Academic literature on the topic 'Lärandeobjekt och kritiska aspekter'

Den här artikeln fokuserar på studenters referathantering i examinerande uppgifter i högre utbildning och vad studenterna behöver urskilja för att utveckla detta kunnande. Dataunderlaget består av intervjuer och studenttexter. Resultatet bygger på två typer av analyser. Genom en fenomenografisk analys framkom fyra kategorier som beskriver kvalitativt skilda sätt att erfara och hantera referatet. Via en variationsteoretisk analys, utifrån skillnaderna mellan kategorierna, påvisades sedan fyra aspekter som kan anses kritiska för att lära sig referathantering. De beskriver att studenter behöver urskilja att A) textens innehåll kan separeras från dess form, B) det finns ett idéinnehåll i hela källtexten och i längre textavsnitt, C) källans idéinnehåll ska fylla en funktion i relation till den egna textens idéinnehåll och D) referathantering placerar in den egna texten i ett vetenskapligt sammanhang. De kritiska aspekterna som framkommit i studien kan användas som underlag för att planera undervisning i akademiskt skrivande i högre utbildning.

Syftet med den här artikeln är att belysa hur förespråkare för den språkdidaktiska metoden suggestopedi konstruerar 1) problemet med att vuxna med utomeuropeisk språkbakgrund inte lär sig tillräckligt snabbt samt 2) lösningen, det vill säga hur denna problematik kan och bör bemötas enligt involverade projektaktörer. Detta görs genom en kritisk diskursanalys av sex strategiskt utvalda texter som alla framhåller suggestopedi som en fruktbar metod och som alla knyter an till projekt finansierade av Europeiska socialfonden. Analysen genomförs i fem steg. I det första steget identifieras hur problemet med att de vuxna inte lär sig snabbt nog konstrueras av aktörer som är involverade i projekten och i det andra steget identifieras vilka lämpliga åtgärder som föreslås i syfte att adressera det uppfattade problemet. Steg tre packar upp det nätverk av praktiker i vilken Europeiska socialfonden är en central aktör. Därefter belyses motstridigheter och luckor som trädde fram via analysen liksom potentiella metodologiska problem. De slutsatser som går att dra handlar om att det finns kritiska aspekter att beakta både när det gäller hur de vuxna med utländsk bakgrund konstrueras och vad beträffar den tillämpade didaktiska metoden.

Syftet med studien är att klargöra hur lärares professionella utveckling stimuleras då de planerar och genomför en Learning Study (LS) kombinerad med verktyget Content Representation (CoRe). Data består av sex erfarna lärares inspelade diskussioner under åtta träffar då de planerar och analyserar en LS bestående av två lektioner i årkurs 6 inom kemi, samt tre CoRe som lärarna skriver. I början av studien talar lärarna mest om undervisning som att fakta ska förmedlas till eleverna. När de sedan planerar första lektionen övergår deras diskussioner till hur de kan stimulera eleverna till diskussion och reflektion. Lärarna planerar både lektion 1 och 2 utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv, men lektion 1 genomförs inte i enlighet med vad de planerat. Det är först i lektion 2 som läraren behåller fokus på lärandeobjektet och dess kritiska aspekter. Resultatet av studien visar även att en Learning Study kombinerad med CoRe stimulerar lärares professionella utveckling och ämnesdidaktiska kompetens i form av lärande nätverk enligt Clarkes och Hollingsworths (2002) modell ”interconnected model of professional growth”. In English: The aim of this study is to explore science teachers’ professional development when they perform a Learning Study (LS), using the tool Content Representations (CoRe). The empirical data consists of six experienced teachers’ audio recorded discussions during eight meetings when they plan and analyse two lectures in chemistry for year 6 (age 12-13 years), and three written CoRe. In the beginning of the study, the teachers talk about teaching and learning mainly as transformation of facts. However, when they plan the first lecture, they discuss how to stimulate students’ discussions and reflections. The teachers planned both lectures according to variation theory. However, only the second lecture is also implemented according to their plan, with a focus on the object of learning. The results show that the combination of CoRe and LS stimulate also experienced teachers’ professional development, through growth networks according to the model "interconnected model of professional growth" (Clarke and Hollingsworth, 2002).

Det övergripande syftet med denna artikel är att analysera och beskriva yngre elevers uppfattningar av det matematiska i ett algebraiskt uttryck och utifrån det diskutera vad som kan utgöra kritiska aspekter för utvecklandet av mera kvalificerade uppfattningar. Artikeln bygger på data från ett forskningsprojekt där elever i förskoleklass, årskurs 1 och årskurs 4 intervjuades med syfte att analysera de aktuella elevernas kvalitativt skilda sätt att uppfatta det matematiska i algebraiska uttryck. Intervjuerna analyserades fenomenografiskt. Studiens resultat visar tre kvalitativt skilda kategorier av yngre elevers uppfattningar av det matematiska i algebraiska uttryck. Det matematiska i ett algebraiskt uttryck erfars som ”något som kan och bör räknas ut”, ”något som beskriver en relation mellan komponenter” och ”något som representerar en situation”. Vidare identifierades tre kritiska aspekter i relation till kategorierna. De kritiska aspekter som ger eleverna möjlighet att kvalificera sina uppfattningar för att utveckla ett mer komplext kunnande av algebraiska uttryck är att kunna urskilja att 1) ett uttryck består av olika komponenter som har olika funktioner, 2) en och samma variabel i ett uttryck har samma värde och 3) värdet på en variabel i ett uttryck bestäms relationellt. Att urskilja sådana kritiska aspekter kan hjälpa eleverna att kvalificera sitt kunnande. Således måste de kritiska aspekterna beaktas vid utformningen av undervisningen. Abstract in English The overall purpose of this article is to analyze and describe younger students’ conceptions of or ways of experiencing the mathematics in an algebraic expression and to discuss what can be critical aspects for the development of more qualified conceptions. The article is based on data from a research project where students in preschool class, Grade 1 and Grade 4 were interviewed with the aim of analyzing the students' qualitatively different ways of experiencing the mathematics in algebraic expressions. The interviews were analyzed with phenomenography. The results show three qualitatively different categories of younger students’ conceptions of the mathematics in algebraic expressions. The mathematics in an algebraic expression is experienced as ”something that can and should be calculated", ”something that describes a relationship between components”, and ”something that represents a situation”. Furthermore, three so-called critical aspects the students need to discern were identified in relation to the categories 1) an expression consists of different components that have different functions, 2) one and the same variable in an expression has the same value and 3) the value of a variable in an expression is determined relationally. Discerning such critical aspects may help the students to qualify their ways of knowing. Thus, the critical aspects need to be considered in the design of teaching. FULL TEXT IN SWEDISH.

Dagens samhälle ställer allt högre krav på en muntlig och skriftlig kompetens. Detta reser höga krav på skolan att erbjuda en undervisning som stödjer eleverna i att utveckla sådana färdigheter. Forskningen har visat att elever genom textsamtal kan stödjas i att utveckla läsförståelse och även utvecklat metoder för hur sådan undervisning kan bedrivas. (Raphael 1982; Palincsar & Brown 1984; Baumann, Jones & Seifert-Kessel 1993; Franzén 1993; 2002; Guthrie et al. 1996; 2004;Sternberg & Grigorenko 2002a; 2002b; Oszkus 2006; Anmarkrud & Bråten 2012). Däremot saknas studier som specifikt belyser sådan undervisning utifrån ett språkvetenskapligt perspektiv och undersöker hur lärare med hjälp av sina lingvistiska yttrandehandlingar kan erbjuda eleverna stöd i att utveckla läsförmågan. Föreliggande artikel är ett viktigt bidrag inom detta område. Med analysinstrument hämtade ur talaktsteorin analyseras sekvenser ur fyra litteratursamtal i den svenska grundskolans årskurser 6 och 7. Syftet med studien är att identifiera, belysa och analysera kritiska aspekter i samtalet som stödjer eleverna i att utveckla läsförståelse. Studien visar hur lärarna genom sex olika talhandlingar erbjuder eleverna stöd i att identifiera, tillämpa och befästa läsförståelsestrategier, motivera och belägga sina tolkningar, internalisera ett ämnesrelaterat språk i det egna ordförrådet samt utveckla metakognition.

De senaste åren har stor uppmärksamhet riktats mot behovet av praktiknära, eller praktikutvecklande, forskning i skolan. Tillsammans väntas forskare och lärare utarbeta ny kunskap och vetenskapligt underbyggda metoder för höjd kvalitet och ökad måluppfyllelse. Föreliggande artikel rapporterar resultat från en kvalitativ pilotstudie tillsammans med fyra lärare i det så kallade ULF-projektet (Utbildning, Lärande, Forskning), där forskare och lärare på gemensamt initiativ prövar en modell för samarbete om utvecklad undervisningskvalitet. Studien bygger på tidigare storskaliga observationsstudier där särskilda observa­tionsprotokoll utformats för att identifiera kritiska aspekter av undervisningskvalitet. Syftet med studien är att pröva om observationer och videoinspelningar av undervisning följt av återkoppling till lärarna utifrån ett sådant observationsprotokoll (PLATO) kan användas för att stötta lärarnas undervisningsutveckling. Forskningsintresset riktas dels mot observationernas och återkopplingens eventuella påverkan på undervisningen eller på lärarnas tänkande om undervisningen, dels mot förutsättningarna för att underlätta och utvidga samarbetet och göra det mer långsiktigt hållbart. Resultaten antyder att de forskningsbaserade kvalitetsdimensionerna i PLATO syn­liggör relevanta utvecklingsområden som lärarna drar nytta av i planering och analys av sin undervisning. Samtidigt konstateras att ett fungerande forsknings- och utvecklings­samarbete fordrar mer tid i lärarnas schema för planering och reflexion och en lokalt placerad ämneskompetent mottagarresurs som kan driva och förankra utvecklings­arbetet på huvudmannanivå. Implikationer för ett utvecklat och uppskalat samarbete diskuteras i artikeln. Nyckelord: observation, PLATO, praktikutvecklande forskning, undervisning, återkoppling Observation and feedback for improved instruction: Professional development by PLATO Abstract In recent years, increased attention has been devoted to the need for practice-based research in education. Together, teachers and researchers are expected to build new knowledge and arrive at evidence-based methods for improved quality and more efficient learning in schools. This article reports from a pilot study in the Swedish ULF project (Utbildning, Lärande, Forskning [Education, Learning, Research]), where researchers and teachers, on joint initiative and within the context of application, try out a model of collaboration for improved instructional quality. This research builds on previous large-scale studies where observation protocols have been used to identify critical aspects of instructional quality. The study aims to determine whether observations and video recordings of teaching followed by feedback to teachers, based on an observation protocol (PLATO), can be used to support the improvement of language arts instruction. Research interests concern both the effect caused by observation and feedback on teachers’ practice and their thinking about practice, and the potentials and pitfalls for a sustained collaboration. Findings indicate that the research-based quality criteria in PLATO pinpoint areas of development relevant for teachers’ planning and analysis of instruction. At the same time, the collaboration accentuates the need of more time for planning and reflection in teachers’ schedule as well as a local change agent to operate and authorize professional development at school level. Implications for an extended and large-scale collaboration are discussed. Keywords: collaborative research, feedback, instruction, observation, PLATO

Bråkområdet är enligt verksamma lärare men även forskning ett komplext område. Syftet med studien är att undersöka vilka kritiska aspekter som förekommer i årskurs fem och årkurs sex på en skola. Studien ämnar också att undersöka hur klassernas matematiklärare undervisar kring dem. De kritiska aspekterna identifierades med hjälp av ett förtest och för att få en djupare förståelse för dem intervjuades 11 elever. Lärarna fick därefter i uppdrag att genomföra varsin lektion med innehåll som baserades på de identifierade kritiska aspekterna. Dessa lektioner observerades och för att synliggöra om eleverna hade uppfattat lektionsinnehållet genomfördes ett eftertest. Kortfattat visade resultatet att bråkområdet är svårt för både lärare och elever.

Syftet med denna uppsats var att undersöka att om - och i så all hur - elevers uppfattningar av undervisningsinnehållet ändras, när olika delar av innehållet varieras och framhävs. Det som studerades var två lektioner i samhällskunskap med fokus på representativ demokrati och de deltagande elevernas uppfattningar om detta innehåll före och efter dessa lektioner. Undersökningen gjordes med hjälp av en fenomenografisk metod för att beskriva uppfattningar utifrån ett skriftligt enkätmaterial som användesi en Learning Study. Dessutom användes ett variationsteoretiskt perspektiv på lärande för att analysera hur de olika lektionerna kom att iscensättas med hjälp av kritiska aspektersom analysinstrument och hur relationen mellan lektionen och elevernas uppfattningar kundebeskrivas utifrån slutsatserna om vilka uppfattningar som eleverna hade efter lektionen och hur innehållet hade gestaltats.Slutsatserna var att det gick att hitta samband mellan hur innehållet hade presenterats och unikauppfattningar somelever uppvisade efter lektionerna. Det visade sig till exempel att för att göra en mer problematiserande uppfattning om representativ demokrati möjlig för eleverna att utveckla, så krävdes att innehållet varierades mer och att de kritiska aspekternai innehållet framställdes mer varierat. En annan slutsats var att undervisningsinnehållet var mer komplext och innehöll fler kritiska aspekter av representativ demokratiän de som lärarna i Learning Study-arbete hade identifierat.

Denna studie är en läromedelsanalys som inriktar sig på två läromedel anpassade för årskurs fem och dess problemlösningsuppgifter. Läromedlen som undersöks i studien är Prima Formula matematik 5 och Mera Favorit matematik 5B. Syftet med studien är att undersöka vilka kategorier av öppna, slutna och rika problemlösningsuppgifter som läromedlen innehåller. Vidare ämnar studien urskilja vilka möjliga kritiska aspekter, kritiska drag och variationsmönster som dessa uppgifter innehåller. För att undersöka detta har studiens teoretiska ramverk varit variationsteorin. Anledningen till att detta undersökts är på grund av att det är väsentligt att en lärare att kunna urskilja kritiska drag och aspekter från ett lärandeobjekt. Detta för att kunna forma undervisningen på ett effektivt sätt som främjar elevernas lärande. Studiens resultat visar att majoriteten av läromedlens problemlösningsfrågor består av slutna problem, i jämförelse med öppna och rika problem. Resultatet visar även att större delen av de kritiska aspekter och dragen som kan urskiljas är kopplade till division, bråk, begrepp och ordförståelse för ord som exempelvis “största” eller “växel”. Samtliga variationsmönster, alltså kontrast, separation, generalisering och fusion kan urskiljas i uppgifterna, men inte tillsammans i en och samma uppgift.

Studien grundar sig på en tidigare litteraturstudie som gjorts om användandet av digitala verktyg i problemlösningsprocessen. Studien syftar till att undersöka förekomsten av innehålls- och delningsdivision i några utvalda läromedel för tidigare skolår, samt vilka variationsteoretiska mönster som går att finna i divisionsuppgifter i läromedlen. För att kunna uppfylla studiens syfte har en innehållsanalys av divisionsuppgifter i läromedlen gjorts. Ett av läromedlen som granskats är en lärobok och tre är digitala. I resultatet framkommer det att vissa läromedel innehåller en jämnare fördelning av uppgifter som framhåller innehålls- och delningsdivision medan andra läromedel främst framhåller delningsdivision. I de läromedel som främst framhåller delningsdivision finns ett stort antal divisionsuppgifter där tankestrategin är valfri. Vidare framkommer det i resultatet att de vanligast förekommande variationsteoretiska mönstren i divisionsuppgifter i läromedlen är separation och fusion. Mellan de olika läromedlen finns det en spridning i användandet av variationsteoretiska mönster i divisionsuppgifterna. Resultaten analyseras med hjälp av variationsteorin. I resultatdiskussionen reflekteras det över att ett läromedel med en ojämn fördelning av uppgifter som framhåller innehålls- och delningsdivision kan påverka undervisningen vilket i sin tur påverkar eleverna. Om eleverna endast får ta del av den ena tankestrategin kan detta ge eleverna en ensidig bild av division vilket vidare kan leda till svårigheter för dem i högre stadier. Det har också diskuterats att läraren medvetet behöver rikta elevernas uppmärksamhet mot de kritiska aspekterna av lärandeobjektet, samt att variationsteoretiska mönster möjligtvis synliggörs tydligare i en lärobok där uppgifter presenteras sida vid sida. Den slutsats till professionen studien kan bidra med är medvetenhet om förekomsten av innehålls- och delningsdivision i olika läromedel samt kännedom om att undervisningen kan behöva kompletteras med uppgifter innehållande någon av dessa tankestrategier. Vidare erbjuder studien en reflektion om användandet av digitala läromedel då flera kritiska aspekter som inte är kopplade till matematiken kan tillkomma. Slutligen bidrar studien med en upplysning till läromedelsförlagen som kan leda till eventuella korrigeringar av uppgifter eller tillägg av funktioner i de digitala läromedlen.

Syftet med denna studie var att analysera och diskutera hur naturvetenskapliga aktiviteter som utgår från variationsteoretisk teori, tillsammans med estetiska lärprocesser som verktyg, kan, utveckla naturvetenskapliga kunskaper hos barn i förskolan. Studiens forskningsfrågor löd: Hur visar sig barns lärande när de arbetar med naturvetenskapliga aktiviteter integrerat med estetiska lärprocesser? Vad lär barnen sig genom de iscensatta aktiviteterna? I studien beskrivs barns lärande i naturvetenskap som något som sker genom sinnesintryck och framförallt via kommunikation, både med andra barn men även med vuxna. Naturvetenskapliga arbetssätt och metoder skapar de förutsättningar som barnen behöver för att lära naturvetenskap, men även barnens egna frågor spelar stor roll för att skapa de rätta premisserna för naturvetenskapligt lärande. Studien är kvalitativ och bygger på ett variationsteoretiskt ramverk. Teorin presenterar ett ramverk som kan visa på vad undervisningen måste lyfta fram för att ge barnen de nödvändiga förutsättningarna för lärande. Teorin tar sin utgångspunkt i lärandets objekt, den förmåga barnen ska utveckla, i detta fall att förstå begreppet frö på ett specifikt sätt. För att förstå lärandeobjektet krävs att barnen får möjlighet att urskilja ett antal kritiska aspekter av vad ett frö är. För att hjälpa barnen att urskilja de kritiska aspekterna har estetiska lärprocesser använts.  Resultatet visar att det för barnens lärande i naturvetenskap var framgångsrikt att använda variationsteorin som utgångspunkt och att med hjälp av estetiska lärprocesser som verktyg, skapa den variation som gör det möjligt för barnen att utveckla förståelse för vad ett frö är.

Syftet med denna studie har varit att hitta de kritiska aspekterna för eleverna att lära sig särskilja fyrhörningarna, kvadrat, rektangel, romb och parallellogram. Vidare har vi undersökt hur undervisningen kan genomföras för att eleverna ska ha möjlighet att känna igen och korrekt namnge fyrhörningarna samt hur läraren kan ge eleverna möjlighet att erfara variation av vårt valda lärandeobjekt. För att besvara ovanstående frågor har vi använt oss av learning study som forskningsmetod. De 3 momenten som har ingått i vår studie är förtest, lektion och eftertest. Studien har genomförts i årskurs 2 i 3 relativt kunskapshomogena elevgrupper som vi i studien kallar grupp 1, 2 och 3. Alla grupper har efter genomförd undervisning förbättrat sina kunskaper avsevärt. Grupp 1 var den grupp som hade den största kunskapsökningen samt visade det totalt bästa resultatet.

Syftet med studien är att redovisa hur läromedlen Matte Direkt Borgen 5A, Mera favorit matematik 5b och Gleerups matematik 5 presenterade lägesmått i olika elevuppgifter. Studien har även en avsikt att granska hur lägesmått framhävs i olika problemlösningsuppgifter.  Inom resultatanalysen har variationsteorin används vid analys. Begrepp som har varit centrala inom teorin är lärandeobjekt, kritiska aspekter, variationsmönster, kontrast, generalisering, separation och fusion. Utöver har egenkomponerade frågor används för att besvara frågeställningarna.  Resultatanalysen är uppdelat utifrån frågeställningarna. Där underrubrikerna namngavs efter läromedlets titlar. Anledningen till det var att bistå med en tydlighet i resultatet. För att se hur läromedlet framhäver de olika matematiska områdena. I varje underrubrik berörs de ingående begrepp inom variationsteorin, med hjälp av framtagna uppgifter som blivit analyserade.  Avslutningsvis kan studiens resultat bidra till lärarens undervisning om lägesmått eftersom ett vanligt förekommande är att undervisningen är baserad på läromedlet. Den kan även vara behjälplig med hur problemlösningsuppgifter med lägesmått kan presenteras för att få en vetskap om vad som saknas.

Syftet med den här studien är att undersöka undervisning och lärande av lärandeobjektet, bråk med olika nämnare, i årskurs 4, årskurs 6 och årskurs 9. Då specifikt jämförelsen av bråk med olika nämnare och addition med hjälp av gemensam nämnare. Studien avser att söka vad som är kritiskt för att kunna lära sig detta.

 

Vi genomförde en learning study som är en typ av aktionsforskning där studien genomförs i klassrumsmiljö och fokus ligger på vad eleverna ges möjlighet att lära sig. Vanligtvis genomförs en learning study i tre cykler där undervisningen gradvis förbättras mellan cyklerna. Vår första cykel genomfördes i årskurs fyra, den andra cykeln i årskurs sex och den sista och avslutande cykeln i årskurs nio. Lektionen i årskurs fyra var en introduktion till bråk där fokus låg på nämnarens funktion. Lektionerna i årskurs sex och nio fokuserade till stor del på addition av bråk med olika nämnare. Processen i varje cykel började med ett förtest som sedan följdes upp med en planerad lektion utifrån utfallet, lektionen i sin tur videofilmades utifrån det iscensatta lärandeobjektet, och som sista del tog vi reda på det erfarna lärandeobjektet med hjälp av eftertest. Materialet (förtest, lektion och eftertest) från de tre lektionerna analyserades därefter och jämfördes för att få fram kritiska aspekter vid inlärning av bråk med olika nämnare.

 

Resultatet indikerar att de kritiska aspekterna för elever i årskurs fyra är innebörden av täljare och nämnare samt relationen mellan dem. Denna kritiska aspekt lyckades vi komma åt under lektionen. I de senare cyklerna visar resultatet att den viktigaste kritiska aspekten är relationen mellan täljare och nämnare och insikten att de står i proportionalitet till varandra, dessa aspekter kom vi endast till viss del åt under lektionerna i årskurs sex och årskurs nio. I vissa fall försämrades deras förståelse efter lektionerna. Eleverna i årskurs sex och årskurs nio uppvisade samma svårigheter och vi kan inte påvisa någon förbättring mellan årskurserna; eleverna i årskurs sex och nio låg på samma nivå kunskapsmässigt då det gäller bråk med olika nämnare.

The aim of this study is to investigate the teaching and learning of fractions with different denominators as an object of learning in grade 4, 6 and 9. We concentrate more specifically on the comparison of fractions with different denominators as well as performing additions through transformation to a common denominator. Moreover, the study aims at finding out what is critical in order to learn this.

 

We carried out a learning study, which is a kind of action research where the study is carried out in the classroom environment and where focus is on what the pupils is given the opportunity to learn. Moreover, a learning study is normally conducted in three cycles where the aim is to improve teaching during and between the different cycles. Our first cycle was conducted in grade four, the second cycle in grade six and the final and concluding one in grade nine. The lesson in grade four served as an introduction to fractions since the pupils were unfamiliar with the concept of fractions, yet the focus was on the function of the denominator, whereas the focus of the lessons in grade six and grade nine was on performing addition of fractions with different denominators. The process in each of the cycles in the learning study began with a pretest. The lesson was then planned according to the assumed critical aspects shown in the pretest before carried out. Each lesson was videotaped, and followed by a posttest about a week after the lesson. The material (pre-tests, lessons, and post-tests) from the three cycles were analyzed and thereafter also compared in order to find and compare critical aspects when it comes to the learning of fractions with different denominators.

 

The result indicates that the critical aspects for pupils in grade four were the meaning of the denominator and the numerator and their relationship. These aspects were targeted in the lesson and the pupils’ understanding of this was improved after the lesson. Moreover, the result implies that the most important critical aspect in grade six, as well as in grade nine, appears to be to understand the proportional relationship between the denominator and the numerator. This aspect was targeted at the respective lessons, yet the pupils only showed little or even no better understanding after the lessons, and in some cases their understanding even became impaired. It appears as if the pupils in grade six and grade nine have the same difficulties when dealing with fractions with unequal denominators, and moreover they were on the same level when dealing with the fractions.

Utifrån arbetsmodellen Learning study, med variationsteorin som utgångspunkt har forskning genomförts i två klasser i Sverige med syftet att försöka identifiera kritiska aspekterna för elever i årskurs nio inom ämnesområdet det vita ljuset och dess färgspektrum. Studien är en vidareutveckling av en tidigare genomförd studie i Hong Kong och har därför även haft till syfte att undersöka om de identifierade kritiska aspekterna är generaliserbara från en skolkontext till en annan kontext.

Den svenska skolan styrs nationellt utifrån styrdokument, skollag, läroplan och kursplan för skolämnet och läraren har även riktlinjer för att få en yrkesetisk förankring. Dessa delar är viktiga att läraren tar i beaktning inför planering av undervisningen. Elevernas bakgrund och förkunskaper i ämnet är av stor vikt för läraren att ta hänsyn till för att de ska kunna ta till sig undervisningen om det som läraren har tänkt att de ska lära sig.

I denna studie kunde åtta kritiska aspekter identifieras i de två klasser som undersökningen genomfördes i. Fem av de kritiska aspekterna var redan identifierade i Hong Kong. Slutsatsen är att de kritiska aspekter som identifierats i en kontext också är giltiga i en annan. Som helhet fick forskarna insikten om att Learning study som arbetsmodell och variationsteorin som vägledande princip vid planering av undervisning, kan leda till ett rikare lärande både för eleverna, men även för lärarna som deltar i forskningen.

The Swedish school system is governed on the basis of national policy documents; school law, curriculum and the syllabus for the school subject. The teacher also have guidelines to follow to get a professional ethical foundation and needs to take this and the students' backgrounds and prior knowledge of the subject into account before planning a lesson. How can this be done with one model?

This study shows how a Learning study can be used together with the theory of variation as a guideline to richer the learning for pupils in the ninth grade, in two Swedish classes. One of the intentions of this study was to try to identify critical aspects about the learning object: the colour of light. This study is a refinement of a previous study done in Hong Kong and has also been designed to examine if critical aspects can be transferred from one school context to another context.

In this study eight critical aspects where identified in the two classes that the survey was conducted in. Five of them where already identified in the study from Hong Kong. The conclusion is that critical aspects are generalized, not only between classes in Sweden, but also between different countries, even if it is from a third grade in Hong Kong to a ninth grade in Sweden. Learning study, as a model, and the theory of variation, as a guiding principle, can lead to a richer learning both for the pupils, but also for the teachers that participate in the research.

Jag har studerat en Learning Study i syfte att studera innebörder av kritiska aspekter i olika skeenden i en Learning Study. Detta med utgångspunkt i följande forskarfrågor: Vilka kritiska aspekter identifieras under processen i Learning Study träffarna?, Hur realiseras de kritiska aspekterna under försökslektionerna?, Vilka identifierade kritiska aspekter, ges möjlighet att erfaras av eleverna under försökslektionerna och resultatet i eftertestet? Studien kan ses som en form av praxisnära forskning av kvalitativ karaktär och har sin grund i min roll som en av deltagarna i ett FoU-arbete i Learning Study anordnat av utbildningsförvaltningen i Stockholm i samarbete med Stockholms universitet.  Studien har sin utgångspunkt i granskning av avhandlingar och forskningsartiklar som innehåller studier kring och inom området Learning Study. Resultatet visar på att förståelse i variationsteorin och dess kritiska aspekter i Learning Study cykelns olika skeenden har betydelse för elevernas utvecklande av lärande.