagen och att identifiera om det fanns skillnader mellan länsstyrelserna vid dessa prövningar. Avgränsning gjordes till tidperioden 2012-2015 och länsstyrelserna i Blekinge, Kalmar, Kronoberg och Skåne län. Metoden som använts var en textanalys baserad på dekonstruktion. Det empiriska materialet har huvudsakligen utgjorts av länsstyrelsernas beslut. Resultatet visade att planparadigmet haft företräde i beslut av Länsstyrelsen i Kalmar län, miljöparadigmet haft företräde i beslut av Länsstyrelsen i Skåne län. I beslut av Länsstyrelsen i Kronobergs län växlade företrädet mellan paradigmen. För beslut av Länsstyrelsen i Blekinge län gick inget företrädande paradigm att hitta. Skillnader mellan länsstyrelserna hittades. Den huvudsakliga skillnaden som identifierades var en ovilja att överpröva kommunernas beslut från Länsstyrelsen i Kalmar län och en vilja att styra kommunerna genom en hög skyddsambition hos Länsstyrelsen i Skåne län.
This study was aimed to identify whether the planning or environmental paradigm had precedence in the treatment of appeals of zoning under Chapter 11. § 10 of the Swedish Planning and Building Act and to identify whether there were differences between the county administrative boards in these trials. Delimitation was made to the time period 2012-2015, and the counties of Blekinge, Kalmar, Kronoberg and Skåne. The method used was a text analysis based on deconstruction. The empirical material has mainly consisted of the county administrative boards' decisions.The results showed that planning paradigm had primacy in the decisions of the Administrative Board in Kalmar County, environmental paradigm had primacy in the decisions of the Administrative Board of Skåne. In the decision made by the Administrative Board of Kronoberg changing priority between the paradigms were found. In the decisions made by the County Administrative Board of Blekinge were no predominant paradigm found. Differences between the county administrative boards were found. The main difference identified were a reluctance to challenge the municipalitys decisions from the County Administrative Board in Kalmar County and a high protective aim of the County Administrative Board of Skåne.

The defence unit´s archive stretches over a time limit between the middle of 1971 to the end of 1987. The records the archive mainly contains are concerning the civil defence, inspection and construction of shelters, war- and crisis planning. The majority of the records are registered record, as often is the case with an authority’s archives. The main problems that occurred concerned what should or shouldn´t be public, the principle of provenance and what to prioritize; finish the project before deadline or make sure the records are prepared for a storage that ideally should last for several lifetimes.

Studien baserades på ett uppdrag från Länsstyrelsen Dalarna att undersöka den psykosociala arbetsmiljön inom organisationen med avgränsning till arbetsbelastning, arbetstakt och måltydlighet. Syftet med studien var att skapa förståelse för förhållandet mellan offentlig sektor som kontext, psykosocial arbetsmiljö och humankapital. Vidare var syftet att utforma en handlingsplan till Länsstyrelsen Dalarna för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön inom organisationen. De teoretiska utgångspunkterna bestod av teorier kring offentlig sektor med fokus på tillsyns- och förvaltningsmyndigheter, och psykosocial arbetsmiljö. En grundläggande teori för studien var Job Demands-Resources Theory. Teorier kring humankapital och kunskapsintensiva medarbetare har också använts. Studien var kvalitativ och personliga intervjuer genomfördes med sex (6) medarbetare, och två gruppintervjuer gjordes med två (2) fackliga representanter respektive tre (3) chefer. Resultat och analys visade att medarbetarna upplevde en hög arbetsbelastning och otydliga mål. Individuella och subjektiva åsikter och upplevelser hade inverkan på resultatet. Slutsatserna var att det finns ett komplext förhållande mellan offentlig sektor, humankapital och medarbetarnas uppfattningar om den psykosociala arbetsmiljön, och att det förekommer olika förhållanden på olika nivåer inom den psykosociala arbetsmiljön. Att beakta organisationens resurser och krav visade sig ha betydelse för den psykosociala arbetsmiljön och arbetet med att förbättra den. Åtgärder som föreslogs var bland annat en bredare syn gällande kompetensförsörjning.
The study was based on an assignment from the County of Dalarna to examine the psychosocial work environment within the organization, with limitation to work load, work rate and goal clarity. The aim of the study was to create an understanding for the relationship between public sector as a context, psychosocial work environment and human capital. Furthermore, the aim was to design an action plan to the County of Dalarna to improve the psychosocial work environment within the organization. The theoretical base consisted of theories regarding public sector with focus supervisory and administrative authorities, and psychosocial work environment. A fundamental theory for the study was Job Demands- Resources Theory. Theories concerning human capital and knowledge intense co-workers were also used in the study. The study was qualitative, and individual interviews were conducted with six (6) co-workers. Two group interviews were also conducted with two (2) trade-union representatives respectively three (3) managers. The result and analysis showed that the co-workers experienced high work load and a low degree of goal clarity. Furthermore, individual and subjective views and experiences had an impact on the outcome. The conclusions were that there is a complex relationship between public sector, psychosocial work environment and human capital, and that there are different relationships on different levels within the psychosocial work environment. Taking account of the organization's resources and requirements has proven to be of importance for the psychosocial work environment and the work to improve it. Proposed measures were changed views on skills supply among others.

Syftet med studien är att undersöka förändringar i en mellanchefs roll i samband med en omorganisation. Få en djupare förståelse om olika beslutsfattande chefers situationer och vad de ställs inför. Hur ska organisationen kommunicera i och under en förändringsprocess för involvering av alla berörda parter.  Studien är av kvalitativ karaktär. Resultatet har samlats in via semistrukturerade intervjuer med Länsstyrelsen Värmlands nio enhetschefer. Organisationen har genomgått en stor organisatorisk förändring. Resultatet har tolkats och analyserats mot tidigare forskning. Studien som presenteras är en vetenskaplig studie.  Länsstyrelsen Värmlands omorganisation har resulterat i en hög belastning för mellancheferna och en komplexitet i utförandet av omorganisationen. Kommunikationen inom organisationen har påvisat dysfunktionalitet och informationsflödet har ansetts för högt.  Mellanchefens roll handlar hela tiden om växelverkan. Rollen ska hantera både ledning och medarbetares förväntningar, mellanchefen agerar språkrör. En generalisering till organisationer, även internationellt sett då mellanchefens position finns i många verksamheter. Mellanchefen måste anpassa sig och infinna sig i rollen som handlar om växelverkan.  Inställningen till omorganisationen var från början positiv och tanken bakom den var god, dock blev det inte som förväntat varken för ledning eller mellanchefer.
The purpose of this study is to examine the changes in a middle management role related to a reorganization. The purpose is to provide a deeper understanding about different situations of a decision-making manager and what they face. How should the organization communicate during a process of change for involvement of all affected parties.  The study is of a qualitative nature. The results have been collected through semi-structured interviews with nine unit managers at the county administrative board of Värmland. The organization has undergone a major organizational change. The result has been interpreted and analyzed against previous research. The presented study is a scientific study.  The reorganization of the county administrative board of Värmland has resulted in a high load and great complexity for the middle managers. Communication within the organization has demonstrated dysfunctionality and the information flow has been considered too high.  The middle management role is always about intercommunion. The role must handle expectations from both top management and employees. The middle manager acts as a spokesperson. A generalization to organizations, even internationally, is the middle manager position found in many businesses. The middle manager must adapt to the role with intercommunion.  The attitudes towards the reorganization was positive from the beginning and the idea behind it was good, but the top management and the middle managers didn’t expect the result of the planned outcome.

Vi lever i en omvärld med oförutsägbarhet och ett högt förändringstempo. Det är en utmaning att skapa förmåga för att vi ska kunna ställa om och anpassa oss till förändringar. Nyckeln till ett framgångsrikt förändringsarbete är att vara mottaglig för förändringar och kunna genomföra dem. Länsstyrelsen Gotlands Län kartlägger alla sina processer men arbetet har tagit längre tid än väntat. Syftet med examensarbetet är att synliggöra möjligheter för att effektivisera processkartläggning. Syftesfrågor som har använts i studien är vilket ledarskap behövs för att stödja arbetet? Hur kan förändrad kultur hjälpa till i förbättringen? Hur kan medarbetarna kompetensutvecklas för att möta behoven? Studien är en fallstudie där datainsamlingen har skett i form av intervjuer. Teori som använts i studien berör offensiv kvalitetsutveckling, förändringsarbete, hållbar verksamhetsutveckling, ledarskap och dialogkompetens. I studien har fem olika teman utkristalliserats i ett Orsak verkan diagram. Resultat visar orsaker till att processkartläggningen är ineffektiv. Arbetet har kommit fram till att delar av ledningen inte är tillräckligt engagerade för att processkartläggningen ska vara så effektiv som möjligt. En plan för genomförande för effektivisering har tagits fram. För att effektivisera processkartläggningen bör ledningen införa ett arbete med förbättringscykeln. Slutsatsen är att verksamhetsutveckling och ständiga förbättringar har stor betydelse för att organisationen ska kunna verka i en föränderlig omvärld, effektivisera de egna processerna och möta ständigt ökade kundkrav så att en bra kostnadseffektivitet uppnås.
We live in a world of unpredictability and a high rate of change. It is a challenge to create the ability for us to change and adapt to changes. The key to successful change is to be receptive to changes and to implement them. The County Administrative Board of Gotland County maps all its processes, but the work has taken longer than expected. The purpose of the thesis work is to visualize opportunities for streamlining process mapping. Sewing questions that have been used in the study are what leadership is needed to support the work? How can altered culture help in the improvement? How can employees develop skills to meet the needs? The study is a case study where data collection has taken place in the form of interviews. Theory used in the study concerns offensive quality development, change work, sustainable business development, leadership and dialogue skills. In the study, five different themes have been crystallized into a family diagram. This result shows reasons that process mapping is ineffective. The work has concluded that the management is not sufficiently committed to making the process mapping as efficient as possible. A plan for implementation for efficiency has been developed. To streamline process mapping, management should introduce work with the improvement cycle. The conclusion is that business development and continuous improvement are important for the organization to work in a changing environment, streamline its own processes and meet ever-increasing customer demands so that good cost-effectiveness is achieved.

In the beginning of 2009 The County Administrative Boards assumed the responsibility of animal welfare, a task previously performed by the individual municipalities. This transfer was made with the aim of achieving more efficient and equivalent animal welfare controls across the country. Previous studies among animal owners have shown a somewhat negative image of animal welfare controls. This study focuses on investigating the experiences of the horse keepers in the County of Halland concerning animal welfare. The study is based on a questionnaire which was sent to 423 horse keepers in Halland, of which 130 were returned with information that laid the foundation of this study. The results show that the horse keepers mainly have a positive opinion of the animal welfare work. They also find the laws and regulations easy to understand. Most horse keepers have a positive attitude towards animal welfare controls and they also consider the animal welfare work to be sufficient. They consider themselves being well-informed on the laws and regulations concerning horse keeping. The positive opinion of animal welfare by horse keepers, indicated by this study, is a very interesting outcome. The negative image of animal welfare that has previously been illustrated by several studies could be due to various reasons. No matter what the reason is it is important to have an open dialogue between horse keepers and the authorities to achieve an effective relationship. The conclusion of this study is that the negative opinions of the animal welfare work that were suspected among the horse keepers may not represent the majority.

Staten har överlåtit den statliga kontrollen till enskilda tjänstemän, vilket betyder att staten har begränsad insyn i hur den kontrollen bedrivs. Information om granskarnas genomförande och utfall är av den anledningen nödvändig. Länsstyrelsen har på regional nivå ett tillsynsuppdrag över den kommunala socialtjänsten. Den här studien riktar intresset mot tjänstemännen på länsstyrelserna som gör tillsynsbesök och beviljar tillstånd för enskilda verksamheter för barn och ungdomar. De huvudsakliga tre frågeställningarna är; Hur tolkar socialkonsulenterna lagstiftning och politiska direktiv samt genomför sin tillsynsutövning, d.v.s. hur ser de på det som ska göras och vad gör de? Vad utgör själva kontrollen i tillsynsbesök? Framkommer det regionala likheter/skillnader? Mina metoder bestod av en intervju med en socialkonsulent och 21 telefonintervjuer med en socialkonsulent på varje lässtyrelse. I studien har använts Lipsky's (1980) närbyråkratiska perspektiv. De huvudsakliga slutsatserna är; Trots gemensamma riktlinjer upplever socialkonsulterna svårigheter att göra bedömningar. Ibland sker det ingen tillsyn, vilket innebär att alla politiska besluten inte blir genomförda, samt att rättssäkerheten är hotad. Det som kan utgöra själva kontrollen är underlaget till tillståndsbeviljandet. Inom ramen för regionala olikheter finns likheter; Länsstyrelserna är relativt nöjda med ramlagen, socialtjänstlagen. De flesta länsstyrelser anser det vara svårt att bevilja tillstånd till hvb. Nästan alla socialkonsulenter är socionomer, förutom två socialpedagoger.

Denna rapport presenterar en studie av Voernese samebys erfarenheter av de konsekvenser som gruvan i Stihkeområdet fört med sig, en gruva som drevs av Boliden Mineral AB mellan år 1976–1988. Det finns i dag ett stort kunskapsglapp angående vilka de faktiska konsekvenserna är av gruvindustri på renskötsel och annan samisk markanvändning. Detta är så vitt vi vet första gången som forskningen empiriskt belyser konsekvenserna av gruvindustrin och försöken till efterbehandling av gruvområdet utifrån en samebys egna erfarenheter och kunskap. Studien genomfördes 2019–2020 i ett samarbete mellan samebyn, Svenska Samernas Riksförbund och SEI. Datainsamlingen har bestått av arbetsmöten, intervjuer, workshops, dokumentanalys och kartering med stöd av RenGIS och forskning om störningszoner. Fokus i denna rapport är på just Voernese samebys erfarenheter, gruvans konsekvenser för andra samebyar eller icke-renskötande samer i området har därför inte inkluderats. Resultaten visar den omfattande påverkan som gruvan haft på samebyn, dels under driftperioden men i högsta grad också efteråt. Eftersom samebyn bedriver samrenskötsel i Stihkeområdet med Vilhelmina Södra sameby, på vars mark gruvverksamheten bedrevs, har samebyn påverkats både av direkta markförluster och betesskador från gruvområdet liksom andra störningarna under drifttiden. I nutid handlar de största konsekvenserna om påverkan från vägen som drogs i tidigare väglöst land och störningarna på renen från besöksnäringen. Detta har försvårat för renen att finna betesro, inneburit omfattande merarbete och ökade kostnader för samebyn vid samling och flytt, samt medfört stress och oro för samebyns medlemmar liksom även förlust av traditionell kunskap. Renskötseln försvåras även av kvarlämnade borrör och järnskrot från SGU:s provborrningar. Studien visar också hur samebyn exkluderades från beslutsfattandet när Bolidens gruva etablerades på 1970-talet och nu återigen har marginaliserats i samband med tillståndsprövningen för Vilhelmina Minerals planer för återupptagning av brytningen. Dessa forskningsresultat är viktiga för att korrigera en vanlig missuppfattning i den politiska och offentliga debatten kring gruvindustrin: att gruvindustri och renskötsel skulle kunna samexistera utan någon större påverkan på renskötseln. De bidrar också till en ökad förståelse för den omfattande påverkan som ett gruvprojekt, samt dess följdeffekter, kan ha på en grannsameby trots det att själva gruvområdet ligger utanför samebygränsen. I ett vidare perspektiv bidrar studien med ytterligare ett empiriskt baserat exempel på hur gruvbolag och stat marginaliserar samisk kunskap och missbrukar samebyars deltagande i miljöbedömningar. Dessa problem härrör främst från det faktum att svensk lagstiftning inte ger tillräckligt skydd för samiska rättigheter. Det hänger även ihop med statens tvetydiga roll i hanteringen av de intressekonflikter som uppstår när man både har en skyldighet att skydda samiska rättigheter och ska tillgodose olika samhälls- och företagsekonomiska intressen i utvinningen av mineraler. Denna brist på ansvarstagande, som samebyn upplever från statens sida, visar med all tydlighet att den koloniala exploateringen av naturresurserna i Sápmi inte är ett historiskt fenomen utan något som i högsta grad fortgår än i dag. Som ett exempel har inga ansträngningar gjorts för att se över om den begränsade ekonomiska ersättningen som staten genomförde under 1960–70 talet verkligen motsvarar de faktiska skador som samebyn fått uthärda. På kortare sikt skulle många förbättringar troligen kunna åstadkommas genom enskilda insatser för att adressera de problem som samebyn har i Stihkeområdet. Exempelvis skulle kommun och länsstyrelse kunna ingripa för att hantera de problem som besöksnäringen och friluftslivet orsakar och regeringen skulle kunna ge SGU i uppdrag att återställa tidigare prospekteringsverksamhet i Stihkeområdet. Vad denna studie främst belyser är dock behovet av en mer genomgripande strategi från statens sida för att komma till rätta med konsekvenserna av Bolidens gruvprojekt och dess följdeffekter. Utifrån senaste årens rättsutveckling torde det numera finnas goda möjligheter för staten att se över sitt ansvar för de skador som framkommit i Stihkeområdet.

Denna rapport presenterar en studie av Vilhelmina Södra samebys erfarenheter av de konsekvenser som gruvan på Stihken fört med sig, en gruva som drevs av Boliden Mineral AB 1976–1988. Det finns i dag ett stort kunskapsglapp angående vilka de faktiska konsekvenserna är av gruvindustri på samisk markanvändning, inklusive renskötseln. Detta är så vitt vi vet första gången som forskningen empiriskt belyser konsekvenserna av gruvindustrin, och de faktiska utfallen av försöken till efterbehandling, utifrån en samebys egna erfarenheter och kunskap. Studien genomfördes 2019–2020 i ett samarbete mellan samebyn, Svenska Samernas Riksförbund och Stockholm Environment Institute. Datainsamlingen har bestått av arbetsmöten, intervjuer, workshops, dokumentanalys och kartering med stöd av RenGIS och forskning om störningszoner. Fokus i denna rapport ligger på just Vilhelmina Södra samebys erfarenheter och gruvans konsekvenser för andra samebyar eller icke-renskötande samer i området har därför inte inkluderats. Resultaten visar den omfattande påverkan som gruvan haft på samebyn, dels under driftperioden men i högsta grad också efteråt. Under drifttiden förorsakade gruvan stora direkta och indirekta markförluster, med störningar från brytningen och trafiken, damning på betet, blockering av det naturliga flyttstråket och förlust av stora delar av samebyns renar in i Norge eller in på grannbyarnas mark på svensk sida. I nutid handlar de största konsekvenserna om en omfattande störning från besöksnäringen på grund av vägen som drogs i tidigare väglöst land. Detta föranleder i sin tur stort betesbortfall; försämrad djurhälsa och kondition för renen; förhöjd arbetsbelastning, fysiska påfrestningar, och arbetsmiljörisker för renskötarna; ökade kostnader för renskötselaktiviteter; samt förlust av samiska kulturminnen, ökad psykisk påfrestning, försämrade möjligheter för samebyns unga att satsa på renskötseln, och förlust av traditionell kunskap. Dessa forskningsresultat är viktiga för att korrigera vanligt förekommande missuppfattningar i den politiska och offentliga debatten kring gruvindustrin: nämligen att gruvindustrin och renskötseln kan samexistera utan någon större påverkan på renskötseln. De visar också tydligt vem som har bäst kunskap att bedöma riskerna vid en gruvetablering: samebyn identifierade redan på 1960-talet, och det ganska så exakt, de risker som denna studie nu kunnat visa blivit verklighet medan försöken från statens representanter var långt mindre precisa. Exempelvis antog statens experter en total störningszon på 500 meter runt gruvområdet och 100 meter på bägge sidor om vägen. Detta står i stark kontrast till de störningszoner som samebyn faktiskt har upplevt, nämligen upp mot 10 kilometer för gruvan och 1,5 kilometer för vägen. Problemen härrör främst från det faktum att svensk lagstiftning inte ger tillräckligt skydd för samiska rättigheter. De hänger även ihop med statens tvetydiga roll i hanteringen av de intressekonflikter som uppstår när man både har en skyldighet att skydda samiska rättigheter och ska tillgodose olika samhälls- och företagsekonomiska intressen i utvinningen av mineraler. Denna brist på ansvarstagande, som samebyn upplever från statens sida, visar med all tydlighet att den koloniala exploateringen av naturresurserna i Sápmi inte är ett historiskt fenomen utan något som i allra högsta grad fortgår än i dag. Som ett exempel har inga ansträngningar som helst gjorts för att se över huruvida den begränsade ekonomiska ersättningen som staten genomförde under 1960–70 talet verkligen motsvarar de faktiska skador som samebyn fått uthärda. Det finns flera sätt att åtgärda problemen i området vid Stihken. Exempelvis skulle regeringen kunna ge SGU i uppdrag att återställa området från tidigare prospekteringsverksamhet och kommun och länsstyrelse skulle i sin tur kunna ingripa för att hantera besöksnäringen och friluftslivet. Vad denna studie främst belyser är dock behovet av en genomgripande strategi från statens sida för att komma till rätta med konsekvenserna av Bolidens gruvprojekt och dess följdeffekter. Utifrån senaste årens rättsutveckling torde det numera finnas goda möjligheter för staten att se över sitt ansvar för de skador som framkommit på området vid Stihken.