Academic literature on the topic 'Lärare i svenska'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Lärare i svenska.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Lärare i svenska"

1

Ackesjö, Helena. "Borde svenska lärare bli mer franska?" Pedagogisk forskning i Sverige 24, no. 2 (June 11, 2019): 74–87. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.02.04.

Full text
Abstract:
Under början av 2019 förs en intensiv debatt i nationella medier om lärare, lärarauktoritet och lärararbetets gränser. I TV, radio och tidningar lyfts exempel på händelser från olika delar av landet fram i ljuset. Ett sådant är elevers upplevda kränkningar, en diskussion som ställs i relation till lärares auktoritet men framför allt till lärares handlingsutrymme. I denna text diskuteras lärarprofessionens gränser genom Frykmans (1998) teoretiska lins. I texten jämförs exempel från den svenska skolan med exempel från den franska i avsikt att föra en kontrasterande och teoretisk diskussion om professionens gränser. Frågan som ställs är Borde svenska lärare bli mer franska? I essän framförs argument om att tydligare gränser kan krävas för att lärares professionalitet och auktoritet ska bli mer markerad. Skolan borde kunna bygga broar mellan skola, hem och samhälle utan att träda över gränserna mellan dem. Stärkta gränser skulle i sin tur kunna leda till avlastning men också till ökad auktoritet och professionalitet vilket på sikt skulle kunna stärka både lärares position i samhället och yrkets attraktivitet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Westerlund, Stina, and Marcus Samuelsson. "Lära sig att stå ut." Techne serien - Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap 21, no. 3 (June 22, 2021): 63–77. http://dx.doi.org/10.7577/technea.4218.

Full text
Abstract:
Denna artikels tänkbara svar på frågan varför vi har slöjd i den svenska grundskolan är förankrat i teorier om motstånd (Senneth, 2008) och teorier om kommunikation och ledarskap (Hamre m.fl., 2013). Svaret pekar på en potential knuten till att lärare i slöjd medvetet leder elever till motstånd i slöjdundervisningen och stannar hos dem under motstånd genom att erbjuda både krav och stöd. Utifrån en re-analys av tidigare insamlade videoobservationer beskrivs tre lärare, i olika slöjdgrupper, som förhåller sig på skilda sätt till en av sina elever som möter externt eller skapar internt motstånd i pågående slöjdarbete. Analysen syftar till fördjupad förståelse av hur elevers möte med motstånd uppstår och hur detta kan relateras till lärares förhållningssätt. De tre lärarna har delvis olika sätt att leda undervisning och att erbjuda sina elever mer eller mindre emotionellt stöd, organisatoriskt stöd och stöd för lärandet. Genom sina olika sätt att förhålla sig till, arbeta med och språkliggöra motståndet gör deras elever olika erfarenheter av möten med motstånd i skolslöjd. Keywords: Motstånd, Emotionellt stöd, Lärande stöd, Organisatoriskt stöd, Didaktiskt ledarskap, Re-analys
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Samuelsson, Marcus. "Lärares upplevelse av besvärande elevbeteende." Venue 3, no. 1 (March 11, 2014): 1–6. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1437.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Johansson, Ingela, and Gudrun Seiler-Holmer. "Utmaning eller tillgång? Att undervisa modersmålstalare i språkutbildning på universitetet." Högre utbildning 9, no. 1 (2019): 60. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v9.1471.

Full text
Abstract:
I språkutbildning vid svenska lärosäten finns det vanligtvis ett antal studenter i varje grupp som har det studerade språket som modersmål (L1), även om majoriteten utgörs av studerande som läser språket som främmande språk (L2). I vår studie undersöker vi erfarenheter av att undervisa denna typ av grupp genom semistrukturerade intervjuer med sex universitetslärare i franska, spanska och tyska. Undersökningen visar att lärarna mestadels ser L1-studenterna som en tillgång för gruppen, samtidigt som de är medvetna om risken att dessa blir alltför tongivande. Det framgår också att L1-studenterna, majoriteten med högskolestudier från hemlandet, överlag accepterar att de måste läsa sitt modersmål tillsammans med L2-inlärare för att bli lärare i svensk skola.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Lindqvist, Per. ""Låt lärarna vara lärare" – idéer om lärararbete i det offentliga samtalet om lärarassistenter." Pedagogisk forskning i Sverige 25, no. 4 (December 16, 2020): 7–29. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.04.01.

Full text
Abstract:
I artikeln uppmärksammas det offentliga samtalet om behovet av avlastning för lärare, i vilket införandet av lärarassistenter förts fram som en potentiellt verkningsfull åtgärd. Med hjälp av en innehållsanalys av medietexter prövas att se på samtalet som en del av en svängning i samtalet om skolan och lärararbetet som i förlängningen kan innebära en omdefiniering av lärares arbete. De övergripande frågorna i artikeln kretsar kring vilka olika idéer om lärararbetet som träder fram och som ges dominans i samtalet. I studien diskuteras också hur samtalet kan komma att påverka framtida förflyttningar av gränser kring framför allt den sociala dimensionen av lärararbetet. Resultatet visar att exponeringen av begreppet ”lärarassistent” i media ökade närmast explosionsartat under början av 2016 samt att mediasamtalet har präglats av konsensus om idén om det ”rena” lärararbetet där lärarna ska ägna sig åt undervisning och överlämna andra kringuppgifter åt antingen yrkesgrupper med lägre status i organisationen eller professionella yrkesgrupper med specialistkompetens. Studien visar också att samtalet om införande av lärarassistenter i de svenska skolorna kan ses som ett steg på väg tillbaka mot en reduktion av lärararbetets sociala dimension, där lärarassistenter tar hand om det elevnära arbetet och där lärarens utsträckning från klassrummet begränsas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Sund, Per, and Louise Sund. "”Alla gör fel!” – Hinder för lärares bedömning av elevers praktiska förmågor under ett nationellt prov." Nordic Studies in Science Education 13, no. 1 (February 17, 2017): 3–16. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.2845.

Full text
Abstract:
Storskaliga och kostsamma nationella tester genomförs i hela västvärlden och tar stora lärarresurser i anspråk. Med stora satsningar som dessa är det viktigt att ställa frågan om betygsunderlaget som genereras är likvärdigt och rättvist? Denna fallstudie undersöker svenska lärares möjligheter att bedöma elevers individuella förmågor i tre undervisningsgrupper under genomförandet av ett praktiskt delmoment i det nationella provet i kemi i åk 9. Datainsamling genomfördes med två fasta videokameror och tre par spionglasögon. Trots att provinstruktioner till elever och lärare är väl utvecklade och bedömningsanvisningar till läraren är detaljerade visar resultaten i denna studie att det är svårt att bedöma elevers individuella praktiska förmågor. Det finns många olika slags faktorer som påverkar provresultatet. En sådan faktor är provet genomförs i en laborationssal där situationen skiljer sig väsentligt från miljön för ett teoretiskt prov i ett klassrum. En annan faktor är att det under den praktiska provdelen i en laborationssal närmast är omöjligt för eleverna att undvika att kommunicera. Studiens resultat visar att det finns påverkansfaktorer som sociala interaktioner och systematiska fysiska felkällor. I resultatet diskuteras hur lärares möjligheter att bedöma elevers individuella praktiska förmågor under nationella prov bättre kan säkerställas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Ludvigsson, Ann, and Carin Falkner. "Fritidshem – ett gränsland i utbildningslandskapet." Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk 5 (2019): 13. http://dx.doi.org/10.23865/ntpk.v5.1181.

Full text
Abstract:
Fritidshemmet utgör en väsentlig del av grundskolan och är positionerat som ett gränsland i det svenska utbildningslandskapet, mellan förskola, förskoleklass och grundskola. Mot bakgrund av fritidshemmets positionering som gränsland och de stora strukturella förändringar som genomförts under senare årtionden är syftet med artikeln att diskutera hur lärare i fritidshem konstruerar en gemensam förståelse av sitt uppdrag – en institutionell identitet – utifrån fritidshemmets position i utbildningslandskapet. Artikeln bygger på en studie med två fokusgruppssamtal med sammanlagt åtta lärare. För att tolka resultatet används begreppen gränsland, kultur och institutionell identitet. Lärarnas institutionella identitet beskrivs i fokusgruppssamtalen med ord som uttrycker att de är: ”lagspelare”, ”föränderliga”, ”flexibla”, ”fyrkantiga”, ”professionella” och ”logistiker”. Centralt för lärarna är att skapa trygghet och de säger sig göra det genom: att vara tydliga i ledarskapet, relationsskapa med elever och föräldrar, kontrollera vad eleverna gör och befinner sig samt organisera elevgruppen och verksamheten. Lärarna upplever att deras uppdrag är otydligt och att rektorer brister i sin kunskap om fritidshem och därmed i sitt ledarskap. Dessa omständigheter kompenseras av lärarna genom att de anstränger sig för att visa sig professionella.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Niklasson, Laila. "OECD granskar svensk skola – hur påverkar det skolledare?" Venue 4, no. 3 (October 16, 2015): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.15420.

Full text
Abstract:
Förändringar på alla nivåer i skolsystemet är vad som krävs för att motverka de fallande resultaten för svenska elever i Pisa-mätningarna. Det är slutsatsen i den rapport som OECD (2015) har skrivit angående den svenska grundskolan. Här finns förslag till organisationsförändring på nationell nivå, en omstrukturering av professionsutvecklingen och ett tydligare ansvarsutkrävande från nationell nivå till lärare i klassrum där uppföljning och utvärdering förstärks för att stärka elevers måluppfyllelse. Skolledarens roll och ansvar som pedagogisk ledare uppmärksammas också.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Wedin, Åsa, and Lena Stenbäck. "Föreställningar om läsande och läsundervisning hos lärare i svenska som andraspråk." Educare - vetenskapliga skrifter, no. 4 (October 4, 2020): 109–35. http://dx.doi.org/10.24834/educare.2020.4.5.

Full text
Abstract:
Pipils in the Language Introduction programmes in upper secondary schools in Sweden are required to develop reading skills to be admitted to national programmes. This study focuses on perceptions of reading and reading instruction among teachers in Swedish as a second language. The empirical material consists of interviews with five teachers. The interviews were analyzed thematically to illuminate the teachers’ perceptions of reading practices and their underlying understanding of reading and reading instruction. Freebody and Luke’s resource model and Ivanič’s multilayered discourse model served as the theoretical frame for the study. The teachers’ narrow view of reading and reading education was revealed in the analysis, with emphasis on practices of coding and meaning making, and on discourses of skills and processes. A picture emerged of the reading education as lacking richness and without necessary conditions to focus on issues of identity, power and ideologies, something that is important for students in this age and situation. We argue that a prerequisite for development of reading education that includes not only cognitive and psychological perspectives but also sociocultural and sociopolitical is that teachers turn their focus from individual students to the social and cultural contexts. Such education could support reading education to develop these pupils’ interpretation and critical skills necessary for future life.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Economou, Catarina, and Elin Ennerberg. "Flerspråkighet och transspråkande i lärarprogram för nyanlända lärare – språkbro med förhinder?" Högre utbildning 10, no. 2 (2020): 75. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.2211.

Full text
Abstract:
Denna artikel handlar om en universitetsförlagd introduktionsutbildning för nyanlända lärare i Sverige, det så kallade snabbspåret. Den presenterade studien handlar om hur lärarnas flerspråkighet och transspråkande används, betraktas och tas tillvara i en kontext för högre utbildning och kompetensutveckling. Baserat på ett teoretiskt ramverk om transspråkande och olika synsätt på flerspråkighet och språkpolicyer, samlades data in genom intervjuer och observationer med utbildningens deltagare, lärare och handledare. Resultaten visar på att språkfrågan är komplex och flera tendenser visas. Dels ses deltagarnas språkkunskaper i svenska som bristande, dels ses deras flerspråkighet som en tillgång i vissa sammanhang. Transspråkandet visas fylla en viktig funktion i inlärningsprocessen inom kursens ram. Slutsatsen är att alla aktörer i utbildningen behöver få en högre medvetenhet om flerspråkighet och transspråkande så att deltagarnas kompetenser kan tillvaratas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Lärare i svenska"

1

Veenhuis, Palmborg Birgitta. "Prata svenska! - Eller? : Vad tycker lärare?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-77987.

Full text
Abstract:
I denna studie undersöks lärares attityder till transspråkande i undervisningssituationer, samt om lärarna anser att de följer upp sina attityder i sin undervisning. Syftet var att ta reda på om lärares attityder till transspråkande påverkade deras sätt att undervisa, enligt deras egna utlåtanden. Undersökningen utgick från en surveyundersökning i form av en enkät med 42 informanter på två högstadieskolor i en kommun i södra Sverige. I studien har informanternas åsikter jämförts med deras egna utsagor om hur de undervisar. Majoriteten av informanterna ställde sig positiva till transspråkande i undervisningssituationer, samtidigt som de rapporterade att de inte använde transspråkande strategier. Slutsatsen blev att, trots att de flesta informanterna var positiva till transspråkande, uppgav de att de inte använder transspråkande strategier i sin undervisning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Ewald, Gabriella. "Tvåspråkiga elevers förutsättningar att lära sig svenska : Fyra lärare funderar." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7938.

Full text
Abstract:

I studien redovisas resultat utifrån intervjuer med fyra pedagoger som alla undervisar i det svenska språket. Tendenser som kommer fram i undersökningen är att pedagogerna har positiva attityder till modersmålsundervisningen och att de betonar vikten av att vara tydlig i kommunikationen med eleverna. Andra slutsatser är att eleverna ofta är utelämnade till texter de inte förstår och att kunskapsinhämtningen för andraspråkselever är för omfattande och detta resulterar ofta i sämre betyg

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Roos, Jenny, and Olsson Anna. "Lärare läser högt : En kvantitativ analys av lärares val av och arbete medhögläsningsböcker." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-434627.

Full text
Abstract:
Detta är en kvantitativ enkätstudie med intentionen att undersöka hur lärare i årskurs F-3 arbetar med högläsning av skönlitteratur. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer lågstadielärare tar hänsyn till när de väljer högläsningsböcker och hur lärare arbetar med högläsning i klassrummet med eleverna. De frågeställningar som ligger till grund för studien är; vilka motiveringar anger lärare som grund, vid val av högläsningsböcker och hur säger sig lärare arbeta med högläsning i klassrummet? Utifrån studiens frågeställningar och de tre didaktiska huvudfrågorna; vad, hur och varför skapades en enkät som delades digitalt på sociala medier och via e-post. Enkäten bestod av få, kortfattade frågor. Sammantaget deltog 353 respondenter i studien. Studiens resultat baseras på de insamlade enkätsvaren. Analysen av resultaten utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande och de didaktiska huvudfrågorna. Utifrån analysen av resultaten framkommer det att lärare i denna studie säger sig främst välja böcker att läsa högt ur utifrån elevernas intressen följt av lärarens eget intresse för boken. Andra påverkansfaktorer till lärares val av högläsningsbok är i denna studie elevgruppen, läroplanen, temaarbete, tips och värdegrunden. Det framkommer även i denna studie hur lärare säger sig arbeta med högläsning i klassrummet. De allra flesta respondenter har angett att de arbetar med någon slags aktivitet i anknytning till högläsningen. Lärandeaktiviteter som lärare i denna studie uppger att de ägnar sig åt och som relaterar till högläsningen är främst diskussioner. Andra ofta förekommande inslag som anknyter till högläsningsstunden är att prata om svåra ord i texten och att lära ut lässtrategier.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Thunberg, Yvonne. "Svenska som andraspråk : Behöver lärare i grundskolan utbildning i svenska som andraspråk?" Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-12191.

Full text
Abstract:
Syftet med min uppsats är att undersöka hur lärare ser på behovet av utbildning i svenska som andraspråk samt undersöka vilka faktorer som påverkar språkinlärningen. Jag har valt att intervjua två verksamma lärare med lång erfarenhet av andraspråksundervisning. Mina informanter är överens om att trygghet är grunden för språkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum där det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt språk i meningsfulla sammanhang, där skapas förutsättningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning. Enligt forskningen är lärarnas utbildning en påverkansfaktor när det gäller elevernas resultat. Det finns ett samband mellan elevens språkliga nivå och hur undervisningen är utformad samt hur det påverkar elevens språkutveckling. Studien visar att samarbete, i arbetslag där det ingår modersmålslärare och lärare som undervisar i svenska som andraspråk, är viktigt för att främja språkutveckling. En klar och tydlig språkpolicy som främjar språkutveckling i en tydlig organisation utifrån ett interkulturellt perspektiv är viktig. Ett gemensamt och grundläggande utgångsläge för mina informanter är att skapa en positiv skolsituation i en tillåtande och trygg undervisningsmiljö. På så sätt tror de att man skapar förutsättningar för ett livslång lärande. Det i sin tur generar goda möjligheter i vuxenlivet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Bjurlerstam, Therése, and Josefin Virsén. "Förutsättningar för lärande i svenska som andraspråk : en intervjustudie med lärare på lågstadiet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-377306.

Full text
Abstract:
Svenska som andraspråk är ett ämne som är aktuellt i dagens samhälle. Samhället har inte alltid sett ut som det gör idag och det finns ett mycket stort behov av andraspråksundervisning. Denna studie grundar sig i ett stort intresse för hur undervisningen i svenska som andraspråk anordnas samt hur olika undervisningsförutsättningar påverkar elevernas språkinlärning. Vi ville med vår studie belysa vad som krävs för att andraspråksundervisningen ska ha möjlighet att uppnå de ambitiösa målen som skolans styrdokument formulerat. Detta gjorde vi genom en intervjustudie med fem andraspråkslärare från lågstadiet, där frågor om förutsättningar för att bedriva en framgångsrik undervisning i svenska som andraspråk stod i fokus. Studiens frågeställningar har varit: Med vilka arbetsformer bedrivs undervisningen i svenska som andraspråk? Vilka faktorer påverkar undervisningen i svenska som andraspråk? Genom dessa fem kvalitativa intervjuer kan vi konstatera att dialog samt grupparbete var framträdande arbetsformer på de skolor vi besökt. Vi fann även att lärarna upplevde att faktorer som gruppstorlek, tillgång till lokaler, utbildad personal samt tid var alla av betydelse. Däremot hade dessa fem lärare olika uppfattning om hur dessa faktorer påverkar undervisningen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Lidén, Felicia. "Fria skolor, bakbundna lärare : En kvalitativ intervjustudie om lärares erfarenheter inom en friskolekoncern." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55101.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie var att genom intervjuer undersöka friskolelärares syn på sin egen yrkesroll, vilka förutsättningar de har att utföra sitt yrke, samt vad som skapar hinder och möjligheter för dem i sin undervisning. Detta syfte och dess forskningsfrågeställningar sammankopplas med tidigare forskning som berör Sveriges utbildningspolitiska systemskifte och dess effekter, samt forskning om lärares egna erfarenheter av den individualiserade och marknadsorienterade skolan. För att komplettera syfte och tidigare forskning valdes det ramfaktorteoretiska perspektivet som teori, då studerandet av lärares individuella upplevelser lyfts, kombinerat med hur strukturella förutsättningar och ramar kring undervisningen påverkar lärarnas möjligheter och uppfattningar, samt hur olika uppfattningar och tolkningar av vad som är utbildningens syfte påverkar det strukturella ramarna och möjligheterna. Studien har utförts genom att intervjua sju stycken lärare som arbetar inom Sveriges största friskolekoncern. Resultatet visade lärarnas perspektiv på den egna yrkesrollen, samt vad som påverkar lärarnas yrkesroll. Lärarna nämnde hur deras pedagogiska profiler på olika sätt hamnar i kläm med de förutsättningar som finns på arbetsplatsen, samt att de har svårt att tillgodose sina egna och elevernas behov, eftersom resurserna är så bristfälliga. De förklarar även hur de inte känner sig sedda av arbetsledningen och hur det drabbar deras yrkesutövning.  Slutsatsen sammanfattade vikten av att prioritera lärares yrkesmässiga behov, då en ökad elevsegregation riskerar bidra till ett samhälle där medborgarna har bristande kunskaper i sina demokratiska rättigheter och skyldigheter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Bard, Kristin, and Annelie Gustavsson. "Lgrs11:s betydelse i grundsärskolan - tolv lärare berättar." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28327.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att beskriva och analysera om, och i så fall hur, undervisningen i två av grundsärskolans teoretiska ämnen, matematik och svenska, förändrats sedan Lgrs11 infördes. Vi har utgått från en kvalitativ ansats i vår studie. Vi intervjuade tolv lärare som har undervisat i svenska och matematik inom grundsärskolan i minst fem år. Vi ville ta reda på om/hur de har förändrat sin undervisning och vad de har för syn på den senaste läroplanen Lgrs11. Utifrån insamlade data ville vi förstå världen från de intervjuade lärarnas synvinkel och utveckla mening ur deras erfarenheter. Vi kan konstatera att lärarna i studien är inlästa på och undervisar utifrån den senaste läroplanen, Lgrs11, som upplevs som tydlig och strukturerad. Lärarna känner sig stärkta av läroplanens påtagliga kunskapsfokus, då de upplever att deras uppdrag har blir tydligare. Undervisningen har gått från att vara helt individuell till att få fler gruppgemensamma moment. Lärarna upplever inte själva att de ändrat sin undervisning, men de beskriver nya, för dem, arbetssätt och nya utmaningar i sin undervisning. Vi ser att lärarna i studien undervisar utifrån Lgrs11 och vågar utmana sina elever kunskapsmässigt. Flera av lärarna använder grundskolans material i sin undervisning, vilket kan tyda på ett tydligare kunskapsfokus och större utmaningar för grundsärskoleeleverna vilket i sin tur kan tyda på en förskjutning mot större intellektuell utveckling för grundsärskolans elever.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Kavhed, Mimmi. "Lärare till elever med svenska som andraspråk : Åk 1-3 lärares röster om sin undervisning av elever med svenska som andraspråk." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-148492.

Full text
Abstract:
Studien undersöker hur fyra klasslärare i åk 1-3 organiserar sin undervisning för att utveckla det svenska kunskapsspråket hos elever med svenska som andraspråk. Bakgrunden behandlar synen på ämnet svenska som andraspråk och hur den förändrats med tiden. Studien lyfter fram likheter och skillnader i lärarnas beskrivningar. Dessa analyseras sedan med stöd av tidigare forskning och en teoridel som bygger på Jim Cummins sammanställning av forskning på ämnet. Resultatet visar att lärarna lyfter kartläggning och kontakt med vårdnadshavare till elever med SVA som viktiga förutsättningar för att skapa undervisning som utvecklar elevernas kunskapsspråk. Det framkommer även att lärarna vill organisera undervisningen så att elevers modersmål får en större roll i undervisningen, men att det inte alltid görs. Samverkan mellan klasslärare och modersmålslärare beskrivs som en förutsättning för att inkludera elevers modersmål i helklassundervisningen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Samuelsson, Karolina, and Camilla Kihlberg. "Bilden av Läraren : en jämförande studie kring illustrationer av lärare i svenska och brittiska bilderböcker." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1034.

Full text
Abstract:

Denna uppsats jämför illustrationer av läraren i svenska och brittiska bilderböcker. I uppsatsen diskuteras nationella likheter och skillnader av lärarillustrationerna. Fokus ligger på hur bilderböckerna bidrar till att socialisera in barnen i förberedelserna inför skolstarten. Bildanalyserna jämförs även med den brittiska läroplanen The National Curriculum, och den svenska läroplanen, Lpo94, för att se hur pass realistisk den presenterade bilden av läraren är.

Vi har valt att analysera illustrationer från tre böcker från vardera land, alla med ordet ”school” eller ”skola” i titeln. Alla böckerna är skrivna under varje lands rådande läroplan. För att kunna analysera bilderna har vi hämtat inspiration från analysmetoden polariserande bildanalys.

Både Sverige och Storbritannien delar västvärldens syn på skola och lärande, båda länderna visar genom sina illustrationer läraren som en positiv och trevlig person som ständigt ler. Bilden av skolan blir därigenom god, frågan är hur pass realistisk denna bild är?

Skillnaderna mellan de två länderna har mer att göra med kön och etnicitet. I en brittisk bok är läraren en skallig man, i en annan en mörkhyad ung kvinna och den tredje en medelålders kvinna. I de svenska bilderböckerna är bilden av läraren mer generell. Alla lärare är vita kvinnor, det som skiljer dem åt är deras skiftande åldrar. Det finns endast en manlig lärare med i de undersökta svenska bilderböckerna, en träslöjdslärare, stereotypen för manlighet. Vi fann i studien att fokus i de brittiska bilderböckerna ligger mycket mer på läraren än i de svenska. De brittiska lärarna är uppmuntrande, populära ledare. De svenska lärarna är ofta placerade i bakgrunden och hade en mer passiv roll. I de svenska bilderböckerna är det elevernas relationer med varandra som står i fokus.

Eftersom urvalet av våra böcker endast täcker en bråkdel av alla bilderböcker för barn är inte tanken att vi ska komma med något absolut gällande resultat, men vi hoppas kunna se tendenser till generella slutsatser. Vi är öppna för att denna uppsats används för vidare studier.


This essay compares illustrations in picture books for children in Sweden, and the United Kingdom. The aim for this essay is to discuss national differences and similarities in how teachers are illustrated in picture books for children. Our focus is the illustrations and how they connect to the way the societies socialise children in preparation for starting school.

The analysis of the illustrations is also compared to The National Curriculum and Lpo94, to see how the curriculum has influenced the authors and illustrators. We want to see how the pre-school socialisation, in the world of illustrations in picture books, is realistic if you compare it to the school system and curriculum with a background in cultural and sociological studies.

We have chosen to analyse three picture books from each country, with the word “school” or “skola” in the title. The books have to have been printed during the ruling curriculum. The analysis of the pictures is inspired of a so called polarising picture analysis. Both countries share western culture and standards however, the picture of the teacher as a positive and nice person was something the both countries had in common. The illustration of the almost always smiling teacher made us draw some conclusions about how adults paint up a beautiful picture about starting school that is not necessarily realistic.

The differences between the two countries had more to do with ethnicity and gender. In one book from The United Kingdom the teacher is a bold man, in another a black woman and in the third the teacher was a young lady with brown hair. In the Swedish children books all teachers were woman, there was only one male teacher, posted as a wood workshop teacher, a stereotype for males. There was however some variations in age among these women, but in other ways they are similar, smiling white women that are nice to children. We also found more of a focus on the teacher in the British children books, the teachers were the supported leaders, all very popular with the children. In the Swedish children books, the teachers are more passive, the relation between the pupils takes more of the focus.

Since this essay only deals with a selection of picture books, we do not aim to make a clear conclusion. This essay is more likely a beginning of a further study.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Karlstedt, Lisa. "Språkhistoria – ”man får den liksom på köpet i undervisningen” : En studie som utforskar olikheter och likheter i gymnasielärares arbete med språkhistoria i ämnena Svenska och Svenska som andraspråk." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-65981.

Full text
Abstract:
This essay presents a comparison between Secondary teachers' work in language history in the courses Swedish and Swedish as a second language. This is ​​based on the idea that there are differences between the two courses that can’t be explained by the curriculum's different objectives and criteria. This study has its focused on working methods, attitude and problematics in Teacher's education of language history. Six Teachers' were interviewed and their answers form the basis of the study results. The results of the interviews were analyzed through curriculum theory to give the teachers a common starting point in their education in language history. What could be learned from this study was that there are differences between the course's working methods and attitude among the teachers in the different courses. There was also a lack of confidence in the curriculum, which the teachers did not consider gave adequate support in different problematics and issues that arose in their classrooms. A distinct difference that was read from the result was that the students in Swedish as second language ​​had a better attitude to the education in language history, likewise its teachers.
Denna uppsats presenterar en jämförelse mellan gymnasielärares arbete med språkhistoria i ämnena Svenska och Svenska som andraspråk med utgångspunkt i tanken att det finns skillnader mellan de två ämnen som inte kan förklaras med läroplanens olika mål och kriterier. Studien har fokuserat på arbetsmetoder, inställning och problematik i lärares undervisning av språkhistoria. Sex informanters intervjuer ligger till grund för studiens resultat. Intervjuernas resultat analyserades genom läroplansteori för att ge denna studie en gemensam utgångspunkt utifrån samtliga informanterns olika perspektiv. Vad som kunde utläsas från denna undersökning var att det finns skillnader mellan ämnenas arbetsmetoder och inställning hos lärarna i de olika ämnena. Det framkom även en bristande tillit till läroplanen som lärarna inte ansåg gav tillräckligt stöd i deras problematik som uppstod i deras klassrum. En tydlig skillnad som utlästes från resultatet var att både lärarna och eleverna i Svenska som andraspråk hade bättre inställning till momentet språkhistoria.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Lärare i svenska"

1

Slotte-Lüttge, Anna. Ja vet int va de heter på svenska: Interaktion mellan tvåspråkiga elever och deras lärare i en enspråkig klassrumsdiskurs. Åbo: Åbo Akademi, 2005.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Carlson, Marie. Svenska för invandrare, brygga eller gräns?: Syn på kunskap och lärande inom sfi-undervisningen. Göteborg: Department of Sociology, Göteborg University, 2002.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Johannesson, Kurt. Ad Herennium. Till Gaius Herennius om talekonstens teori. Translated by Birger Bergh. 3rd ed. Retorikförlaget, 2009. http://dx.doi.org/10.52610/tcjf9718.

Full text
Abstract:
De ratione dicendi ad C. Herennium - ”Till Gaius Herennius om talekonstens teori” - är den äldsta bevarade systematiseringen av romersk retorik. Förmodligen författad 86-82 f.Kr. är den tydligt influerad av grekisk tradition och boken fick stort genomslag, inte minst under medeltiden och renässansen. För modern retorik är boken oumbärlig i kraft av sin originalitet och systematik, i synnerhet i sin genomgång av retorikens figurlära (bok IV). Förstautgåvan av Birger Berghs översättning sammanföll med explosionen i det pånyttfödda intresset för retorik i Sverige, och boken är en etablerad pelare i den svenska retorikens kanon. Den nya, omarbetade utgåvan har blivit än mer användbar för studerande och intresserade som vill lära känna retorikens fundament och ursprung.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Book chapters on the topic "Lärare i svenska"

1

Smidfelt, Linda. "”Jag tänkte på svenska”. Gymnasieelevers strategier för ordförståelse i italienska som främmande språk." In Forskarskolan FRAM – lärare forskar i de främmande språkens didaktik, 65–79. Stockholm University Press, 2021. http://dx.doi.org/10.16993/bbg.d.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Lärare i svenska"

1

Malmros, Erik. "Mera svamp!" In SLM ONLINE: Projektarbeten från kandidatprogrammet Språk, litteratur och medier. Linköping University Electronic Press, 2020. http://dx.doi.org/10.3384/wcc28/svamp.

Full text
Abstract:
Mera Svamp! är ett icke-vinstdrivande projekt vars huvudsyfte är att öka medvetenheten kring svensk svamp genom informativa och underhållande texter. Tanken bakom varje text är att de ska fungera som diskussionsunderlag i den bredare diskussionen om hållbarhet; samtidigt som fler ska lockas till att lära sig mer om svensk svamp! Initiativtagare bakom projektet Mera Svamp! heter Erik, som för närvarande är student i Linköping och som brinner för hållbarhetsfrågor.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography