Academic literature on the topic 'Lärare och Bedömning'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Lärare och Bedömning.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Lärare och Bedömning"
1
Sund, Per, and Louise Sund. "”Alla gör fel!” – Hinder för lärares bedömning av elevers praktiska förmågor under ett nationellt prov." Nordic Studies in Science Education 13, no. 1 (February 17, 2017): 3–16. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.2845.
Full textAbstract:
Storskaliga och kostsamma nationella tester genomförs i hela västvärlden och tar stora lärarresurser i anspråk. Med stora satsningar som dessa är det viktigt att ställa frågan om betygsunderlaget som genereras är likvärdigt och rättvist? Denna fallstudie undersöker svenska lärares möjligheter att bedöma elevers individuella förmågor i tre undervisningsgrupper under genomförandet av ett praktiskt delmoment i det nationella provet i kemi i åk 9. Datainsamling genomfördes med två fasta videokameror och tre par spionglasögon. Trots att provinstruktioner till elever och lärare är väl utvecklade och bedömningsanvisningar till läraren är detaljerade visar resultaten i denna studie att det är svårt att bedöma elevers individuella praktiska förmågor. Det finns många olika slags faktorer som påverkar provresultatet. En sådan faktor är provet genomförs i en laborationssal där situationen skiljer sig väsentligt från miljön för ett teoretiskt prov i ett klassrum. En annan faktor är att det under den praktiska provdelen i en laborationssal närmast är omöjligt för eleverna att undvika att kommunicera. Studiens resultat visar att det finns påverkansfaktorer som sociala interaktioner och systematiska fysiska felkällor. I resultatet diskuteras hur lärares möjligheter att bedöma elevers individuella praktiska förmågor under nationella prov bättre kan säkerställas.
2
Blomqvist, Per, Viveca Lindberg, and Gustaf B. Skar. "Vad behöver eleverna undervisning i för att utveckla sitt skrivande? Förväntningsnormer och didaktiska beslut i svensklärares bedömningssamtal." Acta Didactica Norge 10, no. 1 (April 20, 2016): 9. http://dx.doi.org/10.5617/adno.2642.
Full textAbstract:
I studien samtalar tre lärargrupper om elevers skrivande och skrivundervisning i ämnet svenska på gymnasiet. Det teoretiska perspektiv som läggs på dessa samtal är didaktiskt och inriktas på hur lärare formulerar och använder bedömningsinformation om elevers skrivande för beslut om skrivundervisningens innehåll. Resultatet visar att lärares bedömningar av elevers skrivande behandlar fler och delvis andra aspekter av skrivförmåga än vad deras didaktiska beslut sedan omfattar. De kvalitetsuppfattningar och förväntningsnormer som lärarna uttrycker i sina bedömningar av elevers skrivande inriktas huvudsakligen på texters kommunikativa kvaliteter, den stilistiska utformningen och textuppbyggnaden, följt av ämnesinnehåll och källanvändning. De didaktiska beslut som fattas utifrån bedömningen av elevers texter inriktas däremot i stort sett enbart på att eleverna behöver skrivundervisning i att disponera text och att använda källor. Detta gör att överensstämmelsen är låg mellan lärarnas beslut om skrivundervisningens inriktning och deras förväntningar på vad eleverna ska kunna. De didaktiska besluten omfattar i begränsad utsträckning den bedömningsinformation som lärarna själva har formulerat.Nyckelord: Skrivbedömning, kvalitetsuppfattningar, förväntningsnormer, didaktiska beslut, formativ bedömning, svenskämnets didaktik, svenska på gymnasietAbstractThis article presents an analysis of teacher group discussions about students’ writing in the subject of Swedish in upper secondary school. The study adopts a pedagogical perspective on these discussions and focuses on examining teachers’ expressed assessment criteria and relating them to their pedagogical decision-making. The results reveal that the teachers’ assessments of students’ writing focus on much more, and partly other, criteria than their pedagogical decisions. The quality standards that teachers express in the discussions about students’ texts focus mostly on communicative quality, language style and text structure followed by content and the use of sources. The pedagogical decisions are, on the other hand, almost exclusively focusing on text structure and the use of sources. This means that there is a gap between the teachers’ perceptions of qualities in students’ writing and their pedagogical decisions. The pedagogical decisions cover to a limited extent the assessment information that teachers themselves formulated.Keywords: Writing assessment, assessment criteria, pedagogical decision-making, formative assessment, Swedish in upper secondary school
3
Löfstedt, Arne. "Det första nationella provet i samhällskunskap - en studie i bedömarsamstämmighet." Acta Didactica Norge 12, no. 4 (December 12, 2018): 13. http://dx.doi.org/10.5617/adno.6283.
Full textAbstract:
Skolämnet samhällskunskap som eget ämne existerar i princip enbart i de nordiska länderna. I många andra länder delar flera skolämnen på ämnesinnehållet, till exempel geografi och civics. Ämnesinnehållet är stort och genomgår ständig förändring. År 2013 genomfördes de första nationella proven i samhällskunskap i Sverige för årskurs 9. Med tanke på ämnets karaktär kan det vara speciellt viktigt att undersöka om dessa prov är ”rättvisa.” Avsikten med denna studie är att undersöka en aspekt av denna ”rättvisa”, nämligen interbedömarstabilitet, dvs om samma elevsvar ger upphov till samma bedömning oavsett bedömare. Skolverket i Sverige genomförde 2009 en större studie av de ämnen som då genomförde nationella prov och föreliggande studie försöker dels efterlikna och dels bygga ut upplägget från Skolverket. Studien genomfördes på de första nationella proven i samhällskunskap 2013. Genom att pröva olika reliabilitetsmått inom kategorierna ”consensus estimates”, och ”consistency estimates” analyseras resultaten, bland annat diskuteras måttet intraclass correlation. Syftet är också, då detta var de första proven, att skapa en ram för återkommande studier av Interbedömarreliabilitet. Upplägget med en större mängd lärare som genomför totalt tre bedömningar av de utvalda hela proven försöker också efterlikna bedömningssituationen ute på skolorna såtillvida att det var relativt många lärare med i studien, och de kom från olika skolor spridda över Sverige. Genom detta testas också bedömningsanvisningarnas stabilitet. Själva genomförandet var omfattande och tog två hela dagar. Resultaten pekar på en god överensstämmelse för provbetyget, det sammanfattande omdöme eleverna får. Studien avses att återupprepas under kommande år.Nyckelord: Samhällskunskap, nationella prov, interbedömarreliabilitet, intraclass correlationThe first national test in samhällskunskap – a study of interrater reliabilityAbstractThe Swedish school subject Samhällskunskap (Societal knowledge) exists basically only in the Nordic countries. In other countries a number of different subjects, such as geography and civics, share the content. The content of the subject is constantly changing, depending on how society is changing. The first national tests in Samhällskunskap for all Swedish ninth graders took place in 2013. A large part of the test contains constructed responses. Given the characteristics of the subject we consider it especially important to investigate whether these tests are “fair” or not. The intent of this study is to investigate one aspect of “fairness”, interrater reliability, meaning the degree to which the same student responses are scored equally by different raters. In 2009, the National Agency of Education in Sweden conducted a large study of the subjects Swedish, English and Mathematics. Our study aims to mimic and further develop the design of the study from 2009. Our study was carried out on the first national tests in 2013. The results were analyzed by exploring different reliability measures within the categories consensus estimates, and consistency estimates. As the 2013 tests were the first tests of its kind in Sweden the purpose was also to create a framework for regular studies of interrater reliability. The rater design with a relatively large number of teachers from all over the country, each assessing a total of three complete student test responses aimed at mimicking the way the tests are assessed in schools. This also allowed us to study the stability of our assessment rubrics. The study itself was extensive and took two days to perform. The results indicate a large compliance when it comes to the final grade of the test. The study is meant to be repeated in the coming years.Keywords: Social science, civics, national testing, interrater reliability, intraclass correlation
4
Wallander, Lisa. "Fiktiva fall – fast inte som förr: faktoriella surveymetoden i högre utbildning." Pedagogisk forskning i Sverige 24, no. 1 (December 20, 2018): 46–67. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.1.04.
Full textAbstract:
Syftet med artikeln är att introducera och demonstrera ett pedagogiskt verktyg baserat på användningen av fiktiva fall (vinjetter) konstruerade enligt den experimentella faktoriella surveymetodens principer. Dessa vinjetter är – till skillnad från traditionella ”case” eller ”fallbeskrivningar” – helt igenom kvantitativa, i betydelsen att de kan analyseras i termer av ett antal variabler (dimensioner) och variabelvärden (nivåer). I korthet består kärnan i det pedagogiska verktyget i att man låter studenter bedöma ett stort antal vinjetter, varpå man gör statistiska analyser separat för varje students vinjettbedömningar och låter resultaten av dessa ingå i en bedömningsprofil, vilken används som grund för systematisk reflektion och diskussion. Utöver de fördelar som finns med allt slags fallbaserat lärande, kan detta verktyg användas för att identifiera bedömningsmönster som studenterna själva är omedvetna om. Detta genererar tillfällen för reflektion kring det potentiella inflytandet av stereotypt tänkande i bedömningar, och kring innehållet i studenternas ”tysta kunskap” på området för bedömningen. Det aktuella pedagogiska verktyget har utvecklats inom ramen för undervisning om professionella bedömningar, men kan användas i alla tänkbara universitets- och högskolekurser där det finns intresse för att analysera, reflektera över och diskutera bedömningar (jfr uppfattningar, attityder, värderingar).
5
Erickson, Gudrun, and Heini-Marja Pakula. "Den gemensamma europeiska referensramen för språk: Lärande, undervisning, bedömning – ett nordiskt perspektiv." Acta Didactica Norge 11, no. 3 (September 22, 2017): 3. http://dx.doi.org/10.5617/adno.4789.
Full textAbstract:
Den gemensamma europeiska referensramen för språk har sedan den gavs ut av Europarådet år 2001 fått allt större inflytande vad gäller språkutbildning och bedömning, främst i Europa men även i andra delar av världen. I artikeln behandlas referensramen som sådan, liksom den europeiska språkportfolio som kan ses som en didaktisk operationalisering av dokumentet. Efter inledande bakgrundsinformation, som även innehåller ett avsnitt kring diskussioner och dilemman runt referensramen, fokuseras situationen i de nordiska länderna utifrån de tre aspekter som nämns i dokumentets titel, nämligen lärande, undervisning och bedömning. Frågor om mottagande, användning och effekter behandlas från ett såväl deskriptivt som problematiserande perspektiv, baserat på skrivna källor samt upplysningar från informanter i de nordiska länderna. I texten berörs vidare aktuell utveckling och diskussion kring referensramen.Nyckelord: gemensam europeisk referensram för språk; lärande, undervisning och bedömning; europeisk språkportfolio; de nordiska länderna Common European Framework of Reference for Languages: Learning, teaching, assessment - a nordic perspectiveAbstractSince its publication by the Council of Europe in 2001, the Common European Framework of Reference for Languages (CEFR) has gained increasing influence, mainly in Europe but also in other parts of the world. In the current article, the Framework of Reference is focused upon, as is the European Language Portfolio that can be seen as an educational operationalization of the document. After some initial background information, including a section on discussions and dilemmas related to the CEFR, the situation in the Nordic countries is focused upon, based on the three aspects mentioned in the title of the document, namely learning, teaching and assessment. Issues related to reception, use and effects are treated from a descriptive as well as a problematizing perspective, based on written sources and reports from informants in the different countries. Further, current developments and discussion related to the CEFR are touched upon. Keywords: Common European Framework of Reference; learning, teaching and assessment; European Language Portfolio; Nordic countries
6
Färnlöf, Hans. "”Kursen har självklart aktiv närvaro” - om löpande, muntlig examination på lektioner." Högre utbildning 8, no. 2 (2018): 104. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v8.1202.
Full textAbstract:
Utifrån empiriskt underlag i form av kursplaner och kursbeskrivningar från ett antal kurser i romanska språk diskuteras i dialog med befintliga nationella och lokala regelverk begreppet ”aktiv närvaro” (definierat som löpande, muntlig examination under lektioner) ur ett trefaldigt perspektiv: myndighetsutövning, vetenskapligt tillvägagångssätt och pedagogisk teoribildning. I ett myndighetsperspektiv ifrågasätts i vilken grad likabehandling och förutsebarhet uppnås; vetenskapligt sett synas validiteten och reliabiliteten; på ett pedagogiskt plan reflekteras över formens kompatibilitet med olika nivåer av lärande. Genomgående påvisas ur samtliga dessa perspektiv svårigheter med att använda aktiv närvaro som examinationsform. I stället argumenteras för att använda aktiv närvaro som undervisningsform, i synnerhet med en uppläggning där formativ bedömning ingår. Artikeln är skriven i resonerande form och är tänkt att utgöra underlag för vidare reflektioner inom ramen för kursutveckling och akademiskt lärarskap i olika former. Artikeln bygger på en längre rapport kring samma ämne (Färnlöf 2018).
7
Gustafsson, Jan-Eric, and Gudrun Erickson. "Nationella prov i Sverige – tradition, utmaning, förändring." Acta Didactica Norge 12, no. 4 (December 12, 2018): 2. http://dx.doi.org/10.5617/adno.6434.
Full textAbstract:
Nationella prov har funnits i den svenska skolan sedan mitten av 1900-talet. Syftet med artikeln är att ge en överblick över de förändringar proven genomgått i relation till de olika styrdokument och betygssystem de varit kopplade till. Grundfrågan i texten är på vilket sätt, i vilken utsträckning och hur väl proven förmått möta de utmaningar som dessa förändringar krävt. Detta gäller i synnerhet övergången från ett norm- till ett målrelaterat system, med frågan om likvärdighet i bedömning och betygssättning i fokus. Även frågan om syfte/syften med de nationella proven har en central roll, liksom svenska lärares unika ansvar för bedömning och betygssättning av de egna elevernas kunskaper. Artikeln beskriver och diskuterar slutligen den aktuella situationen, då förändringar är på väg vad gäller regelverk och principer för de nationella provens utveckling, användning och funktion. I detta kan dels en statlig utredning, dels införandet av ett systemramverk för proven komma att få betydelse.Nyckelord: det svenska skolsystemet; nationella prov; styrsystem; förändring; bedömning; kvalitetNational tests in Sweden – tradition, challenge, changeAbstractIn the Swedish school system, national tests have been in existence since the mid 1900s. The aim of this article is to give an overview of the gradual changes of these tests related to the different national curricula and grading systems that they have been connected to. The core question is in what way, to what extent, and how well the tests have managed to meet the challenges required by these developments. In particular, this deals with the transition from a norm- to a goal-referenced system, with the question of equity in assessment and grading in focus. In addition, the issue of aim/aims of national tests is an important aspect, as is the unique responsibility of Swedish teachers in assessing and grading their own students’ competences. Finally, attention is paid to the current situation, when several changes are underway regarding explicit regulations and principles for the development, use and function of the national test. In this, a governmental inquiry and the introduction of a common framework for national tests may become important.Keywords: the Swedish school system; national tests; national regulations; change; assessment; quality
8
Thorsten, Anja, and Malin Tväråna. "Framgångsrik undervisning: fokus på elevers tankesätt, snarare än på matriser." Venue 4, no. 2 (June 1, 2015): 1–6. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.15415.
Full textAbstract:
Om fokus läggs på att ta reda på hur eleven har förstått ämnesinnehållet i stället för om eleven har förstått är det lättare att ta reda på vad som behöver förändras i undervisningen. På så sätt skulle bedömningen bli ett mer konstruktivt redskap för att få alla elever att utvecklas och lära sig.
9
Sjöberg, Marlene, Åke Ingerman, and Eva Nyberg. "Kvalitativa skillnader i lärares samtal om bedömning och elevers kunnande i naturvetenskap Qualitative differences in teachers’ discussions about assessment and students’ science knowledge." Nordic Studies in Science Education 14, no. 1 (January 19, 2018): 68–81. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.2749.
Full textAbstract:
In this study we investigate teachers’ collegial discussions about students’ science knowledge, in a context of collaborative planning and evaluation of teaching concerning the human body. The empirical data consists of recordings of four meetings with researchers and one team of science teachers in a Swedish compulsory school. This study contributes to the understanding of collegial discussions as such and in particular what the teachers attend to as salient science knowledge. Making use of a phenomenographic approach, the result consists of a set of categories of teachers’ qualitatively different ways of expressing students’ science knowledge. When teachers relate the students’ science knowledge to their teaching it opens for an interdependent approach to teaching and assessment, in contrast to an instrumental way of viewing scientific knowledge, particularly in grading situations. We discuss how the identified qualitative differences have implications for teachers’ possibilities of professional development, e.g. regarding subject didactical knowledge.
10
Ekström Lind, Linda, Cornelia Wilhelmsson, Anna Martin Bylund, and Linneá Stenliden. "Påverkar covid-19 lärares betygs- och bedömningspraktik?" Venue 10, no. 2 (March 19, 2021). http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.3480.
Full textAbstract:
Svensk gymnasieskola övergår 18 mars 2020 till distansundervisning med anledning av covid-19. Eleverna deltar hemifrån och lärarna arbetar antingen på skolan eller hemma. Grundskolan är fortsatt öppen och lärarna, och majoriteten elever, vistas i skolan. Rådande restriktioner anger att de med symtom ska vara hemma (Utbildningsdepartementet, 2020), vilket gör att vissa grundskoleelever deltar på distans. Därmed förändras skolpraktiken inom båda skolformerna: lärare och elever befinner sig i samma tid - arbetar utifrån befintligt schema - men separeras helt eller delvis fysiskt. Nu väcks nya frågor kring bedömning och betygsättning. Under vårterminen brukar elever få möjlighet att bekräfta eller höja sina prestationer. Hur ska detta ske när lärare och elever är åtskilda vid bedömningstillfällena? Betydelsefullt är att betygsättning genomförs på ett trovärdigt och rättssäkert sätt. Därför belyser vi hur lärare utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv agerar i relation till bedömning och betygsättning i en förändrad skolpraktik.
Dissertations / Theses on the topic "Lärare och Bedömning"
1
Nilsson, Karolina, and Sandra Palmér. "Betyg och bedömning i idrott och hälsa : Betygsättande lärares beskrivning av arbete med betyg och bedömning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-243342.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att undersöka hur betygsättande lärare i ämnet idrott och hälsa beskriver sitt arbete med bedömning. Frågeställningarna som besvarades var, hur lärarna beskriver sitt arbete med formativ- och summativ bedömning samt vilka ramfaktorer som lärarna beskriver som viktiga i deras arbete med bedömning. Studien har utgått från ramfaktorteroin. För att besvara studiens frågeställningar har vi intervjuat elva lärare. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades otrografiskt. Resultatet visade att samtliga lärare arbetar med formativ bedömning i form av feedback och att ingen lärare arbetade kontinuerligt med kamratbedömning eller självbedömning. Endast ett par av lärarna använde sig av summativ bedömning under lektionstid. Lärarna beskrev lagar och regler, tiden och elevgruppen som viktiga ramfaktorer i deras arbete med betyg och bedömning. Ingen av lärarna beskrev ekonomin som den viktigaste ramfaktorn. Slutsatsen av studien var att det finns olika metoder att arbeta med formativ- och summativ bedömning och att lärarna framhåller olika ramfaktorer som viktiga.
2
Fromholdt, Jesper. "Lärare om bedömning och betygssättning : Hur ser bedömningen och betygssättningen ut på olika skolor och hur likvärdig är den?" Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-31515.
Full textAbstract:
This essay examines how high school teachers in physical education and health thinks about assessment and grading. The essay show how teachers assess pupils during lessons and how teachers grade their students. The survey was based on interviews, in which six different teachers answered questions on the topic of assessment and grading. The issues surrounding assessment was linked to the theoretical concepts of formative and summative assessment, to see if the assessment methods teachers use. The issues surrounding grading was related to the theoretical concepts of validity and reliability in order to see how similar the grading is. The essay provides a picture of how the assessment and rate again looks different teachers. They are some concerns relating to the assessment and grading , it can be seen is that some teachers have the skills that can make that equivalence can be questioned while some teachers may not be so harsh in grading as it should without giving students a C though they would had a D. Although there are problems you can see that it has improved, this applies particularly to the assessment process that targets the knowledge more than it did before. Now watching teachers on students' knowledge and not what clothes they have during PE classes.
3
Lindblom, Josephine. "Bedömning – en pågående process? Hur lärare och rektor beskriver bedömning i matematik." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27798.
Full textAbstract:
Detta arbete fokuserar på bedömning i matematik sett ur ett lärarperspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur lärare och rektor på samma skola beskriver hur bedömning i matematik utförs, detta för att studera om bedömningen är en pågående process integrerad i undervisningen. Jag studerar hur lärarna och rektorn beskriver undervisning, vilka bedömningsunderlag som används och styrdokumentens funktion. Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod genom att intervjua fem lärare och rektorn på en skola i södra Sverige. Den teoretiska bakgrunden utgörs av det sociokulturella och behavioristiska perspektivet på lärande. En innehållsanalys av det empiriska materialet har gjorts för att identifiera mönster, samband och gemensamma drag eller skillnader i lärarnas och rektorns beskrivningar av bedömning. Resultatet visar att lärarna har såväl gemensamma som skilda arbetssätt vad gäller undervisning, bedömningsunderlag och hur de arbetar med styrdokumenten. Resultatet visar även att lärarna i undersökningen talar om bedömning på en konkret, vardaglig nivå och rektorn talar om bedömning på en övergripande nivå utifrån läroplaner.
4
Kotte, Cecilia. "Hur lärare och elever ser på bedömning i praktiken." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34721.
Full textAbstract:
AbstractBedömning utgör en stor del av det dagliga pedagogiska arbetet i skolan och syftet med detta examensarbete är att klarlägga och resonera kring lärares och elevers tankar om och syn på bedömning samt hur de resonerar kring själv- och kamratbedömning. Syftet är också att undersöka hur elever i årskurs fem ser på bedömning och om elevers och lärares åsikter skiljer sig åt. För att nå syftet i denna studie har jag startat med att samla in tidigare forskning kring bedömning. Tidigare forskning visar att formativ bedömning är en positiv utgångspunkt för elevers lärande och detta poängterar bland annat Anders Jönsson (2008). Studien baseras på intervjuer av fyra lärare och åtta elever. I intervjumaterialet framkommer det hur lärare och elever resonerar kring bedömning samt själv- och kamratbedömning. Undersökningen ger också en inblick i hur elever i årskurs fem ser på bedömning och om deras åsikter skiljer sig från lärarnas. Resultatet visar att pedagoger och elever ser formativ bedömning som den mest lärorika bedömningsmetoden i undervisningen men det framkommer att det inte är så enkelt att använda denna metod i praktiken. Nyckelord: autentiska uppgifter, bedömning, formativ bedömning, själv- och kamratbedömning, summativ bedömning
5
Johnsson, Björn, and Susanne Olsson. "Lärare och elever om bedömning och betygssättning i matematik A." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29789.
Full textAbstract:
Syftet med vårt examensarbete var att få en uppfattning om hur och på vilket sätt läraren tolkar och presenterar styrdokumenten för eleverna utifrån ett bedömnings- och betygssättningsperspektiv. Vår fokus låg på matematik kurs A på gymnasiet. Undersökningen baserades på sex kvalitativa intervjuer med lärare och 102 kvantitativa enkätundersökningar på elever. Vårt resultat visade bland annat att skriftliga prov var det vanligaste bedömningsunderlaget samt att lärare överlag tyckte det var svårt att bedöma elevernas muntliga prestationer. En utav våra slutsatser var att det fanns lärare som inte gav eleverna möjlighet till att uppfylla alla kursmål då dessa inte arbetade med varierade examinationsformer i tillräcklig utsträckning.The aim of our study was to get an idea of how and in what way teachers interpret the current curriculum reforms for students from an assessment and grading perspective. Our focus has been on the mathematics course A in upper secondary school, Sweden. The study was based on six qualitative interviews with teachers and 102 quantitative surveys of students. Our results showed that written test was the most common assessment base, and that teachers generally find it difficult to assess students oral performance. One of our conclusions was that teachers did not give students the opportunity to meet all course goals when teachers did not work with varied types of examination to a sufficient extent.
6
Goodwin, Therese. "Likvärdig bedömning i idrott och hälsa : En studie om dokumentation, för och till lärare i idrott och hälsa." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-62633.
Full textAbstract:
Denna studie har till syfte att undersöka om likvärdig bedömning kan uppnås och hur dokumentation används i ämnet idrott och hälsa. Studien undersöker även hur lärare arbetar för en likvärdig bedömning med hjälp av olika dokumentation. I studien används en kvalitativ metod i form av intervjuer med lärare som undervisar i idrott och hälsa för att få svar på hur dokumentation används för att nå likvärdig bedömning. Resultaten analyseras sedan med ramfaktorer (Imsen 1999). Resultatet visar att det skiljer sig hur mycket dokumentation och vilken typ av dokumentation lärare använder sig av. Resultaten visar även på att tidsbrist är den största faktorn till att dokumentation för bedömning inte görs i den utsträckning den bör, samt att betyg och bedömning inte diskuteras mellan lärare. Resultatet visar även att likvärdig bedömning kan uppnås då läraren konkretiserar målen, dokumenterar elevernas prestation samt diskuterar betyg och bedömning med andra lärare.
7
Yebio, Semir. "Hur lärare uppfattar bedömning i ämnet idrott och hälsa." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-4352.
Full textAbstract:
Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur lärare uppfattar bedömningen i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningar: - Vilka bedömningsredskap tillämpar lärarna i sin undervisning? - Hur tror lärarna att eleverna uppfattar bedömningen i ämnet idrott och hälsa? - Hur kan man som pedagog motivera eleverna att förstå vad de ska lära sig? Metod: Den metod som tillämpades för att nå syftet och för att få svar på mina frågor var kvalitativa intervjuer. Studien består av intervjuer med tre olika idrottslärare i Stockholmsområdet. Lärarna benämns i studien som L1, L2 och L3. Resultat: Lärarna i idrott och hälsa ser kunskapskraven som ett viktigt redskap när det väl är dags att bedöma sina elever. Samtliga lärare var överens om att kunskapskraven är svåra att tyda. Detta har resulterat i att lärare inte bedömer sina elever på ett likartat sätt. Lärarna använder både summativ och formativ bedömning i sin undervisning, men de var eniga om att det oftast var den formativa bedömningen i form av feedback som visade sig vara allra tydligast. Själva bedömningen och kamratbedömning var inte något som lärarnara arbetade särskilt mycket med men en av lärarna vill pröva det i framtiden. Dokumentation av elevers prestationer i de olika momenten var något som samtliga lärare använde sig av. Att dokumentera elevers prestationer ansåg de vara nyttigt, då kan man nämligen gå tillbaka när bedömningen ska ges för att se vad eleverna kan och vad de möjligtvis inte kan och behöver lära sig. Slutsats: Lärarna anser att kunskapskraven är till nytta när bedömningen ska ges men att de är svåra att tolka. Det var oftast den formativa bedömningen i form av feedback som syntes i undervisningen. Dokumentation ansåg samtliga lärare vara viktig för att se vad eleverna kan och vad de eventuellt behöver utveckla.Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2014
8
Carlstedt, Charlotte, and Besarta Hoxha. "Bedömning i svenskundervisning - utifrån lärare och elever i årskurs 2 och 3." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35498.
Full textAbstract:
Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur verksamma lärare ser påbedömning och arbetar med det i svenskundervisningen i årskurs 2 och 3 samt hurelever i dessa årskurser upplever bedömning och hur de involveras i den. Ilitteraturgenomgången presenteras bland annat formativ och summativ bedömning samtvad dessa innefattar. Även tidigare forskning kring bedömning och dess betydelse förelevers fortsatta lärande tas upp i denna del. Som metod i studien användes intervjuer avbåde lärare och elever från två olika skolor, belägna i två olika delar av södra Sverige.Totalt fyra lärare, verksamma i årskurs 2 och 3, och 16 elever intervjuades i studien.I resultatet framkom det att samtliga lärare förespråkade den formativa bedömningenoch såg återkoppling som något ytterst väsentligt för främjandet av elevernas lärande.Endast en av de fyra lärarna lät sina elever kontinuerligt arbeta med självbedömningutifrån bedömningsmatriser. De andra tre lärarna ansåg att bedömningsmatriser var föravancerat för eleverna. Trots det menade eleverna i intervjuerna att de ville involverasmer i bedömningssituationer och få en överblick på vad som förväntades av dem. Somhelhet kunde vi se att lärarna hade liknande åsikter kring bedömning men att dearbetade olika med det. Även majoriteten av eleverna ställde sig positiva till bedömningtrots att de involverades olika i bedömningssammanhangen. De flesta önskade även attde fick bedöma varandra och sig själva mer än vad de gjorde för tillfället. Som slutsatskunde vi se att det var de lärarna med längst erfarenhet som arbetade mer formativt. Detvar även dessa lärare som främst involverade eleverna i bedömningssituationer ochförmedlade förväntningarna vid bedömningen mer. Vi kunde även, utifrån vårt resultat,konstatera att elevernas ålder inte borde ses som något hinder för hur de involveras i sinegen lärprocess vid bedömning.
9
Högdahl, Pi. "Praktikgemenskaper - professionsutveckling för lärare : Anser lärare att de utvecklat kunskap och kompetens gällande bedömning för lärande genom TLC?" Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-38935.
Full textAbstract:
Research shows that schools are largely a professional solo cultures (Blossing 2014), which impede teachers' professional development as learning takes place in social interaction and through living-practice dilemmas (Wenger 1998/2004). Changing cultures is difficult, not least in the world of education that on the whole has been a solo culture since the establishment of convent schools.The purpose of this study is to investigate whether teachers believe that through professional collaboration in the form of Teacher Learning Community (TLC) has contributed their knowledge and compentence in the field of embedding formative assessment. TLC is a sort of community of practice for improve teaching. The study works according to the hypothesis that “Teachers believe that professional collaboration in the form of Teacher Learning Community (TLC) has contributed to their knowledge and expertise in the field of embedding formative assessment”. The study was conducted at a large secondary school in central Sweden which organized its collegial learning according to TLC and exclusively worked to develop and modify instruction regarding embedding formative assessment during five years before the study. The theoretical approach applied is based on the tradition of "school improvement" with a human relational and group dynamic organizational based on social-constructivism) (Schein, 1994; Giddens, 1984; Wenger 1998/2004; Schmuck & Runkel, 1994; Blossing 2008; Scherp 1998). The study is quantitative and was conducted using a questionnaire, processed through a factor analysis, that is, a multivariate analysis. The analysis was conducted in four stages: stage 1: factor analysis to reduce factors exceeding the value of 1; step 2: categorization of all questions related to the component; step 3: measurement of the homogeneity of issues with Cronbach's Alpha; step 4: hypothesis testing in Person. The correlation was 0,686 (p<0,001). This is a so called census survey and the high response rate gave the study high validity. The study concluded that it is possible to change a school's historic solo culture to a collaborative team culture through systematic collegial cooperation in the form of TLC, and as a result to change the current teaching patterns.
10
Erlingsson, Rickard, and Johan Nordström. "Bedömning av kunskaper i gymnasiematematik : Elev- och lärarperspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematikdidaktik (MD), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49405.
Full textAbstract:
Att bedömning i matematik kan ske på flera sätt är en uppfattning författarna till studien har fått under lärarutbildningen. Dessutom råder en osäkerhet i bedömning och betygsättning bland lärare i allmänhet. Att det finns många sätt att bedöma på tillsammans med osäkerheten hos lärare gjorde att författarna började fundera på hur eleverna faktiskt uppfattar att de blir bedömda. Därav blev syftet med studien att undersöka elevernas och lärarnas uppfattningar kring bedömning för att jämföra dessa med varandra. Detta undersöktes med en kvalitativ metod bestående av enskilda intervjuer med två lärare samt fokusgruppsintervjuer med elever till de intervjuade lärarna. Lärarna i studien använde olika bedömningsmetoder i sin undervisning. Dessa metoder uppfattade deras elever i stor utsträckning korrekt.
Books on the topic "Lärare och Bedömning"
1
Bardel, Camilla, Gudrun Erickson, Jonas Granfeldt, and Christina Rosén, eds. Forskarskolan FRAM – lärare forskar i de främmande språkens didaktik. Stockholm University Press, 2021. http://dx.doi.org/10.16993/bbg.
Full textAbstract:
Under senare år har flera satsningar gjorts på forskarskolor för lärare, i syfte att bygga upp skolans kunskapsbas och öka antalet lärare i skolan med utbildning på forskarnivå. Den här bokens innehåll baseras på resultaten från den nationella forskarskolan för språklärare De främmande språkens didaktik (FRAM) som bedrevs med stöd från Vetenskapsrådet under perioden 2012-2015. Forskarskolan möjliggjorde ett unikt kunskapsutbyte mellan aktiva lärare som fann intressanta studieobjekt i sin aktuella undervisningskontext och akademins forskare som såg relevansen hos projektidéerna mot bakgrund av forskningsfältet. Denna typ av samverkan inom forskning och utbildning uppfyllde det övergripande syftet med forskarskolan. En synergieffekt var att den språkdidaktiska forskningen i Sverige fick ett viktigt tillskott av klassrumsnära forskningsprojekt inom ett brett spektrum av inriktningar. Med utgångspunkt i forskarskolans tre huvudområden, nämligen språkinlärning, digitala resurser i språkundervisningen samt språklig bedömning, utmejslades projekt bland annat om flerspråkighet, motivation, språk- och ämnesintegrerad undervisning, feedback, (sam)bedömning med mycket mera. Medverkande författare är tio lärare som forskat om lärande, undervisning och bedömning av engelska och moderna språk. Deras arbeten presenteras i separata kapitel. I inledningen ger bokens redaktörer en inblick i hur en forskarskola för lärare kan vara upplagd och hur FRAM bidragit till det expanderande och mångfacetterade forskningsfältet Språkdidaktik.
Book chapters on the topic "Lärare och Bedömning"
1
Borger, Linda. "Bedömning av muntlig förmåga i engelska – om bedömarvariation och beslutsprocesser ur ett nationellt och europeiskt perspektiv." In Forskarskolan FRAM – lärare forskar i de främmande språkens didaktik, 127–55. Stockholm University Press, 2021. http://dx.doi.org/10.16993/bbg.g.
Full text
2
Reierstam, Helena. "Bedöma språk eller innehåll? Språkets roll vid bedömning i språk- och ämnesintegrerad undervisning." In Forskarskolan FRAM – lärare forskar i de främmande språkens didaktik, 219–44. Stockholm University Press, 2021. http://dx.doi.org/10.16993/bbg.k.
Full text