Dissertations / Theses on the topic 'Länsstyrelsen'

Sveriges Länsstyrelser har fått i uppdrag av regeringen att samordna sina webbplatser. Dessa ska vara utformade med hänsyn till medborgarnas behov och förutsättningar vilket innebär att de måste vara tillgängliga, tekniskt funktionella samt användaranpassade. Mitt uppdrag har varit ge Länsstyrelsen i Västerbotten kunskap om vem deras webbplatsbesökare är, vad besökarna tycker om webbplatsens utformning och innehåll samt ta reda på vad som besökarna är mest nöjda med på webbplatsen. Resultatet av utvärderingen kommer att användas i diskussionen med de övriga Länsstyrelserna när de ska enas om de nya webbplatsernas gemensamma innehåll och struktur.

Undersökning genomfördes i form av en webbenkät på Västerbottens Länsstyrelses webbplats. Enkäten har besvarat frågorna om vem som besöker denna webbplats och vad de tyckte om den. I syfte att jämföra besöksprofilerna och ta reda på vilka styrkor respektive svagheter Västerbottens Länsstyrelses webbplats har i förhållande till andra webbplatser har jag jämfört den med Jämtlands och Värmlands Länsstyrelsers webbplatser samt webbportalen www.lst.se.

I denna utvärdering är det respondenterna som står för själva bedömningen av webbplatsen och utifrån den har jag formulerat mina rekommendationer. Dessa är att; Länsstyrelsen i Västerbotten bör behålla den information som tillhandahålls på webbplatsen och det språkbruk som används. De bör dock förbättra webbplatsens design/utseende, uppdelningen informationen samt sökruta.

Sveriges Länsstyrelser har fått i uppdrag av regeringen att samordna sina webbplatser. Dessa ska vara utformade med hänsyn till medborgarnas behov och förutsättningar vilket innebär att de måste vara tillgängliga, tekniskt funktionella samt användaranpassade. Mitt uppdrag har varit ge Länsstyrelsen i Västerbotten kunskap om vem deras webbplatsbesökare är, vad besökarna tycker om webbplatsens utformning och innehåll samt ta reda på vad som besökarna är mest nöjda med på webbplatsen. Resultatet av utvärderingen kommer att användas i diskussionen med de övriga Länsstyrelserna när de ska enas om de nya webbplatsernas gemensamma innehåll och struktur.

Undersökning genomfördes i form av en webbenkät på Västerbottens Länsstyrelses webbplats. Enkäten har besvarat frågorna om vem som besöker denna webbplats och vad de tyckte om den. I syfte att jämföra besöksprofilerna och ta reda på vilka styrkor respektive svagheter Västerbottens Länsstyrelses webbplats har i förhållande till andra webbplatser har jag jämfört den med Jämtlands och Värmlands Länsstyrelsers webbplatser samt webbportalen www.lst.se.

I denna utvärdering är det respondenterna som står för själva bedömningen av webbplatsen och utifrån den har jag formulerat mina rekommendationer. Dessa är att; Länsstyrelsen i Västerbotten bör behålla den information som tillhandahålls på webbplatsen och det språkbruk som används. De bör dock förbättra webbplatsens design/utseende, uppdelningen informationen samt sökruta.

Staten har överlåtit den statliga kontrollen till enskilda tjänstemän, vilket betyder att staten har begränsad insyn i hur den kontrollen bedrivs. Information om granskarnas genomförande och utfall är av den anledningen nödvändig. Länsstyrelsen har på regional nivå ett tillsynsuppdrag över den kommunala socialtjänsten. Den här studien riktar intresset mot tjänstemännen på länsstyrelserna som gör tillsynsbesök och beviljar tillstånd för enskilda verksamheter för barn och ungdomar. De huvudsakliga tre frågeställningarna är; Hur tolkar socialkonsulenterna lagstiftning och politiska direktiv samt genomför sin tillsynsutövning, d.v.s. hur ser de på det som ska göras och vad gör de? Vad utgör själva kontrollen i tillsynsbesök? Framkommer det regionala likheter/skillnader? Mina metoder bestod av en intervju med en socialkonsulent och 21 telefonintervjuer med en socialkonsulent på varje lässtyrelse. I studien har använts Lipsky's (1980) närbyråkratiska perspektiv. De huvudsakliga slutsatserna är; Trots gemensamma riktlinjer upplever socialkonsulterna svårigheter att göra bedömningar. Ibland sker det ingen tillsyn, vilket innebär att alla politiska besluten inte blir genomförda, samt att rättssäkerheten är hotad. Det som kan utgöra själva kontrollen är underlaget till tillståndsbeviljandet. Inom ramen för regionala olikheter finns likheter; Länsstyrelserna är relativt nöjda med ramlagen, socialtjänstlagen. De flesta länsstyrelser anser det vara svårt att bevilja tillstånd till hvb. Nästan alla socialkonsulenter är socionomer, förutom två socialpedagoger.

Problem: Teorin beskriver att mellanchefers situation kan vara problematisk i och med att de styrs både upp- och nerifrån vilket kan leda till en viss osäkerhet i deras ledarskap. Då deras roll går ut på att de ska vara lojala mot både ledningen och medarbetarna befinner sig mellancheferna i en klämd position Deras position har förändrats från att tidigare ha besuttit rollen som den högre ledningens andra hand till att idag vara själva kärnan i verksamheten. De anställda ser sin närmaste chef som ett arbetsgivarombud samtidigt som ledningen ser sin underordnade chef som sin närmaste länk till personalen. Mellanchefers position kan uppfattas som utsatt då de ska förmedla ledningens budskap neråt till medarbetarna. Detta kan leda till att det existerar en osäkerhet i och med att det ställs flera krav på mellanchefer. Här kan kommunikationen i hela organisationen bli en betydande faktor för motivationsarbetet.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka mellanchefers arbetsmotivation som i dagens organisationer har en utsatt position. Vi har valt att relatera detta till verkligheten och praktiken genom att undersöka funktionschefernas roll på Länsstyrelsen i Kalmar län, ur ett mellanchefsperspektiv.

Avgränsningar: Vi har valt att, i denna uppsats, avgränsa oss till mellanchefer och dess arbetsmotivation. Denna studie skulle kunna göras på olika typer och storlekar av organisationer och en jämförelse mellan organisationer hade varit intressant, men det täcker sig inte inom ramen av denna uppsats. Det finns även andra aspekter och faktorer som vi har valt att inte undersöka närmare som påverkar vårt problem.

Metod: Vi har utgått ifrån ett deduktivt arbetssätt i vår uppsats och den bygger på en kvalitativ undersökning. Vi har använt oss av en enkätundersökning på samtliga funktionschefer på Länsstyrelsen i Kalmar län samt tre kvalitativa intervjuer för att få en djupare förståelse av problemet.

Resultat: Utifrån vår fallstudie har vi fått en inblick i funktionschefernas roll på Länsstyrelsen i Kalmar län och det har visat sig att generellt sett anser de flesta funktionschefer att det finns en problematik kring deras roll och position. Det ställs otydliga krav från ledningen och förväntningar från medarbetarna kan i vissa fall vara svåra att uppfylla. De måste finna en balans mellan detta för att kunna motivera sig själva i sitt arbete och därmed sin omgivning. Genom denna studie har vi även fått en ökad förståelse för vilka motivationsfaktorer som är av störst betydelse i deras arbete. De övergripande faktorerna som bidrar till funktionschefernas arbetsmotivation är att stödja medarbetarna, vara lyhörd, målfokusering, utveckling samt att ge och få feedback. Vidare har vi sett att det finns brister i kommunikationen som är en betydande faktor för ett bra samarbete över alla nivåer i organisationen.

Den här uppsatsen behandlar riskuppfattning och riskkommunikation bland anställda på länsstyrelsen i Blekinge. Syftet med uppsatsen, som är ett uppdrag från länsstyrelsen i Blekinge, är att se vilka risker de anställda jag intervjuat ser i samhället samt hur de söker information om risker och var de vänder sig för information. Tolv kvalitativa intervjuer har gjorts för att besvara syftet, varav fyra av intervjuerna har varit med anställda med ansvaret som Tjänsteman i Beredskap, TiB, under en krissituation. En jämförelse av TiB:arna och de övriga intervjuade har därför kunnat göras. Resultatet visar på att intervjupersonerna känner att de lever i ett tryggt samhälle och därmed inte känner ett behov av att söka information kring risker i samhället. Det finns dock olika faktorer, exempelvis media, som gör att de ser vissa risker framför andra, men om respondenterna skulle söka information medvetet skulle de inte vända sig till media utan snarare finna information hos andra medarbetare som är insatta i ämnet. Två risktyper har kunnat urskiljas bland de anställda jag intervjuat. Den första är den negligerande optimisten som ignorerar faran och som därför heller inte söker någon information om risker. Den andra typen är den strategiska realisten som, precis som det låter, ser risker på ett mer realistiskt plan och söker information när situationen kräver. Uppsatsen har visat på vikten av att ta hänsyn till den sociala aspekten vid risker eftersom olika kunskaper och erfarenheter påverkar hur risker uppfattas av den enskilde individen. Utifrån de iakttagelser som gjorts, tillsammans med hjälp av tidigare forskning, har jag gett rekommendationer till länsstyrelsen i Blekinge om hur arbetet med risk- och krishantering samt dess kommunikation kan förbättras.

Ansvaret för djurskyddsfrågor i Sverige flyttades från kommunal nivå till länsstyrelserna i

januari 2009. Arbetsgrupper av djurskyddsinspektörer från kommunerna sattes samman på

länsnivå. Omorganiseringen ledde till ett behov av enhetliga rutiner för att underlätta

samarbetet i och emellan arbetsgrupperna. Djurskydds- och veterinärenheten i Skåne

dokumenterar sina rutiner i så kallade SGV- dokument, vilket betyder Så Gör Vi –dokument.

Syftet med detta arbete var att ta fram ett SGV- dokument innehållande handläggningsrutiner

för ärenden gällande förvildade och/eller hemlösa katter och att ta fram allmänna råd för hur

man på ett bra sätt arbetar fram välgrundade rutindokument. Rapporten inleds med en

beskrivning av arbetet med att ta fram SGV –dokumentet för handläggning av ärenden

gällande förvildade och/eller hemlösa katter.

Sedan följer en allmän beskrivning av hur man bör arbeta för att ta fram välgrundande

rutinrekommendationer, Utmaningen med att skriva bra rutiner som skall resultera i enhetligt

och effektivt arbete är att få med de viktigaste detaljerna utan att för den sakens skull förlora

helheten. Förutom djuret i sig finns det flera olika faktorer som påverkar handläggningen.

Djurägarens insikt och handlingsförmåga är en faktor som i många fall avgörande för hur

ärendet handläggs. Andra faktorer är kostnader, resursåtgång, effektivitet och inspektörens

yrkesroll som myndighetsutövare. Det färdiga rutindokumentet fokuserar på vikten av att ställa

rätt frågor till anmälaren vid mottagandet av anmälan, prioriteringar av anmälningar,

dokumentation av kontrollen och förebyggande åtgärder.

The responsibility for handling matters concerning animal protection in Sweden moved from

the municipalities to the county administration in January 2009. This reorganization meant that

many inspectors, whom previously had worked on their own, now found themselves working

in teams with new colleagues. This situation increased the needs for co-ordinated routines

describing the handling of cases in order to make the new teamwork run more smoothly.

The purpose of this study was to create a document containing handling routines for cases

concerning feral and/or homeless cats and to generalize the result to create general advise

concerning the work process The challenge when developing a useful routine document is to

capture the most important details without losing a comprehensive view. This report starts with

a general description of the process for developing a routine document, followed by a

description of how a routine document for handeling feral and/or homeless cats was developed

for the county administration in the Skåne region. The finished routine document focuses on

the importance of gathering information when the cat case is reported in to the county

administration, prioritization of cases, documentation of control work and preventive work

methods.

2017-11-06

The works of an employee within an authority involves many laws and rules that have to be followed at the same time every case is unique and the resources are limited. This study wants to illustrate how national environmental goals are applied by länsstyrelserna in Sweden. How does the implementation of the environmental goals works by länsstyrelserna in Blekinge, Skåne and Örebro län? Which problems creates obstacles in the implementation of the environmental goals according to länsstyrelserna? What differs between länsstyrelserna in the implementation? Mainly it is the complexity of problems that will be illustrated here, which may result in different implementation sof the environmental goals by länsstyrelserna or that the environmentalgoals do not applys like intended. In this study sixteen national environmentalgoal are examined; “fresh air”. “natural acidification” and “a good settle environment”. This has been done through my theory of implementation and the three criteria

of Lennart Lundquist. The material this study is based upon comes from books about implementation and interviews with persons working with the environmental goals by länsstyrelserna I chosen to analyse. Five persons from länsstyrelserna and one person from the

council of environmental question have I interviewed, to see what they thinks about the work of the environmental goal.

The result shows that länsstyrelserna experience coordinationproblems and lack of resources which creates an obstacle to achieve the environmental goals. Länsstyrelserna describe problems to involve the municipalitys in the environmental work and their important role in

the implementation and achieving of the goals. To achieve a successful implementation more resources must be provided as well as information and cooperation. The environmental goals are not implemented in the same way by the länsstyrelserna and this is because of the different in the condition every länsstyrelse dispose over.

I denna jämförelsestudie avseende infrastruktur (åtgärdskod 125) har framförallt Länsstyrelsernas genomförande av Landsbygdsprogrammet 2007-2013 analyserats. Speciell inriktning har gjorts mot Länsstyrelsernas genomförandestrategier och prioriteringar, handläggning, beviljade ärenden och belopp, budget och utnyttjandegrad, begränsningar i stöd per ärende samt avslagna ärenden. I jämförelsen har det genomförts intervjuer med samtliga Länsstyrelser, förutom Uppsala län.Landsbygdsprogrammet är till lika delar finansierat av EU och Sverige och möjligör, inom åtgärdskod 125, ekonomiskt stöd till flertalet insatser där det exempelvis finns brist på kunskap, samverkan eller pengar. Stödet syftar till att förbättra konkurrenskraften inom jord- och skogsbrukssektorn samt rennäringen. Stöd lämnas till maximalt 50 procent av de stödberättigade kostnaderna för ett projekt. Insatserna inom åtgärdskod 125 är trots stora möjligheter relativt enkelspåriga. Av totalt 456 beviljade ärenden (2007-2009) och totalt 16 327 000 kronor utgör i princip allt, med några få undantag, lantmäteriförrättningar rörande ny- eller omprövning av vägsamfälligheter och gemensamhetsanläggningar. En omprövning kan, genom uppdaterade andelstal och nya stadgar, underlätta för framtida samverkan inom de föreningar som förvaltar Sveriges enskilda vägar. Med tanke på att Sveriges enskilda vägar är ett komplement till de allmänna vägarna bör det ligga ett stort intresse i att hålla dessa vägar och dess förvaltande föreningar i bra skick. Trots detta är nyttan med både åtgärdskoden och ny- eller omprövning av vägsamfälligheter/GA på olika sätt ifrågasatt.

In this comparison study regarding infrastructure (action code 125) the focus of the analysis has above all been on the County administrations implementation of the Rural Development Programme 2007-2013. Special emphasis has been made against the County administrations strategies of implementation and priorities, processing, the granted cases and their amounts, budget and its utilization rate, limitations on the support per case and rejected cases. In the comparison there has been made interviews with all of the County administrations, except for Uppsala County. The Rural Development Programme is equally funded by the EU and Sweden and enables, through action code 125, financial support to a number of different activities. Activities where there for example is a lack of knowledge, cooperation, or money. The aim for the support is to improve the competitiveness of the agricultural-, reindeer- and forestry sectors. Support is given to a maximum of 50 percent of the eligible costs of a project. The activities in action code 125 are, in spite of high potential of diversity, relatively simplistic. Of a total of 456 granted cases (2007-2009) and 16 327 000 million kronor basically all, with a few exceptions, are related to new and review of road associations and joint facilities (cadastral procedures). A review can, through updated share index and new statutes, contribute to an easier future cooperation of the associations that manage Sweden's private roads. Given that Sweden's private roads are a complement to the public roads, there should be a strong interest in keeping these roads and the associations that manage them in a good condition. Nevertheless the benefits, of both the action code and new and review of road associations and joint facilities, are in various ways challenged.

Uppsatsen syftar till att studera regional omsorg om vatten i området Roxen och Glan i Östergötland. Det görs ur olika perspektiv, där det första är ett historiskt bakgrundsperspektiv. Förutom den historiska tillbakablicken berör frågorna i studien, samhälleliga och nutida förhållanden som kan knytas till framtida regional förvaltning. Syftet är just att, i ett historiskt och nutida perspektiv, lyfta fram aspekter på vattenmiljöfrågor i området Roxen och Glan som grund för bedömning av en framtida regional omsorg om vatten. I arbetet har metod och teori samverkat och uppsatsen är i första hand en samhällsvetenskaplig kvalitativ studie. Miljöhistoria, samhällsutveckling och synen på miljö utgör den teoretiska förankring som metoden knyter an till. Kopplingar görs också till konsekvenser av samhällsutvecklingen. Arkivmaterial och intervjuer har använts som konkreta redskap för insamlingen av empirin i studien.

Det framkommer en bild där regional omsorg om vatten mest handlat om rätten till att äga och nyttja vatten med exempel på en historiskt våldsam hantering. Inom länsstyrelsen kom under 1800-talet diknings- och regleringstillstånd att prägla förvaltningen. Den tidigare dominansen av agrara intressen började tidigt 1900-tal att ge vika för allmänintresse av vattenkraftutbyggnaden. Först vid 1900-talets mitt börjar ett uttalat intresse för vård av vattnet skönjas. Industrisamhällets snabba utveckling med rationalisering inom jordbruket, resursförbrukning och ökande konsumtion hade lett till utsläpp och hantering som skadat naturmiljön. Övergödning och negativa effekter i vattenmiljöerna genom vattenreglering är sådana skador. Intentionen att idag motverka konsekvenserna av de mänskliga verksamheterna görs bl.a. med hjälp av mål, lagar och ekonomiska medel. För området Roxen och Glan etablerades på 1980-talet ett regionalt intresse för vattenkvalitet avseende övergödning m.m. Reningsverk och miljöopinion är faktorer som både regionalt och nationellt lyckas åstadkomma dämpning av de grövsta effekterna under senare delan av 1900-talet. Inför en framtida regional omsorg om vatten syns både hopp och farhågor. På ett regionalt plan finns erfarenhet och kunskap som viktiga tillgångar där dialog och samverkan framstår som delar i framgångsrik förvaltning. Samtidigt uppvisar utvecklingen att tidigare tillväxttendenser lett till allvarliga konsekvenser för vattenmiljön vilka bara delvis har lindrats.

Studien visar att, trots att inte mål, medel eller vilja saknats, så uppfattar man problemen i vattenmiljön med övergödning och effekter av vattenreglering som fortsatta problem. Det förefaller som om krånglig lagstiftning och ekonomiska lösningar försvårar genomförandet av planerade åtgärder. Som jag ser det framstår, för en framtida meningsfull regional omsorg om vatten, två "nivåer" av lösningar. En rent formmässig, som bygger på optimism inför kunskap och tekniska framsteg som gjorts inom ramen för våra samhällssystem. Den andra sidan är just beroendet till kunskapen och framstegen, som delvis är skulden till vad som skett. Det ter för framtiden osäkert och komplext att sätta tilltro till. För att möjliggöra en framtida meningsfull regional omsorg om vatten, behövs allmänt en förändrad syn på relationen till natur där i högre grad fel och problem i det mänskliga systemet beaktas, istället för att fokusera på problemen i miljön.