Dissertations / Theses on the topic 'Lärare i svenska'

I studien redovisas resultat utifrån intervjuer med fyra pedagoger som alla undervisar i det svenska språket. Tendenser som kommer fram i undersökningen är att pedagogerna har positiva attityder till modersmålsundervisningen och att de betonar vikten av att vara tydlig i kommunikationen med eleverna. Andra slutsatser är att eleverna ofta är utelämnade till texter de inte förstår och att kunskapsinhämtningen för andraspråkselever är för omfattande och detta resulterar ofta i sämre betyg

Denna uppsats jämför illustrationer av läraren i svenska och brittiska bilderböcker. I uppsatsen diskuteras nationella likheter och skillnader av lärarillustrationerna. Fokus ligger på hur bilderböckerna bidrar till att socialisera in barnen i förberedelserna inför skolstarten. Bildanalyserna jämförs även med den brittiska läroplanen The National Curriculum, och den svenska läroplanen, Lpo94, för att se hur pass realistisk den presenterade bilden av läraren är.

Vi har valt att analysera illustrationer från tre böcker från vardera land, alla med ordet ”school” eller ”skola” i titeln. Alla böckerna är skrivna under varje lands rådande läroplan. För att kunna analysera bilderna har vi hämtat inspiration från analysmetoden polariserande bildanalys.

Både Sverige och Storbritannien delar västvärldens syn på skola och lärande, båda länderna visar genom sina illustrationer läraren som en positiv och trevlig person som ständigt ler. Bilden av skolan blir därigenom god, frågan är hur pass realistisk denna bild är?

Skillnaderna mellan de två länderna har mer att göra med kön och etnicitet. I en brittisk bok är läraren en skallig man, i en annan en mörkhyad ung kvinna och den tredje en medelålders kvinna. I de svenska bilderböckerna är bilden av läraren mer generell. Alla lärare är vita kvinnor, det som skiljer dem åt är deras skiftande åldrar. Det finns endast en manlig lärare med i de undersökta svenska bilderböckerna, en träslöjdslärare, stereotypen för manlighet. Vi fann i studien att fokus i de brittiska bilderböckerna ligger mycket mer på läraren än i de svenska. De brittiska lärarna är uppmuntrande, populära ledare. De svenska lärarna är ofta placerade i bakgrunden och hade en mer passiv roll. I de svenska bilderböckerna är det elevernas relationer med varandra som står i fokus.

Eftersom urvalet av våra böcker endast täcker en bråkdel av alla bilderböcker för barn är inte tanken att vi ska komma med något absolut gällande resultat, men vi hoppas kunna se tendenser till generella slutsatser. Vi är öppna för att denna uppsats används för vidare studier.

This essay compares illustrations in picture books for children in Sweden, and the United Kingdom. The aim for this essay is to discuss national differences and similarities in how teachers are illustrated in picture books for children. Our focus is the illustrations and how they connect to the way the societies socialise children in preparation for starting school.

The analysis of the illustrations is also compared to The National Curriculum and Lpo94, to see how the curriculum has influenced the authors and illustrators. We want to see how the pre-school socialisation, in the world of illustrations in picture books, is realistic if you compare it to the school system and curriculum with a background in cultural and sociological studies.

We have chosen to analyse three picture books from each country, with the word “school” or “skola” in the title. The books have to have been printed during the ruling curriculum. The analysis of the pictures is inspired of a so called polarising picture analysis. Both countries share western culture and standards however, the picture of the teacher as a positive and nice person was something the both countries had in common. The illustration of the almost always smiling teacher made us draw some conclusions about how adults paint up a beautiful picture about starting school that is not necessarily realistic.

The differences between the two countries had more to do with ethnicity and gender. In one book from The United Kingdom the teacher is a bold man, in another a black woman and in the third the teacher was a young lady with brown hair. In the Swedish children books all teachers were woman, there was only one male teacher, posted as a wood workshop teacher, a stereotype for males. There was however some variations in age among these women, but in other ways they are similar, smiling white women that are nice to children. We also found more of a focus on the teacher in the British children books, the teachers were the supported leaders, all very popular with the children. In the Swedish children books, the teachers are more passive, the relation between the pupils takes more of the focus.

Since this essay only deals with a selection of picture books, we do not aim to make a clear conclusion. This essay is more likely a beginning of a further study.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur några lärares inställning till ämnet svenska som andraspråk är.

Frågeställningarna vi utgick ifrån var:

• Vilken inställningen har några olika lärare till ämnet SVA?

• Påverkar lärarens kunskap om ämnet SVA dennes inställning till det?

• Hur arbetar de olika skolorna med SVA?

• Under vilka omständigheter bedrivs SVA-undervisningen på några skolor?

Vi valde att göra en kvalitativ studie, där vi har intervjuat sex kvinnliga lärare i varierande åldrar och med olika utbildningar. Vi har använt oss av en semistrukturerad intervju för att på bästa sätt få fram lärarnas inställning till ämnet.

Resultatet visar att inställningen till ämnet till viss del påverkas av lärarnas utbildning och erfarenhet på så sätt att lärare med en god utbildning eller lång erfarenhet inom yrket har en mer positiv inställning. Undersökningen har visat att skolorna oftast lägger SVA-undervisningen på den tid det passar läraren, vilket även kan vara efter elevens skoldag. Läraren som bedriver undervisningen har mycket sällan någon utbildningen i ämnet. De flesta lärarna tycker att resurserna är för dåliga och att det finns för få utbildade lärare i svenska som andraspråk i de tidiga skolåren.

I följande arbete redovisas olika metoder på hur man lär ut svenska som andraspråk. Uppsatsen vill ge en bild av hur det är att undervisa i detta ämne på gymnasiet och komvux. Finns det skillnader mellan undervisning på olika nivåer? Arbetet inriktar sig på lärare som undervisar svenska som andraspråk. Vad vill lärare uppnå för mål med undervisningen samt vilka svårigheter dyker upp? Undersökningen genomförs med hjälp av intervjufrågor, och resultatet visar att skillnader finns med att undervisa elever i svenska som andraspråk, beroende på ålder samt intresse för att lära sig ett nytt språk. Lärare har sina individuella synpunkter på hur de vill lära ut till elever.

svenska

Att skolan är mångkulturell i dagens Sverige, är nog de flesta medvetna om. Islam är den näst största religionen i världen och i Sverige. Syftet med undersökningen är hur ramadan påverkar situationen i skolan bland lärare och elever. Undersökningen är gjord på en högstadieskola i Skåne där en stor andel av eleverna har föräldrar med utländsk härkomst. Jag har valt att göra kvalitativa intervjuer för att respondenterna skulle få möjlighet till att utveckla mer djupgående tankar kring ämnet. Resultatet visade att samtliga lärare i studien upplevde att ramadan orsakade problem i olika situationer i skolan. Resultatet visade även brister i skolledningens sätt att hantera situationer kring ramadan. Skolledningen har det övergripande ansvaret när det gäller att agera för att ge förutsättningar och riktlinjer för lärare i olika ämnen i undervisningen. Ramadan är av stor betydelse för eleverna i undersökningen.  Av resultatet framgick även att flertalet av lärarna inte hade någon kontakt med föräldrarna vad det gällde situationerna kring ramadan. Resultatet visade att svensklärarna ansåg att eleverna inte borde genomföra fastan under grundskolan.

SAMMANFATTNING

Lärarroller varierar både inom och mellan nationer. Trots att de finska och svenska lärarna har mycket som förenar så finns det även en hel del som skiljer dem åt. I detta arbete har jag genomfört intervjuer och observationer för att söka svar på vad det finns för likheter och skillnader mellan lärarnas roller i Finland och Sverige. Fyra svenskspråkiga skolor i Finland och tre skolor i Sverige har besökts.

I arbetet ställer jag följande frågor:

Vad finns det för olika lärarroller och vad står dessa roller för?

Hur ser den finska och svenska lärarrollen ut, utifrån undervisningsform, självbild och arbetssituation?

Svaren som jag kommit fram till pekar på skillnader i lärarnas sätt att undervisa. Den finska läraren använder sig ofta av en uppgiftsorienterad undervisning, där kunskaperna är i centrum, medan den svenska läraren lägger större fokus på elevorienterad undervisning. Detta hör ihop med olika lärarroller som kan sammanfattas i den förmedlande och den handledande rollen.

Även arbetssituation skiljer sig åt mellan nationerna. De finska lärarna har större frihet att forma sin arbetsdag som de själva vill, medan de svenska lärarna styrs av den arbetsplatsförlagda tiden som tas upp av elevvård och konferenser. Statusen på läraryrket tycks högre i Finland än vad de är i Sverige även om den upplevs som sjunkande i båda länderna.

Nyckelord: Lärarroller, Finland, Undervisningsform, Lärare

ABSTRACT

The variety between teachers and their professional roles are big both inside and between nations. Even though the Finish and the Swedish teachers have a lot in common there are several things that differ between them in their professions. I have in my research through observations and interviews been trying to find answers about differences and similarities in the roles of the teachers in these two countries. I have been visiting four Swedish speaking schools in Finland, and three schools in Sweden.

My two main questions in this project have been:

What kind of teacher roles exist and what are their characteristics?

How are the Finnish and the Swedish teacher roles shaped concern teaching stile and notion about the profession and work situation?

The answers I present in this paper adverts the variances in how the teachers conceive their teaching. The Finnish teachers are more focused on the task to put across knowledge to the tutee, while the Swedish teachers put more effort on the pupil’s wellbeing and the involvement of the tutee in the class. These two areas are related to different roles of the teachers and can be concluded in to the intermediary role and the pupil’s consenter role.

The working situation is also something that differs between these two nations. The Finnish ones have more freedom to shape there day as they concern while the Swedish teachers are more controlled by the regulation of the working time and conferences. The status of the teacher profession seams a bit higher in Finland compared to Sweden even though it may be declining in both of these countries.

Keyword: The role of the Teacher, Finland, Teaching stile, Teachers

Det övergripande syftet med detta examensarbete är att undersöka hur olika lärare tolkar kursplanerna gällande litteraturundervisningen i Svenska B och Svenska som andraspråk B. För att utröna om de kan anses som likvärdiga görs jämförelser gällande hur undervisningen skiljer sig åt mellan olika lärare som undervisar samma kurs och även mellan kurserna Svenska B och Svenska som andraspråk B. Detta eftersom godkänt betyg i kurserna ger likvärdig grundläggande behörighet för högre studier. Eventuella orsaker till olikheter angående likvärdighetsaspekten avser undersökningen också att utforska. Undersökningen gjordes genom intervjuer med fem lärare på gymnasiet och på Komvux.

Lärarna i Svenska B vittnade om att de allmänna formuleringarna i kursplanen ger läraren stor frihet vilket gör att det, mellan olika lärare, kan skilja sig åt beträffande undervisningstid och innehåll. Markanta sådana skillnader leder i sin tur till att lärarna anser att kurserna inte blir likvärdiga. Specifikt stora skillnader i undervisningstid och innehåll framkom mellan Svenska B och Svenska som andraspråk B. I Svenska B ägnas betydligt mycket mer tid, cirka 70-75%, åt litteraturundervisning än i Svenska som andraspråk B där tidsåtgången är cirka 30-50% av den totala undervisningstiden. Anledningen till denna skillnad är att andraspråkseleverna har språkliga begränsningar vilket gör det svårt för dem att läsa och förstå litteratur från olika tider och kulturer. Speciellt svårt har eleverna med äldre tiders texter varför sådana i hög grad väljs bort.

På grund av de språkliga begränsningarna lägger lärarna istället stor vikt vid elevernas språkfärdighet på bekostnad av litteraturundervisningen. Därför kan kurserna Svenska B och Svenska som andraspråk B, enligt denna fallstudie, inte anses vara likvärdiga. Undersökningen indikerar också på att andraspråkselevernas brister i språkbehärskningen beror på att de inte fått tillräcklig undervisningstid i tidigare kurser. Dessutom framhöll lärarna att undervisningstiden i Svenska som andraspråk B borde utökas.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur fritidspedagoger och lärare ser på varandras kompetens att undervisa i ämnet svenska, samt hur detta påverkar arbetsfördelningen. Uppsatsen ger en förklaring till vad fritidspedagogyrket och läraryrket innebär. I vår litteraturstudie tar vi upp begreppen kompetens och samverkan och klargör vad de betyder, samt vad tidigare forskning har att säga om hur fritidspedagoger och lärare uppfattar varandras kompetens. I vår kvalitativa undersökning har vi tagit hjälp av tio stycken pedagoger, fem fritidspedagoger och fem lärare som vi intervjuat. Svaren på intervjufrågorna har vi sedan bearbetat och analyserat. Vårt resultat går inte att generalisera men kan ge en inblick hur samverkan i ämnet svenska kan ske. Resultatet visar också att läraren och fritidspedagogen har bristande kunskap om varandras kompetens. Resultatet visar även att fritidspedagogen har olika uppgifter i ämnet svenska men att läraren har huvudansvaret. Vårt huvudresultat är att samverkan skall ske för att ta tillvara på det samlade arbetslagets kompetens för elevens bästa.

2021-01-13