To see the other types of publications on this topic, follow the link: Lärare i svenska.
Journal articles on the topic 'Lärare i svenska'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 journal articles for your research on the topic 'Lärare i svenska.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse journal articles on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Ackesjö, Helena. "Borde svenska lärare bli mer franska?" Pedagogisk forskning i Sverige 24, no. 2 (June 11, 2019): 74–87. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.02.04.
Full textAbstract:
Under början av 2019 förs en intensiv debatt i nationella medier om lärare, lärarauktoritet och lärararbetets gränser. I TV, radio och tidningar lyfts exempel på händelser från olika delar av landet fram i ljuset. Ett sådant är elevers upplevda kränkningar, en diskussion som ställs i relation till lärares auktoritet men framför allt till lärares handlingsutrymme.
I denna text diskuteras lärarprofessionens gränser genom Frykmans (1998) teoretiska lins. I texten jämförs exempel från den svenska skolan med exempel från den franska i avsikt att föra en kontrasterande och teoretisk diskussion om professionens gränser. Frågan som ställs är Borde svenska lärare bli mer franska? I essän framförs argument om att tydligare gränser kan krävas för att lärares professionalitet och auktoritet ska bli mer markerad. Skolan borde kunna bygga broar mellan skola, hem och samhälle utan att träda över gränserna mellan dem. Stärkta gränser skulle i sin tur kunna leda till avlastning men också till ökad auktoritet och professionalitet vilket på sikt skulle kunna stärka både lärares position i samhället och yrkets attraktivitet.
2
Westerlund, Stina, and Marcus Samuelsson. "Lära sig att stå ut." Techne serien - Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap 21, no. 3 (June 22, 2021): 63–77. http://dx.doi.org/10.7577/technea.4218.
Full textAbstract:
Denna artikels tänkbara svar på frågan varför vi har slöjd i den svenska grundskolan är förankrat i teorier om motstånd (Senneth, 2008) och teorier om kommunikation och ledarskap (Hamre m.fl., 2013). Svaret pekar på en potential knuten till att lärare i slöjd medvetet leder elever till motstånd i slöjdundervisningen och stannar hos dem under motstånd genom att erbjuda både krav och stöd. Utifrån en re-analys av tidigare insamlade videoobservationer beskrivs tre lärare, i olika slöjdgrupper, som förhåller sig på skilda sätt till en av sina elever som möter externt eller skapar internt motstånd i pågående slöjdarbete. Analysen syftar till fördjupad förståelse av hur elevers möte med motstånd uppstår och hur detta kan relateras till lärares förhållningssätt. De tre lärarna har delvis olika sätt att leda undervisning och att erbjuda sina elever mer eller mindre emotionellt stöd, organisatoriskt stöd och stöd för lärandet. Genom sina olika sätt att förhålla sig till, arbeta med och språkliggöra motståndet gör deras elever olika erfarenheter av möten med motstånd i skolslöjd. Keywords: Motstånd, Emotionellt stöd, Lärande stöd, Organisatoriskt stöd, Didaktiskt ledarskap, Re-analys
3
Samuelsson, Marcus. "Lärares upplevelse av besvärande elevbeteende." Venue 3, no. 1 (March 11, 2014): 1–6. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1437.
Full text
4
Johansson, Ingela, and Gudrun Seiler-Holmer. "Utmaning eller tillgång? Att undervisa modersmålstalare i språkutbildning på universitetet." Högre utbildning 9, no. 1 (2019): 60. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v9.1471.
Full textAbstract:
I språkutbildning vid svenska lärosäten finns det vanligtvis ett antal studenter i varje grupp som har det studerade språket som modersmål (L1), även om majoriteten utgörs av studerande som läser språket som främmande språk (L2). I vår studie undersöker vi erfarenheter av att undervisa denna typ av grupp genom semistrukturerade intervjuer med sex universitetslärare i franska, spanska och tyska. Undersökningen visar att lärarna mestadels ser L1-studenterna som en tillgång för gruppen, samtidigt som de är medvetna om risken att dessa blir alltför tongivande. Det framgår också att L1-studenterna, majoriteten med högskolestudier från hemlandet, överlag accepterar att de måste läsa sitt modersmål tillsammans med L2-inlärare för att bli lärare i svensk skola.
5
Lindqvist, Per. ""Låt lärarna vara lärare" – idéer om lärararbete i det offentliga samtalet om lärarassistenter." Pedagogisk forskning i Sverige 25, no. 4 (December 16, 2020): 7–29. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.04.01.
Full textAbstract:
I artikeln uppmärksammas det offentliga samtalet om behovet av avlastning för lärare, i vilket införandet av lärarassistenter förts fram som en potentiellt verkningsfull åtgärd. Med hjälp av en innehållsanalys av medietexter prövas att se på samtalet som en del av en svängning i samtalet om skolan och lärararbetet som i förlängningen kan innebära en omdefiniering av lärares arbete. De övergripande frågorna i artikeln kretsar kring vilka olika idéer om lärararbetet som träder fram och som ges dominans i samtalet. I studien diskuteras också hur samtalet kan komma att påverka framtida förflyttningar av gränser kring framför allt den sociala dimensionen av lärararbetet.
Resultatet visar att exponeringen av begreppet ”lärarassistent” i media ökade närmast explosionsartat under början av 2016 samt att mediasamtalet har präglats av konsensus om idén om det ”rena” lärararbetet där lärarna ska ägna sig åt undervisning och överlämna andra kringuppgifter åt antingen yrkesgrupper med lägre status i organisationen eller professionella yrkesgrupper med specialistkompetens. Studien visar också att samtalet om införande av lärarassistenter i de svenska skolorna kan ses som ett steg på väg tillbaka mot en reduktion av lärararbetets sociala dimension, där lärarassistenter tar hand om det elevnära arbetet och där lärarens utsträckning från klassrummet begränsas.
6
Sund, Per, and Louise Sund. "”Alla gör fel!” – Hinder för lärares bedömning av elevers praktiska förmågor under ett nationellt prov." Nordic Studies in Science Education 13, no. 1 (February 17, 2017): 3–16. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.2845.
Full textAbstract:
Storskaliga och kostsamma nationella tester genomförs i hela västvärlden och tar stora lärarresurser i anspråk. Med stora satsningar som dessa är det viktigt att ställa frågan om betygsunderlaget som genereras är likvärdigt och rättvist? Denna fallstudie undersöker svenska lärares möjligheter att bedöma elevers individuella förmågor i tre undervisningsgrupper under genomförandet av ett praktiskt delmoment i det nationella provet i kemi i åk 9. Datainsamling genomfördes med två fasta videokameror och tre par spionglasögon. Trots att provinstruktioner till elever och lärare är väl utvecklade och bedömningsanvisningar till läraren är detaljerade visar resultaten i denna studie att det är svårt att bedöma elevers individuella praktiska förmågor. Det finns många olika slags faktorer som påverkar provresultatet. En sådan faktor är provet genomförs i en laborationssal där situationen skiljer sig väsentligt från miljön för ett teoretiskt prov i ett klassrum. En annan faktor är att det under den praktiska provdelen i en laborationssal närmast är omöjligt för eleverna att undvika att kommunicera. Studiens resultat visar att det finns påverkansfaktorer som sociala interaktioner och systematiska fysiska felkällor. I resultatet diskuteras hur lärares möjligheter att bedöma elevers individuella praktiska förmågor under nationella prov bättre kan säkerställas.
7
Ludvigsson, Ann, and Carin Falkner. "Fritidshem – ett gränsland i utbildningslandskapet." Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk 5 (2019): 13. http://dx.doi.org/10.23865/ntpk.v5.1181.
Full textAbstract:
Fritidshemmet utgör en väsentlig del av grundskolan och är positionerat som ett gränsland i det svenska utbildningslandskapet, mellan förskola, förskoleklass och grundskola. Mot bakgrund av fritidshemmets positionering som gränsland och de stora strukturella förändringar som genomförts under senare årtionden är syftet med artikeln att diskutera hur lärare i fritidshem konstruerar en gemensam förståelse av sitt uppdrag – en institutionell identitet – utifrån fritidshemmets position i utbildningslandskapet. Artikeln bygger på en studie med två fokusgruppssamtal med sammanlagt åtta lärare. För att tolka resultatet används begreppen gränsland, kultur och institutionell identitet. Lärarnas institutionella identitet beskrivs i fokusgruppssamtalen med ord som uttrycker att de är: ”lagspelare”, ”föränderliga”, ”flexibla”, ”fyrkantiga”, ”professionella” och ”logistiker”. Centralt för lärarna är att skapa trygghet och de säger sig göra det genom: att vara tydliga i ledarskapet, relationsskapa med elever och föräldrar, kontrollera vad eleverna gör och befinner sig samt organisera elevgruppen och verksamheten. Lärarna upplever att deras uppdrag är otydligt och att rektorer brister i sin kunskap om fritidshem och därmed i sitt ledarskap. Dessa omständigheter kompenseras av lärarna genom att de anstränger sig för att visa sig professionella.
8
Niklasson, Laila. "OECD granskar svensk skola – hur påverkar det skolledare?" Venue 4, no. 3 (October 16, 2015): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.15420.
Full textAbstract:
Förändringar på alla nivåer i skolsystemet är vad som krävs för att motverka de fallande resultaten för svenska elever i Pisa-mätningarna. Det är slutsatsen i den rapport som OECD (2015) har skrivit angående den svenska grundskolan. Här finns förslag till organisationsförändring på nationell nivå, en omstrukturering av professionsutvecklingen och ett tydligare ansvarsutkrävande från nationell nivå till lärare i klassrum där uppföljning och utvärdering förstärks för att stärka elevers måluppfyllelse. Skolledarens roll och ansvar som pedagogisk ledare uppmärksammas också.
9
Wedin, Åsa, and Lena Stenbäck. "Föreställningar om läsande och läsundervisning hos lärare i svenska som andraspråk." Educare - vetenskapliga skrifter, no. 4 (October 4, 2020): 109–35. http://dx.doi.org/10.24834/educare.2020.4.5.
Full textAbstract:
Pipils in the Language Introduction programmes in upper secondary schools in Sweden are required to develop reading skills to be admitted to national programmes. This study focuses on perceptions of reading and reading instruction among teachers in Swedish as a second language. The empirical material consists of interviews with five teachers. The interviews were analyzed thematically to illuminate the teachers’ perceptions of reading practices and their underlying understanding of reading and reading instruction. Freebody and Luke’s resource model and Ivanič’s multilayered discourse model served as the theoretical frame for the study. The teachers’ narrow view of reading and reading education was revealed in the analysis, with emphasis on practices of coding and meaning making, and on discourses of skills and processes. A picture emerged of the reading education as lacking richness and without necessary conditions to focus on issues of identity, power and ideologies, something that is important for students in this age and situation. We argue that a prerequisite for development of reading education that includes not only cognitive and psychological perspectives but also sociocultural and sociopolitical is that teachers turn their focus from individual students to the social and cultural contexts. Such education could support reading education to develop these pupils’ interpretation and critical skills necessary for future life.
10
Economou, Catarina, and Elin Ennerberg. "Flerspråkighet och transspråkande i lärarprogram för nyanlända lärare – språkbro med förhinder?" Högre utbildning 10, no. 2 (2020): 75. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.2211.
Full textAbstract:
Denna artikel handlar om en universitetsförlagd introduktionsutbildning för nyanlända lärare i Sverige, det så kallade snabbspåret. Den presenterade studien handlar om hur lärarnas flerspråkighet och transspråkande används, betraktas och tas tillvara i en kontext för högre utbildning och kompetensutveckling. Baserat på ett teoretiskt ramverk om transspråkande och olika synsätt på flerspråkighet och språkpolicyer, samlades data in genom intervjuer och observationer med utbildningens deltagare, lärare och handledare. Resultaten visar på att språkfrågan är komplex och flera tendenser visas. Dels ses deltagarnas språkkunskaper i svenska som bristande, dels ses deras flerspråkighet som en tillgång i vissa sammanhang. Transspråkandet visas fylla en viktig funktion i inlärningsprocessen inom kursens ram. Slutsatsen är att alla aktörer i utbildningen behöver få en högre medvetenhet om flerspråkighet och transspråkande så att deltagarnas kompetenser kan tillvaratas.
11
Blomqvist, Per, Viveca Lindberg, and Gustaf B. Skar. "Vad behöver eleverna undervisning i för att utveckla sitt skrivande? Förväntningsnormer och didaktiska beslut i svensklärares bedömningssamtal." Acta Didactica Norge 10, no. 1 (April 20, 2016): 9. http://dx.doi.org/10.5617/adno.2642.
Full textAbstract:
I studien samtalar tre lärargrupper om elevers skrivande och skrivundervisning i ämnet svenska på gymnasiet. Det teoretiska perspektiv som läggs på dessa samtal är didaktiskt och inriktas på hur lärare formulerar och använder bedömningsinformation om elevers skrivande för beslut om skrivundervisningens innehåll. Resultatet visar att lärares bedömningar av elevers skrivande behandlar fler och delvis andra aspekter av skrivförmåga än vad deras didaktiska beslut sedan omfattar. De kvalitetsuppfattningar och förväntningsnormer som lärarna uttrycker i sina bedömningar av elevers skrivande inriktas huvudsakligen på texters kommunikativa kvaliteter, den stilistiska utformningen och textuppbyggnaden, följt av ämnesinnehåll och källanvändning. De didaktiska beslut som fattas utifrån bedömningen av elevers texter inriktas däremot i stort sett enbart på att eleverna behöver skrivundervisning i att disponera text och att använda källor. Detta gör att överensstämmelsen är låg mellan lärarnas beslut om skrivundervisningens inriktning och deras förväntningar på vad eleverna ska kunna. De didaktiska besluten omfattar i begränsad utsträckning den bedömningsinformation som lärarna själva har formulerat.Nyckelord: Skrivbedömning, kvalitetsuppfattningar, förväntningsnormer, didaktiska beslut, formativ bedömning, svenskämnets didaktik, svenska på gymnasietAbstractThis article presents an analysis of teacher group discussions about students’ writing in the subject of Swedish in upper secondary school. The study adopts a pedagogical perspective on these discussions and focuses on examining teachers’ expressed assessment criteria and relating them to their pedagogical decision-making. The results reveal that the teachers’ assessments of students’ writing focus on much more, and partly other, criteria than their pedagogical decisions. The quality standards that teachers express in the discussions about students’ texts focus mostly on communicative quality, language style and text structure followed by content and the use of sources. The pedagogical decisions are, on the other hand, almost exclusively focusing on text structure and the use of sources. This means that there is a gap between the teachers’ perceptions of qualities in students’ writing and their pedagogical decisions. The pedagogical decisions cover to a limited extent the assessment information that teachers themselves formulated.Keywords: Writing assessment, assessment criteria, pedagogical decision-making, formative assessment, Swedish in upper secondary school
12
Wiltgren, Layal Kasselias. "Subtil exkludering - Exkludering av högpresterande elever med utländsk bakgrund i en innerstadsskola." Pedagogisk forskning i Sverige 25, no. 2-3 (October 1, 2020): 49–68. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.0203.03.
Full textAbstract:
Skolsegregations negativa effekter debatteras flitigt där både klass och etnicitet anses påverka elevers möjligheter till att lyckas och där de stora förlorarna är elever från arbetarklasshem som har utländsk bakgrund. Denna studie riktar istället blicken mot en i forskningssammanhang bortglömd grupp, nämligen högpresterande elever med utländsk bakgrund som bor i ekonomiskt bemedlade bostadsområde och går i en innerstadsskola med gott rykte. På ett formellt plan är eleverna inkluderade i det svenska skolsystemet, majoriteten har högutbildade föräldrar som kan hjälpa dem att navigera i det svenska skolsystemet, de har höga ambitioner och höga betyg. Därmed bidrar de till skolans fortsatta goda rykte. På det sociala planet upplever de däremot att de exkluderas av klasskamrater som refereras till som "svenskarna". Denna exkludering uttrycks inte verbalt, utan genom små subtila handlingar i de vardagliga interaktionerna, i form av mikroaggressioner, något som de exkluderade eleverna kopplar till sin etniska bakgrund. Men eftersom exkluderingen är outtalad och sker subtilt, och eftersom lärarna inte kopplar exkludering till en fråga om etnicitet, blir den svår att ifrågasätta. Resultatet pekar på att formell inkludering inte per automatik bidrar till social inkludering. Studien bygger på deltagande observation i en gymnasieskola och intervjuer med elever såväl som lärare och skolledare.
13
Walldén, Robert. "Med fokus på ord, uttryck och språklig stil." Pedagogisk forskning i Sverige 24, no. 3-4 (November 18, 2019): 35–61. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.0304.02.
Full textAbstract:
I denna studie utforskas ett litteraturarbete som involverar en lärare och en grupp andraspråksinlärare inom grundläggande vuxenutbildning. Den aktuella kursen är Svenska som andraspråk Delkurs 3. Syftet med studien är att utforska och synliggöra de litteracitetspraktiker som erbjuds under moment som fokuserar på romanens språk. Materialet grundar sig på observationer, ljudinspelningar och insamlat läromaterial. Analysen vilar primärt på Luke och Freebodys litteracitetspraktiker, Langers teori om textrörlighet samt Bernsteins utbildningssociologiska teori. I analysen betraktas litteraturarbetet som samspelande litteracitetspraktiker, där arbetet med romanens språk utgör en särskild textanvändningspraktik. Resultatet visar att läraren i diskussioner kring ord, uttryck och språklig stil för uppmärksamheten till de centrala karaktärernas egenskaper och utveckling genom romanen. Detta medför att textanvändningspraktiken samspelar med en betydelseskapande praktik, där de betydelser som utforskas i interaktionen överskrider betydelsen av de enskilda ord och uttryck som väljs ut och diskuteras. Detta kan tillmätas viktiga stöttande egenskaper i en undervisningsgrupp där majoriteten av eleverna skulle ha svårt att förstå romanen på egen hand. I artikeln diskuteras även hur fokuset på romanens språk öppnar upp för en textanalytisk litteracitetspraktik.
14
Porko-Hudd, Mia. "Förord." Techne serien - Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap 21, no. 3 (June 22, 2021): i—ii. http://dx.doi.org/10.7577/technea.4488.
Full textAbstract:
Bästa läsare! Välkommen att läsa artiklar i detta nya nummer av Techne Serien, det tredje numret under år 2021. I numret finns sex artiklar vars gemensamma nämnare kan reduceras till ordkonstruktionerna samskapande, meningsskapande och tvärvetenskapande. Den första artikeln Video Data Analysis for Tracing Emotional Aspects of Collaborative Design and Making Processes av Tiina Paavola, Kaiju Kangas, Sirpa Kokko, Sini Riikonen, Varpu Mehto, Kai Hakkarainen och Pirita Seitamaa-Hakkarainen, beskriver införandet av en systematisk analys på tre nivåer för videoanalys, för att spåra emotionella aspekter av en Makercentrerad samarbetsdesign och tillverkningsprocess. För analys av longitudinella samarbetsprocesser utvecklades den visuella analysmetoden Making-Process-Rug, som möjliggör spårning av materialmedierade verbala och förkroppsligade tillverkningsprocesser. Metoden exemplifieras genom en fallstudie där en grupp elever i årskurs 7 använde traditionella och digitala tillverkningstekniker för att uppfinna, designa och tillverka artefakter. Datamaterialet utgörs av 11 timmar videofilm som analyseras på tre nivåer bestående av makro, mellanliggande och mikro nivå. Resultaten visar att metoden för att identifiera känslor från videodata har potential för pedagogisk forskning inom olika områden, men att kulturspecifika uttryck och tolkningar av känslor kräver särskild uppmärksamhet i fortsatt metodutveckling. I den andra artikeln Laddad slöjd – slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande, strävar Marléne Johansson att utifrån slöjdforskning och historiska, sociala och kulturella grunder ge en översiktlig bild och lyfta fram hur slöjd, slöjdkunnande och slöjdföremål kan uppfattas ’laddade’ på olika vis. Artikeln inleds med beskrivningar om olika redskaps och föremåls laddningar. Med hjälp av en sax, en nål och en jeansväska illustreras hur olika varianter av respektive redskap har olika laddningar. En sax är inte bara en sax, den kan t ex vara en fårklippningssax, leksakssax i plast, tillklippningssax, plåtsax, kirurgsax, taggsax, broderisax, knapphålssax eller frisörsax, var och en med sin egen form, sitt eget specifika användningsändamål och laddning. Johansson belyser vidare hur skolslöjd och slöjdkunnande ger och ges laddningar samt för resonemang om slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande i och utanför skolan. Artikeln avslutas med att lyfta fram behovet av en breddad syn på slöjdens kunskapsform, och vad det kan innefatta att arbeta i hela processer utifrån idéer, olika material och redskap till ett fysiskt föremål. Artikeln ”Det blir ofte vanskelig å få til de tverrfaglige greiene” Et lærerperspektiv på tverrfaglighet av Torunn Paulsen Dagsland tar läsaren till tvärvetenskapliga utmaningar och möjligheter som den nya läroplanen för den norska grundutbildningen ger. Artikeln belyser hur den övergripande delen av läroplanen beskriver begreppet tvärvetenskapligt som en pedagogisk princip och hur detta tillåter lärare att konstruera sin egen förståelse för vad ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt är, och hur olika former av tvärvetenskaplig undervisning kan formas. Undersökningen bygger på dokumentanalys och intervjuer med tolv lärare i gymnasiet som undervisar i naturfag och i kunst og håndverk. Den teoretiska ramen för studien utgörs av Goodlads läroplansteori. Artikeln beskriver vad lärarna placerar i begreppet tvärvetenskapligt och hur de operationaliserar detta i sin undervisning. Studien visar att majoriteten av lärarna hävdar att tvärvetenskap innebär undervisning där ämnen integreras och glider in i varandra. Undersökningen visar dock att när lärarna ser på sin egen operationaliserade undervisning, märker de att de förstår och tillämpar den tvärvetenskapliga metoden på olika sätt. Den fjärde artikeln utgörs av Reasons for knitting blogging and its importance for crafting av Katja Vilhunen, Sinikka Pöllänen and Harri Pitkäniemi. I artikeln beskrivs en studie om orsaker till varför många som håller på med stickning, också väljer att blogga om sin verksamhet och hur bloggandet i sin tur stödjer hantverket. Studien genomfördes som en mixed-methods studie där det empiriska materialet insamlades genom två online enkäter under två olika år i samma grupp av finska bloggare, samt genom essäer skriva efter de senare enkäterna. Studiens kvantitativa data fokuserade på tidsrelaterade förändringar i bloggningen, medan det kvalitativa datat användes som klargörande beskrivningar. Resultaten visar att det fanns flera orsaker till bloggning om stickande. Orsakerna bestod av inspiration och materialisering, känsla av samhörighet och gemenskapsstöd, samt uppmuntran, reflektion och minnen. Studien antyder att stickning och bloggning kompletterade varandra, och att bloggningen stödde utvecklingen av bloggarnas stickning till en seriös fritidsaktivitet bestående av meningsfulla långsiktiga aktiviteter och tydliga mål. Den femte artikeln i numret är skriven av Stina Westerlund och Marcus Samuelsson. Artikeln Lära sig att stå ut – ett bidrag till diskussionen om varför vi har slöjd i skolan fokuserar på den stundvis högljutt ställda frågan som svenska slöjdlärare får bemöta om slöjdens varande som läroämne. Forskarna förankrar diskussionen i teorier om motstånd och ledarskap. Datamaterialet i studien utgörs av tidigare insamlade videoobservationer som tar fasta på hur tre lärare förhåller sig till elever som möter externt eller internt motstånd under slöjdprocesser. Studien visar att lärarnas olika sätt att förhålla sig till, arbeta med och språkliggöra motståndet som eleverna upplever, gör att elevernas erfarenheter av motstånd i skolslöjden blir olika. Artikeln lyfter även fram diskursen om slöjd som ett roligt ämne och vad detta medför för både lärare och elever i stunder av motstånd. Avslutningsvis konstateras att lärares arbete att ge olika typer av stöd utifrån situation och individ är både komplext och utmanande. Enligt forskarna kvarstår det ett behov av att studera balansen mellan olika typer av stöd i slöjdundervisning samt vidareutveckla begrepp som fördjupat ringar in olika kvaliteter i hur lärare i slöjd leder undervisningen. Numrets sista artikel, Utbytesstuderandes erfarenheter av slöjd på universitetsnivå, är skriven av Pia Brännkärr. I artikeln diskuteras universitetens internationalisering från ett mottagarperspektiv. Forskningsfrågan för studien lyder: Vilka erfarenheter synliggör utbytesstuderande från slöjdkursen de deltagit i? Det empiriska materialet består av 13 utbytesstuderandes skriftliga kursuppgifter från en slöjdkurs hösten 2018 vid Åbo Akademi. Genom tematisk analys och med hjälp av programmet Nvivo har studerandes texter analyserats och fem teman har skapats. Resultaten visar att utbytesstuderandes erfarenheter handlar om känslor och personlig utveckling, reflektioner gällande ämnesteknologi, den kommande lärarprofessionen, kontakten till och interaktionen med medstuderande och lärare, samt kopplingar och reflektioner till det omgivande samhället och hemlandet. Studien ger ett internationellt perspektiv på slöjdupplevelser, samt kunskap som hjälper mottagande universitet och lärare att i framtiden anpassa verksamheten så att studerande får bästa möjliga utbyte och erfarenhet. Med dessa artiklar önskar jag er givande och tankeväckande lässtunder, och uppmanar er att aktivt använda Techne Seriens artiklar i utbildning och forskning. Tillsammans bidrar vi till att slöjdforskningen stärks och sprids! En vacker sommardag i Vasa 2021, Mia Porko-Hudd Huvudredaktör
15
Flensner, Karin. "Mångfald och sekularitet i religionskunskapsundervisning." Prismet 71, no. 4 (December 3, 2020): 393–406. http://dx.doi.org/10.5617/pri.8367.
Full textAbstract:
I syftestexten för det svenska religionskunskapsämnet anges att undervisningen i religionskunskap ska ge eleverna «möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald [samt att eleverna] ska ges möjlighet att reflektera över och analysera människors värderingar och trosföreställningar och därigenom utveckla respekt och förståelse för olika sätt att tänka och leva» (Skolverket 2011). Samtidigt visar ett flertal studier att klassrumspraktiken och talet om religion i svenska skolmiljöer är starkt präglade av en sekularistisk diskurs om religion där religiösa livsåskådningar artikuleras som tillhörande en förgången tid, vara svårförenliga med ett rationellt, modernt och vetenskapligt förhållningssätt och att troende människor uppfattas som irrationella, lurade eller psykiskt sjuka (Berglund, 2017; Carlsson & Thalén, 2015; Eddebo & Magnusson, 2020; Flensner 2015; 2017; 2018; Holmqvist Lidh, 2016; Osbeck & Lied, 2011; SKR, 2020; Vikdahl, 2018; von Brömssen, 2009, 2012; 2016). Många gånger är det andra elever som uttrycker denna typ av åsikter i undervisningen, men även lärare bidrar till att denna diskurs blir hegemonisk i klassrummet. Detta sekularistiska förhållningssätt uppfattats många gånger som en neutral position av de som uttrycker den, vilket får implikationer för hur man förhåller sig till olika aspekter av mångfald. I den här texten ska jag resonera kring relationen mellan sekularitet och mångfald och diskutera några möjliga implikationer för ickekonfessionell undervisning om religion. Jag kommer att utgå från resultat från empiriska studier av religionskunskapsundervisning.
16
Stolare, Martin. "På tal om historieundervisning: Perspektiv på undervisning i historia på mellanstadiet." Acta Didactica Norge 8, no. 1 (September 4, 2014): 9. http://dx.doi.org/10.5617/adno.1101.
Full textAbstract:
I denna artikel undersöks historieundervisning för yngre barn, årskurserna 4-6, i den svenska grundskolan. Vad är det för historieämne som framträder och hur kan relationen mellan delarna i en historisk praktik förstås? Historie-undervisningen för dessa delar av grundskolan har i mindre utsträckning uppmärksammats av den nordiska historiedidaktiska forskningen. Det huvud-sakliga empiriska underlaget utgörs här av semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Utgångspunkten för analysen blir således lärarnas tal om under-visningen. Analysen genomförs med hjälp av en disciplinärt förankrad historie¬didaktisk analysram. Den består av tre delar: 1. Historiska narrativ, 2. Strukturerande idéer och begrepp samt 3. Strategiska praktiker. Under-sökningen visar att undervisningen i stor utsträckning orienterar kring ett nationellt inriktat historiskt narrativ. Mindre fokus hamnar på de två övriga delarna, strukturerande idéer och begrepp samt strategiska praktiker. Och när väl dessa delar behandlas görs det inte i relation till det historiska narrativet. Tidigare forskning har visat att historieundervisningens tyngdpunkt i de nordiska länderna, men också internationellt, tenderar att ligga på historiska narrativ. Under senare år har också framkommit att det historiska narrativet för till exempel den svenska gymnasieskolan innehåller framträdande inter-nationella perspektiv. Så är alltså inte fallet för årskurserna 4-6, där narrativet fortfarande har nationens födelse och utveckling som en central tematik. Antyder det att man kan tala om två lite olika historieämnen i ungdomsskolan?
17
Alm Fjellborg, Andreas, and Lena Molin. "Vilka typer av uppgifter gynnar elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk? En undersökning med data från de nationella proven i geografi." Acta Didactica Norge 12, no. 4 (December 12, 2018): 5. http://dx.doi.org/10.5617/adno.6286.
Full textAbstract:
Elever med utländsk bakgrund tenderar att prestera sämre än svenskfödda elever i skolan primärt på grund av sämre kunskaper i det svenska språket. Utifrån statistisk analys (Differential item functioning) identifieras uppgifter från de nationella proven i geografi (2014 – 2017) där elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk klarar sig avsevärt mycket bättre - eller sämre - än förväntat. Tidigare forskning har visat att geografiska begrepp är särskilt svåra för elever som inte har svenska som modersmål, vilket också påvisas i denna studie. Den visar att det särskilt är uppgifter med lite text som handlar om geografiska begrepp som uppvisar större skillnader i prestationer mellan elever som följer kursplanen i svenska respektive svenska som andraspråk. Resultaten kan stödja såväl lärare som provkonstruktörer att bättre anpassa undervisning och prov genom att undvika att skapa uppgifter som mäter irrelevanta bakgrundsfaktorer som påverkar elevernas möjligheter att besvara uppgifter på ett adekvat vis utifrån deras kunskapsnivåer.Nyckelord: Nationella prov i geografi, uppgiftsformat, elever med utländsk bakgrund, svenskfödda elever, DIF-analysWhat types of test items benefit students who follow the syllabus in Swedish as a second language? A study using data from the Swedish national assessments in geography.AbstractPupils born outside Sweden are likely to accomplish less in comparison to native pupils, primarily as a result of inferior knowledge of the Swedish language. Based on a statistical analysis (Differential item functioning) of questions given at national tests in geography (2014-2017), it was possible to identify questions where pupils following the syllabus of Swedish as a second language attain either considerably better or more inferior results than expected. Earlier research has shown that pupils whose native language is not Swedish find it particularly hard to comprehend geographic concepts, which was confirmed by the present study. This study furthermore revealed that in particular questions containing a limited amount of text concerning geographic concepts resulted in larger differences than expected between native pupils following the syllabus in Swedish and foreign born pupils following the syllabus in Swedish as a second language. These findings could aid teachers and test constructors in their efforts to adjust teaching and tests by not formulating questions that measure irrelevant background factors, which might affect the pupils’ ability to answer questions adequately, based on their level of knowledge.Keywords: National tests in geography, question format, pupils born outside Sweden, Swedish-born pupils, DIF-analysis
18
Elbe, Jörgen. "Reflektioner kring en högre utbildning som lägger grunden för bildade företagsekonomer." Högre utbildning 10, no. 2 (2020): 55. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.1573.
Full textAbstract:
Ekonomutbildningar finns idag vid i stort sett samtliga svenska universitet och högskolor och företagsekonomi är det enskilt största ämnet sett till antal studenter i landet. Innehållet i utbildningarna är i stor utsträckning normativt och likriktningen när det gäller struktur och innehåll är påfallande. Företagsekonomens arbete består i att ta fram beslutsunderlag och fatta rationella beslut i frågor som rör nyttjandet av begränsade resurser i företag och organisationer. Tillämpningen av kalkylmetoder och rationella beslutsmodeller spelar en central roll. Studenterna ska genom högre utbildning förvisso lära sig att bli yrkesmänniskor, men de måste även ges möjlighet att utveckla sitt omdöme och kunna se konsekvenser av sitt handlande bortom systematiska metoder och modeller. För utveckling av det egna omdömet måste utbildning också ge möjlighet till bildning. Baserat på erfarenheter både som lärare på högskolan och från andra yrkesroller med ekonomianknytning, menar vi att vi inom ämnet företagsekonomi inte bara har ett utbildningsansvar, utan även ett ansvar för att ge studenterna en bra grund för deras bildningsprocess. Studenterna bör få en utbildning som även ger dem en grundläggande förståelse för andra ämnesområden som bidrar till att kunna sätta in frågor av ekonomisk karaktär i en vidare kontext. Med detta menar vi att utbildningen bör ge studenten förutsättningar för att kritiskt kunna reflektera över sin framtida roll i olika positioner i företag och organisationer i en snabbt föränderlig omvärld där utmaningarna är stora. Texten reflekterar kring varför bildning bör ges ett större utrymme och ger förslag på hur bildningsperspektivet kan integreras och implementeras i företagsekonomutbildningen.
19
From, Jörgen, Fanny Pettersson, and Gerd Pettersson. "Fjärrundervisning - en central del i skolans digitalisering." Pedagogisk forskning i Sverige 25, no. 2-3 (October 1, 2020): 69–91. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.0203.04.
Full textAbstract:
I denna artikel analyseras fjärrundervisning i relation till skolans digitalisering, med Nivåer av Lärande som teoretiskt ramverk. Detta görs med utgångspunkt i de försök till digitalisering som sedan 1980-talet pågått i svensk grund- och gymnasieskola, och den brist på pedagogiska objekt i termer av skolans undervisningsuppdrag som kännetecknar dessa försök. Ytterligare en del i föreliggande studie utgör en historisk beskrivning av fjärrundervisningens framväxt i svensk skola, där fjärrundervisning varit ett sätt att hantera skolans behov. Sedan redovisas ett empiriskt case om lärares erfarenheter från, och perspektiv på, egen fjärrundervisning i svensk skola. Detta tydliggör att lärarna använder digital teknik i ett målinriktat pedagogiskt syfte, vilket i detta sammanhang innebär att digital teknik är verktyg för att bedriva fjärrundervisning. Slutligen förs en diskussion kring vad som kännetecknar det pedagogiska objekt och den pedagogiska process som utvecklas och realiseras på olika nivåer i skolorganisationen i samspelet mellan fjärrundervisning och skolans digitalisering. Den slutsats som dras är att skolans digitalisering snarare är en fråga om pedagogik än om teknik.
20
Drotner, Kirsten. "Reviews : Gun Malmgren Gymnasiekulturer. Lärare och elever om svenska och kultur Lund: Pedagogiskt Utvecklingsarbete vid Lunds universitet no. 92:188. Ph.D. dissertation." YOUNG 1, no. 1 (February 1993): 62–63. http://dx.doi.org/10.1177/110330889300100107.
Full text
21
Kristiansson, Martin. "Underordnat, undanskymt och otydligt – om samhällskunskapsämnets relationsproblem inom SO-gruppen på svenskt mellanstadium." Acta Didactica Norge 11, no. 1 (February 14, 2017): 4. http://dx.doi.org/10.5617/adno.2547.
Full textAbstract:
I artikeln diskuteras en lärarstudie om vad som utmärker samhällskunskaps-ämnet på svenskt mellanstadium. Det sker mot bakgrund av en skandinavisk ämnesdidaktisk diskussion om ämnets tydlighet med fokus riktad mot svenska förhållanden. Här har ämnet beskrivits som otydligt i läroplans- och läroboks-forskning medan det framträder som mer tydligt i lärarforskning. Denna lärarforskning har dock oftast studerat grundskolans högstadium och gymnasium. Studier på mellanstadiet saknas och min studie visar, till skillnad från dessa studier, att ämnet är otydligt när lärarna talar om det. Det är ett stadie som också skiljer sig från högstadiets och gymnasiets ämnescentrerade ämneslärarkultur genom att det är mer elevcentrerat och klasslärarbundet med högre grad av ämnesintegration. Artikeln fokuserar därför samhällskunskapsämnets relationer till övriga samhällsorienterande (SO) ämnen – geografi, historia och religionskunskap – och vad det innebär för ämnets otydlighet. Genom intervjuer med lärare om deras SO-undervisning och samhällskunskapsämnets del i den, illustrerat med hjälp av begreppen ”ämnesmarkörer”, ”ämnesväxlingar” och ”ämnesöverlappningar”, framträder ämnet som underordnat och undanskymt i relation till särskilt geografi och historia. De har en dominerande position inom gruppen och bidrar till att samhällskunskapsämnet förblir otydligt. I artikelns konklusion och diskussion argumenteras för betydelsen av en rekonstruktion av relationerna inom gruppen, inte endast för att göra samhällskunskapsämnet tydligare, utan för att också övriga ämnen skall ge ett starkare bidrag till elevers lärande om samhället och dess frågor både som enskilda ämnen och tillsammans.Nyckelord: samhällskunskap, samhällsorienterande ämnen, ämnesmarkörer, ämnesväxlingar, ämnesöverlappningarAbstractThis article reports on a practice-related study of the characteristic features of the civics subject in Swedish upper primary education. The discussion takes place against the background of a Scandinavian subject-specific pedagogical debate on the lack of clarity in the civics subject in relation to the other social studies subjects. In Sweden, curriculum and textbook research has pointed out that civics seems to have a vague and unspecified role in primary education, while it seems to have a more prominent role in practice-related research. However, the latter research has often focused on lower and upper secondary education, and so far there have been no studies of the role of civics in primary education. In contrast to the studies of civics in secondary education, my study shows that civics in primary education emerges as very obscure in teachers’ talk about it. At this stage of education, civics is not as subject-centred as it is in the subject-teaching culture of secondary education, but rather a pupil-centred subject with a high degree of integration with other subjects. The article has a focus on civics in relation to the other social studies subjects (SO), namely geography, history and religious studies, and on how the interrelations affect the perception of civics. The study is based on interviews with teachers on their SO teaching and the role of civics with the help of the concepts of ”subject marker”, ”subject-switching”, and ”subject-overlapping”. The result of the analysis is that civics emerges as a subordinated and inconspicuous subject in relation to geography and history, in particular. These two subjects have a dominant position in the subject cluster and contribute to relegating civics to a vague and unclear backseat. In conclusion, the article argues for the need of reconstructing the interrelations in the subject cluster, not only for the sake of clarifying the role and content of civics, but also to ensure that the other subjects can also contribute more to pupils’ learning about community and citizenship issues, as separate subjects and together.Keywords: civics, social studies subjects, subjects, subject marker, subject-switching, subject-overlapping
22
Haglund, Björn. "”Men dom flesta har en liknande situation.”." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 2 (October 11, 2018): 75–92. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i2.2766.
Full textAbstract:
Artikeln har en narrativ form och baseras på empiri från en etnografiinspirerad studie på ett svenskt fritidshem och fokuserar på hur Ann, den lärare som ansvarar för fritidshemmets verksamhet, försöker att bygga upp och driva verksamheten. Hon, liksom de statliga styrdokument hon försöker att utgå ifrån, har höga ambitioner med verksamheten men de förutsättningar skolan erbjuder för att bedriva kvalitativt hög verksamhet är bristfälliga. Hög personalomsättning i kombination med personal utan utbildning och brister i planeringstiden blir hinder både för Anns ambitionsnivå och fritidshemmets möjligheter att fungera som en plats för utbildning och lärande och på så vis motsvara styrdokumentens skrivningar.
23
Ingemansson, Mary. "Djupläsning och lässtrategier." Acta Didactica Norge 12, no. 2 (June 12, 2018): 8. http://dx.doi.org/10.5617/adno.5627.
Full textAbstract:
SammanfattningTexten behandlar hur elever på svensk grundskolenivå i årskurs 1–8, med hjälp av olika lässtrategier, kan skaffa sig förmåga att djupläsa texter för att nå förståelse av både läsningen och det lästa. Den teoretiska och metodologiska basen hänvisar till den amerikanska läsforskning som har bedrivits av Judith A. Langer med ett stort forskarteam vid Albany University, USA. Djupläsningsmetoder förklaras och diskuteras. Artikeln diskuterar Langers “envisionment-building” begrepp och presenterar ett empiriskt material taget från en undersökning av lässtrategier hos elever i åldrarna 7–13. I Sverige har teorin operationaliserats av författaren i fortsättningsforskning i skolor. Den didaktiska läsutvecklingen från svenska skolor beskrivs. Resultat och diskussion handlar om hur barn och ungdomar kan skapa djup förståelse av text. De autentiska fasbaserade frågorna som används både muntligt och skriftligt vid djupläsning gör att innehållet blir grundligt diskuterat i samtal med lärare och kamrater. Omläsning visar sig vara viktigt. Genomförda textsamtal resulterar i ett mycket fördjupat läsande för eleverna. Motivationshöjande är att eleverna får agera socialt genom textsamtal vid tolkningen och att det ständigt sker en återkoppling från lärarens och kamraternas sida. Motivationen kan även öka om eleverna lyckas med alltmer utmanande texter. Djupläsning med fas¬baserade frågor är en effektiv lässtrategi för att skapa förutsättningar för djupläsning, som i sin tur ger förutsättning för bästa möjliga förståelse av läsningen såväl som det lästa. Läsmarkeringar under läsningens gång gör att läsningen blir långsammare och mer grundlig. Läsandets förutsättning, villkor och process kan sammanfattas i en modell skapad utifrån operationaliseringsprocessen.Nyckelord: djupläsning, textsamtal, lässtrategier, didaktik, läsmotivationClose reading and reading strategiesAbstractThe text discusses how Swedish pupils in primary and secondary school, aged 7–13, with the aid of different reading strategies, can improve their ability to close-read texts in order to gain a better understanding not only of the text but also of the reading process. The study is theoretically and methodologically anchored in the reading research of Judith A. Langer, University of Albany, USA. The study adapts and develops Langer’s concept of envisionment building. The empirical material includes a study of the reading strategies of Swedish pupils aged 7–13. In Sweden, these findings have been operationalized by the author as part of her continuing research in schools. The results and discussion address how children can acquire a deep understanding of texts. The authentic, stance-based questions, which are used both when students read aloud and silently, ensure that the content is properly discussed in text talks with teachers and other pupils. Re-reading is important. The text talks result in a close reading of the texts. The social interaction that is part of text interpretation, as well as the feedback students receive from one another and from their teacher, boost motivation. Motivation can also increase if the students succeed with more challenging texts. Close reading with stance-based questions is a very effective reading strategy, which enables the students to understand the text and the reading process. Taking notes while reading makes the reading slower and more thorough. The conditions, terms and process of reading are summed up in a model that describes what happens.Keywords: close reading, text talks, reading strategies, didactics, motivation for reading
24
Edlund, Camilla, Sofia Erlandsson, Kerstin Jansson, Jenny Nordahl, Nina Pettersson, and Malgorzata Wesolowska. "En mix av två världar – vägen från student till professionell lärare." Venue 4, no. 3 (December 14, 2015): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.15424.
Full textAbstract:
Vi måste hjälpa nyexaminerade lärare att bli säkra i sin profession. Ett framgångsrecept kan vara att blanda tysk lärarutbildning med svensk. Detta skulle kunna medföra att vi på ett bättre sätt säkrar elevers måluppfyllelse och får fler nya lärare att stanna kvar i yrket.
25
Forslund Frykedal, Karin, and Anja Thorsten. "Individanpassat arbetssätt – utmaningar och möjligheter." Venue 2, no. 1 (September 19, 2013): 1–6. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.13212.
Full textAbstract:
Det har inom det svenska skolsystemet länge funnits en strävan att utveckla en skola som med hjälp av individualiserade arbetssätt ökar möjligheten för varje elev att lära och utvecklas utifrån sina förutsättningar. Individualisering är följaktligen en term som ofta används i svensk skolkontext och som begrepp finns det omskrivet i alla skolans styrdokument. Eleven i centrum har därför kommit att betraktas som ett viktigt inslag i undervisningen och i linje med det har arbetsformer som utgår från individens förutsättningar och förmågor blivit ideal.
26
Ljungqvist, Marita. "Diskurser om undervisning med digitala verktyg: En kritisk granskning av relationen mellan universitetslärares beskrivningar och lärosätens styrdokument." Högre utbildning 8, no. 2 (2018): 90. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v8.1343.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra hur undervisning i digitala miljöer konstrueras, dels i reflekterande texter skrivna av universitetslärare som deltog i en högskolepedagogisk kurs 2017–2018, dels i styrdokument om e-lärande från svenska lärosäten. Resultatet visar att lärarnas och styrdokumentens diskurser emellanåt står i kontrast till varandra. Medan de senare såväl explicit som implicit uttrycker ett antagande om att undervisning med digitala verktyg är effektiv och tidsbesparande pekar lärartexterna exempelvis på att det förberedande arbetet är tidskrävande. I styrdokumenten beskrivs också undervisningens digitala utveckling som oundviklig och positiv medan lärarna ger uttryck för ett mer komplext, kritiskt och eftertänksamt förhållningssätt.
27
Kirsten, Nils, and Sara Carlbaum. "Kompetensutveckling för professionella lärare?" Pedagogisk forskning i Sverige 25, no. 1 (April 24, 2020): 7–34. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.01.01.
Full textAbstract:
Begreppet ”kollegialt lärande” som myntades av Skolverket 2011 har fått ett betydande genomslag i svensk skola, både i form av den kompetensutvecklingsmodell genom vilken begreppet initierades (fortsättningsvis kollegialt lärande-modellen) och genom begreppets stora spridning i allmän skoldiskussion. Denna studie undersöker det tidiga formandet av kollegialt lärande-modellen 2011-2012 och belyser de antaganden modellen vilar på. Med utgångspunkt i Bacchis (2009) angreppssätt ”What’s the problem represented to be?” undersöker vi hur de problem som modellen förväntades lösa representeras i texter som omgärdar modellens framväxt. Kollegialt lärande-modellen analyseras även i ett professionsteoretiskt perspektiv, för att därmed utforska de förutsättningar som modellen ger för utveckling och utövning av lärarprofessionalism. Analysen visar att kollegialt lärande-modellen representerades som en lösning på bristfällig matematikundervisning och byggde på antaganden om att lokala aktörer inte förmådde hantera problemen. Myntandet av begreppet ”kollegialt lärande” framstår som ett sätt att framställa kompetensutvecklingsmodellen som underbyggd av forskning, utan att kräva förankring i specifika forskningsbaserade begrepp och modeller. En betoning på likvärdigt genomförande motiverade att modellen gavs ett standardiserat upplägg och innehåll. Denna standardisering möjliggjorde att en professionell kunskapsbas kunde erbjudas, samtidigt som lärargruppers möjligheter att utveckla och utöva professionell autonomi begränsades.
28
Öhrberg, Ann. "En hjärtats pedagogik: synen på barnet, lära och lärande inom svensk herrnhutism." Sjuttonhundratal 3 (February 16, 2014): 128. http://dx.doi.org/10.7557/4.2881.
Full text
29
Pleijel, Richard. "Ytinlärning och djupinlärning – en kritisk reflektion kring normativa tolkningar av begrepp i den samtida högskolepedagogiska diskursen." Högre utbildning 11, no. 1 (2021): 16. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v11.2261.
Full textAbstract:
I denna artikel diskuteras begreppen ytinlärning och djupinlärning. Artikeln syftar till en kritisk granskning av hur dessa två begrepp präglar olika sätt att tala om lärande, främst i en samtida, praktiskt orienterad högskolepedagogisk kontext. I artikeln argumenterar jag för att begreppsparet genom att kontrastera yta mot djup har en inneboende normativ potential, varigenom vissa sätt att lära implicit värderas som bättre än andra. I takt med att begreppsanvändningen har avlägsnats alltmer från den ursprungliga forskningskontext där de myntades, har den normativa potentialen gradvis kommit att realiseras. Detta har skett inte minst genom att begreppen har förbundits med andra, tydligt värderande termer, vilket har tenderat att förstärka det normativa draget hos begreppen. Detta beläggs och diskuteras i artikeln utifrån ett antal exempel från en nutida svensk högskolepedagogisk diskurs. Artikelns bärande idé är att det är nödvändigt med en kritisk reflektion, inte bara kring vad vi säger om lärande, utan också kring hur vi säger det.
30
Jönsson, Anders, and Alli Klapp. "Svenska lärares syn på avvikelser mellan resultat på nationella prov och ämnesbetyg." Educare - vetenskapliga skrifter, no. 4 (October 4, 2020): 88–108. http://dx.doi.org/10.24834/educare.2020.4.4.
Full textAbstract:
Since 2018, Swedish teachers are expected to pay particular attention to pupils’ results on national tests when grading. There are, however, still large discrepancies between national test results and teachers’ grades, which differ between schools and subjects. The purpose of this study is to investigate possible reasons behind these differences, from a teacher perspective. The study is based on semi-structured interviews with teachers who teach grade 9, either in physics (n=9) or English (n=12). The interviews have been transcribed and analyzed with thematic content analysis. The most important reason for differences is that the test results are considered misleading by the teachers. Although most reasons for considering the test results as misleading relate to test design, some of the reasons relate to the pupils. The only reason for differences that does not relate to test results being considered misleading, is that some pupils receive instruction at the end of the semester based on their shortcomings identified in the test. Furthermore, since the teachers tend to compare test results and own grades in a 1:1 ratio, they may discard the entire test if it is considered misleading. The fact that test results are presented as a single score or grade, therefore, seems to contribute to teachers not paying particular attention to test results when grading.
31
Eriksson, Maria. "Vad händer i mötet mellan andraspråkselever och det nationella provet i naturvetenskap?" Venue 3, no. 2 (December 11, 2014): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.14318.
Full textAbstract:
Elever med svenska som andraspråk står inför en dubbel uppgift i skolan. De ska lära sig ett nytt språk samtidigt som de ska lära sig vad som krävs i de olika ämnena. Genom muntliga samtal kan elever med arabiska som förstaspråk lättare visa sina kunskaper i naturvetenskap.
32
Heinonen, Henna. "Uttalet i läroböcker i svenska som andraspråk från begriplighetsperspektiv." Puhe ja kieli, no. 1 (June 5, 2020): 23–40. http://dx.doi.org/10.23997/pk.95497.
Full textAbstract:
I denna artikel studerar jag hur uttal presenteras i finska gymnasieläroböcker (n=10) i svenska som andra språk. Syftet är att undersöka vilka uttalsdrag som tas upp i läroböckerna och relationen mellan dessa drag och begriplighet. Metoden som jag använder är kvalitativ innehållsanalys.
Prosodiska drag har ansetts ha en stor betydelse för begriplighet. Vad det gäller svenska är speciellt satsrytm viktig. Analysen visar dock att uppmärksamheten oftast fästs vid enskilda segment (språkljud) och ord. Uttalet av hela satser övas också men regler eller anvisningar om produktionen av prosodiska drag presenteras bristfälligt. Att ange explicita råd och att göra inläraren medveten har i tidigare undersökningar noterats vara effektivt eller till och med nödvändigt för inlärning av prosodin.
Uttalsmålet för inlärarna på denna nivå är att uttalet är helt begripligt och att inläraren kan tillämpa flera uttalsregler. Att det saknas regler och anvisningar i läroböckerna medför att läraren har en stor roll i att inläraren når målen i uttalet. Presentationen och övandet av prosodiska drag bör vara i nyckelposition i undervisning som syftar till ett begripligt uttal.
33
Forsling, Karin. "Hur tänkte du nu? Digitala verktyg och kollegiala lärprocesser i förskolan." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 38, no. 2 (June 30, 2020): 57–73. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v38i2.3706.
Full textAbstract:
I artikeln analyseras förskollärares kollegiala lärande i relation till barns användande av digitala lärverktyg i förskolan. Studien utfördes under ett utvecklingsarbete i två svenska förskolor där funktionen kamera på datorplattor användes för lärande. Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger kan förstå, förändra och förbättra lärsituationer där digitala verktyg användes under handledning av en filmpedagog, en medforskande förskolekollega och en forskare. Resultaten visar hur fem engagerade pedagoger, utan särskild vana eller intresse för digitala verktyg, börjar använda datorplattor i förskolan som lärverktyg för att nå läroplansmål som handlar om kommunikation. Den i studien använda designbaserade experiment-modellen bygger på designorienterade teorier. Det designbaserade experimentet ledde till en fördjupad reflektionsyta för pedagogerna – en mötespunkt för kollegiala lärprocesser som kan bidra till förskoleutveckling.
34
Lindbom, Anders. "Den svenska välfärdsstaten under 1990-talet. Vad kan Danmark lära av de svenska erfarenheterna?" Politica 34, no. 1 (January 1, 2002): 53–67. http://dx.doi.org/10.7146/politica.v34i1.69882.
Full text
35
Jakobson, Liivi. "Lärares uppfattningar om responsfokus och responssätt för vuxna nybörjarstuderandes texter i svenska som andraspråk." Nordand 3, no. 01 (June 7, 2019): 25–47. http://dx.doi.org/10.18261/issn.2535-3381-2019-01-02.
Full text
36
Björklund, Camilla, Ingrid Pramling Samuelsson, and Maria Reis. "Om nödvändigheten av undervisning i förskolan – Exemplet matematik." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 3-4 (January 8, 2019): 21–37. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2895.
Full textAbstract:
Artikeln diskuterar lärande – undervisning – läroplansmål i svensk förskola, med utgångspunkt i revideringen av läroplanen för förskolan och rapporter som kritiserar förskolans bristande måluppfyllelse. Syftet är att på vetenskaplig grund problematisera undervisning och måluppfyllelse i förskolan med avseende på matematiklärande utifrån utvecklingspedagogiskt och variationsteoretiskt perspektiv. Med stöd i mångårig praktiknära förskoleforskning växer ett komplex fram i vår diskussion om förskolans uppdrag att stötta alla barns lärande där i synnerhet måluppfyllelse inte kan mätas som något externt, utan måste ses i relation till varje barns erfarenheter och förmågor. Kritiskt för förskolans måluppfyllelse ter sig förskollärares förmåga att tillämpa de teoretiska perspektiven som stöd för sådana didaktiska val förskolläraren behöver göra för att i sin undervisning främja barns lärande av specifika innehåll såsom matematik.
37
Melander, Stina. "Att göra högre studier tillgängligliga – ett lärarperspektiv." Högre utbildning 10, no. 2 (2020): 37. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.2290.
Full textAbstract:
Från politiskt håll finns idag en tydlig politisk intention att studenter med funktionshinder ska inkluderas i högskolornas och universitetens utbildningar. Denna artikel tar upp vad som hindrar respektive möjliggör att dessa politiska intentioner om tillgänglighet och mångfald implementeras i undervisningen. Analysen baseras på en fallstudie av en samhällsvetenskaplig institution vid ett svenskt lärosäte och frågeställningarna handlar om lärarna vill, förstår och kan implementera dessa intentioner. I studien framgår att även om det finns en tydlig vilja hos lärarna och den administrativa stödpersonalen att dessa studenter ska kunna delta i och tillgodogöra sig utbildningen, råder det ingen samsyn kring varför det är viktigt med en mångfald i studentpopulationen. Det pedagogiska stöd som finns tillgängligt för enskilda studenter anses vara värdefullt men inte särskilt flexibelt. Den mer generella anpassning lärarna gör av undervisningen beskrivs som viktig men tidskrävande. Förståelsen för studenters behov grundas mer på personliga erfarenheter hos lärarna än på en pedagogisk diskussion mellan kolleger på arbetsplatsen. Att göra anpassningar och delta i en pedagogisk diskussion tar tid och kräver prioriteringar. Här får undervisningen ofta stå tillbaka till förmån för den forskningsrelaterade verksamheten.
38
Gustafsson, Jan-Eric, and Gudrun Erickson. "Nationella prov i Sverige – tradition, utmaning, förändring." Acta Didactica Norge 12, no. 4 (December 12, 2018): 2. http://dx.doi.org/10.5617/adno.6434.
Full textAbstract:
Nationella prov har funnits i den svenska skolan sedan mitten av 1900-talet. Syftet med artikeln är att ge en överblick över de förändringar proven genomgått i relation till de olika styrdokument och betygssystem de varit kopplade till. Grundfrågan i texten är på vilket sätt, i vilken utsträckning och hur väl proven förmått möta de utmaningar som dessa förändringar krävt. Detta gäller i synnerhet övergången från ett norm- till ett målrelaterat system, med frågan om likvärdighet i bedömning och betygssättning i fokus. Även frågan om syfte/syften med de nationella proven har en central roll, liksom svenska lärares unika ansvar för bedömning och betygssättning av de egna elevernas kunskaper. Artikeln beskriver och diskuterar slutligen den aktuella situationen, då förändringar är på väg vad gäller regelverk och principer för de nationella provens utveckling, användning och funktion. I detta kan dels en statlig utredning, dels införandet av ett systemramverk för proven komma att få betydelse.Nyckelord: det svenska skolsystemet; nationella prov; styrsystem; förändring; bedömning; kvalitetNational tests in Sweden – tradition, challenge, changeAbstractIn the Swedish school system, national tests have been in existence since the mid 1900s. The aim of this article is to give an overview of the gradual changes of these tests related to the different national curricula and grading systems that they have been connected to. The core question is in what way, to what extent, and how well the tests have managed to meet the challenges required by these developments. In particular, this deals with the transition from a norm- to a goal-referenced system, with the question of equity in assessment and grading in focus. In addition, the issue of aim/aims of national tests is an important aspect, as is the unique responsibility of Swedish teachers in assessing and grading their own students’ competences. Finally, attention is paid to the current situation, when several changes are underway regarding explicit regulations and principles for the development, use and function of the national test. In this, a governmental inquiry and the introduction of a common framework for national tests may become important.Keywords: the Swedish school system; national tests; national regulations; change; assessment; quality
39
Holmberg, Ylva, and Ann-Christine Vallberg Roth. "Flerstämmig musikundervisning i förskola." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 3-4 (January 8, 2019): 79–94. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2898.
Full textAbstract:
Tidigare studier inom musik och förskola i nordisk och svensk förskoleforskning har oftare fokuserat lärande än undervisning (Vallberg Roth 2018). Inom området Eary Childhood Music Education råder det brist på forskning som berör själva processen att undervisa och teoretisering av den. I ett samverkansprojekt har didaktiska grundfrågor fått fungera som en bro mellan process och teoretisering. De didaktiska frågorna har även bidragit till att flytta fokus från lärande till undervisning i deltagande förskollärares musikundervisning. Syftet med föreliggande studie är att utveckla kunskap om vad som kan känneteckna musikundervisning i förskola. Didaktiskt orienterad abduktiv analys har genomförts av 349 skriftliga dokument och 63 filmtimmar från 121 förskolor/avdelningar i tio kommuner. Resultatet visar spår av flera infallsvinklar och variation av närmanden vilket leder till flerstämmig musikundervisning, dels utifrån musikens flera dimensioner (akustisk, emotionell, existentiell, motorisk-kinestetisk och strukturell), dels utifrån musikundervisningens flera aspekter (konst-, hantverks och vetenskapsorienterade).
40
Cromdal, Jakob. "Book Review: 'Ja vet int va de heter på svenska': Interaktion mellan tvåspråkiga elever och deras lärare i en enspråkig klassrumsdiskurs. [“I dunno wha it is in Swedish”: Interaction between bilingual students and their teachers in a monolingual classroom discourse] Anna Slotte-Lüttge (2005) Åbo, Finland: Åbo Akademi University Press ISBN: 951-765-264-X. ISBN: 951-765-265-8 (digital). p.224." International Journal of Bilingualism 10, no. 2 (June 2006): 243–46. http://dx.doi.org/10.1177/13670069060100020701.
Full text
41
Thulin, Susanne, and Agneta Jonsson. "Undervisning i förskolan – Om möjligheter att integrera förskolans bildningsideal med nya uppdrag." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 3-4 (January 8, 2019): 95–108. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2899.
Full textAbstract:
Syftet med denna artikel är att mot bakgrund av förskolans bildningsideal och betydelsen av att göra bruk av barns perspektiv bidra till diskussionen om undervisningsbegreppets innebörd i ett förskoleperspektiv. Forskningsfrågan är hur undervisning i förskolan kan förstås i såväl spontant uppkomna som planerade undervisningssituationer, då barns perspektiv beaktas i relation till lärandets innehåll. Med utgångspunkt i empiri synliggörs och diskuteras didaktiska förhållningssätt som rör förskollärarens roll i relation till barns perspektiv och aktuellt objekt för lärande. Förskollärare i Sverige har som uppdrag att hantera såväl spontant uppkomna som planerade lek- och lärandetillfällen där barns erfarenheter och kunnande integreras, stöds och utmanas i ett undervisande syfte. Diskussionen belyser beaktande av barns perspektiv som en utgångspunkt för undervisningsbegreppets definition samt väcker frågor kring utveckling och förändring av såväl förskollärares kompetens som förskolans verksamhet. Artikeln avslutas med reflektioner kring den svenska förskolans bildningstradition relaterat till nya uppdrag och möjliga vägar.
42
Williams, Pia, and Sonja Sheridan. "Förskollärarkompetens – Skärningspunkt i undervisningens kvalitet." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 3-4 (January 8, 2019): 127–46. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2901.
Full textAbstract:
Syftet är att analysera undervisning i förskolan. Analyserna utgår från kvalitetsbedömningar med Early Childhood Environment Rating Scale-3 (ECERS-3) (Harms, Clifford och Cryer 2014). Hög kvalitet i förskolan främjar barns lärande inom läroplanens målområden. Artikelns teoretiska ram utgörs av interaktionistiska och ekologiska teorier som innebär att individer och miljö konstruerar varandra i ett dynamiskt och ömsesidigt samspel (Bronfenbrenner 1979, 1986; Bruner 1996; Vygotsky 1986). Undervisning i förskolan definieras i texten som kommunikativ, interaktiv och relationell och behöver förstås i en samhällelig kontext. Kvalitetsbedömningar har genomförts i 153 svenska förskolor med ECERS-3. Resultaten visar att förskolans kvalitet varierar. Låg kvalitet bedöms på aktiviteter som kräver vuxnas engagemang, interaktion och kommunikation med barnen i form av undervisning. Det indikerar att förskollärares kompetens bildar en skärningspunkt för undervisningens kvalitet. Ytterligare forskning behövs för att utveckla förskolans undervisning och didaktik, vilket gynnar såväl barngruppen som enskilda barn och bidrar till en kompetenshöjning hos förskollärarna.
43
Tengberg, Michael. "Textanvändning och texttolkning i svenskundervisningen på högstadiet." Nordic Journal of Literacy Research 5, no. 1 (2019): 18. http://dx.doi.org/10.23865/njlr.v5.1488.
Full textAbstract:
Utveckling av kvalificerad läsförmåga är ett av skolans viktigaste lärandemål och ett mål för vilket svenskämnet har ett särskilt ansvar. Kunskapen om hur undervisningen om text och textförståelse går till i svenska klassrum är emellertid begränsad. I den här artikeln rapporteras resultat från en observationsstudie av svensklärares undervisning om text och textförståelse i högstadiet. Studien bygger på analyser av 59 videoinspelade svensklektioner i årskurs sju som samlats inom ramen för studien Linking Instruction and Student Achievement. Resultaten baseras på en kombination av dels deskriptiv statistik, dels kvalitativ innehållsanalys av utvalda lektionssegment. Resultaten indikerar att merparten av undervisningstiden ägnas åt antingen aktivt bruk av autentiska texter för djupare förståelse eller möjlighet för elever att skriva egna sammanhängande texter. Eleverna ställs dock i relativt liten grad inför intellektuellt krävande analysuppgifter och lärarna ger sällan explicit strategiundervisning. Detta gäller både för svenskundervisningen som helhet och för den texttolkande undervisningen specifikt. Några för textförståelse och texttolkning mer specifika problem- och utvecklingsområden identifieras och diskuteras också i artikeln.
44
Eidevald, Christian, and Ingrid Engdahl. "Introduktion till temanummer om undervisning i förskolan." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 3-4 (January 8, 2019): 5–19. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2905.
Full textAbstract:
Det pågår en förändring i styrningen av barnomsorg och förskola i de nordiska länderna. Nya begrepp efinierar dess uppdrag, vilket skapar möjligheter men också utmaningar. Introduktionen till temanumret ger en beskrivning av aktuell forskning och pågående diskussion i framför allt Sverige, men också i övriga nordiska länder, om begreppen utbildning och undervisning, som en del i denna förändrade styrning. Ansvaret för förskolan i Sverige flyttades i slutet av 1990-talet till utbildningsdepartementet och Skolverket, från att tidigare ha sorterats under socialdepartementet och Socialstyrelsen. Därmed kom förskolan i första hand att motiveras av barnets rätt till förskola, snarare än föräldrars rätt till barnomsorg. När en ny skollag infördes 2010 förstärktes uppdraget ytterligare i en utbildningspolitisk riktning, genom att förskolan blev en skolform som inte längre i första hand reglerades genom beskrivningar av omsorg och lek, utan med begreppen utbildning och undervisning. Denna nya styrning, med begrepp som emanerar ur skolans tradition, genomfördes utan föregående utredning av vad det skulle kunna betyda för förskolan.I introduktionen presenteras temanumrets åtta artiklar, som är skrivna av svenska forskare med intresse för att bidra till diskussionen om hur begreppet undervisning kan tolkas och tillämpas i förskolan. Diskussionen om utbildning och undervisning i förskolan är högaktuell i Sverige, men temanumret bidrar även till pågående diskussioner i övriga nordiska länder. En sammanfattning av artiklarna ger att undervisning i förskola handlar om att skapa eller fånga ett intresse hos barn och att därifrån stötta ett lärande och en utveckling, för att ge varje barn de bästa förutsättningarna för resten av livet.
45
Reichenberg, Monica. "Attityder till innehåll och delaktighet i val av läroböcker i undervisning i svenska för invandrare: Den pedagogiska och didaktiska betydelsen av flyktingars utbildning och yrkesbakgrund." Acta Didactica Norge 11, no. 1 (March 6, 2017): 7. http://dx.doi.org/10.5617/adno.3876.
Full textAbstract:
De senaste åren har fler flyktingar än någonsin anlänt till Skandinavien. De flyktingar som kommit är inte någon homogen grupp. Medan en del av dem är högutbildade kan andra vara analfabeter. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan humankapital (ålder, tid i Sverige, utbildning) och vuxna flyktingars attityder till innehåll i läroböcker och deras möjligheter att påverka val av läroböcker. I studien ingår 186 vuxna personer som fått fylla i en enkät. Studien ger stöd åt humankapitalteorin, dvs. antalet utbildningsår har betydelse för elevernas attityder till (a) delaktighet vid val av läroböcker och (b) innehållet i läroböcker. Däremot har varken ålder eller tid i Sverige betydelse. Vidare fanns det en relation (om än osäker) mellan socioekonomisk klass och attityder till delaktighet, där en skillnad i medelvärden mellan elever med bakgrund i övre medelklassyrken skilde sig jämfört med elever med bakgrund i arbetarklassyrken.Resultaten har en tydlig didaktisk och pedagogisk signifikans. Teoretiskt bidrar resultaten till att bekräfta den växande forskningen om betydelsen av humankapitalfaktorer vid studiet av vuxna flyktingars lärande och integration.Nyckelord: immigration, attityder, delaktighet, läroböcker, humankapital, innehållAbstractThe Scandinavian countries currently face their largest ever influx of refugees. These refugees are far from a homogenous group. Some are highly educated whereas some are illiterate. The purpose of this study was to investigate how human capital (age, length of residence in Sweden, years of education) is associated with adult refugees’ attitudes to the contents of Swedish language textbooks and their possibilities to influence which textbooks might be used in their language training programme.Using survey data collected from 186 adult refugees. The study lends support to human capital theory. Years of education had a relationship with the refugees’ attitudes to possibilities for selecting textbooks based on the content of the textbook (i.e. “childish” or “boring”). Age and length of stay of residence in Sweden had no relationship with the refugees’ attitudes.Theoretically, the results contribute to support the increasing research about the significance of human capital theory when studying refugees´ learning and integration. The results also have didactic and pedagogical implications as the study contributes to showing how education and socioeconomic class had relationship with students’ attitudes towards textbooks.Keywords: immigration, attitudes, participation, human capital, textbooks, content
46
Olsson, Eva, Sofia Nilsson, and AnnaKarin Lindqvist. "Test-taker feedback i utvecklingsprocessen av nationella prov i engelska." Acta Didactica Norge 12, no. 4 (December 12, 2018): 14. http://dx.doi.org/10.5617/adno.6288.
Full textAbstract:
De nationella proven i engelska syftar till att stödja lärares betygssättning i svensk skola. Målsättningen i provutvecklingen är därför att konstruera prov med en så hög grad av validitet och reliabilitet som möjligt. Syftet med denna studie är, med utgångspunkt i Messick (1987, 1989), att undersöka och belysa på vilket sätt och i vilken utsträckning test-taker feedback kan bidra till provens validitet och reliabilitet. I en empirisk studie analyserades samvariation mellan elevers åsikter om läsförståelseuppgifter och det faktiska utfallet, det vill säga hur väl eleverna lyckades lösa uppgifterna. Data, som samlats in vid utprövning av nya uppgifter till det nationella provet i årskurs 9, bestod av feedback om nio läsförståelseuppgifter från cirka 400 elever per uppgift samt deras resultat på uppgiften. Analysen visar att elevers uppfattningar om hur bra uppgiften var, hur svår den var respektive hur väl de lyckades lösa den delvis samvarierar på ett statistiskt signifikant sätt med deras resultat när uppgiften poängsattes. Vidare visar resultaten att test-taker feedback kan tillföra värdefull information för att upptäcka om en uppgift tycks gynna någon grupp framför en annan. Informationen som test-taker feedback ger kan också bidra till stärkt validitet och reliabilitet om den exempelvis används för att sekvensera uppgifter utifrån upplevd svårighetsgrad eller för att sortera bort olämpliga uppgifter.Nyckelord: Test-taker feedback, läsförståelse, nationella prov, engelska, validitetThe use of test-taker feedback in the development of national tests of englishAbstractThe purpose of the national tests of English is to provide support for teachers’ grading of students in Swedish schools. Hence, the aim is to develop as valid and reliable tests as possible. Based on Messick (1987, 1989), the purpose of this study is to explore and illustrate in what ways and to what extent test-taker feedback may contribute to the validity and reliability of the tests. An empirical study was carried out, where the covariation between students’ opinions about reading comprehension tasks and their actual results were analysed. Data con¬sisted of test-taker feedback collected when trying out nine reading compre-hension tasks for the national test in grade 9 among 400 students per task, and of students’ results on the tasks. The analysis shows that the students’ opinions about the overall quality and the difficulty of the tasks, as well as their outcome expectancy after completing the tasks, covaried in a statistically significant way with their performance, when the tasks were marked. Furthermore, the results indicate that test-taker feedback may provide useful information related to bias. The information from test-taker feedback may also contribute to the validity and reliability of a test, for instance when used for sequencing tasks according to experienced level of difficulty or for sorting out less suitable tasks.Keywords: Test-taker feedback, reading comprehension, national tests, English, validity
47
Johansson, Annie-Maj, and Per-Olof Wickman. "Vad ska elever lära sig angående naturvetenskaplig verksamhet? - En analys av svenska läroplaner för grundskolan under 50 år. "What should students learn about scientific inquiry? A comparative study of 50 years of the Swedish national curricula."." Nordic Studies in Science Education 8, no. 3 (December 12, 2012): 197–212. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.528.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to contribute to an understanding of which changes related to scientific inquiry have been made historically in curriculum documents. A comparative analysis is made of five Swedish national curricula– Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80, Lpo 94 and Lgr 11 – during the last 50 years regarding what compulsory school students (school years 1–9) should learn about scientific inquiry. It focuses 1) what students should learn about carrying out scientific inquiries, and 2) what students should learn about the nature of science. All of the curricula examined have aims concerning scientific inquiry. The results show that during the period there have been many shifts in emphasis and changes of aims, for example from learning an inductive method to a more deductive one, and from an emphasis on carrying out investigations to an emphasis on more conceptual understanding of scientific investigations. Because teaching traditions tend to conserve aspects of earlier curricula, it is discussed how the results can help teachers, teacher students and curriculum developers to better see the consequences of the changes for teaching and learning.
48
Närvänen, Anna-Liisa, and Helene Elvstrand. "På väg att (om)skapa fritidshemskulturer." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 32, no. 3 (March 6, 2020). http://dx.doi.org/10.5324/barn.v33i3.3498.
Full textAbstract:
Studien bygger på ett aktionsforskningsprojekt där tre svenska skolor och sammanlagt åtta fritidshemsavdelningar deltog med syfte att lärare på fritidshem skulle initiera, genomföra och utvärdera utvecklingsarbete på det egna fritidshemmet. Det empiriska materialet i artikeln utgörs av dereflektionssamtal med pedagoger som skedde inom ramen för studien. Fokus i artikeln är pågränsdragningar som görs i relation till skola och lärare i skolan, och vad som beskrivs som fritidshemmens kärnverksamhet (aktiviteter), vilket relateras till skapande av fritidshemskulturer och identiteter. Studiens resultat visar att kultur- och identitetsskapande har blivit viktigt i fritidshem, vilketkan bero på omfattande reformer som ägt rum de senaste decennierna. En konsekvens av reformernaär nya krav men också otydlighet i lärarrollen i fritidshem. Lärare som deltog i projektet uttrycker ettstarkt intresse att yrkesrollen och det pedagogiska uppdraget i fritidshem måste tydliggöras för attuppfylla läroplanens mål men också för att tillvarata lärares fritidspedagogiska kompetens både i skolaoch på fritidshem.
49
Ekström Lind, Linda, Anna Martín Bylund, and Linnéa Stenliden. "Covid-19 i svenska skolor synliggör sårbarhetens potential i lärares praktik." ATENA Didaktik, November 18, 2020. http://dx.doi.org/10.3384/atena.2020.3345.
Full textAbstract:
När covid-19-pandemin skakar utbildningssystemet i grundvalarna angrips inte bara elever och lärare utan också de pågående processer som skapas i utbildningens relationella spänningsfält. Syftet med denna text är att belysa lärares förmåga att ta in och agera i den unika fysiska och digitala kontext som uppstår. Studien genomfördes mellan 19 mars och 19 april 2020. Genom dagboksanteckningar och reflektionsnoteringar dokumenterade fem svensklärare sin skolvardag under denna tid. Med hjälp av begreppet respons- och ansvarskapabel pedagogik analyseras de förändrade processerna och lärares agerande. Studien visar att de komplexa händelserna aktiverar lärares känslighet för sina inneboende förmågor och sin moraliska kompass. Med andra ord, de sociala, politiska och materiella relationer som uppstår påverkar lärares etisk-politiska praktik. Det blir än mer centralt att vara uppmärksam, nyfiken och agera ansvarsfullt. En sådan respons- och ansvarskapabel pedagogik förstärks alltså när den gängse lärarpraktiken delvis är satt ur spel. Avslutningsvis diskuteras hur undervisningen ska bedrivas framöver. Hur ska vi tänka när skolan fortsätter att innebära en turbulent tillvaro?
50
Jonsson, Agneta. "Förskollärares kommunikation med de yngsta barnen i förskolan: med fokus på kvalitativa skillnader i hur ett innehåll kommuniceras." Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning 12 (March 15, 2016). http://dx.doi.org/10.7577/nbf.1232.
Full textAbstract:
The aim of this article is to describe and analyze how preschool teacher’s ways to communicate with the youngest children in preschool contributes to conditions for children's learning. Data has been gathered from four Swedish preschools where observations were conducted to study teachers' communication with 1-3 year old children. The results of the study showed qualitative differences in teachers’ communication about a content. One conclusion is that a broad repertoire of ways to communicate seems to favor conditions for children as actors to jointly expand the content in focus. Another conclusion is that the repertoire of children's actions and expressions made possible appears to be related to qualitative differences in teachers’ communication.Samandrag: Syftet med denna artikel är att beskriva och analysera hur förskollärares sätt att kommunicera med de yngsta barnen i förskolan bidrar till villkor för barns lärande. Förskollärare används synonymt med lärare då förskolan är en egen skolform. Datamaterialet är från fyra svenska förskolor där en observationsstudie genomförts av lärares kommunikation med 1-3 åriga barn. Resultaten från studien visar kvalitativa skillnader i lärarnas kommunikation om olika innehåll. En slutsats är att en kvalitativ kategori där en bred repertoar av sätt att kommunicera används av läraren tycks gynna förutsättningarna för aktörerna att gemensamt utvidga innehållet i kommunikationen. En annan slutsats är att den repertoar av barns aktörskap och uttryckssätt som möjliggörs förefaller vara relaterad till de kvalitativa skillnader som framkommit vid lärares repertoar av kommunikation. Diskussionen belyser resultatens konsekvenser i relation till social samhällsteori samt till teorier om yngre barns lärande och utveckling