Relevant bibliographies by topics / Lärare och Bedömning / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Lärare och Bedömning.

Dissertations / Theses on the topic 'Lärare och Bedömning'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 9 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Lärare och Bedömning.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Nilsson, Karolina, and Sandra Palmér. "Betyg och bedömning i idrott och hälsa : Betygsättande lärares beskrivning av arbete med betyg och bedömning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-243342.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie var att undersöka hur betygsättande lärare i ämnet idrott och hälsa beskriver sitt arbete med bedömning. Frågeställningarna som besvarades var, hur lärarna beskriver sitt arbete med formativ- och summativ bedömning samt vilka ramfaktorer som lärarna beskriver som viktiga i deras arbete med bedömning. Studien har utgått från ramfaktorteroin. För att besvara studiens frågeställningar har vi intervjuat elva lärare. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades otrografiskt. Resultatet visade att samtliga lärare arbetar med formativ bedömning i form av feedback och att ingen lärare arbetade kontinuerligt med kamratbedömning eller självbedömning. Endast ett par av lärarna använde sig av summativ bedömning under lektionstid. Lärarna beskrev lagar och regler, tiden och elevgruppen som viktiga ramfaktorer i deras arbete med betyg och bedömning. Ingen av lärarna beskrev ekonomin som den viktigaste ramfaktorn. Slutsatsen av studien var att det finns olika metoder att arbeta med formativ- och summativ bedömning och att lärarna framhåller olika ramfaktorer som viktiga.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Fromholdt, Jesper. "Lärare om bedömning och betygssättning : Hur ser bedömningen och betygssättningen ut på olika skolor och hur likvärdig är den?" Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-31515.

Full text
Abstract:
This essay examines how high school teachers in physical education and health thinks about assessment and grading. The essay show how teachers assess pupils during lessons and how teachers grade their students. The survey was based on interviews, in which six different teachers answered questions on the topic of assessment and grading. The issues surrounding assessment was linked to the theoretical concepts of formative and summative assessment, to see if the assessment methods teachers use. The issues surrounding grading was related to the theoretical concepts of validity and reliability in order to see how similar the grading is. The essay provides a picture of how the assessment and rate again looks different teachers. They are some concerns relating to the assessment and grading , it can be seen is that some teachers have the skills that can make that equivalence can be questioned while some teachers may not be so harsh in grading as it should without giving students a C though they would had a D. Although there are problems you can see that it has improved, this applies particularly to the assessment process that targets the knowledge more than it did before. Now watching teachers on students' knowledge and not what clothes they have during PE classes.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Lindblom, Josephine. "Bedömning – en pågående process? Hur lärare och rektor beskriver bedömning i matematik." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27798.

Full text
Abstract:
Detta arbete fokuserar på bedömning i matematik sett ur ett lärarperspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur lärare och rektor på samma skola beskriver hur bedömning i matematik utförs, detta för att studera om bedömningen är en pågående process integrerad i undervisningen. Jag studerar hur lärarna och rektorn beskriver undervisning, vilka bedömningsunderlag som används och styrdokumentens funktion. Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod genom att intervjua fem lärare och rektorn på en skola i södra Sverige. Den teoretiska bakgrunden utgörs av det sociokulturella och behavioristiska perspektivet på lärande. En innehållsanalys av det empiriska materialet har gjorts för att identifiera mönster, samband och gemensamma drag eller skillnader i lärarnas och rektorns beskrivningar av bedömning. Resultatet visar att lärarna har såväl gemensamma som skilda arbetssätt vad gäller undervisning, bedömningsunderlag och hur de arbetar med styrdokumenten. Resultatet visar även att lärarna i undersökningen talar om bedömning på en konkret, vardaglig nivå och rektorn talar om bedömning på en övergripande nivå utifrån läroplaner.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Kotte, Cecilia. "Hur lärare och elever ser på bedömning i praktiken." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34721.

Full text
Abstract:
AbstractBedömning utgör en stor del av det dagliga pedagogiska arbetet i skolan och syftet med detta examensarbete är att klarlägga och resonera kring lärares och elevers tankar om och syn på bedömning samt hur de resonerar kring själv- och kamratbedömning. Syftet är också att undersöka hur elever i årskurs fem ser på bedömning och om elevers och lärares åsikter skiljer sig åt. För att nå syftet i denna studie har jag startat med att samla in tidigare forskning kring bedömning. Tidigare forskning visar att formativ bedömning är en positiv utgångspunkt för elevers lärande och detta poängterar bland annat Anders Jönsson (2008). Studien baseras på intervjuer av fyra lärare och åtta elever. I intervjumaterialet framkommer det hur lärare och elever resonerar kring bedömning samt själv- och kamratbedömning. Undersökningen ger också en inblick i hur elever i årskurs fem ser på bedömning och om deras åsikter skiljer sig från lärarnas. Resultatet visar att pedagoger och elever ser formativ bedömning som den mest lärorika bedömningsmetoden i undervisningen men det framkommer att det inte är så enkelt att använda denna metod i praktiken. Nyckelord: autentiska uppgifter, bedömning, formativ bedömning, själv- och kamratbedömning, summativ bedömning
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Johnsson, Björn, and Susanne Olsson. "Lärare och elever om bedömning och betygssättning i matematik A." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29789.

Full text
Abstract:
Syftet med vårt examensarbete var att få en uppfattning om hur och på vilket sätt läraren tolkar och presenterar styrdokumenten för eleverna utifrån ett bedömnings- och betygssättningsperspektiv. Vår fokus låg på matematik kurs A på gymnasiet. Undersökningen baserades på sex kvalitativa intervjuer med lärare och 102 kvantitativa enkätundersökningar på elever. Vårt resultat visade bland annat att skriftliga prov var det vanligaste bedömningsunderlaget samt att lärare överlag tyckte det var svårt att bedöma elevernas muntliga prestationer. En utav våra slutsatser var att det fanns lärare som inte gav eleverna möjlighet till att uppfylla alla kursmål då dessa inte arbetade med varierade examinationsformer i tillräcklig utsträckning.
The aim of our study was to get an idea of how and in what way teachers interpret the current curriculum reforms for students from an assessment and grading perspective. Our focus has been on the mathematics course A in upper secondary school, Sweden. The study was based on six qualitative interviews with teachers and 102 quantitative surveys of students. Our results showed that written test was the most common assessment base, and that teachers generally find it difficult to assess students oral performance. One of our conclusions was that teachers did not give students the opportunity to meet all course goals when teachers did not work with varied types of examination to a sufficient extent.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Goodwin, Therese. "Likvärdig bedömning i idrott och hälsa : En studie om dokumentation, för och till lärare i idrott och hälsa." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-62633.

Full text
Abstract:
Denna studie har till syfte att undersöka om likvärdig bedömning kan uppnås och hur dokumentation används i ämnet idrott och hälsa. Studien undersöker även hur lärare arbetar för en likvärdig bedömning med hjälp av olika dokumentation. I studien används en kvalitativ metod i form av intervjuer med lärare som undervisar i idrott och hälsa för att få svar på hur dokumentation används för att nå likvärdig bedömning. Resultaten analyseras sedan med ramfaktorer (Imsen 1999). Resultatet visar att det skiljer sig hur mycket dokumentation och vilken typ av dokumentation lärare använder sig av. Resultaten visar även på att tidsbrist är den största faktorn till att dokumentation för bedömning inte görs i den utsträckning den bör, samt att betyg och bedömning inte diskuteras mellan lärare. Resultatet visar även att likvärdig bedömning kan uppnås då läraren konkretiserar målen, dokumenterar elevernas prestation samt diskuterar betyg och bedömning med andra lärare.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Yebio, Semir. "Hur lärare uppfattar bedömning i ämnet idrott och hälsa." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-4352.

Full text
Abstract:
Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur lärare uppfattar bedömningen i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningar: - Vilka bedömningsredskap tillämpar lärarna i sin undervisning? - Hur tror lärarna att eleverna uppfattar bedömningen i ämnet idrott och hälsa? - Hur kan man som pedagog motivera eleverna att förstå vad de ska lära sig? Metod: Den metod som tillämpades för att nå syftet och för att få svar på mina frågor var kvalitativa intervjuer. Studien består av intervjuer med tre olika idrottslärare i Stockholmsområdet. Lärarna benämns i studien som L1, L2 och L3. Resultat: Lärarna i idrott och hälsa ser kunskapskraven som ett viktigt redskap när det väl är dags att bedöma sina elever. Samtliga lärare var överens om att kunskapskraven är svåra att tyda. Detta har resulterat i att lärare inte bedömer sina elever på ett likartat sätt. Lärarna använder både summativ och formativ bedömning i sin undervisning, men de var eniga om att det oftast var den formativa bedömningen i form av feedback som visade sig vara allra tydligast. Själva bedömningen och kamratbedömning var inte något som lärarnara arbetade särskilt mycket med men en av lärarna vill pröva det i framtiden. Dokumentation av elevers prestationer i de olika momenten var något som samtliga lärare använde sig av. Att dokumentera elevers prestationer ansåg de vara nyttigt, då kan man nämligen gå tillbaka när bedömningen ska ges för att se vad eleverna kan och vad de möjligtvis inte kan och behöver lära sig. Slutsats: Lärarna anser att kunskapskraven är till nytta när bedömningen ska ges men att de är svåra att tolka. Det var oftast den formativa bedömningen i form av feedback som syntes i undervisningen. Dokumentation ansåg samtliga lärare vara viktig för att se vad eleverna kan och vad de eventuellt behöver utveckla.

Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2014

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Carlstedt, Charlotte, and Besarta Hoxha. "Bedömning i svenskundervisning - utifrån lärare och elever i årskurs 2 och 3." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35498.

Full text
Abstract:
Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur verksamma lärare ser påbedömning och arbetar med det i svenskundervisningen i årskurs 2 och 3 samt hurelever i dessa årskurser upplever bedömning och hur de involveras i den. Ilitteraturgenomgången presenteras bland annat formativ och summativ bedömning samtvad dessa innefattar. Även tidigare forskning kring bedömning och dess betydelse förelevers fortsatta lärande tas upp i denna del. Som metod i studien användes intervjuer avbåde lärare och elever från två olika skolor, belägna i två olika delar av södra Sverige.Totalt fyra lärare, verksamma i årskurs 2 och 3, och 16 elever intervjuades i studien.I resultatet framkom det att samtliga lärare förespråkade den formativa bedömningenoch såg återkoppling som något ytterst väsentligt för främjandet av elevernas lärande.Endast en av de fyra lärarna lät sina elever kontinuerligt arbeta med självbedömningutifrån bedömningsmatriser. De andra tre lärarna ansåg att bedömningsmatriser var föravancerat för eleverna. Trots det menade eleverna i intervjuerna att de ville involverasmer i bedömningssituationer och få en överblick på vad som förväntades av dem. Somhelhet kunde vi se att lärarna hade liknande åsikter kring bedömning men att dearbetade olika med det. Även majoriteten av eleverna ställde sig positiva till bedömningtrots att de involverades olika i bedömningssammanhangen. De flesta önskade även attde fick bedöma varandra och sig själva mer än vad de gjorde för tillfället. Som slutsatskunde vi se att det var de lärarna med längst erfarenhet som arbetade mer formativt. Detvar även dessa lärare som främst involverade eleverna i bedömningssituationer ochförmedlade förväntningarna vid bedömningen mer. Vi kunde även, utifrån vårt resultat,konstatera att elevernas ålder inte borde ses som något hinder för hur de involveras i sinegen lärprocess vid bedömning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Högdahl, Pi. "Praktikgemenskaper - professionsutveckling för lärare : Anser lärare att de utvecklat kunskap och kompetens gällande bedömning för lärande genom TLC?" Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-38935.

Full text
Abstract:
Research shows that schools are largely a professional solo cultures (Blossing 2014), which impede teachers' professional development as learning takes place in social interaction and through living-practice dilemmas (Wenger 1998/2004). Changing cultures is difficult, not least in the world of education that on the whole has been a solo culture since the establishment of convent schools.The purpose of this study is to investigate whether teachers believe that through professional collaboration in the form of Teacher Learning Community (TLC) has contributed their knowledge and compentence in the field of embedding formative assessment. TLC is a sort of community of practice for improve teaching. The study works according to the hypothesis that “Teachers believe that professional collaboration in the form of Teacher Learning Community (TLC) has contributed to their knowledge and expertise in the field of embedding formative assessment”. The study was conducted at a large secondary school in central Sweden which organized its collegial learning according to TLC and exclusively worked to develop and modify instruction regarding embedding formative assessment during five years before the study. The theoretical approach applied is based on the tradition of "school improvement" with a human relational and group dynamic organizational based on social-constructivism) (Schein, 1994; Giddens, 1984; Wenger 1998/2004; Schmuck & Runkel, 1994; Blossing 2008; Scherp 1998). The study is quantitative and was conducted using a questionnaire, processed through a factor analysis, that is, a multivariate analysis. The analysis was conducted in four stages: stage 1: factor analysis to reduce factors exceeding the value of 1; step 2: categorization of all questions related to the component; step 3: measurement of the homogeneity of issues with Cronbach's Alpha; step 4: hypothesis testing in Person. The correlation was 0,686 (p<0,001). This is a so called census survey and the high response rate gave the study high validity. The study concluded that it is possible to change a school's historic solo culture to a collaborative team culture through systematic collegial cooperation in the form of TLC, and as a result to change the current teaching patterns.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Erlingsson, Rickard, and Johan Nordström. "Bedömning av kunskaper i gymnasiematematik : Elev- och lärarperspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematikdidaktik (MD), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49405.

Full text
Abstract:
Att bedömning i matematik kan ske på flera sätt är en uppfattning författarna till studien har fått under lärarutbildningen. Dessutom råder en osäkerhet i bedömning och betygsättning bland lärare i allmänhet. Att det finns många sätt att bedöma på tillsammans med osäkerheten hos lärare gjorde att författarna började fundera på hur eleverna faktiskt uppfattar att de blir bedömda. Därav blev syftet med studien att undersöka elevernas och lärarnas uppfattningar kring bedömning för att jämföra dessa med varandra. Detta undersöktes med en kvalitativ metod bestående av enskilda intervjuer med två lärare samt fokusgruppsintervjuer med elever till de intervjuade lärarna. Lärarna i studien använde olika bedömningsmetoder i sin undervisning. Dessa metoder uppfattade deras elever i stor utsträckning korrekt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Aliskovic, Edis. "Formativ bedömning för lärande : En kvalitativ studie om hur lärare i idrott och hälsa arbetar formativt." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44516.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att bidra med kunskap om idrott och hälsa lärares upplevelse av att arbeta med formativ bedömning. Studien utgår ifrån följade frågeställningar: Hur beskriver lärarna begreppet formativ bedömning? Hur tillämpar lärarna formativ bedömning i sin undervisning?  För att få svar på frågeställningarna genomfördes kvalitativa intervjuer med sju stycken idrott och hälsa lärare för årskurs 7-9.   Resultatet visar att lärarna tolkar formativ bedömning som en process där man arbetar stegvis för att vägleda eleven vidare i sin kunskapsutveckling. Tillämpningen sker med återkoppling och feedback. Resultatet visar också att lärarna upplever att tidsbrist hindrar tillämpning av formativ bedömning samtidigt som samtliga lärare i studien är att de anser att eleverna lär sig mer med hjälp av formativ bedömning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Elander, Ann-Sofi. "Kommunikation mellan lärare och elever : En studie av lärare och elevers beskrivningar av hur information om bedömning har kommunicerats." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-28039.

Full text
Abstract:
Syftet med arbetet var att undersöka lärare och elevers beskrivningar av information om bedömning, inför arbetsplatsförlagt lärande. Jag ville både undersöka vilken information om bedömning som lärare och elever upplever att de hade gett respektive fått och hur den hade kommunicerats. Den metod som jag använde mig av var enkät under ledning och undersökningen genomfördes på hotell- och restaurangprogrammet med elever från årskurs tre. Det som jag kom fram till i min studie var att elevernas beskrivningar skilde sig från lärarens beskrivning. Det visade sig att flera av eleverna inte visste vad som bedöms, vem som bedömde eller vilken kurs som momenten ingick i trots att läraren beskrev att informationen hade getts till eleverna. Även hur informationen hade kommunicerats skilde sig åt mellan lärare och elevers beskrivningar Som möjliga orsaker till de olika beskrivningarna, har jag diskuterat att det kan ha berott på olika störningar i kommunikationen och brister i kunskap om kommunikationsprocessen. Min förhoppning är att mitt arbete skall göra lärare medvetna om kommunikationens betydelse i klassrummet och undervisningssituationen och i synnerhet vikten av att kommunicera bedömning med eleverna.
The aim of this work was to investigate teacher and students description of information about evaluation, before work placement learning. I wanted to investigate teacher and students experiences of which information about evaluation they had given and taken, and how it had been communicated. The method that I used was questionnaire under guidance and the investigation was implemented at the Hotel and Restaurant Programme, third grade. The result of my study was that the students’ descriptions were different from the teacher’s description. It showed up that several students did not know what to evaluate, which one who did the evaluation or which course the moments belonged to, even that the teacher described that information has been given to the students. About how information has been given was also different between the teacher and the students’ description. As possible causal to the different descriptions, I have discussed that it could depend on disturbance in the communication and shortage in knowledge about the communication process. My hope is that my work should make teachers conscious about the meaning of communication in the classroom and the teaching situation. Especially the importance of communicate evaluation with the students.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Martinsson, Camilla, and Åsa Rundgren. "En elevtext från skolår 2 : Lärare och blivande lärare analyserar, bedömer och ger respons." Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-676.

Full text
Abstract:

Vårt syfte var att undersöka hur lärare och blivande lärare analyserar och bedömer en elevtext från skolår 2. Vidare ville vi undersöka vilken handledning och respons dessa ville ge eleven. Undersökningen grundade sig på 24 enkäter och 4 intervjuer som tog upp stavningsförmåga, användning av skiljetecken, meningsbyggnad, textens längd och sammanhang i texten. Dessa aspekter har berörts genom att lärarna och de blivande lärarna har fått göra iakttagelser och bedömningar av elevtexten. De har också fått redovisa vilken handledning och respons de vill ge till eleven. Resultaten visade på likheter och skillnader i sättet verksamma lärare och blivande lärare analyserar och bedömer en text. Vi drog slutsatsen att den största skillnaden var att de verksamma lärarna analyserar, bedömer, handleder och ger respons mer detaljerat än de blivande lärarna.

Nyckelord

Analys, bedömning, handledning, respons, elevtext, skolår 2, lärare, blivande lärare

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Eriksson, Elisabeth. "Nya lärare och bedömning : En studie om uppfattningar, upplevelser och praktiserande av bedömning i matematik och teknik i grundskolans tidigare år." Thesis, University of Gävle, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6734.

Full text
Abstract:

Hur de första åren i läraryrket gestaltar sig har betydande påverkan för skapandet av den egna yrkesidentiteten och de vägval som nya lärare gör. En av de utmaningar som nya lärare möter är arbetet med bedömning, något som är centralt i lärares yrkesutövande. I grundskolans tidigare år har man haft en tradition att koncentrera den formella, till föräldrar kommuni-cerade bedömningen till kärnämnena matematik och svenska. Ofta med motiveringen att man behöver färdigheter i dessa ämnen för att kunna tillgodogöra sig andra ämnen. Bedömning i övriga ämnen, exempelvis musik, har varit informell, outtalad. Det har inte funnits krav på att dessa bedömningar ska kommuniceras med tredje part. Sedan hösten 2008 görs formell bedömning i alla ämnen redan från första skolåret. I detta arbete problematiseras nya lärares arbete med bedömning. Det genom att nya lärares upplevelser av, uppfattningar om, samt utsagor kring praktiserade av bedömning presenteras och analyseras.

Det empiriska materialet som studien bygger på består av intervjuer med nio nya lärare verksamma i grundskolans tidigare skolår, år 1-6. De nya lärarna har arbetat upp till tre år i yrket och undervisar i ämnena matematik och teknik. Studien har ett tydligt didaktiskt perspektiv då undervisningsproblematik fokuseras utifrån ett lärarperspektiv och frågor som när, var, hur och vad fokuseras, både vad gäller uppfattningar, upplevelser och praktiserande av bedömning. Men även gällande de nya lärarnas eget lärande kring bedömning.

Flertalet av de nya lärarna tillskriver sig själva god bedömningskompetens. Detta trots att de uppger att de skaffat sig de mesta kunskaperna gällande bedömning på egen hand, efter avslutad lärarutbildning, och att de beskriver bedömningen som svår. Syftet med bedömningen anges genomgående vara formativ, d.v.s. den ska främja elevens lärande. Men i beskrivningar av den bedömning som genomförs framträder den summativa bedömningen som dominerande. I resultatet synliggörs således en skillnad mellan ambition och verklighet. Resultatet visar även att det finns en tillit till prov som stöd vid bedömning och att den bedömningen även ses som enklare än annan bedömning. Det är även det mer frekventa användandet av prov i skolår 4-6, som gör att bedömningen i dessa skolår beskrivs som lättare än bedömning i tidigare skolår. Medan elevernas ämneskunskaper i matematik fokuseras, sker i teknikämnet i högre grad en bedömning utan förankring i styrdokument och utan koppling till elevernas faktiska kunnande eller lärande i det undervisade ämnet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Qvist, Elisabeth, and Tiina Roth. "Lärare beskriver tillvägagångssätt och tankar om formativ bedömning, i grundsärskolan och inriktning träningsskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28319.

Full text
Abstract:
Den här studiens avsikt är att lyfta frågan om hur lärare i grundsärskolan arbetar med eleverna så att eleven får en egen förståelse för sitt lärande och sin egen kunskapsutveckling. Det gör vi bland annat genom att undersöka hur ett antal lärare inom grundsärskolan beskriver hur de arbetar med formativ bedömning och deras tankar kring detta. Vi har valt en kvalitativ ansats för studien och har intervjuat 16 lärare som arbetar i grundsärskolan och i inriktningen träningsskolan. Vi har även valt att belysa studien utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Strandberg (2006) menar att lärande är en sociokulturell praxis som innefattar psykologiska processer och interaktion med andra människor samt aktiviteter. Resultatet av studien åsyftar till att samtliga av lärarna i studien sa sig tycka att formativ bedömning i grundsärskolan är svårt. Under intervjuerna fick lärarna sätta ord på sitt tillvägagångssätt, vilket ledde till att lärarna fick syn på och kunde verbalisera sitt arbete kring formativ bedömning. Dessutom upplevde lärarna i studien att det inte ges tillräckligt med tid att diskutera bedömning i sina arbetskollegier och det fanns svagt deltagande, intresse och engagemang för bedömning hos skolledningen. När lärarna beskrev sitt arbete med att få eleverna mer delaktiga i sitt lärande beskrev de att de använde sig av artefakter, så som IKT till sin hjälp för att tydliggöra och visualisera lärandemål och elevens utveckling och utvecklingsmöjligheter. De beskrev också att den formativa bedömningen möjliggjorde utvärdering av den egna lektionsplaneringen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Annerhult, Daniella, and Elin Hagelberg. "Utmaningar och svårigheter vid bedömning i etik inom religionskunskap : En litteraturstudie om religionskunskapslärares arbete samt utmaningar vid bedömning i etik." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-35471.

Full text
Abstract:
Denna uppsats syftar till att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 arbetar med bedömning i etik inom religionskunskap. Frågor som kommer besvaras sker genom att titta på tidigare forskning som har gjorts inom området. För att skapa en förståelse hos läsaren inom ämnet presenteras i bakgrunden en beskrivning av läroplanen samt vilka specifika kunskapskrav det finns i religionskunskapen för etik, lärarens roll vid betygsättning, olika bedömningsformer samt syftet med bedömning. Vidare diskuteras val av den metod som använts i studien samt vilka urval som gjorts vid informationssökningen. Studiens resultat visar på att det finns svårigheter för lärare vid bedömning av sina elever när det kommer till etik. Det framkommer också genom olika studier att lärarna upplever att de inte har tillräckligt med kunskap vid bedömning inom ämnet och att det bedömningsstöd som ges är vagt då det är tolkningsbart.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Stigsson, Viktoria. "Idrottslärares syn på bedömning och betygsättning i ämnet Idrott och hälsa." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2480.

Full text
Abstract:

BAKGRUND

En utav lärarnas uppgifter är att bedöma och betygsätta sina elever i ämnet Idrott och hälsa.

Det visar sig vara viktigt att veta vad man som lärare ska bedöma och betygsätta hos eleverna

för att bedömningen ska bli rätt. Vi har haft ett antal betygsystem genom åren som

hjälpmedel för lärarnas bedömningar och betygsättningar. Men hur anser lärarna att de själva

bedömer sina elever i ämnet Idrott och hälsa?

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Mitt syfte med examensarbetet är att undersöka vad lärare i idrott och hälsa anser de själva

bedömer och betygsätter hos sina elever. Arbetet kommer att besvara syftet utifrån två

frågeställningar det vill säga vad lärarna anser att de bedömer och betygsätter hos eleverna i

idrott och hälsa samt varför de bedömer sina elever som de gör enligt dem själva.

METOD

Examensarbetet inspireras av hermeneutiken som vetenskapsteoretisk ansats och kvalitativ

datainsamling genom intervjuer som metod. Informanterna var utbildade mot de senare åren

och har arbetat i skolverksamheten i 18-23 år.

RESULTAT

Resultaten visar att lärarna bedömer eleverna efter andra kriterier än vad läroplanen säger. Ett

utav kriterierna som de väger in vid bedömning och betygsättning som inte står i läroplanen

är laganda mellan eleverna. Den gemensamma faktorn för vad som lärarna bedömer först är

3

utveckling och inställning. Varför eleverna bedöms som de gör enligt lärarna beror på

relationen som lärarna har med eleverna och att läroplanen är otydlig samt abstrakt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Mardini, Lama. "Att arbeta med formativ bedömning : En intervjustudie med rektorer och lärare." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-158500.

Full text
Abstract:
Syftet med min studie är att ta reda på hur lärare och rektorer i grundskolan beskriver att de arbetar med formativ bedömning för att stärka lärande. I forskningsläge presenterar jag teori och forskningar om formativbedömning och dess nyckelprocesser. I resultatet beskriver jag lärares och rektorers uppfattningar om begrepp och genomförande av formativ bedömning samt hinder som de upplever med arbetet. Resultatet visar att informanterna anser att tydlig information om målen kan underlätta lärande. Återkopplingen kan också utveckla elevs kunskaper. Genom självbedömning kan eleverna få djupare förståelse för sin nivå. Kamratbedömning ger eleverna möjligheter att få höra återkoppling på ett annat språk. Hela processen kräver att lärare och rektorer fungerar som vägledare. Avslutningsvis presenterar jag nya forskningsfrågor som kan komplettera min studie.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Izgi, Hilda. "Elevers upplevelser av bedömning och hur det påverkar tilliten till lärare." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-35643.

Full text
Abstract:
This master thesis takes an interest in pupils’ knowledge on grading and their trust in the grading process. The thesis relies on both quantitative and qualitative data: survey with 46 students was carried out and group interviews were held with 11 students. The results from quantitative survey are visualized in the form of tables and the results from both survey and group interviews are later presented as categorized thematic chapters. The analysis has been conducted using communication theory, power theory and trust theory. The results show that students feel that they have little knowledge on grading and one of the reasons named seems to be a communication gap between teachers and students. Furthermore, students also have low trust in teachers fair grading.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Larsson, Angelika, and Linda Elmström. "Olika uppfattningar om bedömning – ett orosmoment för både elever och lärare." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27814.

Full text
Abstract:
Detta examensarbete har som syfte att ta reda på när elever upplever att de blir bedömda i naturkunskap respektive när lärare bedömer sina elever i naturkunskap för att se om det finns någon överensstämmelse vid jämförelse av svaren. Undersökningen innefattar också frågan om vad elever tycker att de borde bli bedömda på. Anledningen bakom syftet är en vilja att veta om och var kommunikationen mellan lärare och elever brister i fråga om bedömning. Fokus i detta arbete är elevers uppfattningar av bedömning i gymnasieskolan. Genom en enkätundersökning bland fem klasser och deras fyra lärare, tillsammans med relevant litteratur, har vi kommit fram till att prov och aktivitet i klassrummet är de moment som såväl lärare som elever tycker är viktigast vid bedömningen. Resultaten av denna undersökning visar att merparten av eleverna kan betecknas som ledtrådsmedvetna och vet alltså att bedömning sker, men är inte helt införstådda med när och i vilken utsträckning.
The purpose of this paper was to find out when pupils experience assessment in science, respectively to learn when teachers assess their students to see if they are in agreement when comparing the answers. The survey also includes the question of what pupils believe they should be assessed on. The reason behind our purpose is a desire to understand if and when the communication between teachers and pupils fail regarding assessment. We have focused on upper secondary students and their view on assessment. Through a questionnaire, handed out to five different classes and their teachers, together with relevant literature, we have come to the understanding that both teachers and pupils believe that tests and classroom activity have the most influence on the assessment. The results from this survey shows that the majority of the pupils in this study can be described as being aware of the hidden curriculum, which means that they know that assessment occurs, but they do not know when and how it is carried out.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Szombati, Catalin. "Uppfattningar om skriftliga omdömen : En intervjustudie med några lärare och rektorer inom samma kommun." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13298.

Full text
Abstract:
Motivering till val av undersökning är att jag efter egna erfarenheter upplevt en stor arbetsbörda kring skriftliga omdömen och ville undersöka den pågående verksamheten kring dem, samt hur man skulle kunna förbättra dess funktion.Syftet är att undersöka lärares och rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen, samt deras upplevda betydelse för verksamheten. Syftet är också att undersöka om skriftliga omdömen har påverkat lärares och rektorers uppdrag, samt deras framtidssyn om dem.Den valda metoden är kvalitativa intervjuer vilka konstaterar att fyra lärare samt två rektorer har intervjuats verksamma i grundskolans tidigare år.I studien har jag kommit fram till att skriftliga omdömen uppfattas som något positivt, men att lärarna behöver bättre förutsättningar och mer tid för att omdömena ska vara effektiva. Lärarna och rektorerna har arbetat verksamt med pedagogiska planeringar och skriftliga omdömen, men behöver utveckla metoden kring dem. Lärarna i studien efterlyser bra bedömningsverktyg för att lättare kunna arbeta med skriftliga omdömen. Nyckelord: (i bokstavsordning)Bedömning, formativ bedömning, individuella utvecklingsplaner, pedagogiska planeringar, skriftliga omdömen, summativ bedömning,
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Linnanheimo, Elisabeth. "Betyg och bedömning : Har det skett någon förändring från 2001 till 2012 i kommunikationen mellan lärare och elever gällande betyg och bedömning?" Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-26881.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Andersson, Ulrika, and Sofia Eriksson. "Nationella prov : Attityder och föreställningar hos lärare och elever i år 9." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4013.

Full text
Abstract:
Det nationella provet är obligatoriskt för alla i år 9 och ser lika ut för alla i hela landet. Denna enkätundersökning syftar till att studera vilka attityder och föreställningar som lärare och elever i år 9 kan ha gällande det nationella provet i svenska. Det undersöks även om provet påverkar undervisningen samt betyg och bedömning och i så fall hur. Undersökningen är utförd på två högstadieskolor. Resultatet visar att både lärare och elever överlag har en positiv attityd till det nationella provet men de påpekar tidsbristen och stressen kring provet. Det nationella provet påverkar undervisningen till viss del och kan också fungera som ett stöd för likvärdig bedömning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Herrmans, Elin. "Bedömning i Västerbotten och Österbotten : En kvantitativ studie om hur lärare bedömer matematik." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-148466.

Full text
Abstract:
Studiens syfte är att öka kunskapen om vilka bedömningsmetoder lärare i årskurs 4 - 6 använder för bedömning av elever i matematik samt en jämförelse mellan en kommun i Sverige och en finlandssvensk kommun i Finland. Enligt forskning brister det formativa perspektivet på bedömning och summativ bedömning används mest, därför undersöks huruvida lärares bedömning är i linje med forskning. För att uppfylla studiens syfte och forskningsfrågor användes en enkätundersökning. Som grund för studien är teorierna lärande bedömning, teorin om bedömning och ett ramverk för formativ bedömning. Resultatet åskådliggör både likheter och skillnader mellan kommunerna i bedömningsmetoder. Lärare från kommunen i Sverige använder frågor, diskussioner och när elever jobbar som bedömningsaktivitet och informationen användes mest för formativt syfte och någon gång som summativ bedömning. I den finlandssvenska kommunen används prov, läxor och när elever jobbar som bedömningsaktivitet och den insamlade informationen används för summativt syfte med några inslag av formativ bedömning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Henrysson, Elisabeth. "Bedömning och betygsättning : Hur sätter lärare i grundskolan betyg i matematik och no-ämnen?" Thesis, Linnaeus University, School of Education, Psychology and Sport Science, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-8478.

Full text
Abstract:

Syftet med den här studien är att tydliggöra processerna för bedömning och betygsättning i grundskolans naturvetenskapliga ämnen och matematik. Vidare är syftet att försöka tolka på vilka grunder detta sker, med utgångspunkt i välkända pedagogisk-psykologiska teorier om kunskaps- och människosyn. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med åtta lärare.

Resultatet är inte generaliserbart, men visar att eleverna nästan konstant blir bedömda och att olika bedömningsformer används kompletterande för att få en bild av elevens kunskaper. Information från bedömning av eleverna används både som underlag till betygsättningen och för planering av undervisningen. Respons och samtal används med formativt syfte för lärandet. Betygen bestäms med hjälp av kriterier. Lärarna har olika syn på vilka prestationer som ska vägas in i betyget, utifrån måluppfyllelse och tidpunkt.

Resultatet visar att lärare behöver ha goda kunskaper i sitt ämne och om bedömning, men också kunskaper om människan, hennes behov och tänkande.


Uppsatsen är skriven som ett examensarbete på lärarprogrammet i Växjö.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Åström, Linnea. "Synliggör lärare lärandemål och vad uppfattar eleverna : En studie av lärares syn jämfört med elevernas upplevelse." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-161138.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att, utifrån nyckelstrategi 1 inom till formativ bedömning, undersöka hur lärare klargör, delger och skapar förståelse för lärandemål samt framgångskriterier inom ämnet matematik. Studien undersöker hur elever uppfattar dessa mål och kriterier samt deras uppfattning om hur läraren synliggör dessa. Nyckelstrategi 1 innebär att läraren skall klargöra lärandemål och framgångskriterier för undervisningen, delge eleverna dessa för att eleverna skall få förståelse för sitt eget lärande. Min empiri bygger på observationer och intervjuer med tre lärare samt en enkätundersökning med eleverna i respektive lärares klass. I resultatet framkommer det att den lärare som använder nyckelstrategi 1 mest är även den lärare där eleverna har störst förståelse för lärandemål. Resultatet visar även att eleverna uppfattar att läraren synliggör lärandemål vid genomgångar i början av lektionen. Det visar också att lärarna är tryggare i att skapa och synliggöra lärandemål för ett helt arbetsområde jämfört med enstaka lektioner.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Johansson, Erik, and Stefan Viklund. "Hur arbetar lärare med formativ bedömning inom Idrott och hälsa? : En studie om formativ bedömning i grundskolan." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-144781.

Full text
Abstract:
Forskning tyder på att det finns en utmaning med att arbeta med formativ bedömning inom skolämnet Idrott och hälsa. Syftet med studien är att undersöka hur Idrott och hälsa-lärare i grundskolan arbetar med formativ bedömning i sin undervisning utifrån Dylan Wiliams fem nyckelstrategier för formativ bedömning. Studien undersöker också vilka pedagogiska verktyg som lärarna använder i sin undervisning för att skapa lärande. Studien inriktar sig på ett specifikt kunskapskrav inom Idrott och hälsa i grundskolan. Undersökningen har genomförts via intervjuer med fyra lärare inom Idrott och hälsa i Umeå Kommun. Resultatet visar att lärare arbetar med ett formativt förhållningssätt inom ämnet i stor grad, både medvetet och omedvetet, i undervisningen och att de pedagogiska verktygen som används är teoretiska och praktiska övningar kopplat till det aktuella momentet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Bergman, Anna, and Anna Riquier. "Hur arbetar och resonerar några lärare kring bedömning och hur är detta relaterat till deras syn på olika måltyper?" Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7714.

Full text
Abstract:

Syftet med detta arbete har främst varit att lära oss mer om bedömning. Vi har uppmärksammat bedömningens avgörande roll för elevers kunskapsinlärning och intervjuat några lärare om vad de har för uppfattning om bedömning. Fokus har lagts på resonemanget kring relationen mellan de-ras syn på bedömning och olika måltyper. I resultatet redogör vi för de olika lärarnas resonemang kring målen, bedömningssätt och bedöm-ningssituationer. Vi har även uppmärksammat att vissa lärare har en intuitiv kunskap om vad ele-verna kan och detta problematiserar vi i diskussionen, men har även redogjort för, de av oss in-tervjuade lärarnas resonemang kring detta. Sedan analyserar vi resultatet med hjälp av adekvata teoretiska utgångspunkter. I analysen intar vi bedömningsperspektiv med olika mål i fokus. Lärarnas uppfattningar kan tolkas som att det finns en viss osäkerhet vad gäller strävansmålen och vi har på ett ödmjukt sätt försökt att förstå hur och varför detta uppstår. Vi tror oss även se ett samband mellan strävansmål och formativ bedömning, vilket vi redogör för i analysdelen. Detta är dock svårt att säga eftersom ett synliggörande skulle kräva en längre studie, vilket vi gärna skulle vilja göra.

The purpose of this thesis has been to learn more about assessment. We have put the judging role of assessment for pupil’s learning in focus and have interviewed some teachers about their expe-riences and impressions around the subject. The result is principally about these teachers thought process around what to attain, about as-sessment and situations to assess. We have also noticed how some teachers intuitively know what pupils attain and this is brought to the light. In the analysis we use learning theories who adequately serve as the start point for the discussion, where we adopt different perspectives with gaols to reach in focus. By interpreting the teacher’s different opinions, we have noticed certain insecurity around the aspiration goals and we have tried, humbly, to understand how and why this happens. We even believe there is a relation be-tween the aspiration goals and formative assessment, which is described in the analyses. This is difficult to say and a longer study would be needed to make this visible.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Folkesson, Elon, and Oscar Zettergren. "Hur dokumenterar lärare i idrott och hälsa elevers prestationer?" Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-226480.

Full text
Abstract:
Syftet med den här studien var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa dokumenterar elevers prestationer utifrån ett didaktiskt perspektiv. Studiens frågeställningar var vilka metoder och verktyg använder sig lärarna i studien av i för att dokumentera elevers prestationer i undervisningen? Vilka för- och nackdelar finns det enligt lärarna i studien med deras eget arbete med dokumentation? Hur planerar lärarna i studien undervisningen för att kunna dokumentera eleverna utifrån kunskapskraven i läroplanen? För att besvara frågeställningen har vi använt oss av intervju som metod. Vi har genom användningen av intervjumetoden kunnat genomföra en kvalitativ analys av studiens empiri. Empirin grundades på sex intervjuinformanters utsagor. Studien har visat att många olika sorters dokumentation som både innefattar skriftliga, teoretiska uppgifter samt praktiska metoder. Den dokumentationsmetod som använts mest är arbetet med en hälsobok som innefattat områden som styrka, kondition, koordination och kost. Studiens resultat har även visat olika svårigheter med dokumentation, där lärarna menar att tiden inte räcker till och att man även inte vill teoretisera ämnet alltför mycket då aktiviteten från eleverna under lektionstid är viktig ur ett folkhälsoperspektiv. Resultatet visar att arbetet med dokumentation är något som de enskilda lärarna fortbildat sig själva i efter egna erfarenheter och i kollegiala samtal. Dokumentationen handlar till viss del om att skapa en dialog mellan elev och lärare, där eleven får möjlighet till självbedömning, som en del i lärarens bedömningsarbete. Studien visar även att ett viktigt ändamål med dokumentation handlar om att läraren vid kursslut ska kunna sätta så rättvisa betyg som möjligt och för att kunna visa för den enskilda eleven om varför ett visst betyg har satts. Studien visar även att lärarna i studien i större utsträckning än tidigare använder sig av teoretiska uppgifter. Dock visar studien även på att denna ökning av teoretiska uppgifter bidrar till en större arbetsbörda för lärarna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Frederiksen, Malin, and Mira Lindberg. "Rättvis bedömning – en studie av lärarstrategier vid bedömning i matematik och de naturorienterande ämnena." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30801.

Full text
Abstract:
Vi har en föreställning om att bedömningsformerna i matematik och de naturvetenskapliga ämnena inte är särskilt varierande. Syftet med denna uppsats är att se huruvida förutsättningarna finns för en rättvis bedömning i matematiken och de naturorienterande ämnena. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med åtta lärare på två skolor i Malmöregionen, där lärarnas svar skulle hjälpa oss att besvara våra frågeställningar. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader i lärarnas strategier vid bedömning i de båda ämnena. Efter undersökningen har vi kommit fram till att det förekommer liten variation av bedömningsformer i matematiken, medan det i de naturvetenskapliga ämnena förekommer variation av bedömningsformerna i större utsträckning. Vår slutsats är att eleverna inte får de förutsättningarna för en rättvis bedömning som de är berättigade.
The idea behind this study is that a reduced range of evaluation forms are currently used to judge pupils’ performance in maths and natural sciences. The aim of the study is therefore to investigate whether these valuation methods permit a correct and fair judgement of pupils’ abilities in maths and natural sciences. In order to get an answer to our research questions we have carried out qualitative interviews with eight teachers in two schools in the Malmö region. The outcomes of data analysis show that are similarities and differences in the valuation strategies used by the different teachers in both subjects. Math teachers, however use a limited variety of evaluation forms for their judgements of pupils’ abilities, whereas natural science teachers use a slightly wider range of evaluation forms. Our final conclusion is that pupils do no have the possibilities the correct and fair evaluation of their abilities they should be entitled to.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Granberg, Anja. "Bedömning av och i ämnet engelska i årskurs 4-6 : Hur lärare arbetar med bedömning och betygssättning i engelskämnet utifrån styrdokumenten och GERS." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-103034.

Full text
Abstract:
The purpose of this study is to show how some Swedish teachers in the grades four to six assess the subject of English and what impact the national tests have on teachers’ way of looking at assessments and grades and how teachers are supposed to work with assessment and grading according to the curriculum and the education act. The method of this study has been interviews with principals, teachers and pupils to get as many perspectives of the subject as possible. It has contributed to an interesting content and the end result will be as fundamental as it can be. The findings of this study show that teachers teaching English in Sweden have a great responsibility because of the lack of subject priority and communication between themselves, the government and other authorities in the world of education. They are also in a position of having to further train themselves to get new sources for their teaching and assessment of their students.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Persson, My, and Beatrice Aguilar. "Lärare lär varandra lära- en kvalitativ studie om lärares inställning till sambedömning." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27533.

Full text
Abstract:
Syftet med vårt examensarbete är att skapa förståelse för lärares inställning till sambedömning och vilka faktorer som kan påverka inställningen. Undersökningen ämnar också att undersöka vad lärare kan se för syfte med sambedömning och utifrån detta föra en diskussion om hur och varför sambedömning genomförs i skolan. Vi vill även lyfta fram lärarnas erfarenheter av att sambedöma samt sambedöma elevers skriftliga produktion. Vi vill undersöka vad lärare anser är svårt med bedömning och utforska deras inställning till att överbrygga dessa svårigheter med hjälp av sambedömning. Eftersom nationella prov och summativ bedömning varit i fokus i tidigare studier om sambedömning vill vi därför också specifikt synliggöra den formativa bedömningen. Frågeställningar är följande: - Vad kan lärarna se för syfte med sambedömning? - Vad har lärarna för inställning till sambedömning och vilka faktorer påverkar lärares inställning till detta?Vad har lärarna för erfarenheter av att sambedöma elevers skriftliga produktion? - Vad kan lärare se för svårigheter med att bedöma skriftlig produktion och hur kan sambedömning enligt lärarna överbrygga detta? Skolverket och Skolinspektionens rekommendation ger ett positivt intryckt till sambedömning främst vid nationella prov. Den problemformulering som ställs är att det i dagens skola alltmer handlar om att implementera verktyg som mäter elevers kunskaper. Utgångspunkten för arbetet är läroplanen för gymnasieskolan 2011 som skriver att skolan ska ge elever förutsättningar att utveckla kunskap och värden. Sambedömning ses i studien som redskap för svensklärare att utveckla sina bedömningskompetenser. I förlängningen påverkar en ökad kompetens elevernas skrivutveckling. Den metod vi har använt för att få fram vårt empiriska resultat är den kvalitativa intervjun. Resultatet visar att lärarna uttrycker likvärdighet som syfte med sambedömning och att det kan öppna för nya perspektiv. Tid och organisation är viktiga aspekter kring lärares inställning. Samtliga lärare uttrycker att de arbetat med sambedömning vid de nationella proven och att sambedömning då ses som viktigt. Det visar också hur lärarna uppfattar sin egna men också andra lärares samarbetsvilja, hur dessa påverkas positivt och negativt av faktorer såsom osäkerhet, varierande kompetens, arbetslivserfarenhet, relationer till kollegor och kontinuitet. Slutsatsen är att lärarnas uppfattning är att sambedömning sällan sker och att det främst sker när det avsatts tid. De uttrycker dock en vilja sambedöma både mot kunskapsutveckling men också betygsättning. Slutligen förs en diskussion om sambedömning, måluppfyllelse och kunskapsutveckling.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Toremalm, Lovisa, and Josefin Karlsson. "Minskad administration för lärare? Nio lärares åsikter om arbetet med skriftliga individuella utvecklingsplaner och den kommande lagförändringen." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35700.

Full text
Abstract:
Karlsson, Josefin & Toremalm, Lovisa. (2013). Minskad administration för lärare? Nio lärares åsikter om skriftliga individuella utvecklingsplaner och den kommande lagförändringen (Reduced administration for teachers? Nine teachers' opinions about individual development plans and the upcoming law change). Barndoms- och ungdomsvetenskap, Lärarutbildningen 210 hp, Malmö högskola.I februari 2013 offentliggjorde regeringen ett förslag till lagförändring gällande individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen. En kommande lagförändring skulle innebära att kraven på individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen helt avskaffas i årskurs sex till nio och reduceras från en gång per termin till en gång per läsår i årskurs ett till fem. Med regeringens lagförslag som utgångspunkt beslutade vi att genom kvalitativa fokusgruppintervjuer med verksamma lärare i årskurs ett till sex, göra en djupare studie där vi undersökte hur dessa lärare såg på arbetet med skriftliga individuella utvecklingsplaner samt hur de ställde sig till regeringens förslag till lagförändring. Sammanfattningsvis visade vår undersökning att samtliga lärare var positivt inställda till regeringens kommande lagförändring då den förmodligen kommer att minska det administrativa arbetet för lärarna, vilket kan komma att resultera i mer tid för undervisningen. Lärarna i studien redogjorde även för problematik som uppstått vid nuvarande arbete med de skriftliga individuella utvecklingsplanerna, samt för eventuell problematik som kan uppstå vid den kommande lagförändringen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Nilsson, Mirjam. "Social träning och ämnesresurs : SO-lärares samtal om grupparbeten och elevers kunskapsutveckling." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-14437.

Full text
Abstract:
Syftet med föreliggande uppsats är att studera en grupp SO-lärares samtal om grupparbeten och dess betydelse för elevers kunskapsutveckling. Med diskursanalys som en teoretisk och metodologisk utgångspunkt har två fokusgruppintervjuer, med totalt sju lärare, analyserats. Samtliga lärare undervisar i Samhällsorienterade ämnen i grundskolans senare åldrar. Utifrån lärarnas argumentation kring grupparbete presenteras i resultatkapitlet två huvudsakliga kategorier där grupparbete beskrivs som social fostran respektive ämnesresurs. De två kategorierna ger i sin tur upphov till olika syften med grupparbete, samt olika sätt att tala om gruppindelning och läraransvar. Bedömning och betygsättning är ett återkommande tema i lärarnas samtal. Studien visar på en konflikt mellan grupparbete och individuell bedömning. I diskussionskapitlet relateras grupparbete som fostran respektive ämnesresurs till läroplanens dubbla uppdrag. Samtalen kring kunskap och bedömning kopplas samman med en vidare utbildningspolitisk diskurs. Uppsatsens resultat relateras också till Vygotskijs och Deweys teorier om lärande och utveckling samt till en debatt om kunskap och lärande i skolan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Nygren, Spanne Johanna. "Kunskapssyn hos lärare på högskolan. Påverkan på val av undervisningsformer och bedömning." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36097.

Full text
Abstract:
Denna studies syfte är att undersöka och beskriva vilken kunskapssyn som finns hos lärare i naturvetenskap, på högskolan, och hur denna överensstämmer med hur lärarna undervisar och bedömer studenternas kunskaper. Undersökningsgruppen som slumpmässigt valdes ut för studien bestod av lärare i naturvetenskapliga ämnen på Teknik och samhälle, Malmö högskola, och de undersökningsmetoder som användes var deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Tolknings- och analysförfarande valdes i enlighet med Kvales (1997) "ad hoc"-metod. Materialet analyserades först för att definiera lärarnas huvudsakliga kunskapssyner, därefter för att besvara delfrågorna om påverkan och perspektivintegrering. Till sist gjordes jämförelser mellan observationer och intervjuer.Analysen av observationerna och intervjuerna visar på att tre av lärarna i studien har en processinriktad kunskapssyn och två har en konstruktivistisk inriktad kunskapssyn. Detta innebär att ingen av lärarna har en genomgående traditionellt inriktad kunskapssyn.Lärarna svarade mycket olika på frågorna som rörde deras kunskapssyn. Min analys av deras svar pekar på att det som hindrar användandet av kunskapssynen fullt ut i praktiken dels är medvetandegrad i förhållande till den egna kunskapssynen, kunskapssynens innebörd för lärandet samt val av undervisningsformer samt de organisatoriska, kulturella och sociala förhållandena på institutionen. Analysen visar också att de senare har en stor påverkan på lärarens möjlighet att använda sin kunskapssyn i sitt dagliga arbete och att lärarna upplever vissa delar av dessa förhållanden som hinder i lärargärningen.De lärare som har en formell lärarutbildning har en mer sammanhängande kunskapssyn än de lärare som saknar en längre utbildning. Analysen av de lärare som enbart har genomgått kortare pedagogiska utbildningar visar på en stor påverkan av dessa utbildningar på dessa lärares kunskapssyner. Denna påverkan verkar främst ske på synen på undervisningsformer, lärande och bedömning och i mindre grad på synen på kunskapens natur.Analysen visade även att kunskapssyn har samvarierar med attityden till införandet av perspektiven i undervisningen och med vilka problem läraren upplever i samband med integrering av perspektiven.
The aim of this thesis is to investigate and describe the epistemological beliefs science teachers, in higher education, have and how these beliefs agree with how the teachers teach and assess the students knowledge.The participants in the study was randomly selected and consisted of science teachers from the department Technology and society, Malmö university. The methods used in the study where participatory observations and semi-structured interviews. Interpretation and analysis where done according to Kvales (1997)) ”ad hoc”–method. The material where first analysed in order to define the teachers main summarized epistemological beliefs and secondly to provide answers to the research questions about influence and integration of Malmö universities perspectives. Comparisons between observations and interviews where done as a last element in the analysis.The analysis of the observations and the interviews shows that three of the participating teachers have summarized epistemological belief which is process orientated and that two have constructivist epistemological belief. This means that none of the teachers have a summarized traditionalistic epistemological belief.The answers to the questions about epistemological beliefs where very varied. My analysis of the answers indicates that the main obstacles to the use of epistemological beliefs in the teaching and assessing are the degree of awareness of the teachers own epistemological beliefs, the significance for the learning process and choices of teaching methods of the epistemological beliefs and the organizational, cultural and social circumstances at the educational institution. The analysis also indicates that the latter obstacles have a large effect on the possibility to use the epistemological beliefs in daily activities and that the teachers experience these obstacles as a serious.Those of the teachers in the participating group that have a teachers diploma show more coherent epistemological beliefs than those without a longer education in pedagogy. The analysis of the latter group shows that the shorter courses these teachers have attended have a large influence on their epistemological beliefs. The influence seems mainly to affect the view of methods for teaching, learning and assessment and in a lesser degree the persons view of the nature of knowledge. The analysis also shows a covariance between the epistemological beliefs and the attitude to integration of Malmö universities perspectives.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Gorial, Ninos, and Jakob Ekdahl. "Grundskolelärare och formativ bedömning : En fenomenografisk studie om uppfattningar om formativ bedömning bland lärare i grunskolans lägre åldrar." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-294582.

Full text
Abstract:
Den här studien syftar till att undersöka hur grundskolelärare tänker och resonerar kring formativ bedömning med samt hur de förstår och uttrycker sig kring relationen mellan summativ och formativ bedömning. För att undersöka detta har studien använt sig av djupintervjuer av åtta lärare verksamma i grundskolans år 1-6 och har ett fenomenografiskt perspektiv. De tre frågeställningar som studien har använt sig av är: Vilka föreställningar om formativ bedömning har lärare i år 1-3?,  Vilka föreställningar om formativ bedömning har lärare i år 4-6 och vilka likheter och skillnader i lärarnas föreställningar om formativ bedömning finns mellan de som arbetar i år 1-3 och de som arbetar i år 4-6? Resultaten visar att de intervjuande lärarnas föreställningar i stor utsträckning ligger i linje med vad forskningen säger kring begreppen. De uppfattar summativ bedömning som bedömning av ett specifikt kunskapsinnehåll vid en angiven tidpunkt, och formativ bedömning som återkommande bedömning med syfte att användas för att informera beslut om nästa steg i inlärningsprocessen mot elevens långsiktiga mål. Även om det finns variationer bland lärarna i hur de uttrycker sig så visar studien att den variation på informanternas svar som finns inte har ett samband mellan åldern på eleverna som de har.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Wedin, Anna. "En undersökning av hur några elever och deras lärare uppfattar förhållandet mellan kunskap och bedömning." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1311.

Full text
Abstract:

Det här är en jämförande studie av två skolsystem, International Baccalaurate (IB) och den svenska gymnasieskolan. Studien fokuserar på bedömningen av elevers kunskaper i historia. Uppsatsen undersöker hur elever och lärare uppfattar förhållandet mellan kunskap och bedömning. IB har en mer absolut kunskapssyn där det går att göra bedömningar utifrån strikta och konkreta betygskriterier medan det svenska betygssystemet har mer öppna kursplaner och betygskriterier som kräver tolkningar. Elevers och lärares syn på kunskap är lika inom de båda systemen. Däremot finns det skillnader i hur ämnet historia uppfattas. IB-eleverna betonar vikten av källkritik medan eleverna i det svenska systemet lägger större vikt vid värderingar av historiska händelser. IB-eleverna upplever att deras betygssystem är rättvist men är oroliga för att inte all deras kunskap finns med i bedömningen. Eleverna i det svenska systemet ser betygskriterierna som otydliga och anser därför att bedömningen inte blir rättvis. Lärarna i de båda systemen stödjer elvernas synpunkter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Emil, Wallberg, and Anton Karlsson. "Formativ Bedömning : En intervjustudie på hur och när lärare i idrott och hälsa bedömer formativt." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-4815.

Full text
Abstract:
Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur lärare inom ämnet idrott och hälsa tillämpar en formativ bedömning. Vi vill utifrån två av de didaktiska frågorna när och hur undersöka hur lärare i idrott och hälsa använder sig av formativ bedömning, i kursen Idrott och hälsa 1 på gymnasiet vilken innefattar 100 poäng. Följande frågeställningar ska hjälpa till att besvara syftet: När tillämpas formativ bedömning av lärare i idrott och hälsa? Hur tillämpar lärare i idrott och hälsa formativ bedömning?   Metod Vi har valt att använda oss av en kvalitativ intervjustudie med verksamma lärare i idrott och hälsa på gymnasiet, där vi genomfört både enskilda intervjuer och en gruppintervju. Vi skickade mail till 30-talet gymnasieskolor och fick svar av sex lärare inom idrott och hälsa som ställde upp på en intervju.    Resultat Samtliga lärare som deltagit i studien har en gemensam syn på formativ bedömning, där de menar att det är den kontinuerliga processen som är viktig. Lärarna i studien tillämpar den formativa bedömningen i den vardagliga undervisningen genom olika metoder såsom feedback, reflektion, självbedömning och kamratbedömning. I den formativa bedömningen är det  tillämpningen av feedback och den individuella utvecklingen som är i centrum.   Slutsats Flera lärare antyder att användandet av den formativa bedömningen inom idrott och hälsa är den bedömningsmetod som fungerar bäst i den dagliga undervisningen. Lärarna menar att det är utvecklingen och hur eleverna tillämpar kunskapen som bedöms. Något vi även kan konstatera som är gemensamt för de intervjuade lärarna är att det är viktigt att syftet med undervisningen är klarlagt för eleverna, detta bidrar till att eleverna tar ansvar för sitt eget lärande.
Aim The purpose of the study is to examine how teachers in physical education apply a formative assessment. We want from using two of the didactic questions "when" and "how" examine how physical education teacher use formative assessment, in the course "Idrott och hälsa 1" in upper secondary school, which includes 100 points. The following questions should help to answer the question: When do teachers apply formative assessment in physical education? How do teacher apply formative assessment in physical education? Method The object of study was investigated through interviewing teachers in physical education in upper secondary school, we conducted both individual interviews and group interviews. We sent mail to the 30th century, upper secondary school and received the reply of six teachers of physical education who we interviewed. Results What we can observe through the this study is that all the teachers who participated have a common understanding of formative assessment, formative assessment is a continuous process. The teachers in the study apply the formative assessment in everyday teaching through various methods such as feedback, reflection, self-assessment and peer assessment. In the formative assessment it is the application of feedback and individual development which is most important. Conclusions Several teachers suggest that the use of the formative assessment is the assessment method that works best in physical education. The teachers believe that it is the development and how students apply the knowledge is most important in the assessment. Something that is common to the interviewed teachers is that it is important that the purpose of lessons is clear to the students, this helps students take responsibility for their own learning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Lundström, Karin, and Karolina Pettersson. "I gråzonen mellan lag och bedömning : Mellanstadielärares förhållningssätt till sin anmälningsskyldighet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-103678.

Full text
Abstract:
Barn som far illa är en utsatt grupp i vårt samhälle. Många gånger är orsaken till att barn far illa att de personer som barnet är i beroendeställning till, vårdnadshavarna, brister i sin föräldraförmåga. Till skydd för barnen har vissa yrkesgrupper anmälningsskyldighet till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa. Många av dessa anmälningar görs av skolan och det är därför intressant att undersöka hur lärare ser på sin anmälningsskyldighet och hur de resonerar kring att göra orosanmälningar. Syftet med uppsatsen är att beskriva lärares förhållningssätt till sin anmälningsskyldighet med fokus på årskurs 4-6. Sex lärare och en rektor från två städer intervjuades och materialet analyserades sedan genom en kvalitativ innehållsanalys. I studien framkom att lärare gör egna bedömningar av barnets situation innan en anmälan till socialtjänsten görs. Barn som utsattes för omsorgssvikt bedömdes inte vara i en lika utsatt situation som de barn som utsatts för våld eller sexuella övergrepp, där misstankar ofta ledde till en omedelbar anmälan. I fall där barnet misstänktes vara offer för försummelse var det inte ovanligt att skolan avvaktade med att anmäla för att se om egna insatser kunde hjälpa barnet. En risk med detta är att barn i utsatta situationer får vänta längre på hjälp.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Holm, Lena, and Anna Hammar. "Perspektiv på formativ bedömning i två skolformer : Intervjustudie med tre lärare i grundskolan och tre lärare i grundsärskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-57570.

Full text
Abstract:
Den svenska skolan är en ”skola för alla”, trots det har många elever i kognitiva svårigheter svårt att få det stöd de behöver för att utveckla sitt lärande. Syftet med studien var att ta reda på vilka metoder som lärare, verksamma i skolår 1-6 i grundsärskolan och grundskolan, använder för att ge alla elever möjlighet till utveckling och lärande. Sex lärare verksamma i de två skolformerna djupintervjuades utifrån deras uppfattning om arbete med formativ bedömning och dess effekter. Studien visar att alla lärare använder formativ bedömning i olika grad och att metoderna varierar. Lärarna menar att de behöver öka sin kompetens för att utveckla gynnsamma metoder och arbetssätt i sina klassrum. För att nå framgång behöver de mer tid och resurser samt en organisation som skapar kontinuitet kring fortbildning och kollegialt lärande.
The Swedish school is a “school for everyone”, despite this, many pupils with cognitive disabilities have difficulties getting the support they need to develop in their learning. The purpose with this study was to discover what methods teachers, in the school years 1-6 in primary school and special needs school, utilise to give all students abilities for developing and learning. Six teachers active in the two school forms were deep interviewed about their perception of working with formative assessment and its affects. The study shows that all the teachers utilise formative assessment of various degrees and that the methods vary. The teachers believe that they need to increase their skills in order to develop favourable methods and work for their classrooms. To reach success, they will need more time and resources as well as an organisation that creates continuity among further training and peer learning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Réen, Jenni. "Bedömning som lärande: : hur elever och lärare uppfattar kamratbedömning i undervisningen i tyska som modernt språk. En kvalitativ studie." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-42707.

Full text
Abstract:
Abstrakt  Syftet med den här kvalitativa studien är att undersöka elevers och lärares uppfattning av det formativa arbetssättet kamratbedömning. Som blivande språklärare i tyska genomförde jag en kamratbedömningsaktivitet i min årskurs 9 efter avslutat arbete i skriftlig produktion. Resultaten från elevenkäten jämfördes med intervjusvar från språklärare som i sin skolvardag använder eller nyligen har använt metoden för att aktivera eleven i undervisningen. Bedömning som lärande diskuteras utifrån Jessika Berggrens tankar kring ökad transparens i undervisningen genom att aktivera elevens kritiska tänkande och metakognitiva förmågor  i lärprocessen.  Studien ger praktiska förslag på hur lärare kan börja med att implementera arbetssättet i sin undervisning och redogör för aktuella och beprövade metoder inom kamratbedömningsaktiviteter. Resultaten visar på att arbetssättet innebär såväl möjligheter som begränsningar för undervisningen i tyska som moderna språk. Kamratkulturen spelar stor roll och både elever och lärare vittnar om att det måste vara ett tryggt och tillåtande klimat för att positiva effekter ska kunna skönjas. Engagemang och tidsåtgång blir viktiga faktorer för läraren att ta hänsyn till när kamratbedömning skall implementeras i undervisningen.    Nyckelord: bedömning som lärande, formativ bedömning, kamratbedömning, tyska som modernt språk, undervisning
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Hansson, Ulrika. "Lärares förhållningssätt till formativ bedömning, en vedertagen bedömningspolicy och sambedömning : En intervjustudie om hur lärare ser på sitt bedömningsuppdrag." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-20508.

Full text
Abstract:
Syftet med det här examensarbetet är att undersöka i vilken omfattning och med vilka syften tillfrågade lärare till elever i lägre årskurser arbetar med formativ bedömning, använder sig av en vedertagen bedömningspolicy samt utför sambedömning. Metodansatsen i undersökningen är grundad teori där informanternas perspektiv och handlingar sätts i centrum. Resultatet baseras på intervjusvar från sex lärare. Resultatet visar att lärarna kontinuerligt arbetar med formativ bedömning och att deras syften med det arbetet är att eleverna ska äga sitt eget lärande, vara aktiva och medvetandegöra samt utveckla sitt tänkande. Samtliga tillfrågade lärare sambedömer de nationella proven och träffas emellanåt i grupper för att bedöma elevernas arbeten och diskutera deras lärandeprogression. Några av lärarna arbetar efter en vedertagen bedömningspolicy, andra gör det inte. Tidsbrist är något som de flesta av lärarna säger sig uppleva.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Göransson, Frida. "Lärares syn på användning och bedömning av laborationer i kemi." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-85951.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att få en inblick i bedömning av laborationer i kemi och vilka svårigheter som kan finnas med det. Studien är kvalitativ och har fyra stycken forskningsfrågor som besvaras i resultatdiskussionen. Vad är lärares motiv till att genomföra laborationer i kemi? Vilka utmaningar ser lärare med laborationer i kemi? Hur ser lärare på bedömning av laborationer i kemi? Vilken/vilka bedömningsmetoder använder sig lärare av när de bedömer laborationer i kemi? För att ta reda på detta genomfördes 6 intervjuer med verksamma lärare i åk 4-9. Alla lärare är behöriga i ämnet NO och arbetade som NO-lärare när intervjuerna genomfördes. Det visade sig att flera lärare bedömde eleverna genom att göra observationer av laborationerna, de använde dock olika metoder för att dokumentera den kunskap eleverna visade sig ha. Lärarna använde laborationer i kemi till största del för att befästa elevernas kunskaper på ett effektivt sätt. I vissa avseende, som till exempel vid frågan om vad de ser att elevernas största utmaning med laborationer i kemi är, hade lärarna liknande svar. I andra avseenden, som exempelvis vid frågan om vad de själva ser som sin största utmaning vid laborationer i kemi, hade lärarna skilda svar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Jönsson, Tobias. "Attityd, Närvaro & Prestation : En kvalitativ studie om lärares och elevers uppfattningar av bedömning och betygsättning i Idrott och hälsa A." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-12720.

Full text
Abstract:
The purposeof this survey is to study both teachers and students view regarding theevaluation and grading in the subject Physical Education A. In order to meetthe purpose, the survey is executed by focusing on three main researchquestions: What is the teachers and students notion of the goals of the subjectand the course plan? Which knowledge is evaluated in the subject, according toteachers and students? Which factors, believe teachers and students, affect theevaluation? The results of the survey is established by qualitative interviewsthat has been conducted with four teachers and five students in two schoolslocated in a medium – sized city in the south east of Sweden. The resultsof the survey indicate that not only teachers, but also students consider thecourse plan and the grading criterias is relatively unclear and interpretablein a lot of different ways. Teachers and students also states the theoreticaland practical moments are equally important when evaluating. Further, theystate that knowledge in ergonomics, exercises theory, diets, swimming andleadership skills are important knowledge in the subject. The results alsoindicate that such factors as attitude, attendance and performance do affectthe grades in the subject of Physical Education A. The surveyshows that there is a consensus among teachers and students regardingevaluation and grading and that there is no significant difference in theresults of this survey, in comparison with similar ones conducted earlier.   Key words: Teacher, Students, PhysicalEducation, Evaluating, Grading
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Nordström, Helena, and Monica Olsson. "Hur lärare i särskolan arbetar med formativ bedömning och återkoppling : Betydelsen av feedback, kamratbedömning och självvärdering." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-144636.

Full text
Abstract:
Särskolan kritiseras av Skolverket för att vara omsorgsbetonad och formativ bedömning lyfts fram som ett sätt att göra verksamheten mer kunskapsinriktad. Studier visar att det saknas fokus på bedömningsfrågor i särskolan och när det gäller formativ bedömning har det inte skett någon systematisk forskning. Med detta som bakgrund växte syftet till denna studie fram, att beskriva och analysera hur lärare i särskolan arbetar med kärnan i formativ bedömning, nämligen återkoppling. Eftersom återkoppling består av feedback, kamratbedömning samt självvärdering har de fått utgöra underlag för frågeställningarna. Kvalitativa metoder i form av elva semistrukturerade intervjuer samt fyra deltagande observationer användes för att samla in data vilket sedan kopplades ihop med den tidigare forskningen inom området som presenteras i bakgrunden. Resultatet visar att lärarna ser många fördelar med att arbeta formativt med återkoppling. Förutom att lärandet sätts i fokus uppstår sociala och organisatoriska vinster då gemenskapen ökar och lärare avlastas. Muntlig feedback från lärarna är den mest använda formen av återkoppling. Kamratbedömning är svårare att genomföra men när den fungerar lyfts den av lärarna som den bästa formen av återkoppling. Självvärdering anses vara målet, men meningarna bland lärarna går isär om det är en möjlig metod i särskolan.
The special school is criticized by the National Agency for Education in order to focus on caring and formative assessment is highlighted as a way of making the education more knowledge-oriented. Studies show that there is low focus on assessment questions in special schools, and in the case of formative assessment, no systematic research has taken place. With this in mind, the purpose of this study emerged, to describe and analyze how teachers in the school work with the core of formative assessment, namely response. Because responseconsists of feedback, peer assessment and self-evaluation, they have provided the basis for the research questions. Qualitative methods in the form of eleven semi structured interviews and four participatory observations were used to collect data, which then was linked to previous research in the field presented in the background. The result shows that teachers see many advantages of working formally with response. In addition to focus on learning, social and organizational gains arise when the solidarity increases and teachers are relieved. Oral feedback from teachers is the most widely used form of response. It is harder to work with peer assessment, but when it works it is told by the teachers as the best form of feedback. Self-evaluation is considered to be the goal, but the sentences among the teachers disagree if it is a possible method in the school.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Nyberg, Linda. "Dokumentation, bedömning och betyg i gymnasiesärskolan : Hur lärare talar om arbetet med pedagogisk dokumentation, bedömning av kunskapsutveckling och betyg på gymnasiesärskolans nationella program." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-139323.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur några lärare på gymnasiesärskolans nationella program talar om pedagogisk dokumentation, bedömning och betyg. Studien bygger på fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisar i teoretiska ämnen på gymnasiesärskolans nationella program. Resultatet är indelat tre kategorier, Pedagogisk dokumentation av lärande, Lärarnas metoder för bedömning och Bekymret med betygsättning på gymnasiesärskolan. Studien visar att lärarna använder sig av flera metoder för pedagogisk dokumentation. De delar in pedagogisk dokumentation i två delar, där den ena är den vardagliga dokumentationen som sker löpande och den andra delen är den formella, där till dokumentation inför utvecklingssamtal och betygsättning ingår. Bedömning görs på två sätt, formativ bedömning och summativ bedömning. Den formativa bedömningen görs i undervisningen och syftar till att eleven ska komma framåt i sitt lärande. Den summativa bedömningen görs främst i slutet av terminerna och vid betygsättning. Lärarna i studien beskriver att betyg och betygsättning är bekymmersamt då betygen inte har någon formell betydelse för eleverna på gymnasiesärskolan och att eleverna kan ha svårt att förstå kunskapskrav och betyg.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Gabard, Miguel. "Mellan sabeln och väggen - Om hur lärare och elever uppfattar olika bedömningsformer inom utbildningen i svenska för invandrare." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33473.

Full text
Abstract:
Det här examensarbetet handlar om problematiken iarbetet med omdömen och framför allt i arbetet med den summativa och den formativa bedömningens -även kallade bedömning av lärande respektive bedömning för lärande– implementering under lärandeprocessen. Det handlar också om att de krav som sfi-lärarna och sfi-eleverna har på sig att uppfylla kunskapsmålenkan betraktas som grunden till problematiseringen. Syftet har varit att försöka belysa hur samspelet mellan dessa två bedömningsformer ser ut ur lärarnas och elevernas perspektiv i klassrummet genom att fokusera på hur de implementeras, används och uppfattas av både lärare och elever och hur det påverkar deras relation till varandra.Resultatet visar att det fortfarande finns att göra för att implementera ett samspel mellan båda bedömningsformerna och att det trots allt finns en viss medvetenhet om vart man är på väg att bedöma efter lärarnas agerande.Vidare verkar det vara relativt svårt att få eleverna att inse att det inte bara gäller att skriva det nationella provet och att det är en lärandeprocess.Det finns en viss brist på samsyn bland lärarna i frågan trots kollegiala satsningar på samförståelse.Litteraturen förstärker känslan av att arbetet med båda bedömningsformerna ger positiva effekter vilket arbetet delvis ger belägg för, åtminstone inom den aktuella skolan.Det går egentligen inte att dra generella slutsatser på grund av att undersökningen bara genomfördes i en skola och därför föreslås någon typ av vidare forskning i området med andra variabler och större antal informanter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Jansson, Elin. "Lärare i grundskolans tidiga år och nationella prov : Påverkar de nationella proven lärarens planering och organisation av undervisningen?" Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-192195.

Full text
Abstract:
Denna uppsats har som syfte att ta reda på om den undervisning som lärare som arbetar i grundskolans tidiga år bedriver påverkats till form och innehåll av de nationella proven i skolår 3. Undersökningen bygger på sex intervjuer gjorda med lärare som arbetar i skolåren 1-3. Det som framkommit vid intervjutillfällena är att lärarna är övervägande positiva till de nationella proven i kärnämnena svenska och matematik men att deras planering och organisering inte påverkats särskilt mycket av proven. Däremot visar resultatet att samtliga lärare ser avdramatisering av proven som en viktig del i deras arbete.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Petré, Svante. "Matematiklärares pedagogiska problem : Vilka är enligt lärarna vanligast, och hur skiljer sig olika lärare i frågan?" Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-7179.

Full text
Abstract:

I detta arbete undersöks vad matematiklärare som undervisar Matematik A på gymnasiet anser är de största pedagogiska problemen de stöter på i sitt yrke. Undersökningen har gjorts i form av en enkät som delats ut på fem gymnasieskolor. Lärarna har dels fått fundera fritt kring pedagogiska problem, men även fått svara på vad de ser för problem inom tre inriktade områden som jag specialstuderat, nämligen bedömning, räknare och alternativ matematikundervisning. Jag har även undersökt huruvida det finns några skillnader i svar mellan lärare som undervisar de yrkesförberedande programmen jämfört med dem som undervisar de studieförberedande programmen. Resultaten visar att de svarande lärarna främst menade att svaga elever var deras stora problem, och detta i större utsträckning bland de yrkesförberedande programlärarna än bland deras studieförberedande programkollegor, vilket också var den största skillnaden lärarna emellan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Moréus, Lotta. "G, VG eller MVG - En tolkningsfråga? : En studie i hur lärare tolkar och kommunicerar mål och betygskriterier." Thesis, Växjö University, School of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2467.

Full text
Abstract:

Abstract: I vårt nuvarande betygssystem skall elever bedömas och betygsättas efter vilken kunskap de har uppnått, till skillnad från tidigare betygssystem där eleverna bedömdes och betygsattes i jämförelse med varandra. Flera forskare ser i undersökningar att lärare har svårigheter med att förstå och tillämpa det ”nya” betygssystemet, och Skolverket skriver i en rapport från 2007 att skolors olika tolkningar av mål och betygskriterier leder till en olikvärdig betygsättning, vilket får stora konsekvenser för ungdomars rättssäkerhet och framtida livschanser.

Syftet med undersökningen har varit att belysa hur lärare förstår och använder kursplaner och betygskriterier i sin undervisningsplanering och betygssättning, samt hur de berättar för elever och föräldrar vad som krävs för olika betyg.

Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa intervjuer av fem verksamma lärare i år 7-9. Resultatet visar att lärarna baserar undervisningen på stoff som de själva tycker är viktigt och som de kopplar till uppnåendemålen i den nationella kursplanen. Uppnåendemålen, vilka har drag av en behaviouristisk kunskapssyn, upplevs som lättare att jobba efter än de mer kognitivt formulerade strävansmålen. Lärarna upplever svårigheter med att förstå strävansmålen och kriterierna för de högre betygen, vilket får som konsekvens att de har svårt att förklara för elever och föräldrar vad som krävs för dessa. För att öka både likvärdigheten i betygsättningen och möjligheterna att förklara vad som krävs efterfrågar lärarna fler verktyg, såsom sambedömning och tydligare riktlinjer uppifrån.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography